Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

Nr 8Juni 2004Skärgård i förändringSkärgårdspolitiken och skärgårdensutveckling

PM 8:2004 Skärgård i förändringSkärgård i förändringSkärgårdspolitiken och skärgårdens utveckling1

PM 8:2004 Skärgård i förändringISSN 1402-134xRTN 200209-0282Tryckeri: Strömbergs distribution2

FörordPM 8:2004 Skärgård i förändringDen här promemorian beskriver utvecklingen i Stockholms skärgård och den politik somförts för skärgården de senaste 30 åren samt några exempel på utveckling och politik inågra andra skärgårdsområden. Studien ingår i det första steget av den delregionalaplaneringsprocess i skärgården som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har inlett.Skärgårdsplaneringen är en följd av RUFS 2001, där det särskilt betonas att delregionalplanering bör utvecklas för skärgården. Arbetsprocessen med delregional planering förskärgårdsområdet sker, i enlighet med Regionplane- och trafiknämndens beslut maj 2003,i tre steg/moment. Målet är att etablera en samsyn och en gemensam plattform i regionenkring regionala planerings- och utvecklingsfrågor.Den här promemorian visar att skärgårdens situation idag skiljer sig från 1970-talets,vilket innebär att politikens utgångspunkter förändrats. Skärgården kan ses som en stark,attraktiv och modern del av regionen. En väl fungerande symbios mellan skärgården ochden övriga regionen i framtiden fordrar nytänkande. Politiken och åtgärderna behöveranpassas till en ny tid.Promemorian har utarbetats av Helene Norberg Konsult & Analys. Den bygger pådelstudier framtagna av Nordregio, Inregia och Helene Norberg Konsult & Analys.Projektledare inom Regionplane- och trafikkontoret har varit Susanne Skärlund.Stockholm i juni 2004Sven-Inge NylundRegionplanedirektör3

PM 8:2004 Skärgård i förändringInnehållsförteckningFÖRORD ............................................................................................................. 3INNEHÅLLSFÖRTECKNING ......................................................................... 4SAMMANFATTNING ....................................................................................... 6Syntes ............................................................................................................................. 6Skärgården- förort, glesbygd och gräddhylla ......................................... 7INLEDNING .................................................................................................... 14SYNTES: ATT DRA LÄRDOM INFÖR FRAMTIDA UTMANINGAR ... 16Skärgårdspolitikens traditionella utgångspunkter ............................ 16Förändrade villkor ................................................................................................. 18Morgondagens skärgårdspolitik.................................................................... 20STOCKHOLMS SKÄRGÅRD – FÖRORT, GLESBYGD OCHGRÄDDHYLLA................................................................................................. 22Demografi och flyttmönster............................................................................. 24Kommunikationer och tillgänglighet .......................................................... 28Näringsliv och arbetsmarknad ....................................................................... 34Sociala förhållanden............................................................................................. 39Bostäder....................................................................................................................... 45Påverkande faktorer............................................................................................. 61SKÄRGÅRDSPOLITIKEN FRÅN 1970-TALET OCH MOTFRAMTIDEN.................................................................................................... 68Tiden före 1970 ....................................................................................................... 701970-talet: Mot en aktiv skärgårdspolitik............................................... 71Sammanfattande matris över skärgårdsutveckling ochskärgårdspolitiken 1970-2003....................................................................... 77Analys av skärgårdspolitiken.......................................................................... 814

PM 8:2004 Skärgård i förändringSKÄRGÅRDSPLANERING: ERFARENHETER FRÅN OLIKASKÄRGÅRDSREGIONER.............................................................................. 84Grekland, Kykladerna .......................................................................................... 84Skottland ..................................................................................................................... 86Nordamerika, Kanada, British Columbia, Gulf Islands och USASan Juan Islands .................................................................................................... 87Sverige, Västra Götaland................................................................................... 90Slutsatser utifrån planering i andra regioner ....................................... 91Slutsatser utifrån den regionala utvecklingsplanen iStockholmsregionen............................................................................................. 92REFERENSER.................................................................................................. 93Litteratur ..................................................................................................................... 93Hemsidor ..................................................................................................................... 96Intervjuade personer........................................................................................... 97BILAGA............................................................................................................. 99Dokumentation från arbetsmöte/stordialog den 22 april 2004 995

PM 8:2004 Skärgård i förändringSammanfattningDenna promemoria är en kunskapsuppbyggande del i en process om en fördjupadregional utvecklingsplanering i skärgårdsområdet. Rapporten syftar bl.a. till att geunderlag att diskutera hur politiken för skärgården ska utformas. Rapporten inleds medanalys och slutsatser och består därefter av tre tematiska avsnitt vilka belyser utvecklingeni skärgården, den politik som riktats mot skärgården, samt några exempel påutveckling och politik i några andra skärgårdsområden.SyntesSkärgårdens situation idag skiljer sig från 1970-talets, vilket innebär att politikensutgångspunkter förändrats. Skärgårdspolitikens utgångspunkter bygger på olika bilder avskärgården. Det är en politik för ett område med ett unikt natur- och kulturarv, med behovav åtgärder för arbete, sysselsättning och ekonomisk förnyelse, och med avståndsnackdelaroch gleshetsproblem där offentlig överbryggning krävs.Dessa olika bilder har i varierad utsträckning legat i fokus under olika tidsperioder.Miljöfrågorna har i ökande grad uppmärksammats, medan avstånds- och gleshetsnackdelari åtminstone i vissa delar av skärgården har minskat. De olika bilderna av skärgårdenvarierar också mellan skärgårdens olika delar, och den är inte en homogen enhet.Goda inkomstmöjligheter, kommunikationer och övrig samhällelig service betonas främsti de befolkningstäta delarna i inner- och mellanskärgården, medan natur- och kulturaspekternafrämst betonas bortom den tätortsnära skärgården.Idag är inkomstmöjligheterna i skärgården goda i ett genomsnittligt perspektiv.Arbetslösheten är låg, förvärvsfrekvensen är hög, och befolkningen fortsätter att öka.Bilden av skärgården som ett område med behov av stöd för att klara sysselsättningen,inkomsterna och strukturomvandlingen synes utifrån dessa förutsättningar mindrerelevant idag, även om det kan finnas lokala undantag.Utgångspunkten att skärgården bär ett unikt natur- och kulturarv ter sig idag än merrelevant än för 30 år sedan, genom att både miljömedvetenheten och påfrestningarna påskärgården har ökat. Det synes dock som om den ökade medvetenheten om miljön ochandra värderingar som ligger i tiden, också är goda förutsättningar för utvecklingssträvanden,där utvecklingen av turismen bygger just på natur- och kulturmiljön.Den tredje utgångspunkten för skärgårdspolitiska åtgärder och program, bilden avskärgården som ett område med avståndsnackdelar och gleshetsproblem där offentligöverbryggning krävs, är idag den som manar till mest eftertanke. Den kan komma att varamest problematisk inför framtiden, mot bakgrund av att de offentliga resurserna kanväntas bli än mer begränsade på såväl kommunal och regional som europeisk nivå.En slutsats för morgondagens skärgårdspolitik är att skärgården i högre grad kan ses somen stark, attraktiv och modern del av regionen utifrån dess stora betydelse och allt vadden har att ge. Skärgårdens kultur och miljö ska på bästa sätt värnas för dagens ochkommande generationer, och dess befolkning och näringsliv ska ges möjlighet attfortsätta utveckla de näringar för vilka det finns unika förutsättningar. Skärgården bör istörre utsträckning kunna betraktas som en del i regionens attraktivitet och förmåga tilltillväxt och välstånd. Skärgårdens boendemiljö är en attraktionsfaktor för hela regionen.Likaså den nya marknad med turism som har växt fram som en exklusiv ochhögkvalitativ, men ändå naturnära och upplevelseinriktad besöksnäring. Detta ligger,6

PM 8:2004 Skärgård i förändringutifrån gällande värderingsmönster, skärgårdens natur- och kulturmiljö samt trender itiden, väl till.För att kunna ta tillvara dessa goda förutsättningar finns problem som behöver hanteras,t.ex. bristen på bostäder. Därutöver behöver det framtida utbudet av offentliga tjänsterhanteras mot bakgrund av de svårigheter som man kan väntas möta för att klara etttillfredställande utbud av dessa.Hårdare prioriteringar kan väntas såväl inom skärgårdspolitiken som mellan politikområdeni takt med att den demografiska utvecklingen och den ökande försörjningsbördanpressar möjligheterna inom de offentligt subventionerade tjänsterna. Vikten av atthålla ihop regionen, inklusive skärgården, kan komma att få hög prioritet i morgondagensStockholmsregion.Skärgården har en styrka i sin tradition av lokal mobilisering. Denna kan användas för attfinna innovativa och lokalt anpassade arbetssätt för samhällsservicen, vilket kan behövasnär de offentliga resurserna skärs ner.En väl fungerande symbios mellan skärgården och den övriga regionen i framtiden,fordrar nytänkande idag. Politiken och åtgärderna behöver anpassas till en ny tid. Nyastrategier och verktyg behöver tas fram för att dra nytta av de styrkor och möjligheter somfinns idag, och för att klara de påfrestningar som kan ske under kommande år.Skärgården – förort, glesbygd och gräddhyllaSkärgården har haft en stark befolkningstillväxt ända sedan början på 1970-talet. Med dendefinition som i denna promemoria används för ”skärgård” i Stockholmsregionen uppgårbefolkningen till nära 13 900 personer. I denna definition ingår, om inget annat anges,skärgårdsöar utan fast förbindelse samt vissa öar med fastlandsförbindelse som Singö,Fogdö, Väddö, Björkö, Vätö, Muskö, Himmelsö, Herrö, Yxlö, Torö, Svärdsö, Oxnö,Djurö och Vindö.Befolkningsökningen i Stockholmsregionens skärgård har varit stor under senare årjämfört med andra skärgårdsregioner i riket. Det är dock relativt få yngre som flyttar tillskärgården, jämfört med andra skärgårdsområden i riket.Skärgårdsbefolkningen är något äldre än både befolkningen i riket och länet. Drygt 18procent är över 65 år. Endast 21 procent i skärgården är 25-44 år jämfört med 32 procent ilänet. Det är dock ungefär lika stor andel barn i skolåldern som i länet som helhet.Arbetslösheten i skärgården är låg, även i jämförelse med länet som helhet, och förvärvsfrekvensenär hög. Strukturomvandlingen i skärgården från primära näringar somjordbruk och fiske har fortsatt, samtidigt som offentliga verksamheter har ökat.Den sociala samhällsservicen hålls uppe. Kommunerna har varit uthålliga med skolorna,även under år då elevunderlaget har sviktat. Infrastrukturförsörjningen av bredband gårframåt med hjälp av offentliga bidrag, men det återstår på de flesta håll att fylla dem medtjänster till ett överkomligt pris. Vidare tillhör butikerna den service som anses hasvårigheter att överleva.Den statistik som tagits fram i denna rapport visar att inkomsterna i skärgården är goda.De genomsnittliga inkomsterna i kommunernas skärgårdsdelar är överlag högre än ikommunerna som helhet. Det är dessutom färre låginkomsttagare i skärgården. I länettjänade år 2000 drygt 30 procent under 120 000, medan denna andel i skärgården endastvar 26 procent. I skärgården tjänar dock något färre än i länet över 200 000 kronor, 427

PM 8:2004 Skärgård i förändringprocent jämfört med 44 procent. Det finns också relativt sett fler i de lägre inkomstklassernapå öar utan bro eller färja, än på de öar som har bro eller färja.Bristen på bostäder i rimliga prislägen är en av de mest omdiskuterade frågorna i dag iskärgården. Bostadsbristen är mer omfattande till skillnad från arbetsbristen och arbetskraftenpendlar i vissa fall ut till skärgården för att arbeta. Ett visst byggande av hyresrätterär på gång, men bristen på mark, dyra byggkostnader, långa processer och dyrförvaltning tillhör de förklaringar som ges till varför utbudet brister. Denna bostadsbristär inte unik för skärgården utan den låga nivån på nybyggandet delar skärgården med helaregionen. Byggandet i övrigt är dock relativt omfattande i skärgården, vilket ger enmarknad för hantverkare. Det för dock också med sig miljöeffekter i form av saltvatteninträngning,förändrat utseende på strandlinjen och ingrepp i naturkänsliga grundvatten.De delar av skärgården som har fasta förbindelser med fastlandet har utvecklats mestgynnsamt i befolkningsmässiga termer under de senaste decennierna. Procentuellt haräven övriga öar utvecklats nästan lika gynnsamt, men i absoluta tal är dessas ökningarmindre. Kommunikationerna i skärgården är till stor del en offentlig angelägenhet, ochkollektivtrafiken bedrivs av Waxholmsbolaget och subventioneras av Stockholms länslandsting. Till denna trafik kommer bl.a. taxi- och privatbåtar.Skärgårdstrafiken har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Från år 1970 ochfram till år 2001 har skärgårdsresandet vuxit från en nivå kring 0,5 milj resor per år till1,8 milj resor. Resandet med Waxholmsbolaget ökar trendmässigt med 3,9 procent per år,vilket är mer än biltrafiken växer i Stockholmsregionen. Över 80 procent av alla resorsker under sommaren, men även vintertrafiken har ökat kraftigt från 175 000 i början på1990-talet till 250 000 tio år senare. De fastboende står för en begränsad andel avresandet; endast cirka 4 procent.Enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska skärgårdstrafikeninriktas på att koncentrera trafikutbudet från ”replipunkter” med goda förbindelsertill kommuncentra. Dessutom ska vissa öar s.k. ”kärnöar” ges rollen som bytespunkterför kommunikationerna till intilliggande öar. På dessa öar ska också grundläggandeservice koncentreras. Trafiken mellan replipunkt och kärnö ska möjliggöra dagliga resorför arbete och skola året runt.Skärgårdens natur och kultur är i hög grad påverkad av närheten till storstaden. Husenberättar om hur skärgården har bebotts och brukats genom tiderna. Människans närvarohar bildat kulturlandskapet; i mellanskärgården återfinns jordbrukslandskap,ytterskärgården bär spår av jakt och fiske, samtidigt som fritidshusbebyggelsen berättarom skärgårdens betydelse som rekreationsområde.Skärgårdens natur har i stor utsträckning påverkats av landhöjningen med jordbruk- ochskogslandskap i de innersta och mellersta delarna samt mindre och mer karga öar längreut. Vattnet är en blandning av sött och salt, vilket formar och ger varierade förutsättningarför växt- och djurlivet. Särskilt de grunda bottenområdena är mycket produktiva.Under senare år har flera initiativ tagits för miljöprogram i skärgården på nationell nivå,vilka därefter bearbetats och anpassats till regional nivå. År 1999 utarbetades detregionala ”Miljö- och hushållningsprogrammet för skärgården” av länsstyrelserna iStockholm, Uppsala och Södermanland. Detta program har en bred ansats med en mängdförslag på många områden. Programmet tar bl.a. fasta på behovet av ett interkommunaltskärgårdsråd och kommunala skärgårdsutvecklare, ett gemensamt förhållningssätt tillskärgårdens natur- och kulturvärden i de ingående länen, en VA-policy, en strategi förbevarande av ytterskärgården, ett inventeringsarbete av miljön under vatten, förvaltning8

PM 8:2004 Skärgård i förändringav fiskbeståndet, regler för båtlivet och tillämpningen av strandskyddet mm. Enuppföljning av programmet år 2003 visar att cirka hälften av förslagen har genomförtsoch en fjärdedel drivs i någon projektform. Vissa frågor som strandskyddet, skyddet avytterskärgården och båtlivet kräver ökad uppmärksamhet, enligt uppföljningen.Ett ytterligare nationellt initiativ som bearbetats regionalt är det Miljövårdsprogram sompresenterades år 2000. I detta har de 15 nationella miljökvalitetsmålen, som antagits avriksdagen, anpassats till regionen. De problem som målas upp i detta program är effekterfrån den ökade bebyggelsen och det ökande antalet besökare och båtägare. Hoten handlartill största delen om många små initiativ som tillsammans ger problem. Några identifieradeproblem är övergödningen, utsläpp av miljögifter och tungmetaller, begränsadedricksvattentillgångar, buller och svall från motorbåtstrafiken samt bristfälligt skydd avostörda områden. En policy för vattenbruk och muddring efterlyses, liksom en strategi förhanteringen av VA-försörjningen.Turismen i skärgården har ökat kraftigt under de senaste decennierna och många nyakoncept har tagits fram. Inriktningen på krogar med skärgårdsmat av hög kvalitet ochkringaktiviteter som t.ex. cykling och paddling är exempel på framgångsrika koncept.Den storskaliga turismen lyser med sin frånvaro. Turismen i skärgården är naturnära ochnyttjas till största delen av regionens invånare, även om också de utländska besökarna harökat. Den korta säsongen implicerar att alternativa verksamheter krävs, tillsammans medinitiativ för att förlänga säsongen.Påverkande faktorerEn faktor som i hög grad har påverkat skärgården är utvecklingen i Stockholmsregionendär framför allt den kraftiga befolkningsökningen och den ekonomiska utvecklingen harhaft en stor inverkan på den utveckling som varit i skärgården under såväl de senaste årensom de senaste decennierna. Regionens kraftiga ekonomiska och befolkningsmässigautveckling ökar trycket på skärgården som rekreationsområde. Dessutom växer regionengeografiskt och främst lättillgängliga skärgårdsområden får ett ökat permanentboende.Skärgården tillsammans med andra områden inom regionens ytterområden eller dessnärområden blir attraktiva i takt med att kommunikationerna förbättras för dem som avolika skäl söker alternativ till storstaden, men ändå vill ha eller behöver dess närhet.Även näringslivets utveckling i regionen har en inverkan på skärgårdens utvecklingsförutsättningar.Närheten till en storstadsregion som Stockholmsregionen med fleraframgångsrika kluster och stark tillväxt i såväl inkomster som befolkning ger speciellaförutsättningar. I Stockholmsregionens fall synes det som om storstadens dynamik spridersig till skärgårdsområdet, åtminstone i ett generellt och övergripande perspektiv.Befolkningen i skärgården har ökat, liksom turism och fritidsverksamhet. Människorutnyttjar teknikens möjligheter i arbetslivet och söker skärgårdens särart. Detta behöverinte upplevas som odelat positivt av alla, men det ökar möjligheterna till en livskraftigskärgård i termer av tillväxt och försörjning.Skärgårdens möjligheter påverkas även av den vikt som regionens medborgare ger den.Målsättningen att hålla skärgården levande anses vara ett av de viktigaste politiskaområdena, vilket också avspeglas i den prioritet skärgårdsfrågorna har och har haft på denpolitiska agendan.De faktorer i omvärlden som påverkar utvecklingen i skärgården är bland andrateknikutvecklingen där tekniken har förutsättningar att minska avståndsnackdelar. Deninstitutionella förändring som präglat samhällsutvecklingen mot en allt större decentraliseringav politiska beslut och välfärdsfunktioner, ger också nya förutsättningar för skär-9

PM 8:2004 Skärgård i förändringgården att själv i högre grad råda över situationen. Den demografiska utvecklingenpåverkar skärgården liksom samhället i övrigt, och kan komma att leda till att välfärdstjänsternai skärgården kan få allt svårare att konkurrera om begränsade offentligaresurser. Motiven för flyttmönstren i samhället påverkar skärgården i bemärkelsen attflyttströmmar i allt högre grad styrs av människors önskningar för sin livssituation, än avderas arbetsmarknadssituation. Människors värderingar påverkar skärgårdens förutsättningaroch det utbud av varor och tjänster som erbjuds i skärgården passar väl in i dagenskonsumtionstrender med omsorg om miljön, inriktning mot upplevelser och kraven påkvalitet.Analys av skärgårdens utvecklingDen sammantagna bilden är att skärgården idag står stark. Inkomsterna är goda, arbetslöshetenär låg och förvärvsfrekvensen är hög. Befolkningen, liksom kommunikationer ochbesöksnäring ökar kontinuerligt. Den offentliga servicenivån är utifrån förutsättningarnaöverlag tillfredställande.Trots denna positiva utveckling finns hot. Det höga kostnadsläget på bostäder och bristenpå bostäder i rimliga prislägen är ett svårlöst akut problem. Ett framtida hot är sårbarheteninför de offentligt subventionerade kommunikationerna, liksom sårbarheten inför denoffentliga servicen i ett läge där konkurrensen om de begränsade resurserna kan väntasöka.En annan svaghet är att påverkan på naturen och miljön är baksidan av den ekonomiskaoch befolkningsmässiga framgången. En ökad närvaro av människor med alla aktiviteterdet innebär gör skärgården levande, men också påverkad och sliten.Utvecklingen av skärgården är en balansakt där olika intressen måste vägas mot varandraoch en god utveckling i något avseende måste ses i perspektiv av dess effekter i andraavseenden. Den sammantagna bedömningen är dock att berörda parter är väl medvetnaom denna balansgång, och att den ingår i alla de utvecklingssträvanden som görs idag.Skärgårdspolitikens utvecklingMånga aktörer är direkt involverade i skärgårdens utveckling. Glesbygdsverket har detnationella ansvaret för frågor som rör såväl glesbygd som skärgård. Verket harregeringens uppdrag att påverka olika samhällssektorer för att uppnå goda levnadsförhållandenoch utvecklingsmöjligheter i skärgården, och att tillföra kunskap omutvecklingsmöjligheterna i skärgård och glesbygd.Länsstyrelsen i Stockholms län är statens representant i regionen och ger bl.a. råd ochinformation, utövar tillsyn samt ger tillstånd och bidrag. Länsstyrelsen i Stockholms länska värna skärgårdens natur och kulturmiljö, verka för god miljö och vattenkvalitet, ageraför att främja sysselsättning och goda villkor för den bofasta befolkningen samt utvecklafriluftsliv, rekreation och turism.Kommunerna har ett brett ansvarsområde i skärgården. Kommunerna ansvarar för attpalnera för att bebyggelse lokaliseras till lämplig mark och att uppställda krav tillgodosesi den byggda miljön. Detta sker i planläggningen och i bygglovprövningen. Kommunernaansvarar också för den kommunala service som avgör tillgång på bl.a. renhållning, VAförsörjning,omsorg, vård, skola och fritidsaktiviteter.Stockholms läns landstings ansvarsområden inom skärgården är främst sjukvård, tandvård,kultur, den regionala strategiska utvecklingsplaneringen och sist men inte minstkollektivtrafiken. Landstinget satsar idag årligen cirka 180 miljoner för specialdestinerade10

PM 8:2004 Skärgård i förändringinsatser i skärgården, varav cirka 130 miljoner går till skärgårdstrafiken och cirka 39miljoner går till Skärgårdsstiftelsen och dess verksamhet. Landstinget har ett skärgårdsanslagsom kan beviljas för nationell medfinansiering i EU:s och Nordiska ministerrådetsprojekt i skärgården. Landstinget ansvarar även för det s.k. fraktbidraget som syftar till attsänka transportkostnaderna för företag i skärgårdsområdet till en nivå jämförbar medregionens glesbygd i övrigt.Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län äger och förvaltar mark och byggnader i skärgården.Detta görs genom utarrendering till skärgårdsjordbrukare och anställda tillsynsmän.Stiftelsen har även bidragit till att främja sysselsättningen i skärgården.SIKO, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, är ett gemensamt organ förskärgårdsföreningar i Stockholmsregionens skärgård. SIKO företräder den bofastabefolkningen inför myndigheter och politiska samhällsorgan. Föreningen agerar för att slåvakt om de bofastas intressen när det gäller t.ex. markanvändning, samhällsfunktioner,näringsliv och kultur.Tiden före 1970-talet präglas av en ökad användning av skärgården som rekreationsområde.Den bofasta befolkningen minskade kraftigt under 1950- och 1960-talet, mennågon särskilt fokus på skärgården förekom inte i planeringen eller politiken.En aktiv skärgårdspolitik växte fram under 1970-talet. Såväl regionala initiativ från Länsstyrelsenoch landstinget som nationella program gjordes för att främja sysselsättningen,trygga servicen, främja bostadsbyggandet och förbättra kommunikationerna. Resursernakoncentrerades till utvalda skärgårdssamhällen, enligt tongivande tankegångar inomregionalpolitiken. Skärgården var såväl försörjnings- som fritidsregion och balansenmellan miljö- och sysselsättningskrav kom upp på agendan.Under 1980-talet konstaterades att den negativa befolkningsutvecklingen var bruten, menfortsatta bidrag och en aktiv skärgårdspolitik ansågs fortfarande nödvändig för att klaraservicen och arbetstillfällena.Ledordet för 1980-talets skärgårdspolitik var lokal mobilisering. Politiken skulle byggapå det lokala engagemanget och utgå från egna initiativ. Retoriken, och i viss utsträckningåtgärderna, förändrades från bidrag till stöd för ”lokal bärkraft” som på sikt skulleavvecklas.Även under 1990-talet stod de lokala förutsättningarna i fokus. Under detta decenniumblev skärgårdspolitiken liksom övrig regionalpolitik tillväxtpolitik utifrån varje regionsförutsättningar. Den konkreta politiken innehöll stöd till service, kommunikationer ochinfrastruktur men också till satsningar inom turismen. Balansgången mellan å ena sidannaturen, kulturen och miljön, och å andra sidan befolkningen, sysselsättningen ochutvecklingen, var fortsatt aktuell.EU:s inträde i skärgårdspolitiken har varit av stor betydelse. EU innebar ökade möjlighetertill finansiering av projekt från de olika strukturfonderna. Under perioden 1996-1999 fanns Interreg IIA och Mål 5b Skärgården i Stockholms skärgård. Mål 5b omfattadeöar utan fast landförbindelse i hela Sveriges skärgårdar och inriktades på att utvecklaarbete och näringsliv, natur och kulturmiljö, infrastruktur och lokal mobilisering.Interreg IIA är transnationellt och byggde vidare på de relationer som skapats inomNordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete. Ambitionen var att skapa en region medlika gott renommé som Alperna. Konceptet ”Skärgårdssmak” för restauranger ochsedermera matproducenter och hantverk, är ett projekt inom detta program.11

