Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

HAR REGIONEN ENATS?291STOCKHOLMSBEREDNINGENDet första och tydligaste resultatet var nog det genomslagsom RUFS fick i Stockholmsberedningens arbete.Hur Stockholmsberedningens arbete bedrevs refererasmer ingående på annan plats i denna skrift. Här räckerdet med att konstatera att i den del av Stockholmsberedningensprioritering av infrastrukturåtgärder,som avser Stockholms län, fanns en nästan total samsynmed utställningsförslaget till RUFS 2001. De fåtaligaskillnaderna försvann genom de anpassningar som gjordesefter utställningen i landstingsfullmäktiges antagandebeslut.I regel handlade det inte om olika objektutan om skillnader i den tidsmässiga prioriteringen.Här manifesterades på ett mycket tydligt sätt den enighetom den långsiktiga infrastrukturen som uppnåttsgenom RUFS-arbetet.Den av regeringen tillsatta Stockholmsberedningenredovisade i sitt betänkande i januari 2002 behov i länetfram till år 2015 av investeringar i järnvägar, spårvägaroch tunnelbanor, i rullande materiel samt i vägar för tillsammans75 mdr kr. Stockholmsberedningens arbetesågs också av de intervjuade i FBA:s utvärdering som enbekräftelse på RUFS-processens genomslag. En intervjuadtjänsteman betonade att Stockholmsberedningenkom till eftersom RUFS satte fokus på problemen i regionen.Ungefär en tredjedel av de intervjuade i FBA:s utvärderingframhöll kopplingen mellan RUFS och Stockholmsberedningensarbete och förslag som ett viktigtoch tydligt exempel på att tankegångarna och målen iRUFS har fått genomslag även i den nationella politikenför Stockholmsregionens utveckling. ”Stockholmsberedningensarbete har varit bra och har gett oväntat snabba resultatoch har fått regeringen att ’peka med hela handen’. Någotsom aldrig har hänt förut. Stockholmsberedningen har tagitmycket av sitt underlag från RUFS”, framhöll en av de intervjuadepolitikerna. ”RUFS har varit till stor nytta förStockholmsberedningen. Det var bara för dem att lyfta material,allt var färdigt”, betonade en av de intervjuade tjänstemännen.”Med stöd av RUFS har man kunnat föra framregionens betydelse utan att det sker på Sveriges bekostnad”,menade en annan tjänsteman.Förslag till investeringsplaner för vägar och järnvägar2004–2015 togs fram i samarbete mellan Regionplaneochtrafikkontoret, SL, länsstyrelsen, Vägverket ochBanverket. Även här var RUFS en naturlig utgångspunktför arbetet. Av regeringens direktiv för investeringsplaneringenframgick att planansvariga myndigheterskulle beakta Stockholmsberedningens förslag närplanerna för Stockholm-Mälarregionen utarbetades.Gapet mellan regionens behov, såsom de redovisades iden regionala utvecklingsplanen och av Stockholmsberedningensamt de förslag till investeringsplaner somremitterades våren 2003 var trots detta mycket stort.Investeringarna var långt ifrån tillräckliga för att åstadkommaden positiva regionala utveckling som eftersträvadesi RUFS.REGIONALA TILLVÄXTPROGRAMMETEn annan process där RUFS fått genomslag var arbetetmed det regionala tillväxtprogrammet 2004–2007.Tillväxtprogrammen ska enligt regeringens uppdrag utvecklasav länsstyrelser och självstyrelseorgan. Tillväxtprogrammetska enligt regeringens riktlinjer vara ettregionalt program för tillväxt och utveckling. De bordeenligt riktlinjerna baseras på ett omfattande partnerskapoch vara förankrat i ett bredare utvecklingsprogramför regionen. Tillväxtprogrammet för Stockholmslän 6 baserades på den regionala utvecklingsplanenRUFS 2001.”RUFS har varit en stor kunskapskälla för oss i vårt arbeteför att veta hur man kan påverka och som har gett tankar kringkommande tillväxtavtal. Oerhört användbar för oss och hargett en samlad baskunskap som varit bra”, framhöll en av deintervjuade i FBA:s utvärdering.