Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

PM 8:2004 Skärgård i förändringFigur 10 FastighetsålderUtveckling av små- och fritidshus i Stockholms skärgård t.o.m. 1998100030000900Antal registrerade fastigheter per byggår800700600500400300200100016001736178718291840185518631872188018871894190119081916Årtal19231930193719441951195819651972197919861993Egendomsstrukturen har spelat en viktig roll för bebyggelseutvecklingen. I innerskärgårdenägdes marken av stormän redan på medeltiden, vilket avspeglas i ett antalherrgårdsanläggningar.2500020000150001000050000Ackumulerat antal fastigheterI mellanskärgården ägde skattebönder sin egen mark. Här återfinns byar med ålderdomligajordbrukslandskap där tiden på ytan tycks ha stått stilla. Bebyggelsemönstret haren större terränganpassning än vad som är vanligt på fastlandet och det är naturförutsättningarnasom anger bebyggelsens mönster. Skärgårdsbyarna återfinns normalt invidvikarna där förutsättningarna är bäst för att hitta en naturhamn, ett skyddat läge samt enliten odlingsbar yta.Det som finns kvar av det fram till 1700-talet så omfattande säsongsfisket i ytterskärgårdenbestår till stora delar bara av lämningar och endast i vissa fall av små bodar ochfiskestugor.Fritidshusbebyggelsen berättar om skärgårdens betydelse som rekreationsområde. Redanpå 1700-talet började välbeställda borgare att bygga ståndsmässiga sommarställen vid demest närbelägna vikarna, och vid 1800-talets mitt började man leta sig ut i skärgårdentack vare ångbåtstrafiken. Längs innerskärgårdens stränder ligger det sena 1800-taletssommarvillor på stora tomter med mycket snickarglädje. Till skillnad från den traditionellabebyggelsens skyddade lägen har de medvetet exponerats mot vattnet.Under 1940- och 50-talen byggdes en mängd mindre fritids- och sportstugor i skärgården.Dessa ligger vanligen relativt diskret på höjderna.49