PM 8:2004 Skärgård i förändringSkärgårdspolitiken under början av 2000-talet handlar om i stort sett samma knäckfrågorsom tidigare dvs. kommunikationer, bostadsförsörjning och samhällsservice. Dessutomska naturen och miljön värnas och livskraftiga ekonomiska verksamheter främjas. Denlokala förankringen var etablerad som koncept i politikutformningen.Även under 2000-talet bedrivs en omfattande verksamhet inom EU:s strukturfonder, ochen ny programperiod inleds för tiden 2000-2006. De program som berör skärgården ärMål 2 och Interreg IIIA. Det förstnämnda är en något geografiskt modifierad fortsättningav det tidigare Mål 5b Skärgården. Interreg IIIA är en fortsättning på Interreg IIA för enattraktiv och gränsöverskridande region. Programmet fokuserar även fortsättningsvis påprofilering, näringslivsutveckling och miljön.I framtiden kan emellertid medel ur EU:s strukturfonder bli kraftigt begränsade genomutvidgningen. Det är dock troligt att det för Stockholms skärgårds del även i fortsättningenkan vara aktuellt med finansiering från de transnationella programmen inomÖstersjöregionen. Denna kan dock bli betydligt mindre under nästa programperiod efter2006 än idag.Ett ytterligare initiativ från EU är rekommendationen ICZM som antogs 2002, ochinnebär fysisk planering, regional utveckling, miljöarbete mm i ett samlat grepp inomskärgårdsområden. Den svenska regeringen har angett att man ämnar arbeta i denna anda.Analys av skärgårdspolitikenPolitiken har under de tre studerade decennierna gått från punktinsatser till sektorsövergripandeambitioner i partnerskap. Den har också utvecklats från stöd till en högre gradav lokal bärkraft.Kommunernas engagemang i skärgårdspolitiken i början av 1970-talet var begränsat. Idag har däremot aktiviteten ökat kraftigt. Även landstingets engagemang har ökat ibetydelse över de senaste 30 åren. Gräsrotnivåns engagemang och betydelse har stadigtockså ökat och har gått från att mest ha bidragit med att resa viktiga frågor för de bofastapå skärgårdstingen till att vara projektägare för EU-finansierade utvecklingsprojekt. Desistnämnda har lett till att skärgårdspolitiken organiserats i såväl vertikalt som horisontelltsamarbete, med fokus på ”bottom-up” och partnerskap.Den studerade perioden har karakteriserats av ett ökat och breddat engagemang förskärgårdens utveckling från många offentliga aktörer, och ett i ökande utsträckning aktivtdeltagande i utvecklingsarbetet från skärgårdsbornas sida. Den breda uppslutningen kringpolitiken för det som kallas en levande skärgård gynnades också av att begreppetinrymmer allt från skärgården som ekosystem, historiskt kulturlandskap, småskaligtlokalsamhälle, rekreationsområde, genomfartsled för sjöfarten och en ”produkt” att säljatill besökare. Det innebär att alla som arbetar för ”en levande skärgård” intenödvändigtvis jobbar för samma sak.Skärgårdspolitiken har alltid varit delad i olika delvis motstående målsättningar.Innehållet i politiken har utformats utifrån tre utgångspunkter; skärgården som uniknatur- och kulturmiljö, skärgårdens behov av strukturförändringar för arbete ochsysselsättning, samt skärgårdens avståndsnackdelar och gleshetsproblem. Åtgärderna fördessa olika synsätt på skärgården har varit regelverk och miljöprogram, näringslivsstödsamt hänsyn till skärgårdens särart i utbud av offentlig service, kommunikationer ochinfrastruktur. Av dessa är stödet till kommunikationerna och Skärgårdsstiftelsensåtagande de mest betydelsefulla. Näringslivsstöden har haft begränsade reella effekter.12

PM 8:2004 Skärgård i förändringStudier av andra regioners skärgårdspolitik visar att dessa motstående målsättningar inteär unika för Stockholmsregionen eller Sverige. I denna promemoria studeras skärgårdsplaneringeni Kykladerna i Grekland, Skottland, Gulf Islands i Kanada, San Juan Islands iUSA samt Västra Götaland. De slutsatser som kan dras är att samtliga regioner månar omoch är bekymrade över balansgången mellan miljön och de mänskliga aktiviteternaspåverkan på denna, oberoende om dessa kommer från turism eller övriga näringar. Detfinns också en medvetenhet om att turismen gynnas av att natur och kulturmiljöerbevaras. En ytterligare slutsats är att den offentliga styrningen är viktig för att hantera deavgörande frågorna för skärgårdsregionerna, och att en välutvecklad organisation medlokal förankring krävs för att hantera och lösa uppkomna problem.För Stockholmsregionens del kan kravet på utvärderingar gentemot operationella mål fören levande skärgård komma att stiga i takt med att konkurrensen ökar om gemensammaresurser – inom EU, nationellt och regionalt. Med knappare finansiella resurser måsteman kunna visa tydligare varför åtgärder behövs och varför prioriteringar görs på de sättde görs.13

PM 8:2004 Skärgård i förändringInledningDenna promemoria är en inledande del i en arbetsprocess om en fördjupad regionalutvecklingsplanering i skärgårdsområdet. I den regionala utvecklingsplanen förStockholmsregionen som antogs 2002 (RUFS) framhålls att den delregionala utvecklingsplaneringenbör stärkas. I RUFS betonas särskilt att delregional planering bör göras förskärgården utifrån ett brett perspektiv som behandlar bl.a. bostadsförsörjning, transporter,naturvård, kulturmiljöfrågor samt näringslivets förutsättningar.Målet med den arbetsprocess som har initierats är att etablera en samsyn och en gemensamplattform i regionen kring regionala planerings- och utvecklingsfrågor i skärgården.Processen är indelad i tre moment, där denna promemoria är en slutrapport av moment 1,vilket inriktas på att ta fram en beskrivning av skärgården. Moment 1 består av fleradelstudier som tillsammans bildar denna slutrapport, vilken syftar till att användas somunderlag i de kommande momenten i processen. I de kommande momenten kommerstrategier för skärgården att diskuteras och utformas i samverkan med olika aktörer medintresse för skärgården.Stockholms kust och skärgård utnyttjas av många människor. Det finns över 13 000bofasta på skärgårdsöar utan fast förbindelse samt vissa öar med fastlandsförbindelse somSingö, Fogdö, Väddö, Björkö, Vätö, Muskö, Himmelsö, Herrö, Yxlö, Torö, Svärdsö,Oxnö, Djurö och Vindö, cirka 30 000 boende i fritidshusen och 100 000 båtägare.Därutöver tillkommer andra besökare. Enbart Waxholmsbolaget transporterar totalt 1,5miljoner personer till och från skärgården varje år.Det är således många som har ett intresse av skärgården och dessa gruppers intressenmåste samsas i ett område som är miljömässigt känsligt, med speciella förutsättningar förproduktion och försörjning och med stora natur- och kulturvärden. I denna promemoria ärsträvan att ge en bred bild av utvecklingen i skärgården som kan tjäna som underlag ikommande strategidiskussioner mellan skärgårdens olika intressen.Skärgården är inte ett homogent område. Det råder olika förhållanden och förutsättningarvid kusten samt i inner- mellan- och ytterskärgården. Förhållandena varierar också mellannorr och söder.Utvecklingen av skärgården studeras i ett tidsperspektiv på 30 år. Under denna tid kanförhållandena i skärgården ha förändrats och utvecklats. Det är viktigt att dessaförändringar beaktas och att dagens och morgondagens skärgårdspolitik bygger på devillkor som är aktuella i dag. Denna promemoria fokuserar därför på såväl en beskrivningav förhållandena i skärgården och dess utveckling, som den förda politiken och dessavsikter under den studerade perioden.Promemorian inleds med analys och slutsatser samt består därefter av tre tematiskaavsnitt. Analysen och slutsatserna syftar till att ligga till grund för en diskussion om hurman framöver kan arbeta med och för skärgården, utifrån dagens situation, morgondagensutmaningar och de lärdomar som kan dras från skärgårdspolitiska erfarenheter ochlärdomar.I det första tematiska avsnittet ges en beskrivning av utvecklingen i skärgården sedan1970-talet och framåt. Beskrivningen syftar till att ge en bred bild av skärgårdensutveckling och situation idag. Den omfattar befolkningsutveckling, kommunikationer,ekonomi och näringsliv, sociala förhållanden, miljöfrågor samt natur- och kulturlandskapet.Efter denna faktagenomgång beskrivs ett antal faktorer som påverkar14

PM 8:2004 Skärgård i förändringskärgården. Slutligen sammanfattas skärgårdens situation idag, dess styrkor och svaghetersamt hot och möjligheter.I promemorians andra del beskrivs utvecklingen av den politik som förts gentemotskärgården sedan 1970-talet; dess ambitioner, knäckfrågor och effekter. Retoriken kringdenna politik har ändrat karaktär under decennierna, liksom en del av de konkretaverksam-heterna. Avsnittet avslutas med en diskussion om skärgårdspolitiken igår, idagoch imorgon.I det tredje avsnittet vidgas perspektivet till att översiktligt beskriva förhållanden ochskärgårdspolitik i några andra regioner. Dessa är sinsemellan mycket olika men har ocksålikheter. Deras förhållanden, strategier och organisation av arbetet med skärgårdsfrågorbidrar med utblickar till alternativa förutsättningar och arbetssätt.Sist finns en dokumentation från ett arbetsmöte 22 april 2004. Som en del i den löpandedialogen inbjöd Regionplane- och trafikkontoret då representanter på tjänstemannanivåfrån kommuner, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län samtorganisationer som arbetar med skärgårdsfrågor till ett arbetsmöte för diskussion omutkast till föreliggande promemoria. Totalt deltog 43 personer förutom RTKsmedarbetare.Syfte med dialogen och förankringen var bl.a. att komma fram till en nulägesbild som kanutgöra underlag för den fortsatta processen samt att börja diskutera strategiska frågor iplaneringsprocessen. Den här promemorian har därefter kompletterats med fakta ombostäder och vattenförsörjning.15

PM 8:2004 Skärgård i förändringSyntes: Att dra lärdom införframtida utmaningarSkärgårdens står stark och attraktiv idag. Skärgården är en styrkefaktor för Stockholmsregionensom det i hög grad värnas om från många olika håll. Skärgården är viktig förregionens invånare, och dess vikt avspeglas i den prioritet som skärgårdsfrågorna ägnassåväl på den politiska agendan som i den konkreta verkligheten. Stockholmarna värnarom ”sin” skärgård för friluftsliv och rekreation, och skärgårdsborna värnar om ”sin”skärgård för att kunna bo och verka på rimliga villkor. Kommunerna värnar om ”sin”skärgård inom kommunala planeringen och bistår med de offentliga tjänsterna. Påregional nivå värnas om ”regionens” skärgård för regionens samtliga invånare ochbesökare vilket bl.a. kommer till uttryck i landstinget och länsstyrelsens engagemang förskärgården och dess ekonomiska utvecklingsförutsättningar, miljöproblem, kulturvärden,sociala förhållanden mm. Även på nationell och europeisk nivå är engagemangetförhållandevis stort för kust och skärgård och de politiska initiativ som riktas mot denna.Alla dessa intressen verkar inte alltid åt samma håll och såväl innebörden av en levandeskärgård som medlen att nå dit kan växla. De olika grupperingarnas utgångspunktermåste dock samsas i den politik som förs gentemot skärgården. De är delvis motstridiga,och bygger på en nödvändig balansgång mellan olika intressegruppers krav och svårförenligapolitiska mål. Det breda, och över tiden ökande, engagemanget har dock,tillsammans med trender i Stockholmsregionen och dess omvärld, bidragit till den styrkavi ser idag.Flera förhållanden manar emellertid till eftertanke om hur denna styrka kan utvecklas tillatt också klara morgondagens utmaningar. Skärgårdens situation idag skiljer sig markantfrån 1970-talets, vilket innebär att politikens utgångspunkter kan behöva förskjutas. Ävenvärderingar, demografi och teknologi implicerar förändringar. Gamla balansgångar ochmålkonflikter försvagas och nya tillkommer. Skärgårdens styrka, minskad EUfinansiering,liksom framtidens alltmer pressade välfärdsstat förändrar förutsättningarnaför de politiska möjligheterna och prioriteringarna.En analys av de politiska vägar som skärgården står inför måste utgå ifrån de förhållandensom gäller för skärgården idag, och inte fortsätta i inkörda politiska hjulspår utifrångårdagens förutsättningar. Den hittills förda skärgårdspolitikens utgångspunkter ochtillhörande åtgärder behöver ställas mot den bild av skärgården som dagens fakta målarupp och de förutsättningar som redan idag förväntade förändringar i omvärlden kan ge.Skärgårdspolitikens traditionella utgångspunkterSkärgårdspolitikens utgångspunkter bygger på olika bilder av skärgården. Den är ett uniktområde för friluftsliv och rekreation. Den är skärgårdsbornas hemvist och den är en basför de verksamheter som bedrivs där.16

PM 8:2004 Skärgård i förändringDetta gör att skärgårdspolitiken kan indelas utifrån tre utgångspunkter:! ett område med ett unikt natur- och kulturarv! ett område med behov av åtgärder för arbete, sysselsättning och ekonomiskförnyelse! ett område med avståndsnackdelar och gleshetsproblem där offentligöverbryggning krävs.De tre utgångspunkterna är komplementära, men implicerar åtgärder som har delvismotstridiga mål. Ett exempel på motstridiga mål är balansen mellan bevarande ochutveckling, vilket kännetecknar skärgårdspolitiken såväl genom historien som i andraskärgårdsregioner inom och utom landet.De olika utgångspunkterna för skärgårdens politik har funnits under flera decennier, menderas relativa styrka har varierat. Fokus på miljöfrågorna har generellt sett växt underperioden, inom skärgårdspolitiken liksom inom övrig politik i samhället. Frågan omsysselsättning och ekonomisk förnyelse hade hög prioritet under skärgårdspolitikensförsta decennier, och har genom EU:s projekt fått förnyad styrka från och med 1990-talet.Även transportsubventionerna har växt kraftigt i takt med att besöksnäringen, befolkningenoch fritidsbebyggelsen ökat. Samtidigt har detta inneburit att vissa avstånds- ochgleshetsnackdelar på sina håll har mildrats i takt med befolkningsutveckling ochförbättrade kommunikationer.De olika bilderna av skärgården varierar också i betydelse i skilda delar av skärgården.Olika delar av skärgården har olika styrkor och svagheter, vilket innebär att politikensbetoning varierar geografiskt i de olika delarna. Goda inkomstmöjligheter, kommunikationeroch övrig samhällelig service betonas främst i de befolkningstäta delarna i innerochmellanskärgården, medan natur- och kulturaspekterna främst betonas bortom dentätortsnära skärgården.De olika utgångspunkterna för skärgårdspolitiken genererar en flora av åtgärdspaket. Deåtgärder som traditionellt knyts till ovannämnda utgångspunkter är miljöprogram,områdesskydd, regelverk och styrning när det gäller att skydda miljön och bevara naturenoch kulturen. Projektmedel och bidrag är traditionell politik för att främja sysselsättningoch ekonomisk utveckling, medan att behålla samhällsservice samt subventioneratransporter och infrastruktur tjänar till att överbrygga nackdelarna för glesbygd i periferin.Dessa åtgärder har funnits med på dagordningen sedan skärgårdspolitikens begynnelseför mer än 30 år sedan, men liksom utgångspunkterna har varierat i styrka torde åtgärdernaockså göra det. Detta kan ha flera orsaker. Prioriteringarna kan ha ändrats och vissapolitiska målsättningar kan ha kommit högre upp på agendan, som t.ex. när det gällermiljöfrågorna. Det kan också vara så att förhållandena kan ha ändrats och att den bild avskärgården som bildar utgångspunkt för de politiska åtgärderna inte längre är relevanta.Mot bakgrund av den utveckling som skett i skärgården under de decennier som dennarapport täcker, så kan det finnas skäl att granska såväl utgångspunkterna som åtgärdernautifrån de förhållanden som gäller för skärgården idag, och de lärdomar som kan dras avden förda politiken under perioden.Är utgångspunkterna för politiken och de politiska målen relevanta idag? Är åtgärdernade bäst lämpade för att hantera dagens situation? Dessa frågor bör ställas i en kommandediskussion om skärgårdspolitikens framtida utformning. Denna promemoria tjänar till attbilda en grund för en dylik diskussion.17

PM 8:2004 Skärgård i förändringFörändrade villkorMycket har förändrats beträffande förhållandena i skärgården jämfört med situationen ibörjan på 1970-talet då skärgårdspolitiken formulerades. De behov av politiska åtgärdersom då fanns har förmodligen förändrats i dag då förhållandena ser annorlunda ut.Idag är inkomstmöjligheterna i skärgården goda i ett genomsnittligt perspektiv.Arbetslösheten är låg, förvärvsfrekvensen är hög, och befolkningen fortsätter att öka.Bilden av skärgården som ett område med behov av stöd för att klara sysselsättningen,inkomsterna och strukturomvandlingen verkar utifrån dessa förutsättningar mindrerelevant idag, även om det kan finnas lokala undantag.Alltför små möjligheter till en inkomst kan inte sägas vara ett generellt skärgårdsproblemidag, men mycket låga inkomster kan vara ett problem hos vissa grupper, vilket kräveruppmärksamhet i skärgården liksom i övriga regionen. Förutsättningarna för skärgårdenslåginkomsttagare kan därför behöva utredas vidare.Utbildningsbehov och kompetensutveckling verkar inte heller vara ett generellt problemför skärgården specifikt, men kan på motsvarande sätt vara ett problem inom vissagrupper i skärgården, liksom på andra håll i regionen.Ett av de största problemen idag för att kunna vidmakthålla den goda utvecklingen iskärgården är utbudet av bostäder till rimliga priser. Detta problem delar skärgården medövriga regionen och i skärgården liksom i regionen i övrigt krävs förändringar, såvälinom regionen som i den nationell politiken. Även inom den givna situationen borde docksamverkan kunna öka, konkreta handlingsplaner kunna utvecklas och fler initiativ tas.Utgångspunkten att skärgården bär ett unikt natur- och kulturarv ter sig idag än merrelevant än för 30 år sedan och medvetenheten om miljön, liksom att värna om kulturvärdenaligger i tiden, samtidigt som trycket på skärgården och dess miljö har ökat genomökad befolkning och besöksnäring. Detta kan ha inneburit att konflikten mellanbevarande och utveckling kan ha ökat genom skärpta miljökrav, mer regler, hårdaretillståndsgivning mm. Det verkar dock som om den ökade medvetenheten om natur ochkulturarvet, också ger goda förutsättningar för utvecklingssträvanden. Det leder till enefterfrågan på en skärgård som erbjuder individanpassad småskalig turism som bygger pådess natur- och kulturvärden. Mer miljömedveten konsumtion av skärgårdens produkter,tjänster och upplevelser kan minska den traditionella konflikten mellan bevarande ochutveckling, genom att utvecklingen i sig bygger på bevarandet av naturen och miljön. Detär dock ofrånkomligt att många av de verksamheter som bedrivs i skärgården innebärslitage, så i den mån kvarstår tudelningen av politiken.Den tredje utgångspunkten för skärgårdspolitiska åtgärder och program, bilden avskärgården som ett område med avståndsnackdelar och gleshetsproblem där offentligöverbryggning krävs, är idag den som manar till mest eftertanke, och som kan vara mestproblematisk inför framtiden. Det beror på att de finansiella resurserna för att klaravälfärden och det offentliga tjänsteutbudet väntas bli mer begränsade i framtiden, medbörjan inom några år, utifrån vad man idag vet om den demografiska utveckling som stårför dörren och den försörjningsbörda som detta implicerar för samhällsekonomin.Den av tradition bekymmersamma tudelningen av politiken mellan bevarande ochutveckling kan därmed komma att öka p.g.a. nya motsättningar och balanskrav, nämligen18

PM 8:2004 Skärgård i förändringde att hålla ihop regionen. Med mer begränsade offentliga resurser för välfärdstjänsterökar konkurrensen om de offentliga resurserna och prioriteringarna kan bli hårdare.De åtgärder som görs för att det ska vara möjligt att bo och leva i skärgården till rimligavillkor är att utbudet av den offentliga servicen i form av vård, omsorg, skolor, renhållning,kultur, lokaler mm håller en rimlig nivå. Vidare är utbyggnaden av infrastruktur ochväl fungerande transporter en förutsättning för att det dagliga livet ska fungera. Dettakräver att stat, landsting och kommuner tillsätter medel och resurser för att överbrygga dekostnader som uppstår på grund av en liten befolkning och större avstånd. Ett framtidahot för skärgården är därför sårbarheten inför den politiska viljan att kompensera föravstånds- och gleshetsnackdelarna.Skärgårdspolitiken utformades under en period då den offentliga sektorn växte kraftigt.Det fanns medel och resurser att värna om en levande skärgård utifrån en mängddefinitioner av detta begrepp. Under det senaste decenniet när välfärdssystemen utsattsför periodvis hårda besparingskrav, verkar skärgården ha utgjort en relativt stark part itilldelningen av de begränsade resurserna, förmodligen genom den starka ställningskärgården har i medvetandet hos regionens invånare. Politiken gentemot skärgården harvärnat om att hålla uppe servicenivån och överbrygga gleshets- och avståndsproblemen.T.ex. har skolorna hållits uppe även under år då elevunderlaget sviktat.Satsningar i skärgården kan dock i framtiden ställas inför än hårdare gransk-ningar. Merbegränsade medel för åtgärder i skärgården kommer att ställa större krav på politikensresultat, och en viktig uppgift blir att leverera underlag för dessa beslut. En hårdareprioritering kan också ge effekter på utsatta grupper i skärgården, vilka troligen kommerbehöva bevakas. Även övriga grupper i regionen kan drabbas av neddragningar iskärgården och deras möjligheter att utnyttja skärgården kan begränsas om t.ex.subventionerna till kommunikationerna dras ner.Mer begränsade resurser, såväl från kommunal och regional nivå som från EU leder inteenbart till att åtgärder inom skärgårdspolitiken utsätts för hårdare prioriteringar, utan ävenprioriteringarna mellan skärgårdspolitiken och annan politik riktad mot andra delar avregionen kan väntas hårdna. Satsningar på sysselsättning, inkomster m.m. i skärgårdenkan ställas mot motsvarande åtgärder för andra grupper i andra delar av regionen/kommunen. Svaga grupper i skärgården kan i högre grad komma att ställas mot svagagrupper på andra ställen. På motsvarande sätt kan satsningar för att överbrygga gleshetsochavståndsnackdelar för att erbjuda offentlig service i skärgården komma att utsättas förhårdare analyser utifrån alternativa initiativ i övriga delar av regionen eller kommunen.Den ökade pressen på de offentliga välfärdssystemen genom den ökade försörjningsbördanväntas således sätta en större press på prioriteringarna i utbudet av samhällsserviceni skärgården kontra övriga delar i regionen och kommunerna. Detta är ett framtidahot som särskilt kan komma att beröra skärgården, mot bakgrund av den relativt storaandel barnfamiljer och äldre i kombination med de jämförelsevis höga kostnaderna för atterbjuda tjänsterna.Vikten av att hålla ihop regionen, inklusive skärgården, kan därigenom komma att få högprioritet i morgondagens Stockholmsregion. Den fördelningspolitiska balansgångenmellan olika grupper och delar av regionen och skärgårdskommunerna kan komma attförstärkas.Den stora vikt som regionens medborgare lägger vid att ha en levande skärgård är enstyrka som torde ge relativt goda förutsättningar att klara de framtida utmaningarna.19

PM 8:2004 Skärgård i förändringDenna vilja att värna om skärgården och dess innebörd i realiteten kan dock komma attprövas hårdare i takt med att resurserna begränsas.Morgondagens skärgårdspolitikMorgondagens skärgårdspolitik behöver ta avstamp i de förändrade förutsättningar somidag kan ses och de förutsättningar som kan väntas i den nära framtiden. Minskadeoffentliga resurser, minskad EU-finansiering samtidigt med en relativt god utveckling(om än inte helt bekymmerslös) och skärgårdens höga ”status” för regionen är någrautgångspunkter för en diskussion om hur morgondagens skärgårdspolitik kan utformas.I en situation när åtgärdernas prioritering behöver berättigas i större utsträckning och motbakgrund av den relativt goda utvecklingen i skärgården, kommer troligen åtgärder försysselsättning och näringsliv väntas ha mindre plats och i högre grad behöva berättigas ikonkurrens med andra satsningar. Dock bör utsatta grupper och områden i skärgårdensom är utanför den generellt sett goda utvecklingsnivån inte nonchaleras i analysen, härliksom i övriga delar av regionen. Åtgärder för att bevara natur- och kulturmiljön torde haett fortsatt stort berättigande, medan utvecklingen av den offentliga servicen kan vara ettproblemområde där utgången avgörs av jämförelsevis hårda politiska prioriteringar.En slutsats för morgondagens skärgårdspolitik, som står i skarp kontrast mot den politiksom formulerades för 30 år sedan, är att skärgården generellt sett inte kan ses som en svagglesbygd i behov av stöd och där människor kämpar under små och svåra förhållanden iföråldrade strukturer. Skärgården kan i högre grad ses som en stark, attraktiv och moderndel av regionen utifrån dess stora betydelse och allt vad den har att ge. I dess kultur ochmiljö ska på bästa sätt värnas för dagens och kommande generationer, och vars befolkningoch näringsliv ska ges möjlighet att fortsätta utveckla de näringar för vilka det finnsunika förutsättningar.Den inställning till skärgården som rått under de senaste 30 årens skärgårdspolitikbehöver utvecklas i takt med att skärgården utvecklas, och för att kunna hantera morgondagensproblem och möjligheter. Skärgården bör i högre grad ingå som en del i regionensattraktivitet och i större utsträckning framhävas som en del i regionens förmåga till tillväxtoch välstånd. Skärgårdens boendemiljö är en attraktionsfaktor för hela regionen.Likaså den marknad av turism som har växt fram med en exklusiv och högkvalitativ, menändå naturnära och upplevelseinriktad besöksnäring som utifrån gällande värderingsmönster,skärgårdens natur- och kulturmiljö samt trender i tiden ligger väl till.För att kunna tillvarata dessa goda förutsättningar finns problem som behöver hanteras,av vilka bristen på bostäder tillhör det viktigaste. Därutöver behöver det framtida utbudetav offentliga tjänster hanteras mot bakgrund av de svårigheter som man kan väntas mötaför att klara ett tillfredställande utbud av dessa.Att finna innovativa lösningar för de offentliga och samhällsstödda tjänsterna torde varaviktiga initiativ för skärgården idag. Att utnyttja den tradition av lokal mobilisering ochde samverkansformer som växt fram inom skärgårdspolitiken är troligen styrkor för attförbättra möjligheterna att på ett gynnsamt sätt hantera morgondagens utmaningar. Detger dels bättre förutsättningar att vara en stark enad röst gentemot kommunal, regionaloch nationell nivå, men det ger också förutsättningar att finna lokala lösningar som kanpassa just skärgården. En enad skärgård blir en starkare röst i dragkampen om de offentligaresurserna och det finns större möjligheter att i samverkan finna innovativa ocheffektiva lösningar för att tillgodose behoven av välfärdstjänsterna.20

PM 8:2004 Skärgård i förändringSäkerligen finns det (eller kan tas fram) mängder av idéer för hur tjänsterna kan utformasför att vara mer effektiva och samtidigt vara anpassade till skärgårdens villkor. De kanvara mer eller mindre genomförbara men de tål att undersökas. Vilka tjänster kanerbjudas på en båt? Båtbutik? Finns alternativa arbetssätt inom vård och omsorg? Vadkan samverkan på olika områden leda till? Inom t.ex. byggområdet? När kan interkommunalsamverkan vara av värde? Hur kan privata kommunikationer i högre gradkomplettera de offentliga? Hur kan infrastruktursatsningar finansieras?En väl fungerande symbios mellan skärgården och den övriga regionen i framtiden,fordrar nytänkande idag. Politiken och åtgärderna behöver anpassas till en ny tid. Nyastrategier och verktyg behöver tas fram för att dra nytta av de styrkor och möjligheter somfinns idag, och för att klara de påfrestningar som kan väntas under kommande år.21

PM 8:2004 Skärgård i förändringStockholms skärgård– förort, glesbygd och gräddhyllaI detta avsnitt beskrivs utvecklingen i skärgården i bred bemärkelse. Demografi ochflyttmönster, ekonomi, näringsliv och arbetsmarknad, sociala förhållanden, boende ochbostäder, kommunikationer och tillgänglighet, bebyggelse och markanvändning, naturochkulturvärden, turism och rekreation samt miljö är områden som beskrivs utifrån hursituationen ser ut i dag och har sett ut under de senaste 30 åren.Frågor som undersöks i detta avsnitt är hur förhållandena ser ut när det gäller sysselsättningoch inkomster i skärgården. Vilka verksamheter har utvecklats? Vilka bor iskärgården? Vilken samhällsservice erbjuds och vilken roll spelar kommunikationerna?Vilka utmaningar står skärgården inför när det gäller att hantera miljöfrågorna?Efter denna faktagenomgång beskrivs och diskuteras vilken inverkan olika faktorer iomvärlden och i regionen i övrigt kan ha på skärgården. Hur kan teknologiutvecklingen,värderingarna, demografin och Stockholms utveckling av ekonomi och befolkning hapåverkat utvecklingen i skärgården, och hur kan de väntas påverka morgondagensskärgård?Slutligen förs en sammanfattande diskussion som baseras på de fakta som tagits fram idetta avsnitt om vilka styrkor och svagheter, hot och möjligheter kan man se idag iskärgården, och vad som kan väntas av framtiden.Syftet med denna beskrivande genomgång är att belysa hur förhållandena ser ut iskärgården idag, för att utifrån detta kunna föra en diskussion om vilken skärgårdspolitiksom är bäst lämpad att hantera skärgårdens frågor utifrån den faktiska situationen idag.De metoder som har använts är studier av befintliga rapporter från 1970-talet och framåtsom har bedömts relevanta. Den äldre statistiken har också hämtats från dessa. Statistikenfrån 1997 och framåt är egen bearbetning av statistik som RTK beställd från SCB, samtdär så anges av Länsstyrelsen och Glesbygdsverket bearbetad statistik.I detta avsnitt består ”skärgård”, om inget annat anges, av skärgårdsöar utan fastförbindelse samt vissa öar med fastlandsförbindelse som Singö, Fogdö, Väddö, Björkö,Vätö, Muskö, Himmelsö, Herrö, Yxlö, Torö, Svärdsö, Oxnö, Djurö och Vindö istatistiken.Avsnittet bygger på en delstudie inom moment 1 av arbetsprocessen som tagits fram avHelene Norberg, Helene Norberg Konsult & Analys.22

PM 8:2004 Skärgård i förändring23

PM 8:2004 Skärgård i förändringDemografi och flyttmönsterEn stark befolkningstillväxtSkärgården har sedan 1970-talet uppvisat en stark befolkningstillväxt. Det har dock intealltid varit så. Vid 1970-talets början hade skärgårdens befolkning halverats från cirka12 000 personer under 1940-talet. Skolor och butiker var nedläggningshotade och denbefolkning som fanns kvar var undersysselsatt och åldrad. Under 1970-talet förändradesdock tidsandan och befolkningstalen stabiliserades.Tabell 1. Befolkningsökning i skärgården i ett historiskt perspektiv, per kommun1964-2002Kommun Index 1964 1971 1975 1980 1985 1990 1997 2002Norrtälje 3637 3070 3020 3274 3525 3971 4421 46331964=100 100 84 83 90 87 109 122 127Österåker 1002 891 947 1115 1198 1421 1660 16981964=100 100 89 95 111 120 142 166 169Haninge 766 621 634 778 840 1013 1193 12911964=100 100 81 83 102 110 132 156 169Nynäshamn 369 373 494 537 549 582 687 7801964=100 100 101 134 146 149 158 186 211Värmdö 1348 1349 2017 2225 2520 2781 2915 31201964=100 100 100 150 165 187 206 216 231Totalt 7122 6304 7112 7929 8632 9768 10876 115221964=100 100 89 100 111 121 137 153 162Södertälje 521 508Vaxholm 1611 1864Totalt 1 13008 13894Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län och RTK1 Södertälje och Vaxholm har inte tidigare funnits med i statistiken.24

PM 8:2004 Skärgård i förändringDjurö och Vindö vilka fick bro redan 1962 står för en stor del av befolkningstillväxten.Om deras del i befolkningen tas bort uppnås en mer modest ökning av skärgårdsbefolkningen.Värmdöexkl.Djurö,VindöIndex 1964 1971 1975 1980 1985 1990 1997 2002940 768 870 976 1079 1088 1100 11501964=100 100 82 93 104 115 116 117 122Totalt 2 6714 5723 5965 6680 7191 8075 9061 95521964=100 100 85 88 99 107 120 134 142Överlag står de största öarna för nästan hela folkökningen. Av en total ökning mellan1964 och 1990 på 2646 personer bodde 2565 på öar med mer än 100 invånare. Ävenunder de senaste åren har befolkningsökningen huvudsakligen ägt rum på de stora öarna.Mellan 1997 och 2001 ökade befolkningen med 879 personer, varav 704 på öar med merän 100 invånare.Den största delen av befolkningen bor på öar som har bro, tunnel eller statlig/privat färja.År 2001 bodde drygt 11 500 personer på dessa öar, jämfört med 2 300 på öar utan dessakommunikationer.Regionens skärgård ökar mestBefolkningsökningen i Stockholmsregionens skärgård under senare år är exceptionelljämfört med övriga svenska skärgårdsområden. Mellan år 1997 och år 2002 ökadebefolkningen i Stockholm-Uppsala-Södermanlands skärgård med 8,2 procent, medanandra skärgårdsområden i riket uppvisade relativt blygsamma ökningar eller minskningar.2 Exklusive Södertälje och Vaxholm25

PM 8:2004 Skärgård i förändringTabell 2. Befolkningsökning i landets sex skärgårdsregioner 1997-2002RegionBefolkning år1997Befolkning år2002Förändring i procentNorrlandskusten 606 593 -2,1Stockholm-Uppsala-Södermanland7568 8189 8,2Östergötland-Kalmar 593 571 -3,7Blekinge-Skåne 1078 1020 -5,4Västkusten 18970 19310 1,8Insjöarna 2140 2202 2,9Källa: Glesbygdsverket 3Befolkningen i Stockholms skärgård ökade dessutom mer än befolkningen i regionen somhelhet. I hela länet ökade befolkningen med 5 procent mellan 1997-2001. Under sammaperiod ökade regionens kust och skärgård med 6,8 procent.Många skolbarn och äldre, men relativt få yngreSkärgårdsbefolkningen är något äldre än befolkningen i såväl länet som riket. Iskärgården är drygt 18 procent över 65 år, vilket kan jämföras med 17 procent i riket ochendast 14 procent i länet.3 Glesbygdsverkets redovisning av skärgård begränsar sig till öar utan fast landförbindelser, vilketinte helt överensstämmer med övrig redovisning i denna rapport som även tar med öar medfastlandsförbindelse.26

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 1. Åldersfördelning i skärgården, länet och riket år 2001Källa: Länsstyrelsen i Stockholms länDet finns ungefär lika stor andel barn i skolåldern som i länet som helhet, men gruppenmellan 25 och 44 år är lägre i skärgården jämfört med i länet som helhet, drygt 21 procenti skärgården jämfört med 32 procent i länet. Denna grupp har dessutom minskat någotunder senare år, medan de mellan 45 och 64 år har ökat.Tabell 3. Befolkningen i skärgården uppdelad i åldersklasser utvalda årÅldersgrupp Skärgården -97 Skärgården -020-6 8,0 6,27-12 8,4 8,813-19 8,2 8,020-24 3,1 3,225-44 22,3 21,145-64 32,0 34,665- 17,9 18,2Källa: RTK27

PM 8:2004 Skärgård i förändringKommunikationer och tillgänglighetBefolkningen ökar mest på öar med bro eller färja…Kommunikationer och tillgänglighet anses vara en av de mest avgörande faktorerna förhur befolkningsutvecklingen i skärgården ser ut. De delar av skärgården som har fastaförbindelser med fastlandet har utvecklats mest gynnsamt under de senaste decennierna.De öar som har fast förbindelse ökade med 24 procent mellan 1987 och 1997, jämförtmed öar som trafikerades dagligen vilka ökade med endast 10,6 procent (RTK,2001).På följande karta visas befolkningen i olika delar av skärgården, utifrån hur deraskommunikationer ser ut.…men hög procentuell ökning även på övriga öarÄven öar med relativt dålig tillgänglighet har dock ökat kraftigt i relativa tal. RTK (2001)visar att även dessa öar ökade sin befolkning med nära 21 procent under samma period,även om de absoluta talen var låga.Även under 1970-talet och början på 1980-talet ökade öar med bro och färja mycket isåväl relativa som absoluta tal, medan öar utan bro eller färja också ökade mycket irelativa tal, men lite i absoluta tal. Djurö–Vindö fick bro 1962, vilket (som också visatsovan) påverkade befolkningsutvecklingen kraftigt.Utvecklingen under de senaste decennierna har fortsatt även under de senaste åren. Deöar som har bro eller färja har ökat sin befolkning med cirka 7 procent mellan 1997 och2001, medan övriga öar har ökat med 6 procent under samma period.28

PM 8:2004 Skärgård i förändring29

PM 8:2004 Skärgård i förändringTabell 5. Befolkningstillväxt mellan 1997 och 2001 per kommun på öar utan bro,statlig färja eller privat färjaKommun- Områdesnamn Totalt Tillväxt TillväxtnamnHaninge2001348%9 antal30Norrtälje 336 10 31Nynäshamn 67 16 9Vaxholm 227 12 25Värmdö 1150 5 50Österåker 234 -3 -72362 6 138I absoluta tal är dock ökningen betydligt större för de öar som har bro eller färja, 741jämfört med 138 personer, genom att en majoritet av skärgårdsborna bor på dessa öar. År2001 bodde 11 525 personer på öar med bro, tunnel, privat eller statlig färja, jämfört medendast 2 362 personer på öar utan dessa kommunikationer.Tillgängligheten - en offentlig angelägenhetStockholms läns landsting (SLL) har ett omfattande ansvar för kommunikationerna iskärgården. Landstinget är huvudman för kollektivtrafiken i skärgården och huvuddelenav denna trafik finansieras genom landstingets budget.Huvudmannaskapet utövas sedan år 1994 genom Waxholmsbolaget (WÅAB) ochAB Storstockholms Lokaltrafik (SL). Under 1990-talet bidrog landstinget med cirka 100miljoner per år till Waxholmsbolagets verksamhet, en siffra som stigit till 121 miljoner år2002.Waxholmsbolaget och SL ägs av Stockholms läns landsting och styrs politiskt. WÅABoch SL ansvarar för upphandling, planering, samordning samt trafikupplysning och övrigkundservice för skärgårds- respektive landtrafiken. Trafiken drivs och bemannas avrederier och åkare, men Waxholmsbolaget ansvarar för reinvesteringar i fartygsflottanoch har rederiansvar för den landstingssubventionerade sjötrafiken i skärgården. I trafikeningår dock också privata entreprenörer med egna fartyg. Några av de störreentreprenörerna är 4 :4 Källa :RTK, 2003 b31

PM 8:2004 Skärgård i förändring• Blidösundsbolaget AB övertog våren år 2000 etablerad trafik i norra skärgårdenmed utgångspunkt i Stockholm och trafikperiod april-oktober. Bolaget har ävenviss godshantering.• Ornö Sjötrafik AB bedriver statsunderstödd, avgiftsbelagd bilfärjetrafik året runtmellan Dalarö och Ornö. Vissa avgångar finns i WÅAB:s tidtabell och dånormalt med anslutning till SL:s busstrafik.• Stockholms Sjötrafik AB övertogs från WÅAB våren 2001 och driver trafikenmed sexton av WÅAB:s skärgårdsbåtar samt sex Djurgårdsfärjor.• Strömma Turism och Sjöfart AB bedriver under perioden april-oktober taxe- ochtidtabellssamarbete med WÅAB med sina Cinderellabåtar på linjerna frånStockholm (Strandvägen) till Vaxholm-Grinda-Ingmarsö-Husarö-Möja respektiveSandhamn. Cinderellabåtarna har med åren inriktat sig främst den del avverksamheten som handlar om upplevelseinriktade aktiviteter• Utö Rederi AB har bedrivit trafik mellan framförallt Årsta och Utö i omgångarsedan 1970-talet. WÅAB och Utö Rederi har taxesamarbete och WÅAB ersätterdet för det intäktsbortfall som följer av att periodkortsresenärer kan resa på allaturer. Från och med 2003 kommer samarbetet att utökas såväl vad det gäller tidersom trader.Till WÅABs trafik kommer den trafik som kommunerna upphandlar. T.ex. skolskjutsar ärkommunala angelägenheter. WÅAB har dock samarbete med kommunerna och annonserarvissa av dessa turer som linjetrafik och kommunerna är med och betalar. Dettagäller skolskjutsarna i Norrtälje kommun på sträckorna Arholma - Simpnäs och Fejan -Tjockö - Räfsnäs. Österåkers kommun på sträckan Husarö - Ingmarsö - Åsättra. Värmdökommun på sträckorna Svartsö - Gällnö - Boda och Möja Stavsudda - Sollenkroka.Övriga kommunala resor körs av taxibåtar och administreras av kommunen, menfärdtjänstresor administreras och betalas för närvarande av SLLs Färdtjänstavdelning.Från år 1970 och fram till år 2001 har skärgårdsresandet vuxit från en nivå kring 0,5miljoner resor per år till 1,8 miljoner resor. Skärgårdsresandet har med andra ord mer äntredubblats på trettio år. Resandet med Waxholmsbolaget ökar trendmässigt med 3,9procent per år, vilket är mer än biltrafiken växer i Stockholmsregionen (RTK, 2003b).Över 80 procent av alla resor sker under sommaren, men även vintertrafiken har ökatkraftigt från 175 000 i början på 1990-talet till 250 000 tio år senare.En övervägande del av resorna är fritidsresor, endast cirka 4 procent av resorna under åretgörs av de fastboende. De fastboendes andel av kollektivtrafiken i skärgården har minskatkraftigt under de senaste trettio åren. I mitten på 1970-talet gjordes en fjärdedel avresorna till och från skärgården under ett år av bosatta, och tre fjärdedelar av fritidshusägare,turister och utflyktsresenärer.I takt med ökad aktivitet i skärgården har inte enbart persontrafiken utan även godstrafikenökat. Waxholmsbolaget kombinerar passagerar- och godstrafik i skärgården åretrunt med de fartyg som har kran och kylutrymme ombord. Under högsäsong då godsmängdenökar kraftigt, sköts godstransporterna på uppdrag av Waxholmsbolaget utav treprivata rederier med varsin godsfärja i mellersta och södra skärgården.32

PM 8:2004 Skärgård i förändringNäringsliv och arbetsmarknadFörsörjningen i skärgården karakteriserades för 100 år sedan av skärgårdssmåbruk sombaserades på fiske och småjordbruk. Frakt och båtbyggande var andra viktiga näringar.Under slutet på 1800-talet när stadsborna i allt större utsträckning började söka sig ut iskärgården för rekreation, ökade byggnadsverksamheten för skärgårdsborna, liksompensionatsrörelser och sysselsättning med anknytning till ångbåtstrafiken.De ”gamla sysselsättningarna” minskar kontinuerligtUnder det senaste decenniet har de primära näringarna, dvs. jord- skogsbruk och fiske,minskat ytterligare i skärgården. Byggverksamhet och offentlig förvaltning är verksamhetersom är betydligt mer omfattande i skärgården än i både länet och riket.Tillverkningsindustrin är begränsad i såväl Stockholms län som dess skärgård.Figur 2. Fördelning av förvärvsarbete efter näringsgren år 2000 55 Djurö och Vindö är exkluderade i statistiken.34

PM 8:2004 Skärgård i förändringEtt antal arbetstillfällen har lokaliserats till skärgården. Det är Taxi Stockholms växel påIngmarsö, Folksam på Möja, Posten på Utö och Polisens anmälningscentral på Arholma,Sandhamn och Ornö. Polisen står för det största antalet anställda av dessa, cirka 45personer. Arbetskraftsbrist är ett problem för dessa utlokaliseringar.Tillgängligheten inverkar i vissa fall på näringsstrukturenSkärgården är inte en homogen enhet, utan förutsättningarna för olika verksamhetervarierar mellan olika delar i skärgården. Är näringslivet i innerskärgården mer”Stockholmslikt” och särskiljande från öar med sämre tillgänglighet?Figur 3.Fördelning av förvärvsarbete efter näringsgren, år 20003025201510Öar utan bro, färjaÖar med bro, färjaLän50Jordbruk, skog, jakt, fiskeTillverkning, mineral, energiByggverksamhetHandel, kommunikationFinans- och företagstjänsterUtbildningVård, omsorgOffentlig verksamhet, övr. tjänsterOkändOvanstående figur visar att öar utan bro eller färja i vissa avseenden är särskiljande frånde med bättre tillgänglighet till staden. Handel och kommunikation är t.ex. en vanligaresysselsättning, medan vård och omsorg är en mindre vanlig sysselsättning på dessa öarjämfört med både länet och öar med bro/färja. Anmärkningsvärt är att sektorn finans- ochföretagstjänster har större omfattning på öar utan bro/färja, medan primära näringar somjordbruk, skog, jakt och fiske är relativt omfattande jämfört med länet såväl på öar somhar bro eller färja, som på öar utan denna tillgänglighet.35

PM 8:2004 Skärgård i förändringDet är låg arbetslöshet i skärgårdenArbetslösheten i skärgården är låg och år 2000 var den generellt sett lägre i skärgården äni Stockholms län, som då hade 2,6 procent öppen arbetslöshet.Tabell 7. Arbetslöshet i skärgården år 2000, procent av nattbefolkning 20-64 årMänÖppenarbetslöshetMänTotalarbetslöshetKvinnorÖppenarbetslöshetHaninge 1,2 2,9 1,8 3,0Norrtälje 2,0 2,8 2,2 3,3Nynäshamn 1,2 1,2 2,8 2,8Södertälje 1,8 1,8 2,0 2,0Vaxholm 1,3 1,3 1,3 1,6Värmdö 1,9 2,0 2,0 2,3Österskär 1,3 1,9 2,0 2,3KvinnorTotalarbetslöshetDet bör noteras att arbetslöshet i skärgården endast berör ett fåtal individer, och attskillnader mellan grupper och kommuner därför kan vara tillfälligheter.Även förvärvsfrekvensen är högÄven förvärvsfrekvensen, mätt som andel förvärvsarbetande av befolkningen 20-64 år, äridag hög i skärgården. Förvärvsfrekvensen var tidigare lägre i skärgården än i Stockholmslän och riket. År 1980 var förvärvsfrekvensen på 81,8 procent i skärgården för män och52 procent för kvinnor. Motsvarande för Stockholms län var samma år 84,8 respektive77,4 procent.36

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 4.FörvärvsintensitetFörvärvsarbetande år 2000, procent av nattbefolkning 20-64 år,868482807876Förvärvsintensitet %74727068HaningeNorrtälje SödertäljeNynäshamnVaxholmVärmdöÖsterskärStockholms länMånga arbetar i hemkommunenI alla skärgårdskommuner utom Vaxholm arbetar fler i hemkommunen än i någon annankommun. I Norrtälje är det relativt få som arbetar i någon annan kommun, medanfördelningen är betydligt jämnare i de övriga kommunerna.Det synbara mönstret är att tätortsnära skärgårdskommuner som Vaxholm har mångapendlare till storstaden, medan skärgårdsområden längre bort som t.ex. Norrtälje främsthar arbetsresor till arbetsställen inom kommunens gränser. För andra kommuner ärförhållandena relativt jämna, men det återstår att utreda om det inom varje kommun är detätortsnära delarnas befolkning som pendlar till innerstaden eller om det finns andramönster.37

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 5.Antal förvärvsarbetande i hemkommun respektive i annan kommunår 20001600140012001000800600Arbetar i hemkommunArbetar i annan kommun4002000HaningeNorrtäljeNynäshamnSödertäljeVaxholmVärmdöÖsteråkerTurism- en växande branschTurismen i skärgården har ökat under de senaste decennierna. Det finns olika typer av”turister”. Det är fritidsboende och deras släkt och vänner, båtturister med egna båtar,dagsbesökare som kommer med WÅAB och andra rederier för att bada, äta och upplevaskärgården samt utländska ”backpackers” och ett fåtal andra utländska ”kameraturister”.En inriktning på turismen är krogar med skärgårdsmat av hög kvalitet. Kring dettakoncept finns även olika former av aktiviteter som t.ex. cykling och paddling. Det EUstöddaprojektet ”Skärgårdssmak” är ett exempel. Denna symbol står för ett samarbetemellan restauranger, butiker, råvaruproducenter och hantverkare, i övärlden frånsydvästra Finland via Åland till Stockholms skärgård.Koncept som finns i utlandet där bussar hämtar upp folk på Arlanda för ett färdigplaneratarrangemang är inte den typ av turism som växer i Stockholmsregionens skärgård, utandet är snarare ”båtlufferi” och andra former av naturnära turism.Det har hävdats av de intervjuade att det är ett problem att Stockholms inriktning påturism betonar staden och inte skärgården. Säsongen anses vara för kort för att investera istora arrangemang, men de utländska turisterna skulle kunna ge en betydelsefullförlängning av säsongen under augusti och början på september. Generellt sett är detkonferenser på de större turistanläggningarna som erbjuds under lågsäsong, men förmånga skärgårdsbor tar andra sysslor vid efter sommaren. Vintersäsongens konferensersägs vara mycket lönande för dem som erbjuder detta, men det finns inte särskilt mångahotellbäddar totalt i skärgården, endast cirka 500 stycken. Därutöver finns det ”bed andbreakfast” vilket är små stugor hos skärgårdsbor. Denna övernattningsform uppgår tillcirka 600 bäddar, varav cirka hälften är öppna under vintern.38

PM 8:2004 Skärgård i förändringTuristsamarbetet via Stockholm Information Service upphörde i början av 2000-talet.Landstinget drog sig ur och Stockholms stad startade i partnerskap med andra aktörerinom besöksnäringen Stockholms Visitors Board, som även i mindre omfattning äntidigare inkluderar skärgården.Sociala förhållandenSamhällsservicen är överlag godtagbarDen sociala samhällsservicen hålls uppe. Kommunerna har varit uthålliga med skolorna,även under år då elevunderlaget har sviktat. Butikerna tillhör däremot den service somanses ha svårigheter att överleva 6 .6 Situationen när det gäller butiker i skärgården förändras snabbt varför tillgängligt material överdessa inte är tillförlitligt. Därför visas ingen karta över butikerna i skärgården.39

PM 8:2004 Skärgård i förändring40

PM 8:2004 Skärgård i förändring41

PM 8:2004 Skärgård i förändringInfrastrukturförsörjningen av bredband går framåt med hjälp av offentlig finansiering,men det återstår på de flesta håll att kunna nyttja infrastrukturen för tjänster till ettöverkomligt pris. Svenska Kraftnät har i uppdrag att bygga ut ett stomnät mellan landetskommuner bestående av fiberkabel vilket ska förbinda landets samtliga kommunhuvudortermed varandra. Kommuner kan sedan få stöd för att bygga ortssammanbindande nätoch områdesnät inom den egna kommunen. Statens intention är att bidrag ska ges tillorter med mindre än 3 000 innevånare där marknadskrafterna inte kommer att bidra till attbygga ut infrastrukturen inom rimlig tid. Fastighetsägare kan i sin tur få stöd för attansluta sina fastigheter till områdesnäten.Utbyggnaden av IT-infrastruktur varierar mellan kommunerna, och framförallt varierardet tjänsteinnehåll som kan kopplas till infrastrukturen. Samtliga skärgårdskommuner harutarbetat IT-infrastrukturprogram och erhållit statligt stöd för att bygga ut infrastrukturen.Stokab som ägs av Stockholms stad har byggt ledningsnät i regionen i form av s.k. svartfiber d.v.s. en ledning utan några tjänster. Även andra företag som t.ex. Skanova, Teliaoch Vattenfall är verksamma inom utbyggnaden av infrastrukturen i skärgårdskommunerna.Figur 6 Stokabs nät i StockholmsregionenEn relativt låg utbildningsnivå- i hela kommunenUtbildningsnivån i skärgården som helhet är lägre än i länet som helhet. Det är dock inteenbart i skärgården som utbildningen är lägre utan detta gäller för hela skärgårdskommunen.Det går inte att hävda att en lägre utbildning än genomsnittet i länet är ettutpräglat skärgårdsproblem. Lokala variationer finns dock såväl i skärgården som i länet.Utbildningsnivåerna varierar kraftigt mellan olika delar av Stockholmsregionen ochlänets genomsnitt dras upp av vissa kommuner som t.ex. Danderyd och Lidingö med 42respektive 33 procent med mer än tre års eftergymnasial utbildning.42

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 7.Utbildningsnivå i skärgård, skärgårdskommuner och Stockholmslän år 200235,030,025,020,015,0SkärgårdSkärgårdskommunerStockholms län10,05,00,0< 2 år > 2 år < 3 år > 3 år saknasFörgymn Gymnasial Gymnasial Eftergymn Eftergym UppgHögre inkomster i skärgården än på fastlandetDe genomsnittliga inkomsterna i skärgården är goda. Jämfört med den genomsnittligainkomsten i respektive skärgårdskommun är inkomsterna i kommunernas skärgård högrei samtliga skärgårdskommuner utom Värmdö och Österåker.Tabell 8. Genomsnittliga inkomster i kommuner och deras skärgård, år 2000ÖarKommunHaninge 249 291 212 137Norrtälje 211 703 202 280Nynäshamn 236 558 210 586Södertälje 214 040 201 629Vaxholm 275 247 269 726Värmdö 240 449 264 097Österåker 200 679 256 417Beror det faktum att de genomsnittliga inkomsterna i skärgården är relativt högre på attdet finns ett lönsamt mångsysslande i skärgården där ”många bäckar små” tillsammansblir en god inkomst, ett lönearbete som är relativt högt eller är det några få på några öarsom tjänar väldigt mycket och drar upp genomsnittssiffrorna?Färre låginkomsttagare och färre höginkomsttagareGenom att studera inkomstfördelningen i skärgården framkommer att det finns någotfärre låginkomsttagare i skärgården än i länet. I länet tjänade år 2000 drygt 30 procent43

PM 8:2004 Skärgård i förändringunder 120 000, jämfört med drygt 26 i skärgården. Det är å andra sidan en något mindreandel av befolkningen i skärgården än i länet som har inkomster över 200 000 kronor, 44procent i länet jämfört med 42 procent i skärgården. Skärgårdens inkomstfördelning kandärför sägas vara något mer jämn än den i länet, men skillnaderna är små. Det är även iskärgården en relativt stor andel som tjänar över 200 000 kronor och det är även en heldel, drygt 15 procent med inkomster över 300 000.Figur 8.35,030,025,0Inkomstfördelning i skärgårdenandel i procent år 200020,015,0Skärgård10,05,00,00 1-59 999 60-119 999 120 000-199 999200 000-299 999300 000-Skiljer sig inkomsterna på olika typer av öar, är öar utan bro eller färja utanför ett lönsamtnäringsliv, medan öar med bro eller färja i högre grad deltar i Stockholmsregionensnäringsliv med höga inkomster som följd?Följande figur visar att det finns skillnader i inkomster mellan öar utifrån tillgänglighettill fastlandet. Det finns fler personer i de lägre inkomstklasserna på öar utan bro ellerfärja, och fler i de högre inkomstklasserna på öar med bro eller färja. Det är dock värt attnotera att de flesta har en inkomst på mellan 120 000-200 000 i båda kategorierna, och attdet är relativt många även på öar utan bro eller färja som ligger på inkomstnivåer över300 000.44

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 9.Inkomstfördelning på öar med respektive utan bro eller färja3530252015Öar med bro,färjaÖar utan bro,färja10500 1-59 999 60 000-119 999120 000-199 999200 000-299 999300 000 -Denna statistik visar att det är inte enbart ett fåtal som drar upp inkomsterna i skärgårdenutan fördelningen är i stort som i länet i övrigt, med vissa skillnader som att inkomsternaär något jämnare i skärgården och att det finns skillnader mellan öar beroende på dess tillgänglighet.Detta faktum måste dock diskuteras utifrån en reservation att det kan finnasmänniskor som är skrivna i skärgården men som inte bor där, och än mindre får sin inkomstdärifrån. Å andra sidan kan det även finnas personer som är skrivna någon annanstansoch till stora delar bor i skärgården.Statistiken visar en utveckling som kan ha växt fram ur flera förhållanden. Dels kanmöjligheterna till utkomst inom skärgårdsområdet idag vara relativt goda, dels kanpriserna på boende i skärgården vara så dyra att det krävs en god inkomst för att kunna bodär. Det kan också vara en del högavlönade med relativt fria arbetstider som därigenomhar möjlighet att bo i skärgården. Det har framförts vid intervjuerna att skärgården idag ärmodern och fylld av självförtroende. Detta må vara en subjektiv bild hos de intervjuade,men även statistiken av idag ger fog för påståendet.BostäderVid intervjuerna framkommer att en av de mest uppmärksammade frågorna i skärgårdenidag är bristen på bostäder i rimliga prislägen. Det finns inte tillräckligt med bostäder somligger inom en ekonomisk räckvidd, vilket är ett problem som skärgården delar med läneti övrigt. Människor pendlar ut till skärgården för att arbeta, vilket kan vara frivilligt menockså bero på bostadsbrist.För att förbättra tillgången på bostäder finns det förslag på att bygga fler hyresrätter. Ianslut-ning till rapporten ”Hyresbostäder i skärgården” (Länsstyrelsen, 2001) harseminarier anordnats för att diskutera möjligheterna att bygga hyresbostäder i skärgårdenoch utbyta erfarenheter från olika bostadsbyggnadsprojekt. Hyresbostäder har byggts på45

PM 8:2004 Skärgård i förändringt.ex. Ingmarsö och Sandhamn. Projekt är på gång på t.ex. Ljusterö och Ornö. Densamlade bilden är dock att utbudet av bostäder till rimliga priser brister.De skäl som nämns för att det inte byggs fler hyresbostäder är många: att det ändå blir fördyrt, att det är svårt att finna mark att bygga på, att förvaltningen blir dyr eftersom den ärlångt bort och att processerna är så långa och krävande att projekten dör under tiden.Bland kommunerna nämns särskilt bristen på mark som ett stort problem. Den funktionsomvandlingsom i varierande grad pågår i skärgårdsområdet, och som bland annat innebäratt permanentbostäder omvandlas till fritidshus, ställer särskilda krav på de lösningar somföreslås om permanentbostäder ska förbli just permanentbostäder.Fastighetsskatten är en ständig källa till missnöje i detta sammanhang. Den har sedan år2000 sänkts från 1,5 till 1 procent, och en begränsningsregel har införts som innebär attskatten högst kan vara 5 procent av inkomsten. Denna begränsning uppfattas vara viktigför att förhindra att människor i skärgården behöver flytta för att de inte har råd medskatten. Från regionens sida har man över partigränserna krävt att den nya fastighetstaxeringeninte slår igenom förrän dess effekter för olika grupper är klarlagda.Ett alltför lågt bostadsbyggande är dock inte ett problem som är specifikt för skärgården,utan som är generellt i hela regionen. För närvarande ligger nyproduktionen av bostäder iregionens yttre delar endast på cirka hälften av den nivå som anges i basscenariot i denregionala utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen (RUFS). Även i de inredelarna av regionen är bostadsbyggandet alltför lågt. Detta påverkar hela regionensutvecklingsförutsättningar, och bostadsbyggandet behöver öka för att inte hämma dessutveckling, liksom det behöver öka i skärgården för att tillgodose behovet av bostäderdär, och inte vara en hämsko i den utveckling som eftersträvats med 30-årsskärgårdspolitik.Byggandet har påverkat miljönDet sker ett generationsskifte i skärgården idag. Många fritidshus byggdes under 1950-och 1960-talen, och de byter ägare nu. Dessa hus var vanligen små på stora tomter ochnya ägare bygger ofta ut eller bygger nytt. Attityderna till ny- och ombyggen i skärgårdenväxlar något mellan olika kommuner, men många tillgodoser efterfrågan om vatten ochavlopp går att ordna.Den aktiva byggverksamheten i skärgården har fördelen att sysselsätta många hantverkare,men för även med sig negativa konsekvenser. Den samlade miljöeffekten av demånga initiativen till byggnationer upplevs av många av de intervjuade som problematisk.Befintliga små fritidshus som byggs om eller rivs av nya ägare som bygger störrehus med ökad vattenförbrukningen och risk för saltvatteninträngning som följd. Ett annatproblem är att ny- och ombyggnationerna av såväl hus som bryggor och sjöbodar förändrarinte bara bebyggelsens karaktär utan också den övergripande bebygglsestrukturenoch naturkänsliga grunda vattenområden riskerar att utsättas för mer mänsklig påverkan.Vatten och avloppMöjligheten att ordna vattenförsörjning och avloppshantering är en grundläggandeförutsättning för såväl varaktig bosättning som en utökad besöksnäring och andraverksamheter i skärgårdsområdet. Exempelvis har i genomsnitt idag 24 procent avbrunnarna längs kusten i Stockholmsregionen höga kloridhalter.46

PM 8:2004 Skärgård i förändringLänsstyrelsens har i en rapport i ett pågående arbete värderat och pekat ut skyddsvärdaområden för regional vattenförsörjning. Det betyder att man har identifierat grundvattenförandeområden av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Dessa ska, enligtmiljömålet Grundvatten av god kvalitet, senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd motexploatering som begränsar användningen av vattnet. Rapporten har ännu inte varit påremiss varför listan över identifierade områden får ses som preliminär. Identifieringen skavara klar senast år 2006. 19 grundvattenområden med uttagskapaciteter på >5 l/s harundersökts i Stockholms län och delats in i tre skyddsvärdesklasser. Områdena sammanfallertill viss del med grundvattenområden föreslagna som skyddsområden för vattentäkti RUFS 2001. Av de undersökta områdena ligger sju områden kustnära eller i skärgården.Skärgårdens natur- och kulturmiljöerStockholms skärgård ingår som en del i världens största skärgård, ett örike som sträckersig österut via Åland ända till Åbolands skärgård i Finland. I såväl norr som söderfortsätter skärgårdsområdet in i våra både grannlän. Landhöjningen har verkat i tusentalsår och format ett landskap mellan fastlandskust och öppet vatten uppbrutet av större ochmindre öar.Det finns tydliga naturgeografiska, ekologiska, och inte minst hydrologiska, samband ochinfluenser mellan fastlandskusten och skärgårdens vatten och öar. Dessa förhållanden,tillsammans med kulturellt betingande faktorer som samhällsorganisation, näringsgeografi,markägostruktur, markanvändning etc, har sammantaget gett kusten ochskärgården dess karaktär och stora variationsrikedom.Skärgården är en angelägenhet för många olika samhällsintressen. Många aktiviteterpågår i kust- och skärgårdsområdet som påverkar miljön och tar mark- och vattenresurseri anspråk. Samtidigt grundas skärgårdens attraktivitet, i synnerhet som växande fritidsarenaoch som besöksmål men också som boendemiljö, i stor utsträckning på dess storaoch delvis unika natur- och kulturmiljövärden. Här ingår som en självklar del ävenvattenmiljön. Framtida förändringar behöver utgå från ett tydligt förhållningssätt tillskärgårdslandskapets särart och variation om dessa kvaliteter ska kunna bevaras ochvidareutvecklas för att komma också framtida generationer till del.Jakt, fiske och jordbrukFörst under medeltiden blev skärgården bebodd i större omfattning, men tidigare förekomsäsongsbosättning för jakt och fiske. De kända förhistoriska lämningarna är få, menskärgårdens fornlämningar är också ofullständigt inventerade. Det var troligen säljaktensom först gjorde det möjligt för människan att över huvudtaget söka sig till skärgårdenskarga landskap. Från sälar fick man allt man behövde, men fiske och fågeljakt ingickockså i försörjningen.Fisket var tidigt en basnäring och strömmings- och torskfisket hade stor betydelse redanpå medeltiden. Än i dag berättar lämningar i form av tomtningar och husgrunder omsäsongsfiskets omfattning i utskärgårdarna och hemmahamnarnas sjövisten är fortfarandeett karaktärisktsikt inslag i mellanskärgården.Jordbruken i skärgården är av relativt sent ursprung. Uppodlingen av skärgården pågickfrämst under 1700-talet och första halvan av 1800-talet. Skärgårdsjordbruken var små.Det har aldrig funnits stora sammanhängande områden av odlade mark. Strandängar ochsvårodlad mark utnyttjades som ängs- eller betesmark. Obebodda öar och holmarutnyttjades för foder och bete.47

PM 8:2004 Skärgård i förändringIdag finns inte mycket kvar av det typiska skärgårdsjordbruket men dess betydelse gårännu att avläsa i placeringen och utformningen av skärgårdens äldre bebyggelse. Ängsmarkernahar odlats upp eller växt igen. Vassbälten har brett ut sig längs stränderna,vilket också har bidragit till uppgrundningen. Ett fåtal betade strandängar finns kvar ochdessa har ofta en rik flora.Skogen var i äldre tider hårt utnyttjad genom skogsbete och avverkningar. Efterfrågan påved var stor, både för eget behov och för försäljning. De framväxande industriellaverksamheterna liksom den gruvdrift som bedrevs i skärgården krävde stora mängderbränsle, och delar av skärgården var periodvis nästan helt skoglösa. Dagens skärgårdsskogarkan ge intryck av att vara opåverkad urskog, men de är ofta inte särskilt gamla.Närheten till Stockholm påverkade tidigtNärheten till Stockholm har påverkat förutsättningarna i skärgården på flera sätt.Handelskontakterna med Stockholm och möjligheten till försäljning av fisk, ved, virkemed mera har under århundradena varit en viktig förutsättning för skärgårdsekonomin.Ångbåtstrafiken i kombination med storstadens närhet fick under 1800- och 1900-talen enavgörande betydelse för skärgårdens fortsatta utveckling. En ny ekonomi kom som förändradeförutsättningarna för skärgårdsbornas mångsyssleri samtidigt som de traditionellanäringarna inom jordbruk, skog och fiske minskade i betydelse.BebyggelseutvecklingenBebyggelsen i skärgården berättar om hur skärgården har bebotts och brukats i etthistoriskt perspektiv. Byar, hus, hamnar, vägar, åkrar och betesmarker ger en inblick i hurskärgårdsborna levt och försörjt sig från äldre tider tills idag. I bebyggelsen går det t.ex.fortfarande att avläsa fiskets och boskapsskötselns betydelse för försörjningen. Sommarvillabebyggelsenoch sportstugeområdena berättar om fritidsboendets intåg. Mångalämningar har anknytning till de gamla farlederna; sjömärken, lotsplatser och inte minstfyrarna. Människans närvaro och levnadsförhållanden speglas också genom namn påplatser, öar och vattenområden.Av följande figur framgår åldern på det bebyggelsebestånd som finns i skärgården.48

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 10 FastighetsålderUtveckling av små- och fritidshus i Stockholms skärgård t.o.m. 1998100030000900Antal registrerade fastigheter per byggår800700600500400300200100016001736178718291840185518631872188018871894190119081916Årtal19231930193719441951195819651972197919861993Egendomsstrukturen har spelat en viktig roll för bebyggelseutvecklingen. I innerskärgårdenägdes marken av stormän redan på medeltiden, vilket avspeglas i ett antalherrgårdsanläggningar.2500020000150001000050000Ackumulerat antal fastigheterI mellanskärgården ägde skattebönder sin egen mark. Här återfinns byar med ålderdomligajordbrukslandskap där tiden på ytan tycks ha stått stilla. Bebyggelsemönstret haren större terränganpassning än vad som är vanligt på fastlandet och det är naturförutsättningarnasom anger bebyggelsens mönster. Skärgårdsbyarna återfinns normalt invidvikarna där förutsättningarna är bäst för att hitta en naturhamn, ett skyddat läge samt enliten odlingsbar yta.Det som finns kvar av det fram till 1700-talet så omfattande säsongsfisket i ytterskärgårdenbestår till stora delar bara av lämningar och endast i vissa fall av små bodar ochfiskestugor.Fritidshusbebyggelsen berättar om skärgårdens betydelse som rekreationsområde. Redanpå 1700-talet började välbeställda borgare att bygga ståndsmässiga sommarställen vid demest närbelägna vikarna, och vid 1800-talets mitt började man leta sig ut i skärgårdentack vare ångbåtstrafiken. Längs innerskärgårdens stränder ligger det sena 1800-taletssommarvillor på stora tomter med mycket snickarglädje. Till skillnad från den traditionellabebyggelsens skyddade lägen har de medvetet exponerats mot vattnet.Under 1940- och 50-talen byggdes en mängd mindre fritids- och sportstugor i skärgården.Dessa ligger vanligen relativt diskret på höjderna.49

PM 8:2004 Skärgård i förändringUnder de senaste decennierna har bebyggelsen i skärgården förtätats men även utvidgats.Stora öar som ligger relativt nära fastlandet uppvisar den kraftigaste tillväxten i bebyggelse.Det är generellt sett samma områden som uppvisar mest tillväxt i bebyggelsenmellan 1950 och 1970 som från 1970 till 1998. Följande karta visar hur bebyggelsen harutvecklats i olika delar av skärgården från 1970 och fram till 1998 7 (se kartbilaga förutvecklingen mellan 1950 och 1970).7 Klassificeringen är gjord utifrån metoden att ta fasta på naturliga brytpunkter i materialet, vilketinnebär att intervallen inte blir jämna.50

PM 8:2004 Skärgård i förändring51

PM 8:2004 Skärgård i förändringNaturen i inner-, mellan- och ytterskärgårdenSkärgården är i huvudsak ett sprickdalslandskap som i hög grad påverkats av landhöjningen.Denna pågår även i modern tid. Nya skär stiger upp ur havet, sund och vikargrundas och sankängar övergår i fastmark. Innerskärgården, där landhöjningen verkat itusentals år, präglas av långgrunda lervikar, jordbruk och barrskogar. Mellanskärgårdenkännetecknas av stora fjärdar och grupperingar av öar av olika storlek. Arealen odlingsbarmark minskar och de långgrunda vikarna är färre, medan inslaget av lövträd och tallbevuxenhällmark ökar inom denna del av skärgården. Ytterskärgården utmärks avhavsvidder och grupper av små öar som längst ut är kalspolade, och längre in kläds avlöv- och barrskog.Skärgårdens vegetation kan delas in i en inre barrskogszon som i stort sett motsvararinner- och mellanskärgården. Utanför denna zon finns kalskärszonen. Dessutom finns tvåområden med maritim lövskog, vilket är en naturtyp som endast finns i Stockholms ochÅlands skärgård. Här finns lågvuxna björkar som uthärdar det karga och vindpinadeklimatet. I djupare dalgångar och bergsprickor med mer jord och lä finns dessutom tätängslövskog.Vattnet i skärgården är en blandning av sött och salt. Det kommer från tre olika vattenområden:det egentliga Östersjön, Bottenhavet och Mälaren. Variationen i salthalt gör attskärgården rymmer både salt- och sötvattenlevande växter och djur.Landskapet under vattenytan är omväxlande och de skilda förutsättningarna formar växtochdjurlivet. Bottnarna varierar från mjuka lösa sediment i skyddade eller mycket djupalägen, till sand-, sten- och klippbottnar som är utsatta för strömmar eller andra kraftigavattenrörelser. De grunda bottenområdena i skärgården är Östersjöns barnkammare och ärmycket produktiva genom den rikliga tillgången på solljus, näring, vatten och syre(Länsstyrelsen, 1996).Naturskydd i skärgårdenArbete pågår för att kunna klara balansen mellan att värna om miljön och kulturarvet, ochsamtidigt ha ekonomiskt goda förutsättningar för de bofasta. Bland annat bildadesSkärgårdsstiftelsen år 1998 utifrån Stiftelsen Stockholms Skärgård, vilket resulterade istor del av den offentliga marken i skärgården samlades under en huvudman. Detövergripande syftet är att bevara natur- och kulturarvet för såväl bofasta som besökare.Stiftelsen inriktar sig främst på förvaltning, medan företag eller skärgårdsbor står för denkommersiella verksamheten och arrenderar av stiftelsen, t.ex. Utö värdshus. Skärgårdsstiftelsenäger cirka 15 procent av all mark i skärgården. Privatpersoner äger 75 procentoch resterande 10 procent ägs av övriga juridiska personer som stat och kommuner.52

PM 8:2004 Skärgård i förändring53

PM 8:2004 Skärgård i förändringDet finns flera sätt att skydda naturområden. Vanligaste är genom naturreservat, som kanbildas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöereller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Kulturreservat är en liknande skyddsformsom har till syfte att skydda den kulturpräglade miljön. Ett större sammanhängandeområde av en viss landskapstyp i sitt naturliga tillstånd kan avsättas som nationalpark.Nationalparkerna är den starkaste skyddsformen. En förutsättning är att staten ägermarken.I Stockholms län finns två nationalparker, varav en finns i skärgården. Det är Ängsönationalpark, vilken bildades 1909 och ligger utanför Bergshamra i Norrtälje skärgård. PåÄngsö finns ett äldre odlingslandskap med slåtterängar, naturbetesmarker och en gårdsmiljö,sammantaget av mycket högt värde för såväl naturvården som kultumiljövården.Också på EU-nivå bedrivs politik för natur- och kulturvärden i skärgården. Natura 2000är ett EU-initiativ som är en hörnsten i EUs naturskyddspolitik som syftar till att bevaraden biologiska mångfalden i Europa. Genom Natura 2000 ska ett nät av bevarandeområdenskapas. På nationell nivå identifieras först en lista över områden där livsmiljöeller arter är av ”gemenskapsintresse”. Urvalskriterierna i denna process är gemensammainom EU. Utifrån de nationella listorna väljs de viktigaste områdena ut som kommer attutgöra nätet Natura 2000. När ett sådant område valts ut måste medlemsstaterna senast år2003 utse det till ett särskilt bevarandeområde. Sverige ska se till att områden som ingår inätverket får den skötsel de behöver, skyddas från skador samt övervakas för att derasnaturvärden ska bevaras. Målet är att en "gynnsam bevarandestatus" ska upprätthållas förde utpekade livsmiljöerna och arterna.54

PM 8:2004 Skärgård i förändring55

PM 8:2004 Skärgård i förändringOmråden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska enligtmiljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljönRiksintressen är ett urval av områden med de bästa exemplen på landskapstyper,naturtyper och andra naturvärden karakteristiska för landets olika naturgeografiskaregioner. Riksintressena kan också ha sällsynt natur i ett nationellt eller internationelltperspektiv. I Stockholms län finns 53 områden av riksintresse för naturvård och störstadelen utgörs av Stockholms skärgård. Det finns också 9 områden av riksintresse förfriluftsliv och även dessa utgörs till största delen av Stockholms skärgård. Därutöverfinns vissa geografiska områden (enligt 4 kap. i Miljöbalken ) som med hänsyn till derasnatur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse. Här utpekas Stockholms kust ochskärgård som ett område där turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt skabeaktas.56

PM 8:2004 Skärgård i förändring57

PM 8:2004 Skärgård i förändringMiljö- och hushållningsprogram för skärgårdenFlera nationella initiativ för miljön i skärgården har tagits under senare år. I slutet av1990-talet, fick några av kustlänens länsstyrelser i uppdrag av regeringen att ta framregionala miljö- och hushållningsprogram för skärgården.Det regionala Miljö- och hushållningsprogrammet för skärgården (Länsstyrelsen iStockholm, Uppsala och Södermanlands län, 1999), som utarbetades för Stockholm-Uppsala och Södermanlands län, utgår från en bred syn på miljöfrågorna i det gemensammaskärgårdsområdet. Enligt programmet präglas en hållbar skärgård av att vattnet ärrent, att bottnarnas naturvärden och ekologiska funktion inte utarmas, att kulturlandskapetsutveckling ingår, att obebyggda områden värnas och att ett medvetet förhållningssättuttrycks till landhöjningen. Kommunernas översiktsplanering betonas som ett av deviktigaste verktygen för att utveckla och bevara skärgården.I det regionala Miljö- och hushållningsprogrammet presenteras en mängd förslag inom ettantal olika tematiska områden som mellan- och innerskärgården, ytterskärgården, miljönunder vattenytan, fiske och vattenbruk, stränderna, trafik samt båtliv i skärgården.Förslagen för mellan- och innerskärgården tar sin utgångspunkt i att skärgården ska varalevande i bemärkelsen att skärgårdsborna ska kunna försörja sig, samtidigt som naturochkulturvärdena bevaras. Ytterskärgårdens förslag värnar emellertid främst om denkänsliga naturen. Förslagen för miljön under vattenytan tar sin utgångspunkt i problemenmed övergödning och föroreningar, de produktiva grundområdenas stora betydelse ochden relativa okunskap som finns om landskapet under vattenytan. När det gäller deföreslagna åtgärderna för fisket och vattenbruket så baseras dessa på att yrkesfisketminskat starkt samtidigt som fritidsfisket och det storskaliga fisket på internationellavatten ökat. Totalt har därför konkurrensen om fisken skärpts och det finns överfiskninglokalt. Ett ytterligare åtgärdsområde i skärgården är stränderna som i sitt naturligatillstånd minskar kontinuerligt, trots att de redan under 1950-talet försågs med skyddanderegelverk som därefter har förstärkts. År 1975 infördes generellt strandskydd för attskydda friluftslivet och år 1994 utökades detta till att omfatta skyddet av djur- ochväxtliv.Några av förslagen på de olika områdena i Miljö- och hushållningsprogrammet och derasgenomförandestatus i korthet är till exempel:! gemensam beskrivning för kust- och skärgårdsområdets samlade natur- ochkulturvärden och ett gemensamt förhållningssätt till hur de ska beaktas tas framför de tre länen.! ökade anslag för att bilda kulturreservat. Det arbete pågår i Stockholms län därman bildat det första kulturreservatet.! samordning av skärgårdsfrågorna genom att inrätta en funktion som skärgårdsutvecklarevilken ska vara stödjande för skärgårdsbor och föreningar imyndighetskontakter. Att inrätta ett regionalt och ett kommunalt skärgårdsrådsamt en kontaktperson för skärgårdsfrågor i varje kommun. Våren 2003 fannskommunala skärgårdsråd i ungefär hälften av kommunerna och ettinterkommunalt skärgårdsråd har inrättats.! att utforma en VA-policy för hela skärgårdsområdet i de tre länen. Här har ettunderlag tagits fram i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholmsläns landsting och KSL som behandlar hanteringen av dessa frågor och arbetetgår vidare.58

PM 8:2004 Skärgård i förändring! en gemensam strategi för utveckling och bevarande i ytterskärgården. Dettaarbete har inte påbörjats.! ett systematiserat inventeringsarbete av miljön under vattnet och då särskiltgrundområdena. Inom detta område pågår arbete och bl.a. har Svealandskustvattenvårdsförbund bildats för att kunna få till stånd en heltäckandemiljöövervakning av kustvatten.! Förvaltning av fiskbestånd och fiskarter samt rätt att föreskriva regler förskärgårdsfisket på regional nivå. Detta arbete pågår.! Rekommendationer om tillämpning av strandskydd. Detta är inte genomförtgenerellt, men vissa kommuner arbetar med strandskyddsfrågan.! Utveckla regler och förhållningssätt för ett långsiktigt hållbart båtliv i skärgården.Detta har inte genomförts ännu på grund av bristande resurser.Vissa av förslagen i Miljö- och hushållningsprogrammet riktade sig till nationell nivå,medan andra främst berörde regional eller kommunal nivå. Av alla de åtgärder iprogrammet som riktar sig till regional och lokal nivå har ungefär hälften genomförts ochför cirka en fjärdedel pågår projektarbete.I uppföljningen av Miljö- och hushållningsprogrammet (Länsstyrelsen i Stockholms,Uppsala och Södermanlands län, 2003) diskuteras några problemområden som man anseri högre grad bör uppmärksammas. Det gäller t.ex. skyddet av ytterskärgården, motbakgrund av att den blivit mer tillgänglig i takt med att kommunikationerna byggts ut ochdärmed också mer utsatt. Hänsynsreglerna för båtturismen är ytterligare en fråga, där nyaarbetsformer ska eftersträvas för att nå även de icke organiserade båtförarna. Fisket ochvattenbruket har också uppmärksammats särskilt och en översikt av dessa frågor(Länsstyrelsen i Uppsala län, 2002) analyserar hur förvaltningen kan struktureras från eninternationell förvaltning av gemensamma havsområden över regional förvaltning ikustvattenområden till lokal förvaltning av skötselområden. De tre ingåendelänsstyrelserna anser att försök med lokal förvaltning bör komma till stånd. Iuppföljningen pekar man även särskilt på det mycket omdiskuterade strandskyddet, vilketibland framhävs som en försvårande omständighet för permanentboende, men somsamtidigt är ett grundläggande skydd för att bevara stränderna och dess känsliga miljö.Svårigheten idag är alla de ombyggnader av befintlig bebyggelse och dess sammanlagdaeffekter såväl på natur- som kulturmiljön.När Miljödepartementet fick in de fyra regionala programmen sammanställdes betänkandet”Levande skärgård” (SOU 2000:67). I detta ingår en stor mängd förslag som berörhela rikets skärgårdar som bl.a. gemensamma satsningar på översiktsplanering i kustområdena,fångstkvoter för fiske, uppdatering av råd och anvisningar beträffandevattenbruk, minskning av föroreningar i vattenmiljön, regionala policies beträffandevattenförsörjningen, preciseringar av strandskyddet och samverkanslösningar lokalt föratt värna om natur- och kulturmiljön. Någon proposition har dock inte lagts och enbetydande kritik har successivt växt fram av hur detta brett upplagda initiativ stegvis harlagts åt sidan.Även andra initiativ har tagits på nationell nivå som inkluderar utvecklingen av miljön iskärgården. År 2000 antog riksdagen femton övergripande miljökvalitetsmål som idagutgör en grund för inriktningen av miljöarbete som bedrivs i landet. De nationellamiljömålen har därefter anpassats till varje läns respektive kommuns specifikaförhållanden. I länets Miljövårdsprogram som presenterades år 2000 har de 15 nationella59

PM 8:2004 Skärgård i förändringmiljökvalitetsmålen konkretiserats, anpassats och kompletterats med ett antal regionalamiljömål för Stockholms län. Målen är utarbetade gemensamt av Länsstyrelsen iStockholms län, Kommunförbundet Stockholms län och Regionplane- och trafikkontoretinom Stockholms läns landsting. Det miljökvalitetsmål som är mest centralt förutvecklingen i skärgården är målet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Enligtriksdagen ska ”Kust och skärgård ha en hög grad av biologisk mångfald,upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden”. Näringar, rekreation och annatnyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar”.I punktform identifieras följande problem för skärgården i Miljövårdsprogram 2000:! Övergödningen av kustvattnet, vilket till stor del orsakas av ofullständigt renatavloppsvatten. Östersjön är ett av världens mest förorenade hav genom den storamängd människor som bor och verkar inom dess avrinningsområde. Tillförselnav närsalter, kväve och fosfor från mänskliga aktiviteter leder till övergödning.Det ger ökad produktion av växter och djur som kan leda till syrebrist. I de inredelarna av skärgården finns syrefria bottnar. Områden med syrefria ellertemporärt syrefria bottnar var som sämst under 1960-talet. Situationen har varitvärst i innerskärgården, men även i mellanskärgården ökade de syrefria bottnarnaända fram till början av 1980-talet. Under 1900-talet har tillförseln av kväve tillÖstersjön blivit cirka 4 gånger högre och fosfor 8 gånger högre. Under senare århar emellertid situationen förbättrats.! Utsläppen av miljögifter och tungmetaller, vilka påverkar djurlivet i skärgården.Havsörn och säl var särskilt under 1970- och 1980-talen särskilt hårt drabbade avförgiftningseffekter, men förbud mot användning av DDT och PCB har lett till attdessa nu återhämtar sig.! Bebyggelseutveckling och exploatering, vilka på lång sikt är det största hotenmot skärgårdens natur- och kulturvärden, särskilt i strandnära områden. Detlagstadgade skyddet för strandnära vattenområden liksom för kulturhistoriskamiljöer har inte genomgått några större förändringar de senaste åren och skullebehöva utökas för att bli tillfredställande ur miljösynpunkt.! Nedläggning av skärgårdsjordbruken och effekterna på kulturlandskapet genomatt basnäringarna minskat.! De begränsade dricksvattentillgångarna.! Yrkessjöfartens utsläpp och utsläpp av oförbrända kolväten från tvåtaktsmotorer.! Bullerstörningar och svall från motorbåtstrafiken. Motordrivna fritidsbåtar svararför det övervägande bullret under sommarhalvåret. Dessa orsakar också andrastörningar för t.ex. fågellivet och erosion av känsliga bottnar. Även ekoturismkan om det bedrivs felaktigt orsaka dessa störningar.Det bristfälliga skyddet av ostörda områden, särskilt i ytterskärgården.Den bristfälliga kunskapen om den akvatiska miljön.60

PM 8:2004 Skärgård i förändringVid uppföljningen av det regionala målet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”hävdas att målet om ett hållbart utnyttjande av havets resurser tycks vara uppfyllt,åtminstone på kort sikt, men hoten mot ekosystembalansen finns fortfarande. Här visas detrendriktningar som redovisas i uppföljningen av ”Hav i balans samt levande kust ochskärgård”:Figur 11.Källa: LänsstyrelsenPåverkande faktorerUtvecklingen i StockholmsregionenSkärgårdens utveckling är inte isolerad från utvecklingen i regionen i övrigt. En starkgenomsnittlig tillväxt i Stockholmsregionen under en lång tid har bidragit till att såvälbefolkningen som dess köpkraft har ökat, vilket i sin tur i hög grad haft en inverkan påutvecklingen i skärgården i flera avseenden som befolkningsutveckling, sysselsättning,inkomster, bebyggelseutveckling, bostadspriser, miljöproblem, kulturlandskap etc.Under 1990-talets senare halva har Stockholmsregionen varit landets viktigaste tillväxtregion.Även under tidigare decennier har regionens tillväxt i genomsnitt varit relativthög. Under de senaste 35 åren, har regionens BRP växt realt med över 3 procent.Motsvarande tillväxttal för övriga landet var 2,4 procent under samma period (Johansson,Strömquist, 2002).Under de senaste åren har tillväxtkurvan svängt neråt, när samt i vilken utsträckning denvänder uppåt igen är i skrivande stund oklart. Bristande infrastruktursatsningar och alltförlågt bostadsbyggande förväntas hämma utvecklingen i regionen om inga förändringarsker, och detta kan också påverka skärgården.Sedan början av 1970-talet har befolkningen i Stockholms län ökat konstant, medundantag för 1970-talets första år. Från slutet på 1980-talet har ökningen varit rekordstor,med undantag för 2000-talets första år (RTK, 2003a).61

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 12. Årlig folkökning i Stockholms län 1969-2002Källa: RTK, Befolkningen i Stockholms län 2002Att befolkningsökningen i länet under de senaste åren har minskat beror på attutflyttningen har ökat och inflyttningen har minskat, dvs. flyttningsöverskottet harminskat. Födelseöverskottet har dock ökat sedan slutet på 1990-talet (RTK, 2003a).Den befolkningstillväxt som Stockholmsregionen uppvisar påverkar en mängd förhållandensom t.ex. trafikförhållanden, tillgång och pris på bostäder och lokaler m.m.vilket också för de flesta invånare varit uppenbart ju mer regionen växt. Den snabbabefolkningsökningen har inte motsvarats av en lika snabb ökning i bostadsbeståndet.Under 1990-talet byggdes knappt 70 000 lägenheter, vilket var långt ifrån tillräckligt fören befolkningstillväxt på drygt 180 000 personer. Det kostnadsläge som denna brist givitupphov till är en drivande faktor till att människor söker sitt boende i mer prisvärda delarav regionen. Även trafiksystemet har pressats upp mot kapacitetstaket och vägtrafiken 8ökade med 75 procent mellan 1970 och 2000, medan vägutrymmet bara ökade mellan 10och 20 procent. Köer och förseningar i väg- och kollektivtrafiken uppskattas kostaregionens näringsliv och befolkning cirka åtta miljarder kronor årligen i direkt tidsförlust.Skärgården påverkas av regionens kraftiga tillväxt. Dels ökar trycket på skärgården somrekreationsområde, dels växer regionen geografiskt och främst lättillgängliga skärgårdsområdenfår ett ökat permanentboende. Skärgården tillsammans med andra områden inomregionens ytterområden eller dess närområden blir attraktiva i takt med att kommunikationernaförbättras för dem som av olika skäl söker alternativ till storstaden, men ändå villha eller behöver dess närhet. Enköping, Nyköping, Eskilstuna, Trosa och Strängnäs hade8 mätt som antal passagerare till och från regioncentrum62

PM 8:2004 Skärgård i förändringalla en större inflyttning än utflyttning från Stockholms län år 2002, och inom regionenåterfinns kust- och skärgårdskommunerna Värmdö, Vaxholm, Österåker och Nynäshamnbland dem som haft högst befolkningsökning år 2002.Figur 13. Befolkningsförändring i Stockholms län år 2002Källa: RTK, Befolkningen i Stockholms län 2002Även näringslivets utveckling i regionen har en inverkan på skärgårdens utvecklingsförutsättningar.I skiftet mellan 1980- och 90-tal förändrades näringslivet i Stockholmsregionen.Kunskapsintensiva sektorer blev drivande i näringslivets utveckling. Framgångsrikakluster bildades inom flera områden som t.ex. IT, biotech, reklam och media,affärstjänster, och finansiell verksamhet. Regionens näringsliv blev såväl merutbildningskrävande som inkomstbringande än riket i övrigt.Närheten till en storstadsregion som Stockholmsregionen med flera framgångsrika klusteroch stark tillväxt i såväl inkomster som befolkning ger speciella förutsättningar. Storstadensdynamik kan sprida sig till skärgården men den kan också utarma skärgården om63

PM 8:2004 Skärgård i förändringden leder till att människor väljer att söka sig till storstadens möjligheter och lämnarskärgården. För skärgårdsbaserade verksamheter kan också närhet och förbättradekommunikationer leda till såväl ökad konkurrens och utslagning som en potentiellt störremarknad.I Stockholmsregionens fall synes det som om storstadens dynamik sprider sig tillskärgårdsområdet, åtminstone i ett generellt och övergripande perspektiv. Befolkningen iskärgården har ökat, liksom turism och fritidsverksamhet. Människor utnyttjar teknikensmöjligheter i arbetslivet och söker skärgårdens särart. Detta behöver inte upplevas somodelat positivt av alla, men det ökar möjligheterna till en livskraftig skärgård i termer avtillväxt och försörjning.Regionens befolkning anser att skärgården och skärgårdspolitiken är viktig. Eftervalsundersökningenår 2002 visade att sammanlagt 88 procent tycker att målet att hållaskärgården levande är mycket eller ganska viktigt. Detta mål tillsammans med målet omatt minska miljöförstöringen i länet anses vara de viktigaste politiska målen för regionen.Den stora vikt som regionens befolkning lägger vid skärgården, avspeglas i den prioritetskärgården har och har haft på den politiska agendan, och den är en kraftigt påverkandefaktor för skärgårdens utvecklingsförutsättningar.Tabell 9. Hur viktiga anser du att följande mål är? Andel väljare i procent.Källa: RTK, ”Eftervalsundersökning, 2002”, PM 16 2002Påverkande faktorer i omvärldenUtvecklingen i skärgården påverkas av en mängd faktorer av olika slag och som kan gällatrender och utvecklingar internationellt, nationellt eller regionalt. En av de starkastekrafterna för förändring och utveckling är teknik. Teknikutveckling ger nya möjligheter,men ställer också krav på anpassningsförmåga och initiativkraft. Ny teknologi förinformation och kommunikation är kanske den teknologiutveckling som främst har eninverkan på nya möjligheter för skärgården. Ett samhälle där de geografiska avståndensbetydelse minskar ger andra förutsättningar för skärgården som just präglats av64

PM 8:2004 Skärgård i förändringgeografiska nackdelar. Den tekniska utvecklingen påverkar i sin tur arbetsorganisationoch arbetsformer, vilket i högre grad gör det möjligt att också utnyttja den teknologiskamöjligheten att minska geografiska avstånd.Det finns också andra former av teknikutveckling som inverkar på skärgården. Teknologiskutveckling kan utnyttjas för att uppnå t.ex. miljömål, vilket har betydelse förskärgården som präglas av behovet av ett väl fungerande näringsliv i en känslig miljö.Arbete för miljömässigt bättre båtar är exempel på teknologi som utvecklas för att uppnåpolitiskt ställda intentioner.Institutionell förändring kan också ge nya förutsättningar för samhällens politiska, socialaoch kulturella utveckling. Institutionell omvandling kan vara förändringar i territoriellmaktfördelning, internationella avtal, nationell lagstiftning och myndighetsutövande.Några institutionella förändringar i Sverige liksom i många andra länder är att välfärdsstatenblivit alltmer decentraliserad samt att den ekonomiska och kulturella utvecklingenglobaliserats. Denna utveckling påverkar också skärgårdens kommuner där det lokalainflytandet stärkts i institutionella termer och där såväl kulturarvet som förutsättningar förförsörjning inte går fria från påverkan av en alltmer internationaliserad omvärld.En ytterligare institutionell förändring som påverkar skärgården är den kultur av partnerskapoch samverkan inom politiska initiativ som växt fram, till en del initierad genomarbetet inom EU:s strukturfondsprogram och till en del utifrån en allmän insikt om attmånga åtgärdsområden är komplexa och inbegriper många politiska fält. Denna samverkansker i allt högre utsträckning såväl horisontellt d.v.s. mellan olika politikområden,som vertikalt d.v.s. lokalt i samverkan med t.ex. den regionala nivån.Den demografiska utvecklingen påverkar ekonomiska variabler som ekonomisk tillväxt,inflation, sparande och kapitalflöden. Det påverkar också dessutom den offentligasektorns expansionsmöjligheter och påfrestningarna på välfärdsstaten. Den demografiskautvecklingen kan väntas leda till att konkurrensen om de begränsade resurserna för deoffentliga tjänsterna ökar, vilket kan ha en inverkan på skärgårdens förutsättningar.Flyttmönstren idag är inte arbetsmarknadsrelaterade i lika hög grad som tidigare. Ungefären tredjedel av 1990-talets flyttare skulle studera och ungefär lika många ville kommanära släkt och vänner (AMS, 1999 och NUTEK, 2000). En underlagsrapport tillRegionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87) visar att miljöbyte var detvanligaste motivet till ett flyttbeslut under slutet på 1990-talet. I studien dras slutsatsen attflyttbeslut till största delen är ställningstaganden som är en del i människors livsprojektoch som stämmer med deras livsvärden (Garvill, Malmberg och Westin, 2000).Trenden att flyttströmmar till stor del styrs av människors önskningar för sin livssituationdär sociala aspekter och värderingar spelar en stor roll, påverkar även intresset förflyttningar till och från skärgården. Önskemål om att välja bort ett liv i staden för ettannat hos släkten i skärgården, eller att flytta till skärgården utan anknytning utifrån enönskan om att få ett nytt liv är attityder som påverkar skärgårdens förutsättningar.Tongivande värderingar idag talar för att ”konsumtionen av skärgården” kan väntas öka,om efterfrågan möts av ett utbud. Omsorgen om miljön, intresset för upplevelser ochkraven på kvalitet är alla trender i omvärlden som kan verka för ett ökat intresse förskärgården. Idag finns mycket av dessa önskemål i skärgårdens utbud av varor ochtjänster, men det är upp till berörda parter att avgöra om de förutsättningar som finns föratt matcha denna efterfrågan utvecklas vidare också fortsättningsvis.65

PM 8:2004 Skärgård i förändringDen nya ekonomin har förskjutit preferenserna och den urbana livsstilen synes bära enbrist på jordnära upplevelser. Flera orter i glesbygden tillvaratar detta behov och kombinerarden med den nya ekonomins spelregler och individanpassade tjänsteutbud för attskapa turistkoncept där kunderna komponerar ihop sina egna upplevelsepaket på nätet. Idagens urbaniserade samhälle efterfrågas ofta avskildhet, särskilt om den är inom räckhållför storstaden, och utifrån detta perspektiv torde det finnas stora möjligheter att vidareutveckla turismen i skärgården, om skärgårdsborna och andra involverade så önskar(Johannisson, 2000).SlutsatserSkärgårdens styrkor och svagheter, hot och möjligheterSkärgården idag står stark. Inkomstmöjligheterna är stora, arbetslösheten är låg ochförvärvsfrekvensen är hög. Befolkningen fortsätter att öka, och den ökar över stora delarav skärgården. Kommunikationerna och resandet till och från skärgården har ökatkontinuerligt. Den offentliga servicenivån är utifrån förutsättningarna överlag tillfredsställande.Flera faktorer driver denna positiva utveckling. Den ökade rörligheten i samhället baseradpå sökandet efter en önskad livsstil är en drivande faktor. Skärgården erbjuder ett attraktivtboende för många i de tätortsnära delarna och en attraktiv livsstil i mellanskärgården.En annan drivande faktor är tekniken. Dagens arbetsformer där tekniken kan utnyttjas föratt korta geografiska avstånd och där moderna organisationsformer möjliggör alternativaarbetsformer ger nya förutsättningar för en levande skärgård. Även den demografiskautvecklingen, med ett ökat antal pigga pensionärer, kan förlänga säsongerna och ge ettökat utnyttjande av befintliga fastigheter i skärgården.Befolkningsökningen i Stockholmsregionen under de senaste decennierna har spritt sigtill skärgården på flera sätt. Dels i form av att fler människor utnyttjar skärgården somrekreationsområde och dels i form av att arbetsmarknadsregionen har utvidgats till attinnefatta även delar av skärgården.Den ekonomiska tillväxten i regionen är ytterligare en faktor som inverkat på skärgårdensutveckling och möjligheter. Ett ökat välstånd ökar efterfrågan på varor och tjänster underfritiden, vilket ökar efterfrågan på tjänster producerade i skärgården som t.ex. byggverksamhetoch skärgårdskrogar.Trenden att individanpassa turismen med ett ökat kulturinnehåll och jordnära upplevelsergynnar skärgården. Den form av turism som har växt fram i skärgården tillvaratar deunika natur- och kulturvärdena. Den välförpackade storskaliga turismen lyser med sinfrånvaro till förmån för båtluffare och lokalt producerad mat.Trots att förutsättningarna för skärgården i dag kan framställas som positiva, finns såvälsvagheter som hot. Även om den övergripande utvecklingen är positiv är det, liksom iresten av regionen, i marginalerna på inkomstfördelningen som problem bör bevakas. Detfinns på öar med relativt låg tillgänglighet en högre andel av befolkningen i de nedreinkomstkategorierna och utbildningsnivån i skärgården är lägre än i genomsnittet förlänet.Det höga kostnadsläget på bostäder är ett mycket stort problem som skärgården delar medövriga regionen. Det medför att ungdomar och äldre har svårt att stanna i skärgården.Bristen på bostäder gör det också svårt att få arbetskraft.66

PM 8:2004 Skärgård i förändringEtt annat problem och framtida hot är sårbarheten inför de offentligt subventioneradekommunikationerna, liksom sårbarheten inför den offentliga servicen. Detta är avgörandefaktorer för utvecklingen i skärgården som är beroende av budgetläge och politisk viljainom kommuner och landsting. En ökad andel äldre kan väntas kräva ett utökat serviceutbud,och skärgårdens tillväxt medför en kontinuerlig ökning av efterfrågan påkommunikationerna.En annan svaghet i den utveckling som vi idag ser är att påverkan på naturen och miljönär baksidan av den ekonomiska och befolkningsmässiga framgången. En ökad närvaro avmänniskor med alla aktiviteter det innebär har gjort skärgården levande, men ocksåpåverkad och sliten.Utvecklingen av skärgården är en balansakt där olika intressen måste vägas mot varandraoch en god utveckling i något avseende måste ses i perspektiv av dess effekter i andraavseenden. Den sammantagna bedömningen är dock att berörda parter är väl medvetnaom denna balansgång och att den ingår i alla de utvecklingssträvanden som görs idag.67

PM 8:2004 Skärgård i förändringSkärgårdspolitiken från 1970-taletoch mot framtidenI detta avsnitt beskrivs skärgårdspolitiken under de senaste tre decennierna. En huvudfrågai avsnittet är vilka effekter man velat uppnå med politiken, och i vilken grad dessainfriats. Dessutom beskrivs och analyseras skärgårdspolitiken inom EU, med avseende påom och hur denna har inverkat på förutsättningarna för skärgården hittills och vilkeninverkan som kan väntas framöver.Avsnittet präglas av ambitionen att identifiera drivkrafter i politiken, dess utvecklingslinjeroch eventuella brytpunkter. Några frågor som varit vägledande i beskrivningen avpolitiken är vilka mål som har funnits med den bedrivna politiken. Vilka instrument/medel har funnits att tillgå? Vilka aktörerna har varit - lokala, regionala eller centrala?Vilka ”knäckfrågorna” som identifierats? Har de förändrats eller kvarstår de? Vilkaeffekter den bedrivna politiken har haft för skärgårdens utveckling? Hurskärgårdspolitiken kommer att se ut efter 2006?I detta avsnitt beskrivs först översiktligt utvecklingen av skärgårdspolitiken med fokus påtiden från 1970 och framåt. Denna beskrivning avslutas med en utblick framåt, med fokuspå de ändrade betingelser för skärgårdspolitiken som utvidg-ningen av EU medför ochavslutningen av den nuvarande programperioden 2006. Därefter görs en analys avskärgårdspolitiken från 1970-talet och framåt som bygger på den gjorda beskrivningen.Den undersökta tidsperioden fokuserar på tiden från 1970 och framåt, men när det ärbefogat görs även vissa nedslag i tiden före detta årtal. Rapporten bygger på en genomgångav de dokument som behandlat skärgårdspolitiken och annan politik som harpåverkat förutsättningarna för utvecklingen i skärgården. Dessutom har personer mederfarenhet av skärgårdspolitiskt arbete intervjuats. De intervjuade personerna representerarde instanser som har varit inblandade i skärgårdens utveckling, det vill säga staten (idetta fall representerade av Länsstyrelsen, Glesbygdsverket och Miljödepartementet),landstinget (tidigare och nuvarande tjänstemän samt politiker), skärgårdskommunernasamt den organiserade skärgårdsbefolkningen. Avsnittet bygger på en delstudie somtagits fram av Margareta Dahlström, Sigrid Hedin och Lars Olof Persson på Nordregio påuppdrag av Regionplane- och trafikkontoret.Några nödvändiga reservationer är att skärgårdsutvecklingen även påverkas av nationellpolitik som är gällande för andra geografiska områden eller sektorer i Sverige samt denövergripande samhällsutvecklingen i Sverige och omvärlden. Det gör det svårt att vetavad som är direkta effekter och resultat av en politisk insats riktad mot skärgården.Det är också svårt att se på skärgården som ett enhetligt geografiskt område ochförutsättningarna varierar betydligt inom Stockholms skärgård, till exempel beroende påavstånd till fastlandet och förekomsten av kommunikationer såsom färjetransporter ochbroar.Påverkande aktörer i politik och handlingMånga aktörer är involverade i skärgårdens utveckling. Några av de mer inflytelserika ärGlesbygdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting,kommunerna, SIKO och Skärgårdsstiftelsen. Därutöver tillkommer politiska initiativ pånationell och europeisk nivå.68

PM 8:2004 Skärgård i förändringGlesbygdsverket har det nationella ansvaret för frågor som rör såväl glesbygd som skärgård.Verket har regeringens uppdrag att påverka olika samhällssektorer för att uppnågoda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter i skärgården. En huvuduppgift äratt tillföra kunskap om utvecklingsförutsättningar i glesbygd, landsbygd och skärgård närdet gäller befolkning, infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning och service. I detta ansvaringår att ta fram statistik, analyser, remisser samt delta i arbetsgrupper och samverka medövriga myndigheter.Länsstyrelsen i Stockholms län är statens representant i regionen och har en mångsidigverksamhet. Länsstyrelsen ger bl.a. råd och information, utövar tillsyn samt ger tillståndoch bidrag. Vissa av de frågor som behandlas av Länsstyrelsen berör skärgården som t.ex.miljö och natur, bra mat i öppna landskap, jakt och fiske samt att bevara kulturarvet.Länsstyrelsen i Stockholms län ska därmed värna skärgårdens natur och kulturmiljö ochverka för god miljö och vattenkvalitet. Den ska även agera för att främja sysselsättningoch villkor för den bofasta befolkningen samt utveckla friluftsliv, rekreation och turism.Dessa olika måls betoning varierar beroende på om det är inner-, mellan- eller ytterskärgårdsom avses. De redskap som Länsstyrelsen har till förfogande är bl.a. ekonomisktstöd till företag och projekt, beslut om miljö- och hälsoskydd, beslut vid överklagande avdetaljplaner och bygglov, information och kunskapsspridning samt beslut om att bevaraområden och miljöer.Kommunerna har ett brett ansvarsområde i skärgården. Kommunerna har ansvaret för attutföra planläggning för att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamåletoch att grundläggande krav rörande bland annat säkerhet, hälsa, hygien, kulturmiljö ochhandikapptillgänglighet tillgodoses i byggnader och i den byggda miljön. All bebyggelseska i princip prövas lämplig från allmän synpunkt innan den får komma till. Detta sker iplanläggningen eller i bygglovprövningen. Det finns två huvudsakliga planformer, översikstplanoch detaljplan. Varje kommun ska ha en kommuntäckande översiktsplan somvisar hur kommunen kommer att utvecklas, långsiktigt och översiktligt. I översiktsplanenredovisas kommunens allmänna intressen och riksintressena samt miljö- och riskfaktorer.Reglering av markanvändningen sker i detaljplaner. I detaljplanen prövas de allmännaintressena mot de enskilda intressena. Detaljplanen reglerar utformningen och gerbyggrätt.Kommunerna ansvarar också för den kommunala service som avgör tillgång på bl.a.renhållning, VA-försörjning, omsorg, vård, skola och fritidsaktiviteter. Kommunernasstrategier för utvecklingen av kust och skärgård har därmed stor inverkan på skärgårdensutvecklingsförutsättningar.Stockholms läns landstings ansvarsområden inom skärgården är främst sjukvård, tandvård,kultur, den regionala strategiska utvecklingsplaneringen och sist men inte minstkollektivtrafiken. Landstinget satsar idag årligen cirka 180 miljoner för specialdestineradeinsatser i skärgården, varav cirka 130 miljoner går till skärgårdstrafiken och cirka 39miljoner går till Skärgårdsstiftelsen och dess verksamhet. Landstinget har ett skärgårdsanslagsom kan beviljas för nationell medfinansiering i EU:s och Nordiska ministerrådetsprojekt i skärgården. Landstinget ansvarar även för det s.k. fraktbidraget som syftar till attsänka transportkostnaderna för företag i skärgårdsområdet till en nivå jämförbar medregionens glesbygd i övrigt. Fraktbidraget administreras av Waxholmsbidraget och utgickår 2003 med 2,5 miljoner kronor.Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län har en verksamhet som inriktas på att vårda markoch byggnader i skärgården. Detta görs genom utarrendering till skärgårdsjordbrukare69

PM 8:2004 Skärgård i förändringoch anställda tillsynsmän. Den huvudsakliga verksamheten är naturvård, rekreation ochfriluftsliv, men stiftelsen har även bidragit till att främja sysselsättningen i skärgården. Enstor enskild satsning var omfattande investeringar på Utö för att skapa ett attraktivtbesöksmål. Skärgårdsstiftelsen har stiftats av Stockholms läns landsting, Stockholms stadoch Stiftelsen Stockholms Skärgård. Den har cirka 70 personer anknutna som tillsynsmän,arrendatorer, naturvårdare m.fl. och omsätter cirka 60 miljoner. Ungefär hälften ärnäringsbidrag från landstinget och resten är intäkter från verksamheten. Skärgårdsstiftelsenbildades år 1998 genom en ombildning av Stiftelsen Stockholms Skärgård.Detta innebar att en större del av den offentlig ägda marken i skärgården samlades underen huvudman.SIKO, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, är ett gemensamt organ förskärgårdsföreningar från Arholma i norr till Landsort i söder. SIKO företräder den bofastabefolkningen inför myndigheter och politiska samhällsorgan. Föreningen arbetar för attden bofasta befolkningen ska kunna leva kvar i skärgården. Den agerar för att slå vakt omde bofastas intressen när det gäller t.ex. markanvändning, samhällsfunktioner, näringslivoch kultur. En fråga på agendan är också fastighetstaxeringen. SIKO:s kärnfrågor inför år2004 och 2005 är:! tillgång på bostäder till rimliga priser! goda kommunikationer! att arbeta för öarnas egenart och undvika en utveckling mot förorter! att turismen ska utvecklas på de fastboendes villkor! vistelsebegreppet, att vara skriven där man äratt utveckla det interkommunala skärgårdsrådet till en kraft som kan påverkaTiden före 1970I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började skärgården i ökande utsträckninganvändas för rekreation. Tack vare ångbåtstrafiken blev den tillgänglig för stockholmareutan egen båt. Mark köptes av personer som uppförde sommarvillor på dem. Under 1930-och 1940-talen köpte också Stockholms stad mark i skärgården för stockholmarnasfriluftsliv.Den allmänna samhällsutvecklingen under 1950- och 60-talen hade negativa konsekvenserför närings- och befolkningsutvecklingen i skärgården. När de traditionella näringarnaminskade i betydelse flyttade människor till stan för att arbeta. Skärgården avfolkades ochunderlaget för samhällsservicen minskade, samtidigt ökade skärgårdens betydelse somrekreationsområde.Stiftelsen Stockholms skärgård bildas 1959, med syftet att utveckla möjligheterna tillfriluftsliv i skärgården och samtidigt ta ansvar för miljö- och kulturvården. Initiativtagaretill grundandet var Länsstyrelsen, landstinget och Stockholms stad, vilka representeradenågot olika intressen inom naturskydd, friluftsliv och sysselsättning.I regionplanedokument under 1960-talet fram till 1990-talet förekom ingen särskild fokuspå situationen i skärgården. Mot de tankar om särskilda regionplan som fanns hävdadesatt befolkningen i skärgården var för liten. Det är först i slutet av 1990-talet som tankenpå en delregionplan för skärgården tar form på allvar.70

PM 8:2004 Skärgård i förändringDe kommunsammanslagningar som ägde rum i två omgångar, först 1952 och sedan under1960- och 70-talen innebar att tidigare kommuncentra försvann. I de nya kommunernakoncentrerades servicen till centra på fastlandet, utifrån tankarna i Christallers centralortsteori.Detta var en av orsakerna till att skärgårdsbefolkningen började organisera sig iolika intresseföreningar. År 1969 bildades Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation (SIKO). Den består av skärgårds- och kustföreningar och endast fastboendehar rösträtt. Syftet har varit ”att slå vakt om de bofastas intressen”.1970-talet: Mot en aktiv skärgårdspolitikAvfolkningen av bofasta i skärgården ledde till krav på åtgärder. Länsstyrelsens skärgårdsutredning”En levande skärgård” från 1974 innehöll ett 100-tal förslag på åtgärderför att främja sysselsättningen, underlätta bostadsbyggandet, förbättra kommunikationernaoch trygga servicen i form av skolor, post och butiker. Ett mål var att folkmängdeninte skulle blir mindre än vad den var 1971. Den offentliga servicen koncentrerades tills.k. ”skärgårdssamhällen” (Yxlan-Blidö, Ljusterö, Svartsö-Ingmarsö, Möja, Sandhamn,Ornö, Utö) i enlighet med Perrouxs teorier vilka också i övrigt dominerade regionalpolitiken.Tankarna är att en koncentration av offentliga medel skapar tillväxtcentra somsprider tillväxt och välstånd till omgivningarna.Ett resultat från Länsstyrelsens utredning var ”Skärgårdspropositionen” från 1975 medåtgärder för de bofasta i skärgården. År 1976 infördes t.ex. ett statligt stöd (kreditgarantier,statsbidrag) till skärgårdsföretag. Denna stödform blev 1979 modell för svensklandsbygdspolitik i form av det allmänna glesbygdsstödet. En uppföljning av detta stödhävdade att det befrämjat sysselsättningen, investeringsviljan och framtidstron i skärgården(Lantbruksstyrelsen, 1981).Länsstyrelsens skärgårdsutredning (1974) resulterade även i att ”Skärgårdsrådet” bildasmed representanter från landstinget, skärgårdskommunerna och SIKO. Rådet har främstfungerat som en informationskanal mellan myndigheter och skärgårdsbor för aktuellaskärgårdsfrågor.Fler skärgårdspolitiska initiativ följde. År 1976 kom landstingets förslag på skärgårdsprogram”Aktiv skärgårdspolitik”. Samverkan var en av hörnstenarna för att uppnå en”regional kraftsamling kring en aktiv skärgårdspolitik”. Skärgården betraktades som bådeen försörjnings- och fritidsregion, och intressekonflikten mellan miljö- och sysselsättningskravskulle elimineras. Insatser för näringsliv och sysselsättning skulle göras medskärgårdens speciella förutsättningar i åtanke. Året efter infördes landstingets fraktbidragi skärgården för frakt av gods till bofasta och företag i Stockholms skärgård. Syftet var attsänka transportkostnaderna till samma nivå som regionens övriga glesbygd.Under 1970-talet genomfördes också den fysiska riskplaneringen som syftade till att tafram riksintressen och kartlägga naturtillgångar. Den resulterade i restriktioner förskärgården, bland annat begränsades fritidsbebyggelsen i skärgården, vilket i sin turinnebar ytterligare möjligheter för det rörliga friluftslivet.I slutet på decenniet kom fler aktörer in på den skärgårdspolitiska arenan. Nordiskaministerrådets skärgårdssamarbete påbörjades 1978. Samarbetet byggde på att liknandeproblem fanns i skärgårdarna, som till exempel de öppna landskapens igenväxning, jordochskogsbrukets svårigheter och dåliga kommunikationer. Samarbetet anses ha varit braför att utbyta erfarenheter och gett möjlighet att lära av varandra och att skapasamhörighet mellan skärgårdarna. (www.skargarden.com)71

PM 8:2004 Skärgård i förändring1980-talet: Från bidragsberoende till bärkraftUnder första hälften av 1980-talet skedde utvärderingar av den hittills förda politiken iskärgården (Regionplane- och näringslivsnämnden, 1985, Länsstyrelsen, 1986). Detkonstaterades att den negativa befolkningsutvecklingen var bruten, men att situationeninte var stabil och bärkraftig. Därför krävdes fortsatta bidrag och en aktiv skärgårdspolitikför att klara arbetstillfällena och servicen. Strukturomvandlingen, kvinnornas förvärvssituation,den åldrade befolkningen samt brist på mark, bostäder och kommunikationervar fortfarande problem. Stöden liksom de offentliga tjänsterna ansågs otillräckliga.Befolkningsutvecklingen på små öar med dåliga kommunikationer var fortfarande hotad.Som åtgärd utsågs ett fortsatt glesbygdsstöd som skulle utgå till sektorerna kommunikation,offentlig och privat service, näringsliv och lokala intresseföreningar. Det fastslogsockså att satsningen på vissa skärgårdssamhällen inte lett till att dessa dominerat utvecklingen.En förklaring som angavs var att glesbygdssatsningar från staten och landstingethade fördelats över hela skärgården.Ledordet för 1980-talets glesbygdspolitik var lokal mobilisering. Från mitten av 1980-talet ökade viljan att bygga på det lokala engagemanget. I en utvärdering från mitten av1980-talet fastslogs att landstingets skärgårdspolitik i stort skulle bedrivas vidare enligtsamma linjer som tidigare, men att de som bodde i skärgården i allt större utsträckningskulle ta egna initiativ till samhällsinsatser. (Regionplanekontoret, 1986) Även Nordiskaministerrådets skärgårdssamarbete betonade att ersätta de fördelningspolitiska principernaför skärgårdsstöden med en territoriell utvecklingsprincip, det vill säga ”använda ettområdes egna resurser för dess befolknings behov”. (NÄRP, 1986)Successivt under 1980-talet omdefinierades skärgårdspolitiken till mer lokal bärkraft ochmindre bidrag. Behovet av stöd till verksamheter i skärgården skulle på sikt kunnaavvecklas. Åtgärder och medel förändrades i och med detta. Bidrag skulle ersättas medbyggande av en god infrastruktur med lokal prägel. Dessutom skulle skärgårdsborna gesmöjlighet att påverka sin egen utveckling.1990-talet:Förändrad regionalpolitik och nya möjligheterDen politik som riktades mot skärgården under 1990-talet påverkades av lågkonjunkturenunder början av decenniet, decentraliseringen av politiken, teknologiutvecklingen ochkontraurbaniseringen. Regionalpolitiken, liksom många andra politikområden under dettadecennium, blev tillväxtpolitik med betoning på varje regions förutsättningar.Fastighetsskatten var en fråga som kom upp på agendan.Oavsett retoriken runt regional- och skärgårdspolitiken fortsatte stödformerna enligtungefär samma riktlinjer, med tillägg för moderna fenomen som IT. I Länsstyrelsensprogram för Stockholms skärgård 1993-2000 förordades att stödet till service,kommunikationer och infrastruktur skulle behållas. Dessutom skulle utnyttjandet avmodern informationsteknologi utvecklas, kvinnors förvärvsgrad öka och skärgårdenssjälvförsörjningsgrad i fråga om arbetstillfällen överlag höjas.Landstingets stödformer fortsatte också på 1990-talet. De riktades bl.a. till projekt inomturistnäringen samt till marknadsföring av skärgården. År 1995 slogs det särskildaskärgårdsanslaget samman med glesbygdsfonden och bildade ”Skärgårdsfonden”, somskulle främja bosättning och sysselsättning i länets skärgård och övriga landsbygd. År72

PM 8:2004 Skärgård i förändring1999 överfördes ”Skärgårdsfonden” till Regionplane- och trafiknämnden och övergick tillatt heta ”Skärgårdsanslaget”.År 1999 ändrades också reglerna för landstingets fraktbidrag. Nu kunde endast företag iskärgården få fraktbidrag. Det tidigare systemet som innebar att även bofasta privatpersonerkunde få fraktbidrag ansågs strida mot kommunallagens likställighetsprincip, detvill säga att alla länsinvånare ska behandlas lika.Samma år kom också landstingets skärgårdsprogram för perioden 1999-2003. Dettaprogram eftersträvade en helhetssyn och målet med landstingets insatser i skärgårdenskulle vara att främja den ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Enligtprogrammet skulle den bofasta skärgårdsbefolkningens intressen värderas högre äntidigare, men samtidigt måste en balans mellan naturens, miljöns och skärgårdsbefolkningensvillkor eftersträvas. I programmet kopplas också skärgårdens utveckling som endel i regionens utveckling.Det var emellertid inte enbart skärgårdspolitiken som kunde definieras som politik riktadmot skärgården. Den jordbrukspolitik som förts sedan 1980-talet har inte underlättat förskärgårdsjordbruken. Från 1990-talet och framåt fanns ingen ekonomi i skärgårdsjordbruketutan det hade främst en landskapsvårdande funktion.Några andra politiska förändringar som hade inverkan på skärgården under 1990-talet vart.ex. att försvarets anläggningar nedrustats. Detta har inneburit att mer mark finnstillgänglig för rekreation, samtidigt som arbetstillfällen i skärgården försvunnit.År 1998 startade det s.k. LaSS-projektet vilket var ett samfinansierat initiativ mellanLänsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Programmet var en del avmålsättningen att det skulle vara ”möjligt att arbeta och bo i hela Sverige” och syftade tillatt skapa en bättre utveckling genom att säkra och lokalisera offentliga jobb till Stockholmsskärgård. Främst eftersträvades att skapa ersättningsjobb när statlig verksamhetdrog in tjänster. Projektet löpte under perioden 1998-2000 och 16 miljoner kronorsatsades av Landstinget och Länsstyrelsen under denna period. Därutöver fick de företageller myndigheter som lokaliserade sig på öarna fick också stöd i och med att arbetskraftenutbildades med hjälp av Länsarbetsnämnden. Det har även gjorts återsökningar avEU-medel för flera av LaSS-projekten.I Glesbygdsverkets ”Nationellt strategiskt handlingsprogram för skärgården” från 1997var nyckelbegrepp för framtiden helhetssyn och samordning. I handlingsprogrammetdefinierades fem insatsområden. Dessa var mark och vatten, näringsliv och försörjning,bostäder, service och kommunikationer samt lokalt utvecklingsarbete och samhällsplanering.Kärnfrågorna från 1970-och 80-talen hängde alltså kvar. Främst poängteradesatt de bofasta skulle ha möjlighet att bo och verka i skärgården.I slutet av 1990-talet inrättades Glesbygdsverket ett skärgårdsforum som skulle varastatens stöd och vägledare i frågor rörande skärgården och fungera som ett diskussionsforummyndigheter, statliga verk, kommuner och skärgårdens representanter.I propositionen 1997/98:62 (Regional tillväxt – för arbete och välfärd) ägnades ett särskiltavsnitt situationen i skärgården. En god näringslivsstruktur definierades som avgörandeför att kunna upprätthålla en levande skärgård. Medel krävdes till lands- och glesbygdenför att utveckla småföretag och nyföretagande. Bland annat skulle lånemöjligheternaförbättras och kunskapsintensiv produktion främjas.73

PM 8:2004 Skärgård i förändringEU har haft stor betydelseEU har haft stor betydelse för skärgårdspolitiken i Sverige. Sveriges medlemskap i EU år1995 innebar ökade möjligheter att söka olika former av finansiering för regionalautvecklingsprojekt genom tillgången till EU:s olika strukturfonder Regionalfonden,Socialfonden, Jordbruksfonden och Fiskefonden. Trots detta var stödet för ett svensktEU-medlemskap under 45 procent i Stockholms skärgård i folkomröstningen 1994.Under den första programperioden 1996-1999 var det Interreg IIA Skärgården och Mål5b Skärgården som bedrevs i Stockholms skärgård. Det förstnämnda omfattadeStockholms skärgård, skärgården i Uppsala och Södermanlands län, Åland samt de finskaskärgårdarna i ”Egentliga Finland” och Västra Nyland. Mål 5b Skärgården omfattar öarutan fast landförbindelse i hela Sveriges skärgårdar samt öarna i de fyra största insjöarna.Mål 5b hade utöver teknisk assistans fyra åtgärdsområden:! Utveckling av arbete och näringsliv! Natur och kulturmiljö! Överbrygga avstånd genom modern infrastruktur! Lokal mobiliseringDärtill kommer de horisontella målen som ska genomsyra projekten i alla åtgärder:jämställdhet, miljö, konkurrensneutralitet.Projekt inom Mål 5b anses ha bidragit till att skapa en mer sammanhållen inriktning påutvecklingsinsatserna i skärgården och ökat samarbetet mellan öarna. Även samverkanmed annan politik inom berörda områden bedöms ha fungerat. Målet har genererat nyaarbetstillfällen, även om man inte fullt ut uppnått utifrån de mål man satt upp. Vidare hararbetet med miljömålen har varit ineffektivt. Däremot har man uppnått målet att skapasysselsättning för kvinnor. (Glesbygdsverket och NUTEK, 2002)Interreg II A Skärgården byggde vidare på det kontaktnät som grundlagts inom Nordiskaministerrådets skärgårdssamarbete. De ekonomiska resurserna för samarbetet ökadebetydligt och Interreg IIA Skärgården hade tio gånger så stora ekonomiska resurser somNMR:s skärgårdssamarbete. Grundtanken i Interreg IIA Skärgården var att göra skärgårdentill en lika känd region som Alperna. Efter ett gränsöverskridande samarbete iAlperna kallat Alpkonventionen, började man i detta sammanhang arbeta med enSkärgårdskonvention som framförallt skulle driva fram ett igenkänningsmärke (”logga”)för regionen och satsa på kvalitetstänkande. Man inriktade sig på mat och restaurangerkring vilka man byggde en logga och regler för kvalitetstänkande. Sammanlagt under helaprogramperioden kom 50 restauranger med i detta projekt som med tiden breddades tillatt inkludera även matproducenter och hantverk. Begreppet ”Skärgårdssmak” introduceradesoch har sedan fortsatt även under Interreg IIIA Skärgården. Skärgårdssmak är ettsuccéprojekt som ofta lyfts fram i diskussioner om näringslivsutveckling i skärgårdenunder senare år.2000-talet: Partnerskap och helhetssyn,och nya förutsättningar med ett utvidgat EUDen diskussion om skärgården som fördes i början av 2000-talet är i stora dragdensamma som funnits från 1970-talet och framåt, det vill säga kommunikationer,bostadsförsörjning och samhällsservice i form av skolor, barnomsorg, äldreomsorg och74

PM 8:2004 Skärgård i förändringbutiker. Dessa frågor skulle lösas lokalt och anpassas till lokala förhållanden. Liksomtidigare skulle politikens roll vara att påverka infrastruktur, offentlig service ochmiljökrav. Dessutom skulle naturen och miljön i ytterskärgården värnas samtförutsättningar för livskraftiga ekonomiska verksamheter i mellanskärgården skapas.Landstinget bidrar ur skärgårdsanslaget till förbättrade förutsättningar för näringsliv ochboende på öarna, genom till exempel investeringar i infrastruktur och medfinansiering iEU-projekt. Kommunallagen ger dock begränsade möjligheter för landstinget att gebidrag till företagare och enskilda personer.Direkta stödåtgärder har dock ännu inte gått ur tiden. Företag i skärgården kan ansöka omlandsbygdsstöd (statsbidrag / EU:s strukturfondsmedel) från Länsstyrelsen om företagetplanerar att skapa arbetstillfällen i länets glesbygdsområden.Inom EU:s strukturfonder bedrivs även under 2000-talet en omfattande stödverksamhet.Dessa fonder går in i en ny programperiod som varar under tiden 2000-2006. De programsom berör skärgården är Mål 2 och Interreg IIIA. Mål 2 Öarna som är en slags fortsättningav Mål 5b Skärgården och 5b Gotland. I Mål 2 Öarna ingår Gotland och cirka 300bebodda skärgårdsöar utan fast landförbindelse längs hela kusten (utom Norrland) och öari fyra insjöar (Vänern, Vättern, Mälaren & Hjälmaren).I Stockholms skärgård arbetar exempelvis SIKO inom flera EU-projekt inom Mål 2Öarna. Ett av dessa rör en inventering för att undersöka behovet av hyresbostäder iStockholms skärgård. Ett annat exempel är EU-lotsarna, som består av 3 halvtidstjänstersom hjälper till med ansökningar om EU (och även annan) finansiering. Mål 2 har ocksåfinansierat projekt som undersöker gemensamma problem och möjligheter för handeln iskärgården samt projekt om kommunikationerna i Värmdö kommuns skärgård.Det gränsöverskridande programmet Interreg IIIA Skärgården är en fortsättning påInterreg IIA Skärgården och fokuserar på näringslivet och miljön. Inom det förstnämndafinns två åtgärder, dels skärgårdens profilering och marknadsföring, delsnäringslivsutveckling.Enligt den preliminära halvtidsutvärdering av Interreg IIIA som publicerade i december2003 har den strategiska fokuseringen på att profilera skärgården ytterligare förstärkts idet nuvarande programmet. Programmet har hittills till stora delar kretsat kring Skärgårdssmak,vilket är i linje med den valda strategin om att satsa på att höja skärgårdensprofil och kändhet. För att nå en balanserad helhet krävs enligt utvärderingen fler projektinom miljö. (M-Value OY Coop Consult AB, 2003)Under den andra programperioden har projektet Skärgårdssmak omfattats av 140 företag.Skärgårdssmak planeras att leva vidare i bolagsform och även om man strävar efter vissInterregfinansiering i framtiden arbetar man nu mer med att säkra fler samarbetsavtal.Det finns även Interreg IIIB-projekt som berör skärgården. Det är Östersjöpaletten II,vilket är en fortsättning på Interreg IIC projektet Östersjöpaletten från föregåendeprogramperiod. Det övergripande målet med detta projekt är att förstärka regionbyggetmellan storstadsregionerna Helsingfors, Riga, S:t Petersburg, Stockholm och Tallinn.Inom miljöområdet finns också ett ytterligare Interreg IIIB-projekt av relevans förskärgården, nämligen ”Seareg” som fokuserar på socioekonomiska och miljöanalyser avklimatförändringar i Östersjöregionen, särskilt i förhållande till havsnivåns stigning.En ytterligare politisk åtgärd på EU-nivå som påverkar skärgårdens förutsättningar är EUrekommendationenICZM (Integrated Coastal Zone Management) som antogs av EU imaj 2002. Rekommendationen innebär fysisk planering, regional utveckling, miljöarbete75

PM 8:2004 Skärgård i förändringmed mera som behandlas i ett samlat grepp över kustområden. Eftersom ICZM är en EUrekommendation så är den inte juridiskt tvingande, men den svenska regeringen harangett att man ämnar arbeta i dess anda. I Sverige är det miljödepartementet som harhuvudansvaret för arbetet, men något regeringsbeslut för processen har ännu inte tagits.Enligt EUs tidsplan ska en första rapportering av medlemsländernas ICZM arbeteredovisas i början av 2006.Miljödepartementet anser att miljö- och hushållningsprogrammen för skärgårdarna iSverige är ett arbete i ICZMs anda och att det finns en lång tradition av liknande arbete ivårt land. Det pågår mycket arbete inom olika myndigheter och sektorer när det gällerutvecklingen i kust- och skärgårdsområden. ICZM kan i detta sammanhang vara ettverktyg när det gäller att föra samman dessa olika aktiviteter i en eller flera helhetligastrategier för kust- och skärgård.Begränsningar i framtidenI framtiden väntas medel ur EU:s strukturfonder bli kraftigt begränsade genomutvidgningen. När den nuvarande programperioden upphör 2006 kommer EU att bestå av25 stater. De regionala skillnaderna kommer att vara dubbelt så stora som i dagens EU.Utvidgningen av EU innebär viktiga utmaningar för programperioden efter 2006. Ijanuari 2004 väntas det verkställande organet presentera ett förslag om de framtidaregionalstöden och hur de ska fördelas i det utvidgade EU. Utifrån den nuvarandediskussionen förefaller det som om Sverige inte kommer att omfattas av någon fortsättningpå Mål 2 eller Mål 3, men att däremot de transnationella programmen såsomInterreg kommer att vara aktuella även efter 2006.Det finns flera skäl för EU att satsa på de transnationella programmen. Dels kommer detutvidgade EU att ha en mängd nya gränsområden både inom unionen och också i förhållandetill nya EUs yttre gräns. Dels har de transnationella programmen överlag gett ettförhållandevis stort mervärde.Det är därför troligt att någon from av Interreg-program kommer att existera även efter2006 och att en av de viktiga regionerna i detta sammanhang kommer att varaÖstersjösregionen. Det är dock värt att påminna om att de transnationella programmenhar betydligt mindre finansiella resurser till sitt förfogande än Mål-programmen. FörStockholms skärgårds vidkommande kan man alltså räkna med betydligt mindre EUmedelefter 2006.76

Rättelseblad till sidorna 77–80 i PM 8, ”Skärgård i förändring”Sammanfattande matris över skärgårdsutveckling och skärgårdspolitiken 1970–2003PerspektivTidsperiodFöre –1970Politiskmajoritet ilandstingetSocial Ekologi Ekonomi Milstolpar Viktiga dokumentAvfolkning1952 Strandskyddför att garanterafriluftslivFysisk riksplaneringTraditionellanäringar, fiske,jord- och skogsbrukdominerar.1952 storkommunreformen1959 StiftelsenStockholms skärgårdbildas1967, Skiss 1966till regionplan förStockholmstrakten1962 andrakommunreformenbörjar771967 Landstingetövertar ägandet avWaxholmsbolaget1970-taletMot en a ktivskärgårds-politik1971–73Samlingsstyre,finansroteln:Fp74-76C, M, Fp77-79C, M, FpExtra semestervecka”Gröna vågen”,återflyttningStrandskyddet kundeåsidosättas fram till1975Hotat fiske/jordbruk1973 Oljekris ochlågkonjunktur1976 Stöd tillskärgårdsföretaginförs (Lst)1977 Fraktbidraginförs (sll)1977 Landstingetsglesbygdsfond1969 SIKO bildas1974 Skärgårdsrådetbildas1978 Nordiskaministerrådetsskärgårdssamarbetepåbörjas1974 Länsstyrelsenskärgårdsutredning1975Skärgårdsproposition1975 Landstingetskollektivtrafikutredning(LAKU)1976 Landstingets”Skärgårdsprogram”

PerspektivTidsperiodPolitiskmajoritet ilandstingetSocial Ekologi Ekonomi Milstolpar Viktiga dokument78 791980-talFrån bidragsberoendetillbärkraft1990-tal– EU ger nyamöjligheterPerspektivTidsperiod2000 –Samordning,partnerskapoch regionalgovernance80–82Fp, M, C83–85S86–88M, Fp, C89–91S91–94M, Fp, Kd, C94–98S, V, Mp98–2002M, Fp, KdPolitiskmajoritet ilandstinget2002–S, V, MpLokal mobiliseringSituationen förkvinnor och ungdomarfår ökaduppmärksamhetFortsatt kontraurbaniseringSatsning på kvinnor iskärgården (InterregIIA, IIIA)Miljöfrågor får ökaduppmärksamhet1994 Strandskyddför biologisk mångfaldNatura 2000Miljökvalitetsmålet”Hav i balans samtlevande kust ochskärgård”Höga hus- ochmarkpriserTakförordningAmbivalentjordbrukspolitik1990/91 Skattreform1993 Landstingetsskärgårdsanslag1995 Skärgårdsfondeninrättas1996 Fraktbidrag tillMälaröar1996–99 Mål 5bSkärgården1996–99 Interreg IIASkärgården1998–2000 LaSSprojektet1981 SIS1983 SRF bildas1985/86 Fortsattaktiv skärgårdspolitikförordasKalla krigets slut,nedrustning1995 EUmedlemskap1997 Skärgårdsforuminrättas(nationell organisation)1998 Ombildning avSkärgårdsstiftelsen1985 Utvärdering avskärgårdspolitiken(Landstinget)1986 Förnyelse ochutveckling i skärgården(RTK)1989 Skärgård medbärkraft (Glesbygdsdelegationen)SOU 1994:93SOU 1996:1531997 ”Nationelltstrategiskthandlings-programför skär-gården”Glesbygdsverket1999 Miljö- och hushållningsprogramförskärgården (ABCD lst)Skärgårdspolitisktprogram för Sthlms länslandsting 1999-2003Social Ekologi Ekonomi Milstolpar Viktiga dokumentHyresbostäderdiskuteras – dels förunga/äldre bofasta,dels för att attraherainflyttare.2002 ICZMrekommendationfrån EU parlamentetEspon bidragermed vägledning förpolitik/planering förbalanserad rumsligutveckling.Kust och skärgårdsområdeni Sverige.Bevarandestrategi(Naturvårdsverket,2000)2002 ICZMrekommendationfrån EU parlamentet2003 Uppföljning avmiljö- och hushållningsprogramförskärgårdenEspon bidragermed vägledning förpolitik/planering förbalanserad rumsligutveckling.2000-2006 Mål 2Öarna2000-2006 InterregIIIA Skärgården2000–2006 InterregIIIB Östersjön2002 ICZMrekommendationfrån EU parlamentetEspon bidragermed vägledning förpolitik/planering förbalanserad rumsligutveckling.SOU 2000:672003 Uppföljning avMiljö- och Hushållningsprogrammet(ABCD lst)

PM 8:2004 Skärgård i förändringAnalys av skärgårdspolitikenI detta avsnitt analyseras den tidigare beskrivna politiska utvecklingen. Politikengentemot skärgården har under den studerade perioden, från början på 1970-talet ochframåt, gått från punktinsatser till sektorsövergripande ambitioner i partnerskap. Den harockså präglats av ambitionen att utvecklas från stöd till en högre grad av lokal bärkraft.De politiska huvudaktörer som driver skärgårdspolitik i någon form inom Stockholmsregionenär skärgårdskommunerna, landstinget och länsstyrelsen som statens representantpå den regionala nivån. Dessutom tillkommer extern politik genom EUs program samtbeslutsfattande inom andra statliga aktörer som får betydelse inom skärgården exempelvisförsvaret och posten. För skärgårdsborna är framförallt skärgårdarnas intresseföreningaroch deras paraplyorganisation SIKO viktiga aktörer.Starkt generaliserat kan man säga att kommunerna var lite engagerade i skärgårdspolitik ibörjan av 1970-talet men att aktiviteten har ökat till att idag omfattas av interkommunaltskärgårdssamarbete och diskussioner om att skapa ett allmänägt bostadsföretag för skärgården.Länsstyrelsen har stått för en kontinuitet i skärgårdspolitiken medan skärgårdspolitikeninom landstinget har ökat i betydelse över de senaste 30 åren, men ocksåfluktuerat en del beroende på engagemang och intresse hos de politiska majoriteterna ochnyckelpersoner. Gräsrotnivåns engagemang och betydelse har stadigt ökat över de senaste30 åren och har gått från att mest ha bidragit med att resa viktiga frågor för de bofasta påskärgårdstingen till att vara projektägare för EU-finansierade utvecklingsprojekt.Från välmenande kansliprogram till dynamiska nätverkSamhällets omsorg om skärgården i en tid av vikande befolkning och sviktande socialservice under slutet på 60-talet och början på 1970-talet uttrycktes i samlande programmed rubriker som ”En levande skärgård” och ”Aktiv skärgårdspolitik”. Enligt de förstaprogrammen skulle skärgårdens bofasta näringsidkare kompenseras för avståndsnackdelarmed stödinsatser från det offentligas sida, först och främst inom den tekniska och densociala infrastrukturen.De första skärgårdsprogrammen utformades utan närmare kontakt med skärgårdsbornaeller deras föreningar och med svalt intresse från flera kommuner. För de snabbväxandeförortskommunerna var skärgårdsfrågorna lågt prioriterade och skärgårdsbornas röster avmarginell betydelse. Successivt uppgraderades landsbygds- och skärgårdsfrågorna inästan alla kretsar, vilket delvis återspeglade nationella och internationella strömningarsom den så kallade ”gröna vågen” under 1970-talet. Skärgårdsbefolkningens ochkommunernas deltagande var under de första åren begränsat till att vara remissinstanser.Vartefter tiden gått har en väsentligt större lokal insyn och inflytande säkrats. Dettaåterspeglar en generell tendens av decentralisering i det svenska samhället, samt enambition av lokal mobilisering i regionalpolitiken.Under den studerade perioden har också skärgårdspolitiken internationaliserats genom detnordiska skärgårdssamarbetet, nationella och transnationella EU-program samtinternationella nätverk.EU-programmen ledde till att politiken organiserades i vertikalt och horisontelltsamarbete. Denna utveckling inkluderades också inom den regionala skärgårdspolitiken.Inom Länsstyrelsen fungerar exempelvis sektorssamordningen genom regelbundnaöverläggningar bland annat i en intern skärgårdsgrupp som berör 11 enheter. Gruppen skaväga värnandet av kultur/naturmiljöer mot främjandet av sysselsättning och den bofastabefolkningens villkor. Partnerskapstanken med involverande av en mängd olika aktörer i81

PM 8:2004 Skärgård i förändringpolitikprocessen, och med ett ’bottom-up’ arbete är också tydlig inom skärgårdspolitikendär såväl skärgårdens intresseföreningar som de skilda politiska nivåerna kommuner,landsting och stat är involverade i utvecklingen av skärgårdspolitiken. Partnerskap ärockså viktigt ur finansieringssynpunkt där framförallt Landstinget har haft resurser förmedfinansiering medan Länsstyrelsen har haft ytterst begränsade medel för dettaändamål.Sammanfattningsvis har de senaste 30 åren inneburit en period av breddat engagemangför skärgårdens utveckling från många offentliga aktörer och ett i ökande utsträckningaktivt deltagande i utvecklingsarbetet från skärgårdsbornas sida. Detta är positivt men harockså inneburit problem. Ett problem inom skärgårdspolitiken i Stockholm är justmängden av aktörer, särskilt aktörer där skärgården är en marginell del av verksamhetsområdet.Ett annat problem är att dessa samverkansorgan är rådgivande, men saknar egenbeslutsrätt, kring skärgårdsfrågorna. Ett tredje problem är att tolkningen av ett mål som“en levande skärgård” är fri även för de tyngsta aktörerna inom “den stora skärgårdspolitiken”,d.v.s. de som svarar för rambetingelser inom t ex skattepolitiken, den fysiskaplaneringen och den politiska ansvarsfördelningen.Den mångfacetterade skärgårdspolitikenPersonligt engagemang och personliga nätverk har under hela perioden bidragit tilllojaliteten med en levande skärgård. Den breda uppslutningen kring politiken för det somkallas en levande skärgård gynnades också av att begreppet inrymmer allt från skärgårdensom ekosystem, historiskt kulturlandskap, småskaligt lokalsamhälle, rekreationsområde,genomfartsled för sjöfarten och en ”produkt” att sälja till besökare. Det innebär att allasom arbetar för ”en levande skärgård” inte nödvändigtvis jobbar för samma sak.! Det konkreta innehållet i politiken sedan början på 1970-talet, utformades utifråntre utgångspunkter:! Skärgården är en unik natur-, kultur- och rekreationsmiljö av regionalt, nationelltoch internationellt intresse.! Skärgården har behov av genomgripande strukturförändringar för arbete ochsysselsättning.! Samhället ska inom rimliga gränser stå för kostnaderna för att överbryggagleshetsproblemen, d.v.s. upprätthålla infrastruktur och service, så att de ärmöjligt att bo kvar utan orimliga personliga uppoffringar.Med det ökade intresset för miljöfrågor i samhället under 1980-talet kom ävenskärgårdspolitiken att få ett starkare miljöinnehåll. Strandskyddet som från börjantillkommit framförallt för att hålla strandområdena öppna för det rörliga friluftslivet komnu även att inkludera ekologiska argument om att bevara den biologiska mångfalden.Skärgårdspolitikens utgångspunkter som nämndes tidigare motsvaras av tre kategorier avåtgärder:! Natur- och kulturlandskapet bibehålles med regelverk, tillståndsgivning ochmiljöprogram.! Projektmedel som stöd till näringsliv, inklusive kompetensutveckling,marknadsföring och profilering.82

PM 8:2004 Skärgård i förändring! Hänsyn till skärgårdens särart vid uppbyggande av samhällsstrukturer, t.ex.transportstöd, subventioner till Waxholmsbolaget, stöd för IT-infrastruktur samtbibehållande av samhällsservice, trots litet underlag.Bilden av skärgården och de tillhörande åtgärderna varierar för olika delar av skärgården.Bilden av skärgården som ett natur- och kulturlandskap berör främst skärgården bortomde tätortsnära delarna, medan uppbyggnaden av samhällsstrukturerna till största delenriktas mot de befolkningstäta delarna i inner- och mellanskärgården. Näringslivsstödborde principiellt gälla de delar av skärgården som uppvisar avstånds-, gleshets- ochstrukturomvandlingsproblem.Bland de skärgårdspolitiska åtgärderna är landstingsstödet till kommunikationerna och tillSkärgårdsstiftelsens åtaganden de absolut viktigaste hörnpelarna.Projektinsatserna till företagen har sannolikt haft ett större symbolvärde än reella effekter.Erfarna projektledare inom Skärgårdssamarbetet rapporterade vid mitten av 1990-taletemellertid generellt sett en besvikelse över vad projektfloran under flera decennieregentligen hade åstadkommit i skärgården:Den moderna skärgårdspolitikens projektflora kan liknas vid en misslyckad tallplanteringpå en skärgårdsö. Liksom dessa tallar gäller för skärgårdsprojekten att: Många dog kortefter planterandet, andra står kvar som monument över sin egen hädanfärd. Ett inteobetydligt antal lever – men endast som bleka skuggor av de drömmar de en gång var.Slutligen finns ett mindre antal välväxta plantor, som dock aldrig blev så stolta och rakasom vi vill tro att tallar ska vara. (Nyqvist, 1994 s 11.)Stödinsatserna i skärgården under 1970-80-talen blev föregångare för en landsbygdspolitikför hela Sverige. Inom skärgårdspolitiken började man ge stöd till andra aktiviteterän jordbruk exempelvis stödet till skärgårdens kombinationsföretag, samordnade servicelösningaroch distansarbetscentraler. Även senare har skärgårdsinsatserna kommit attåterspegla generella strömningar inom regionalpolitiken, dvs. stöd till mjuk infrastruktursom kompetensutveckling. Projektutformare inom EU-programmen har under de allrasenaste åren hämtat hem idéer från andra program i Europa, såsom satsningar på lokaltsärpräglade produkter.Skärgårdspolitiken har alltid varit tudelad och är det fortfarande. Ambitionen är att förenaen utvecklingsinriktad politik som stödjer näringslivet och dess förnyelse, med enbevarandestrategi för miljön och kulturlandskapet.Bostadsfrågor, transporter och service har genomgående varit de viktigaste frågorna förde bofasta sedan 1970-talet och är det än i dag. Boendefrågan är komplex och omfattarbehov av bostäder till rimliga priser i en region med en mycket köpstark befolkning somefterfrågar fastigheter i skärgården för fritidsboende. Samtidigt finns ett behov avlägenheter till rimliga priser för såväl unga som äldre.Arbetsmarknadsmässigt har satsningar gjorts för att genom utlokalisering kompensera förförlust av statliga arbetsplatser inom exempelvis tull och lotsväsende. Det var främstmanliga arbetsplatser som försvann medan nytillskotten i form av telefoncentraler särskiltrekryterar kvinnor. Sysselsättningsprojekt har varit en åtgärd mot kvinnounderskottet,men detta underskott behöver inte nödvändigtvis bero på arbetsmarknadssituationen.Det kan väntas att kravet på utvärderingar gentemot operationella mål för en levandeskärgård kommer att öka i takt med att konkurrensen ökar om gemensamma resurser –inom EU, nationellt och regionalt. Med knappare finansiella resurser måste man kunnavisa tydligare varför åtgärder behövs och varför prioriteringar görs på de sätt de görs.83

PM 8:2004 Skärgård i förändringSkärgårdsplanering: erfarenheterfrån olika skärgårdsregionerI detta avsnitt görs en översiktlig genomgång av fyra olika kust- och skärgårdsområden iEuropa och Nordamerika. Syftet är att studera hur arbete med kust och skärgård bedrivsoch om åtgärderna varit lyckade i de olika områdena.Vid urvalet av områden har en bredd av olika typer av skärgårdsområden med olikaerfarenheter eftersträvats. Ansatsen har varit att välja ut områden som kan bidra medolika erfarenheter av strategiskt arbete. De områden som beskrivs är:! Kykladerna i Grekland! Skotska kusten! Gulf Islands i Kanada och San Juan County i USA. Eftersom San Juan utgör enegen kommun som enbart består av små öar har den i detta sammanhang endastbeskrivits som närliggande granne till Gulf Islands.! Västra Götalandskusten i SverigeGenomgången har huvudsakligen genomförts genom att söka information om förhållandenai de olika områdena genom hemsidor och de dokument som finns tillgängligavia Internet. Genom denna begränsning i materialinsamling finns risk för att informationeninte är heltäckande, men den är dock tillräcklig för att ge en indikation på hurarbete med kust och skärgård bedrivs i de olika regionerna, som kan vara av värde fördiskussionen om hur detta arbete kan bedrivas i Stockholmsregionen.Avsnittet bygger på en delstudie som gjorts av Inregia AB på uppdrag av Regionplaneochtrafikkontoret.Grekland, KykladernaKykladerna i Egeiska havet är en ögrupp som består av cirka 2 000 öar, varav cirka 30 ärbebodda. Befolkningen uppgår till cirka 100 000 bofasta, och betydligt mer på sommaren.Sedan 50-talet har befolkningen successivt minskat.84

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 14. Kykladerna i GreklandDe fysiska förhållandena i form av höga berg, branta stup och en mycket varieradkustlinje medför svårigheter vid utveckling. Andra hinder är ineffektiv infrastruktur,otillräckliga kommunikationer och bristfällig hantering av besökare.Trots detta är turismen en betydande inkomstkälla som ökat kraftigt de senastedecennierna. Idag besöks Kykladerna årligen av nästan en miljon utländska och drygt enhalv miljon grekiska turister. Samhället är inte är rustat för att möta de krafter somturismen mobiliserar. På sikt hotar det balansen mellan ekonomi, samhälle och miljö.Idag innebär det t.ex. problem för vattenförsörjningen.Till det positiva hör att turismen har medgivit att några av de större öarna i Kykladernahar direktflyg till flera internationella destinationer. Flygtranser till öar utan flygplats och”öluffande” understödjer täta och komfortabla färjeförbindelser mellan vissa öar. Turismenhar därigenom förbättrat tillgängligheten även för de bofasta, men dessakommunikationer är upprättade efter turisternas behov och önskemål.85

PM 8:2004 Skärgård i förändringAdministration och regelverkPlaneringen sker huvudsakligen på nationell nivå inom miljö- och plandepartementet(Ministry for the Environment, Physical Planning and Public Works). Ministerietutarbetar riktlinjer för såväl allmän planering som specifik kustplanering. Den regionalaoch lokala administrativa kapaciteten för Kykladerna är svag, och den befintligainstitutionella strukturen utgör inte en grund för att hantera frågor som är specifika förkustområden.Specifik lagstiftning om planeringsaktiviteter i kustområden saknas. Däremot kanställningstaganden i kustfrågor återfinnas inom ramen för andra sektorers regelverk, såsom stadsutveckling, turism, industri eller jordbruk.Strategier för bebyggelseutveckling har stora brister. En orsak är att redskap som t.ex.fastighetsdatasystem och klassificering av markanvändning, för att implementerastrategiska planer saknas. Andra orsaker är centraliserad beslutsapparat samt begränsaderfarenhet och organisatorisk kapacitet på lokal nivå. De nationella riktlinjerna följs intealltid lokalt. Marken utanför städerna är vanligen inte planlagd och då ges automatiskbyggrätt. Undantag är s.k. Turistkontrollzoner inom vilka utvecklingskontroll sker för ettbegränsat antal turistområden.Miljöinstitutionen vid Egeiska universitet (Aegean university) har arbetat mycket medplaneringsfrågor i kustområden och har bland annat varit Lead Partner i EU-projektet”Integrated coastal zone management –The case of Cyclades”. Projektet syftade till attutveckla konkreta kontakter mellan olika öar i Kykladerna för att finna gemensammaproblem och bevara kustmiljön, men det nätverk som skulle byggas upp har splittrats,främst pga kompetens- och resursbrist lokalt och regionalt.Historiskt har vissa åtgärder provats för att råda bot på den påtalade bristen. I början av1980-talet drevs ett nationellt, centralt styrt, program för att hantera kust- och skärgårdsfrågor.Därefter har vissa framsteg gjorts, främst genom att inom EU-sfären aktivt arbetaför att lära sig mer om dessa frågor.SkottlandSkottland utgör en del av Storbritannien och landet har betydande självstyre med ett egetparlament i Edinburgh. Vissa frågor styrs direkt från det skotska parlamentet, medanandra administreras från London. Planering och utveckling liksom vägsystem, miljöfrågor,turism, jordbruk och fiske tillhör det som styrs från Edinburgh.Av Skottlands fem miljoner människor bor endast en mindre del i kustområden utanförstäderna. Drygt 10 procent av öarna är bebodda. Alla större städer i Skottland ligger längskusterna, med undantag från Glasgow. Skottland omges på tre sidor av Nordsjön ochAtlanten. Endast en ytterst liten del av landet ligger längre än fem mil från havet.Kustlinjen utgörs av dramatiska klippor med fjordar och hyser ett mycket rikt växt- ochdjurliv med flera unika arter.Fisket och sjönäringen har stor betydelse för den skotska kusten och flera fiskehamnar aveuropeisk betydelse återfinns i området. Regionen ”Highlands and Islands” är, efterNorge, den mest betydelsefulla fiskproducenten i Europa (Scottish Coastal Forum 2003).Andra nyckelindustrier som dras till lokaliseringar i kustområdena är de som hör sammanmed utvinning av olja och gas i havet. Dessa industrier medför stora möjligheter tillsysselsättning för de boende i kustområden. Inom vissa områden är sysselsättning inombåtfrakt och turism betydelsefull.86

PM 8:2004 Skärgård i förändringAdministration och regelverkUnder tidigt 90-tal var aktiviteten kring integrerad förvaltning av kustområden (ICZM)stor och strategier för kust och skärgård arbetades fram. Några av förslagen var att stärkaden lokala nivån och att bilda ett ”forum” med representanter från olika skärgårdsorganisationer.År 1996 bildades Scottish Coastal Forum, med uppgift att stärka lokalakustforum, att föra fram skärgårdens frågor till den nationella nivån samt att samla ochsprida information och goda exempel. Idag består Scottish Coastal Forum av 18 deltagandeorganisationer och man arbetar med lokala fora i tio olika områden längs denskotska kusten.Samordning av planeringen på riksnivå administreras av regeringen och tas fram inomScottish Coastal Forum (SCF). SCF arbetar aktivt med att ta fram samlade, långsiktigastrategier och riktlinjer för kustfrågor som ska komplettera befintliga sektoriella ochlokala initiativ. SCF har ambitionen att föra Skottland till en tätposition inom europeiskkustutveckling. Några av de utmaningar man har att lösa är att hantera miljöfrågorna ikombination med den ökade aktiviteten i områdena. Kraven på tillståndsgivning ochnyttjanderättshantering har ökat.Under flera år har en miljömässig nedbrytning pågått genom överexploatering, vilkenenligt SCF påtagligt har försämrat produktiviteten i kustområdena. Miljöförstörelsenmärks bland annat på fiskemöjligheterna, men även på förorenade stränder och badvattensamt dåligt underhåll av bebyggelsen. Detta påverkar sysselsättning och inkomster frånsåväl fisket som turismen.De åtgärder och utvecklingsmöjligheter som SCF ser är att bättre styra upp fiskeverksamhetenoch att i högre grad satsa på ekologisk turism och verksamheter som värnar omkulturarvet.Nordamerika, Kanada, British Columbia, Gulf Islandsoch USA San Juan IslandsSan Juan Islands i USA och Gulf Islands i Kanada gränsar till varandra och utgör,geografiskt sett, snarast ett skärgårdsområde. Däremot innebär den administrativatillhörigheten att de måste hanteras var för sig och områdena förhåller sig till varandrasom konkurrenter om turister och inflyttare, snarare än ett integrerat område.Skärgårdsområdet ligger i kustområdet mellan Vancouver, Seattle och Victoria. IVancouver bor idag 1,8 miljoner människor, i Victoria 320 000 och i Seattle 1,6 miljoner.Hela regionen kring detta område har under de senaste åren haft en mycket kraftigexpansion.87

Figur 15. San Juan Islands, USA och Gulf Islands, KanadaNedan beskrivs huvudsakligen de kanadensiska förhållandena.Gulf IslandsGulf Islands bildar inte någon egen kommun utan tillhör regionen ”Capital Region” iBritish Columbia. Gulf Islands befolkas av cirka 15 000 bofasta. Öarnas befolkningökade med hela 27 procent under 1990-talet och väntas fortsätta att öka i samma takt. Enstor del av de förvärvsarbetande på Gulf Islands arbetar inom handeln eller tjänstesektorn.Gulf Island kännetecknas i stor utsträckning av att vara en rekreationsplats för äldrevälbärgade människor, och området besöks årligen av hundratusentals turister. Turistindustrinär starkt fokuserad på avkoppling, naturupplevelser som rekreation, fiske,vandring och golf.88

Turismen bedöms vara ett uttalat hot mot miljön på öarna. För att motverka detta hot harbland annat stora turistanläggningar förbjudits, endast små ”bed and breakfast” ägda avnågon öbo är tillåtna. På så sätt minskar dels trycket från turismen, dels stannar detekonomiska tillskottet hos befolkningen på öarna.Ett annat turistrelaterat problem som uppkommit på senare år är att personer som inte borpå öarna köper hus där som de sedan hyr ut dem till turister. Detta leder till atthuspriserna stiger. Detta sätt att tjäna pengar på turismen är dock inte tillåtet,myndigheterna arbetar hårt för att upprätthålla reglerna.Sjötransporter är mycket centralt för Gulf Islands, flera färjebolag har trafik mellan deolika öarna och fastlandet. Sjötransporterna utgör även en viktig del av vardagen förpendlare och skolbarn. Även flygtransporter är av viss vikt för de boende på öarna, ävenom den är starkt kopplad till turismen. Pendling från Gulf Islands till Victoriaförekommer i viss utsträckning, men det handlar inte om mer än dryga 50-talet pendlare.Administration och regelverkDet finns en självstyrande lokal myndighet ”The Island Trust” finns. Gulf Islands utgörungefär hälften av the Island Trust-området. The Island Trust är en sammanslutning avlokalt styrda öar med ett provinsiellt mandat att besluta i markanvändningsfrågor.The Island Trust bildades 1990 baserat på lagen, The Island Trust Act som antogs 1974 avregeringen i British Columbia, med syftet att bevara och skydda området, dess unikatillgångar och miljöer. En vald lokalkommitté ansvarar för översiktsplaner samt markochbygglov. Ett policydokument antas regelbundet för att kommunicera strategier ochriktlinjer externt och internt.Nära kopplat till the Island Trust finns en organisation som heter Island Trust Fund. Denhar till uppgift att skydda mark inom området som definieras av the Island Trust. TheIsland Trust Fund’s vision är att skapa ett arv av värdefulla miljöer och skydda bådenatur- och kulturlandskap. För att staka ut arbetet upprättas en regional bevarandeplansom identifierar områden som är värda att bevara. Områdena bevaras genom donationer,köp, avtal med markägaren och information.San Juan CountyIdag bor cirka 14 500 personer i San Juan County. Befolkningen är välbärgad och har dennäst högsta medelinkomsterna i Washington state. Nära 50 procent av inkomsternakommer från aktieutdelningar, räntor och hyresintäkter. En stor del av fastigheterna ägsav personer som inte bor på öarna (The Book of the San Juan Islands).De fyra största öarna trafikeras dagligen med offentliga färjor. Privata alternativ finnssom alternativ och komplement. Under sommarmånaderna trafikeras färjelinjerna dygnetrunt. Även flygtrafiken är viktig för öborna.Administration och regelverkÖarna i San Juan Islands bildar tillsammans en egen kommun, San Juan County.Kommunen ansvarar bland annat för att upprätthålla lagar, vägar, fysisk planering,utvecklingsbestämmelser, bygglov, park- och fritidsområden, sophantering ochåtervinning och planering och kontroll av dagvattensystemet.89

Andra aktörer som aktivt arbetar med utveckling och framtida markanvändning av öarnaär t.ex. San Juan County Land Bank som instiftades år 1990 och arbetar för att skyddaöarnas natur- och kulturmiljö. Land Bank finansieras genom 1 procent skatt på köpeskillingenvid köp av fastigheter. Pengarna används för att köpa mark i känsliga ochbevaransvärda områden. The Land Bank kompletteras av Preservation Trust som är enideell organisation som stöds av privata donationer och förvärvar mark och förvaltarvackra kuststräckor, miljömässigt känsliga områden samt jordbruks- och skogsmark.Även San Juan County Conservation District är en ideell organisation som arbetar för attbevara naturresurser.Gemensamma initiativHela detta skärgårdsområde ligger i Georgia Basin som är ett känsligt vattenekosystemdär respektive nation har vidtagit särskilda åtgärder för att skydda det från yttrestörningar.Miljödepartementen i Kanada och British Columbia bildade 1998 organisationen GeorgiaBasin Action Plan, som medverkar i olika projekt som syftar till att bevara och återskapakänsliga ekosystem. Dessutom upprättas kontrolldokument och rapporter överutvecklingen.USA har en liknande samarbetsorganisation som kallas Puget Sound Action Team.Organisationen är en sammanslutning av olika statliga och regionala myndigheter samtbransch- och intresseorganisationer.Både den amerikanska och den kanadensiska organisationen är starkt fokuserade påmiljöfrågor och vattenkvalitet. Organisationerna deltar också aktivt i samarbeten medvarandra över nationsgränsen. Utöver att anordna konferenser upprättar man inom ramenför de gemensamma arbetsgrupperna löpande rapporter över läget i det gemensammaekosystemet.Sverige, Västra GötalandI Västra Götaland finns det tolv kommuner som ligger längs kusten; Strömstad, Tanum,Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Öckerö ochGöteborg. I regionen finns det totalt 14 145 öar i havet och på de öar som saknar fastlandförbindelse bor det cirka 20 000 personer.Västra Götalandsregionen ansvarar för att ta fram det regionala tillväxtprogrammet (RTP)för åren 2004-2007. I föregångaren till det nuvarande tillväxtprogrammet fanns det ettspeciellt tillväxtavtal för skärgården i Västra Götaland. Någon motsvarighet till det finnsinte i nuvarande RTP. Verksamheten för skärgården synes bestå av att handlägga deregionala ansökningarna för de program inom EUs strukturfonder som berör skärgården.Dessa är Mål 2 Öarna, Interreg IIIB Nordsjön och Leader +.Länsstyrelsen i Västra Götaland har flera åtaganden som berör skärgården inom olikaområden som fiske, fysisk planering, hushållning med naturresurser, kulturmiljövård mm.Arbetet med kust- och skärgårdsområdet på Länsstyrelsen i Västra Götaland sker främstpå naturvårds- och fiskeenheten samt de enheter som berörs av arbetet med miljömålen.Projektet Miljö i Väst Skärgård har under åren 1998 –1999 arbetat med att ta framkonkreta förslag till åtgärder för en bättre miljö i skärgården. Arbetet initierades genom90

egeringsuppdraget att utarbeta regionala miljö- och hushållningsprogram för skärgårdsområdenai berörda landsdelar. Inom projektet har det även arbetats fram åtgärdsunderlagmed konkreta förslag till åtgärder för åtta olika områden; övergödning, miljögifter, marinnaturmiljö, naturvårdsförvaltning och friluftsliv, kulturmiljö, fiske och vattenbruk,boende och verksamheter samt regional och lokal planering.I en del kommuner i Västra Götaland framträder arbetet med kust och skärgårdsfrågortydligare. Exempelvis har Orust kommun inom ramen för sitt kommunplanarbete avsiktatt genomföra fördjupningsstudier kring ett antal problem inom kust och skärgård somt.ex. studie över förlängd turistsäsong. Tjörns kommun har för närvarande enskärgårdsutvecklare som har till uppgift att stötta lokala initiativ.Slutsatser utifrån planering i andra regionerDe resultat som tagits fram visar att det finns stora skillnader i hur arbetet med dessafrågor har organiserats i de olika regionerna. Två slutsatser utifrån de regioner somstuderas ovan är att den offentliga styrningen är viktig för att hantera de avgörandefrågorna för skärgårdsregionerna, och att en välutvecklad organisation med lokalförankring krävs för att hantera och lösa uppkomna problem.I vissa regioner finns ingen bestående organisation alls, medan andra regioner har ensärskild myndighet för dessa frågor. Ett ytterligare alternativ, som t.ex. i Sverige är attorganisera arbetet lokalt. I korthet har Kykladerna inte, trots försök med ICZM, lyckatsformera en bestående organisation för att hantera kust- och skärgårdsfrågor. I Skottlandhar man på nationell nivå formerat en särskild myndighet för att hantera kust- och skärgårdsfrågor,Scottish Coastal Forum. I provinsen British Columbia i Kanada har manformerat en självstyrande myndighet som särskilt inriktar sig på att arbeta med markanvändningi Provinsens öområden, the Island Trust. I USA bildar ögruppen som ingår istudien egen kommun, vilket ger stora möjligheter att anpassa alla kommunala aktivitetertill skärgårdens särskilda krav. I Västra Götalandsregionen i Sverige har man inte formeratnågon särskild organisation på regional nivå som arbetar med kust- och skärgårdsfrågor.Aktiviteter bedrivs istället främst på kommunal nivå, ofta med stöd av EU-medel.De strategier som arbetats fram i de studerade regionerna har mer gemensamt änorganisationsformerna. I samtliga regioner finns balansgången mellan miljön och denekonomiska utvecklingen ständigt närvarande i strategiarbetet. EUs initiativ för att sökaen helhet i skärgårdsarbetet har också bidragit, men även i jämförelse med BritishColumbia finns likheter. Kykladerna har inom ett EU-projekt lett av Egeiska Universitetetförsökt arbeta fram en kuststrategi enligt de ramar som anges i ICZM. Skottland hararbetat medvetet med kust- och skärgårdsplanering enligt ICZM och tagit fram former föratt integrera skärgårdsfrågor såväl administrativt som disciplinellt. I British Columbia,Kanada har man arbetat aktivt med att ta fram en integrerad planering av skärgårdsområdenapå ett sätt som till stor del påminner om de rutiner som EU tagit fram i ICZM.91

Slutsatser utifrån den regionala utvecklingsplanen iStockholmsregionen 9Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen innehåller en mängd inriktningarinom nio sakområden, vilka har direkt eller indirekt bäring på skärgården.Några av de sakområden och inriktningar i RUFS som har stor relevans för skärgården är:Utvecklingen i regionen i stort: vidga regionen, främja flerkärnighet, ökad trafikkapaciteti länet. Att vidga regionen inbegriper skärgården och fler kärnor i regionen med lokaleroch funktioner av diverse slag gör att möjligheterna ökar för att kunna ta sig till kärnordär ett större serviceutbud och fler funktioner kan erbjudas. En ökad trafikkapacitet i länetför att kunna hålla ihop en större region gynnar även skärgården.Ökad bebyggelse. Bostadsfrågan i skärgården, liksom i övriga delar av regionen, är enknäckfråga. En ökad bebyggelse i alla kommuner borde inbegripa även bebyggelsen iskärgården.Skydda kultur- och naturvärden. Detta är ett av de viktigaste områdena för skärgårdensutveckling. De inriktningar som berör den markanvändningen och den gröna och blåstrukturen, inklusive de hänsyn som bör tas till dessas värden för rekreation ochbevarande, är av största relevans för skärgården.Skapa bastrafik i skärgården med replipunkter, förbättra kommunikationerna. Den föreslagnaskärgårdstrafiken finns beskriven på annat ställe i denna rapport. Kommunikationernaoch utvecklingen av dessa är avgörande för skärgårdens utveckling.VA-problem vid bebyggelseplaneringen är en kritisk fråga för skärgårdskommunerna ochden tillståndsgivning som finns för bebyggelsen i skärgården.Inventeringen har visat att en del av inriktningarna i RUFS med bäring på skärgården ärdelvis motstridiga. De behöver därför inlemmas bland prioriteringarna i skärgårdsplaneringenoch konkretiseras till åtgärder och handlingsplaner inom skärgårdspolitiken.9 Detta avsnitt bygger på en delstudie som Inregia AB genomfört på uppdrag av Regionplane- ochtrafikkontoret.92

ReferenserLitteraturAMS (1999) ”Den geografiska rörligheten” Ura 1999:9Andersson, Fürth, Holmberg (1999) ”70-talister- om värderingar förr, nu och iframtiden”, Natur & KulturCoastal Guide ICZM Information System “Integrated coastal zone management –Thecase of Cyclades”Garvill J. Malmberg, G. och Westin K. ”Värdet av att flytta och att stanna – omflyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden”, Underlagsrapport 2 tillRegionalpolitiska utredningens slutbetänkande, SOU 2000:87Glesbygdsdelegationen (1989) ”Skärgård med bärkraft, underlag och idéer för en nyskärgårdspolitik”Glesbygdsverket (1997) ”Nationellt strategiskt handlingsprogram för skärgården”Glesbygdsverket (2001) ”Planering för åretruntboende i kust och skärgård”Glesbygdsverket och NUTEK (2002) ”Slutlig rapport för programperioden 1995-1999avseende Mål 5b Skärgården”Heldt Cassel, Susanna (2003) ”Att tillaga en region. Den regionala maten irepresentationer och praktik – exemplet Skärgårdssmak”, Kulturgeografiska Institutionen,Uppsala Universitet.Institutet för framtidsstudier (2001) ”Människan i framtiden, Forskningsprogram 2000-2004”Johannisson B. (2000) ”Humankapital och socialt kapital som kraftkällor vid regionalutveckling”, SIRE, Växjö universitet, Underlagsrapport 13 till SOU 2000:87,Regionalpolitiska utredningens slutbetänkandeJohansson, B. och Strömquist U (2002) ”Stockholmsregionen – Sveriges tillväxtcentrum”i ”Stockholmsregionen, 50 år av regionplanering”, RTK, 2002Lantbruksstyrelsen (1981) ”Skärgårds- och glesbygdsstöd 1976-1979. En uppföljning avskärgårdsstödet i Stockholms och Göteborgs och Bohus län samt vissabakgrundsuppgifter om skärgårdsstödet och glesbygdsstödet i hela landet.”Länsstyrelsen (1996) ”Miljöanalys 1996, Stockholm”Länsstyrelsen i Jönköpings län och NUTEK (2000) ”SPD för Mål 2 Öarna år 2000-2006”, www.f.lst.seLänsstyrelsen i Stockholms län (1974) ”En levande skärgård: Skärgårdsutredningensslutrapport”93

Länsstyrelsen i Stockholms län (1986) ”Utvecklingen i Stockholms skärgård under 70-talet och början av 80-talet. Befolkning, Sysselsättning, Service, Glesbygdsstöd.”Länsstyrelsen i Stockholms län (1992) ”Skärgården i siffror”, Statistik om Stockholmslän, nr 6.Länsstyrelsen i Stockholms län (1993) ”Underlagsmaterial till 7-punktsprogram förStockholms skärgård fram till år 2000”, Rapport 1993:4.Länsstyrelsen i Stockholms län (2001) ”Hyresbostäder i skärgården?”, U 2001:10.Länsstyrelsen och Stockholms läns landsting (1986) ”Utvecklingen i Stockholmsskärgård under 1970-talet och början av 80-taletLänsstyrelsen och Stockholms läns landsting (1992) ”Skärgården i siffror”Länsstyrelserna i Uppsala län, Stockholms län och Södermanlands län (1999) ”Miljöochhushållningsprogram för skärgården”Länsstyrelserna i Uppsala län, Stockholms län och Södermanlands län (2003)”Uppföljning av ’Miljö- och hushållningsprogram för skärgården, december 1999”Länsstyrelsen i Uppsala län (2002) ”Om Svealandskustens fisk, fiske och vattenbruk,förvaltning och miljömålen” Meddelande 2002:11Mediterranean SOS Network (2002) “Environment and Development in the Greekislands: The Complex of Cyclades islands–Environment, Development Pressures,Sustainable Opportunities”M-Value OY Coop Consult AB (2003) ”Halvtidsutvärdering av Interreg IIIA Skärgården2000-2006” preliminär rapport, december 2003.Naturvårdsverket (2000) ”Kust och skärgårdsområden i Sverige. Bevarandestrategi.”Nordin, Urban (1994) ”Fritidsbebyggelse för skärgårdsbor?”, Kulturgeografiskainstitutionen, Stockholms universitetNordin, Urban (1997) ”Humlan flyger, skärgårdshandlarnas strategier, problem ochmöjligheter”, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitetNordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete och NUTEK (2001) ”Interreg IIIASkärgården 2000-2006”, Slutlig version 23.2.2001.NUTEK (2000) ”Arbetskraftens rörlighet, ett smörjmedel för tillväxt”, R 2000:15NÄRP (1986) ”Förnyelse och utveckling av skärgården”Olsson, Krister (2003) ”Från bevarande till skapande av värde: kulturmiljövården ikunskapssamhället”, Trita-INFRA, Institutionen för infrastruktur, Fastighetsteknik, KTH,StockholmRegeringens Proposition (1975) ” Om åtgärder inom skärgårdsområdena: beslutad den 4december 1975”, 1975/76:88.Regeringens Proposition (1998) ”Regional tillväxt - för arbete och välfärd”, 1997/98:62.Regeringens Proposition (2001) ”En politik för tillväxt och livskraft i hela landet”,2001/02:4.94

Regionplane- och näringslivsnämnden (1985) ”Utvärdering av skärgårdspolitiken.Uppföljning av Stockholms läns landstings insatser för skärgården och idéer förförnyelse. Etappredovisning.”Riksantikvarieämbetet (2004) ”Indikatorer för levande kust och skärgård- att mätaförutsättningarna för framtidens kulturarv” PM 2004:1.RTK (1983) ”Skärgårdslantbruk 80”, Rapport nr 6.RTK (1986) ”Förnyelse och utveckling i skärgården”, Rapport 1986:2RTK (1992) ”Regionplan 1991 för Stockholms län 1990-2020”RTK (1999) ”Bostäder i skärgården. En studie om befolkning och bostäder i Stockholmsskärgård”, Promemoria nr 29.RTK (2000a) ”Skärgården- glesbygd i dynamikens periferi”, Arbetspromemoria, nr 2,april 2000RTK (2000b) ”Framtidens skärgård, scenarier för utvecklingen i Stockholms skärgård”,rapport 7RTK (2001a) ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen, RUFS 2001”RTK (2001b) ”Sociala förhållanden i Stockholms skärgård”, Promemoria 3 april 2001RTK, (2000c) ”Storstadsnära skärgårdar I Europa och Nordamerika”, RTK PM 1, 2000RTK (2002) ”Eftervalsanalys 2002”, PM 16:2002RTK (2003a) ”Befolkningen i Stockholms län 2002”, Statistik om Stockholms län ochregion nr 4:2003RTK (2003b) ”Skärgårdsresandet 1970-2001 med Waxholmsbolagets båtar” PM 26Scottish coastal forum (2001) “A Strategy for Scotland’s Coasts and Inshore Waters:Statement of intent”Skärgårdarnas Riksförbund (2002) ”Vitbok om boende i skärgården”Skärgårdsstiftelsen (2003) ”Ö-Service katalogen”SOU (1994) ”Levande skärgårdar. Betänkande om förutsättningar för en levandeskärgård”, 1994:93.SOU (1996) ”Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden”, 1996:153.SOU (1997) ”Regionalpolitik för hela Sverige”, 1997:13.SOU (2000) ”Levande skärgård”, 2000:67.SPD för Mål 2 Öarna år 2000-2006”Stockholms läns landsting (1975) ”Stockholms läns landstings kollektivtrafikutredning(LAKU 3), Kollektivtrafikförsörjningen av Stockholms skärgård”Stockholms läns landsting (1985) ”Utvärdering av skärgårdspolitiken”,RegionplanekontoretStockholms läns landsting (1999) ” Skärgårdspolitiskt Program för Stockholms länslandsting 1999-2003”95

Stockholmstraktens regionplanekontor (1967) ”Skiss 1966 till regionplan förStockholmstrakten”The Book of the San Juans Islands, Almanac (2000)The Gulf Islander, A visitor’s guide to the Gulf Islands (2000)Tjörns kommun ”Skärgårdsutveckling genom Leader +, Tjörns skärgård”Turistdelegationen (1998) ”Hållbar utveckling i svensk turistnäring”Västra Götaland (1999) Regional utvecklingsstrategi (RUS)Västra Götaland, Länsstyrelesen (2000) ”Kustområdet och skärgården i Bohuslän, envärdebeksrivning av ett nationallandskap enligt 4 kap miljöbalken”Västra Götalandsregionen ”Det gemensamma Västra Götaland – hållbar tillväxt för ökadattraktivitet och konkurrenskraft, förslag till Tillväxtprogram för Västra Götaland 2004-2007Västra Götalandsregionen ”Tillväxtavtal för skärgården i Västra Götaland, inomTillväxtavtalet för Västra GötalandsregionenHemsidorCPMR www.cpmr.orgEgeiska Universitetet www.aegean.grESPON www.espon.luEU-kommissionen www.europa.eu.int/Georgia Basin Action Plan www.pyr.ec.gc.ca/georgiabasinGeorgia Basin/Puget Sound Research Conferencewww.psat.wa.gov/Publications/2003research/RC2003.htmGrekiska Miljö- och plandepartementet www.minenv.grGöteborgs stad www.goteborg.seInterreg IIIB www.bsrinterreg.nuKommunalförbundet Bosam www.bosam.seKungälv kommun www.kungalv.seLänsstyrelsen i Stockholms län www.ab.lst.seLänsstyrelsen i Västra Götaland www.o.lst.seNatura 2000 www.europa.eu.int/Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.seNordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete och Interreg IIIA Skärgården,www.skargarden.com/NUTEK, www.nutek.se96

Nutek, www.nutek.se ”Interreg IIIA Skärgården”Nutek, www.nutek.se ”Mål 2 Öarna”Nutek, www.nutek.se ”Om strukturfonderna”Orust kommun www.orust.sePrefecture of Cyclades www.ncyclades.grPuget Sound Action Team www.psat.wa.govSan Juan County Conservation District www.rockisland.com/~sjccdSan Juan County Land Bank www.co.san-juan.wa.us/land_bankSan Juan County www.co.san-juan.wa.usSan Juan Journal www.sanjuanjournal.comSan Juan Marine Resources committee www.co.san-juan.wa.us/mrcScottish coastal forum www.scotland.gov.uk/environment/coastalforum/SIKO www.siko.org.seSkotska parlamentet www.scotland.gov.ukSkärgårdarnas Riksförbund www.skargardsborna.org/Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län www.skargardsstiftelsen.se/Sotenäs kommun www.sotenas.seStenungsund kommun www.stenungsund.seStrömstad kommun www.stromstad.seTanums kommun www.tanum.seThe Island Trust Fund www.islandstrustfund.bc.caThe Island Trust www.islandstrust.bc.caTjörns kommun www.tjorn.seUddevalla kommun www.uddevalla.seWaxholmsbolaget, www.waxholmsbolaget.seVästra Götalandsregionen www.vgregion.seÖckerö kommun www.ockero.seIntervjuade personerAsplund, Lars, Österåkers kommunBeckman, Henrik, projekt SkärgårdssmakBoman, Dag, Inregia performanceEriksson, Kjell, Länsstyrelsen i Stockholms län97

Festin, Berndt, SkärgårdsstiftelsenForslund, Anne, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, SIKOGrünfeldt, Juhan, WaxholmsbolagetHeldt Cassel, Susanna, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala UniversitetHjelm, Thomas, UtöHolmberg, Staffan, Haninge kommun, kommunfullmäktiges ordförandeHäggberg, Peter, Norrtälje kommunJerdenius, Sten, MiljödepartementetJosephsson, Erik, Haninge kommunKahn, Jon, tidigare politisk sekreterare hos Knut Nilsson (c)Kessner-Jönsson, Karin, tidigare politisk sekreterare hos Märit Friberg (mp)Lindberg, Bertil, Nynäshamns kommunLinell, Jonas, ArholmaLjungberg, Lars, IngmarsöMolde, Jan, GlesbygdsverketNordin, Urban, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionenNyberg, Lars, Länsstyrelsen i Stockholms länPajula, Anne, Norrtälje kommunTallberg, Christina, (s) Stockholms läns landstingWanbo, Carin, Länsstyrelsen i Stockholms länWesterberg, Henry, WaxholmsbolagetWijkmark, Bo, tidigare regionplanedirektörWohlin, Mats, Skärgårdsstiftelsen98

BilagaDokumentation från arbetsmöte/stordialog den22 april 2004Arbetsmötets uppläggningUnder arbetet med regional utvecklingsplanering för kust och skärgård i Stockholms länengagerar Regionplane- och trafikkontoret, RTK, berörda aktörer i länet på olika sätt.Avsikten är att både ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns hos aktörerna ochlöpande förankra arbetet och processen.Som en del i den löpande dialogen inbjöd RTK därför representanter förskärgårdskommuner, för miljödepartementet, för länsstyrelserna i Stockholms, UppsalaochSödermanlands län och för organisationer som arbetar med skärgårdsfrågor till ettarbetsmöte 22 april 2004 för diskussion om utkast till föreliggande promemoria. Totaltdeltog 43 personer förutom RTK:s medarbetare.Redan av inbjudan framgick att arbetsmötet skulle få en otraditionell uppläggning därdeltagarna skulle få delta i intensiva dialoger i mindre grupper, kort få redovisapersonliga funderingar och reflektera över vad andra sade och slutligen summera dagenssynpunkter i den stora gruppen. För mötets uppläggning svarade OMNIAUtvecklingskonsulter AB. Vid den avslutande utvärderingen av själva arbetsformen, somskiljer sig från traditionella samråd eller seminarier, fick arrangemanget högt betyg.Deltagare i arbetsmötetI mötet deltog representanter från följande kommuner: Haninge, Lidingö, Nacka,Norrtälje, Nynäshamn, Tyresö, Värmdö, Österåkers och Östhammars kommuner samtWaxholms stad.Därutöver deltog representanter för Länsstyrelsen i Stockholms respektive Uppsala län,Miljödepartementet, Stockholm Visitors Board AB, Vägverket Färjerederiet, VägverketRegion Stockholm, Waxholmsbolaget och Östhammars Näringslivsutveckling AB-ÖNAB.Intresseorganisationerna hade en bred representation med deltagare frånFriluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Skärgårdsstiftelsen, Nätverket: Näringsliv iSkärgården, SIKO, Stockholms läns fiskareförbund, Företagarna i Stockholms län ochTrafikantföreningen.Dessutom deltog Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet samtSödertörns högskola.Inledningsvis presenterades den nulägesbild av skärgårdsområdet som utkastet tillpromemoria innehåller. Därefter fick deltagarna i smågrupper besvara frågan:Hur tolkar ni den nulägesbild av skärgårdsområdet som diskussionsunderlaget beskriver?Finns det några kompletterade frågeställningar som promemorian borde belysa?99

• Vilka är de viktiga frågorna i arbetet med olika utvecklingsvägar? Vilka är destrategiska frågorna?Eftersom hela arbetsmötet genomfördes i ett enda rum och i relativt högt tempo blevdiskussionerna informella och intensiva. Gruppindelningen ändrades under dagen vilketmedförde att många perspektiv belystes. Avslutningsvis fick alla deltagare ge RTK några”goda råd” inför det fortsatta arbetet.Reaktioner på nulägesbildenDen bild av skärgården som rapporten ger skiljer sig i många avseenden från den somtidigare varit dominerande. Några deltagare ansåg att redovisningen bekräftade det somde själva noterat: ”Skärgårdsbon är kapabel och sysselsatt”. Andra deltagare blev merförvånade. Synpunkter som fördes fram var bl.a. att det vore intressant att få belyst hurmycket den skärgårdspolitik som hittills förts har betytt och hur mycket av förändringarnasom beror på andra faktorer (närheten till regionkärnan i en expansiv region, invånarnasegen förmåga, skärgårdens allmänna attraktivitet). Vissa ansåg att utvecklingenunderstryker svårigheten att balansera bevarande-utveckling.Promemorian visar att det finns många aktörer. Deltagarna framhöll att det krävs en bättrehelhetssyn och samverkan i skärgårdspolitiken. Den administrativa indelningen –kommungränserna - är ibland problematisk och en helhetssyn förutsätter mer avmellankommunalt samarbete liksom samarbete mellan offentliga och ideella/privataaktörer. Det finns kommuner med ”skärgårdsdelar”, men RTK är den enda aktör som kansvara för den kommunövergripande planeringen.Samstämmigheten var stor att de problem som delregional utvecklingsplanering isynnerhet måste hantera är kommunikationerna, bostadsförsörjningen och offentligatjänster.Vad saknas i promemorian? Inom vilka områden bör RTK fördjupaanalysen?Önskemål framkom om att RTK borde fördjupa analysen av skärgårdens framtidastrategiska betydelse för Stockholmsregionen: tillväxt, kreativitet, rekreation,upplevelseindustrin, hållbar turism. Hur ser de ekonomiska flödena mellan fastlandskärgårdut och hur kan skärgården och fastlandet dra ömsesidig nytta av varandra? Enbeskrivning av hur hälso- och sjukvård samt social service fungerar efterfrågades.Vidare borde RTK i det fortsatta arbetet fördjupa analysen av miljöfrågorna i alla formeroch särskilt vad som händer i vattnet ”under ytan” men även VA-frågor, saltvatteninträngningoch enskilda avlopp. Även renhållningsfrågor och buller borde belysas.Skärgården är inte ett enhetligt begrepp och man önskade en fördjupad beskrivning avskillnader mellan olika delar av skärgården.Rapporten visar en positiv utveckling av näringslivet i skärgården men det vore värdefulltmed en mer ingående bild av skärgårdsföretagaren och hans/hennes ekonomiska ochsociala trygghet. Könsaspekter på utvecklingen i skärgården bör belysas.100

Vilka frågor bör RTK i synnerhet arbeta vidare med i moment 2:Skärgården i morgon – var kan man befinna sig?Här lämnade några grupper de nedanstående kategorier/rubriker som mötesledarenförberett och diskuterade ganska fritt kring frågor som de bedömde vara mest angelägnaför RTK att arbeta vidare med.Demografi och flyttmönster mmSka skärgården vara ”skärgård” eller förort till Stockholm?Förändrade demografiska mönster i skärgården: utan bostäder, inga ungdomar.Samverkan för en levande skärgård: det behövs handlare, drivmedel, krogar, olikaboendeformer, insatser för miljön, utbildning och information.Kommunikationer – tillgänglighet och infrastrukturViktigast för både regionen i stort och för skärgården är tillväxt. Viktiga förutsättningarför tillväxt är:! hållbara, effektiva person- och godstransporter! säker kraftförsörjning! bredbandsutbyggnad! broar till fastlandet (där det är möjligt)Näringsliv och arbetsmarknadDet är viktigt att se till helheten: skärgårdssamhällena är mikrosamhällen som behöverallt som finns i andra samhällen. Tre områden betonades:! Offentlig förvaltning som affärsidé: Undersök möjligheten att utveckla socialatjänster som kan erbjudas fastlandet.! Utveckla entreprenörskap: Främja nätverk och säkra finansiering. Undvik attskapa ojämlik konkurrens mellan offentlig sektor och lokala företag somtillhandahåller tjänster (t ex inom området Friskvård).! Utveckla turism t ex ekoturism och ”kreativa centra” för upplevelseindustrin(design, musik, media). Främja det rörliga friluftslivet och se till att det finnsförutsättningar för tillfälliga besökare att uppleva skärgården. Försök förlängasäsongen (stimulera skärgårdskrogar till längre öppethållande)Service och sociala förhållandenBostadsförsörjning är ett stort problem och utbudet av hyreslägenheter är litet. Det ärangeläget att pröva nya boendeformer och en förutsättning är samverkan överkommungränserna (t ex allmännyttigt bostadsbolag).Samverkan bör prövas för att skapa underlag/nya driftsformer för kommersiell service(butiker och drivmedel) och samhällsservice (skolor, vård och omsorg).Försvarets mark i skärgården diskuterades mot bakgrund av aviserad försäljning.101

Miljö - vattenOm inte miljön bevaras till nästa generation förlorar skärgården sin attraktivitet.Särskilt vattenmiljön diskuterades:– vatten är en grundförutsättning för näringsliv, turism, växt- och djurliv, hälsa,boende– vatten berör alla, inte bara dem som bor i skärgården– ett internationellt samarbete krävs för vattenmiljön– många sektorer berörs av vattenfrågan och stora insatser fordrasDet finns olika miljöhot för Östersjön t ex övergödning och oljeutsläpp. Bådeinternationella och lokala åtgärder behövs. Vattenfrågan bör därför prioriteras närresurserna är begränsade. En av grupperna beskrev den konflikt som kan uppstå mellanenskilda och allmänna intressen när det gäller avlopp. Krav bör ställas på en specificeradreningskvalitet, inte på en viss teknisk lösning. Det är viktigt att våga testa nya metoderreningsmetoder och skapa incitament att utveckla småskalig och platsanpassad teknik.Expertgruppens reflektionerNågra deltagare, som ingår i projektets expertgrupp, hade ombetts ge sina reflektioneröver utkastet till promemoria och mötet. Följande synpunkter framfördes:• I planeringsarbete är ofta processen minst lika viktig som själva slutmålet.Det gäller att sprida kunskap och förståelse, t.ex. bland skärgårdsbor, omhur dessa processer fungerar och på vilket sätt de kan bidra och delta.• Rapporten innehåller intressanta basfakta som ger en delvis ny bild avskärgården. De problemområden som lyfts fram känns dock igen. Nu finnsdet förväntningar på att det ska gå att genomföra kommunöverskridandeåtgärder. I det fortsatta arbetet bör man belysa hur turismen ser ut, olikasynsätt på turism/rekreation, vilka möjligheter som finns samt behov avsamverkan mellan kommunerna och skärgårdsorganisationerna.Infrastrukturfrågorna är alltjämt viktiga.• Rapporten är mycket intressant och det är också intressant att se attredovisningarna från grupperna är så samstämmig. Grupperna har kanskediskuterat sig fram till en gemensam ståndpunkt. Mitt huvudbudskap är attvi inte ska skapa en levande skärgård - den finns redan- men att vi skastödja den så att den verkligen blir en fungerande skärgård.• Huvudintrycket är att "skärgården står stark". Skärgården har klarat dennautveckling med bibehållen småskalighet och fortsatt höga natur- ochkulturvärden. Det tyder på insikt hos alla berörda aktörer. Avgörande förframtiden är förmågan till lokal mobilisering. Här finns SIKO ochföretagarföreningarna som alltmer blivit en utvecklingskraft i skärgården.Det är viktigt att vi andra aktörer på olika sätt förstärker den trenden.102

• Det sker en snabb tillväxt i skärgården. I nästa steg är det angeläget attbelysa näringslivets möjligheter: hur klarar företagen i skärgården attöverleva och dessutom att expandera. Hittills har kommunen hunnit med,men vad händer om vi inte skulle göra det när det gäller bostäder,sophantering etc.? Vi behöver en enklare form av dialog mellankommuner och andra intressenter.Råd från deltagarna till RTK inför det fortsatta arbetetUtredningsarbetets uppläggningHur ska en ”modern” Stockholmsregion formas? Vilken ska relationen vara mellanStockholm och skärgården? Vad kan skärgården erbjuda i det perspektivet?Beakta att förutsättningarna är olika i de olika delarna av skärgården: tätt respektive glestbefolkat, öar med bro-/färjeförbindelse resp ingen kollektivtrafik, med 10 min resp 1timme till fastland. I det fortsatta utredningsarbetet: dela upp ”skärgården” i öar medbro/färja och öar utan bro/färja.Belys kvinnors och mäns situation – utveckla jämställdhetsperspektivet.Utveckla diskussionen om skärgårdens natur- och kulturvärden. Vilka värden hotas avaktiviteter och vilja gynnas av mänsklig aktivitet etc? Beskriv samverkan mellan och iolika sakfrågor.FörankringsarbetetGlöm inte den lokala förankringen. Fortsätt med det goda samarbetet och inför flerdialoger i processen. Underlätta ekonomiskt för ideella föreningar att vara med iprocessen – möten kostar! Ge tid i utredningsprocessen för avstämning med olika aktörer;det ökar förståelse och samsyn. Lägg mer fokus på processen (förankring) och mindre pådokumentet (rapporten).Innehållet i arbetetBeskriv förutsättningarna för tillväxt. Glöm inte bort dagens entreprenörer i väntan påslutmålet. Förenkla regelsystemet. Koncentrera arbetet på de verkligt avgörande frågorna:bostäder och kommunikationer. Utred/analysera en regional syn på turism och rekreation.Hur ska samordning av marknadsföringen av den internationella turismen i hela regionenske i framtiden?Se de underhållsfria vattenvägarna som en resurs. Istället för att ytterligare belastavägnätet – se till att vidmakthålla och utveckla den regionala båttrafiken där den har klarafördelar. Mellanskärgårdens struktur är tveklöst en god förutsättning för den regionalabåttrafiken. Formulera standarder som t ex turtäthet och antal turer per dygn – gå inte in itrafiktekniska detaljer. Ta ett helhetsgrepp om alla resurser som samhället spenderar påperson- och godstransporter i skärgården.Ta hänsyn till naturmiljön. Rädda lekområden för våra fiskar så att vi får äta fisk även iframtiden. Tryck på ”god bebyggd miljö”-kvalitet i skärgårdslivTa tillvara den levande skärgårdens egen dynamik. Minska polariseringen mellanbevarande och utveckling. Det ena förutsätter det andra.103

Skärgårdens situation idag skiljer sig från 1970-talet. Det innebär att politikensutgångspunkter förändrats. Skärgården är ett område med ett unikt natur- och kulturarv.Skärgården är ett område med behov av åtgärder för arbete, sysselsättning ochekonomiskt förnyelse. Skärgården har avståndsnackdelar och gleshetsproblem varföroffentlig överbryggning krävs.Dessa olika bilder av skärgården har legat i fokus under olika tidsperioder. Miljöfrågornahar ökat medan avstånds- och gleshetsnackdelarna har minskat i vissa delar eftersomskärgården inte är en homogen enhet.Morgondagens skärgård kan ses som en stark, attraktiv och modern del av regionen.104