Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

PM 8:2004 Skärgård i förändringprocent jämfört med 44 procent. Det finns också relativt sett fler i de lägre inkomstklassernapå öar utan bro eller färja, än på de öar som har bro eller färja.Bristen på bostäder i rimliga prislägen är en av de mest omdiskuterade frågorna i dag iskärgården. Bostadsbristen är mer omfattande till skillnad från arbetsbristen och arbetskraftenpendlar i vissa fall ut till skärgården för att arbeta. Ett visst byggande av hyresrätterär på gång, men bristen på mark, dyra byggkostnader, långa processer och dyrförvaltning tillhör de förklaringar som ges till varför utbudet brister. Denna bostadsbristär inte unik för skärgården utan den låga nivån på nybyggandet delar skärgården med helaregionen. Byggandet i övrigt är dock relativt omfattande i skärgården, vilket ger enmarknad för hantverkare. Det för dock också med sig miljöeffekter i form av saltvatteninträngning,förändrat utseende på strandlinjen och ingrepp i naturkänsliga grundvatten.De delar av skärgården som har fasta förbindelser med fastlandet har utvecklats mestgynnsamt i befolkningsmässiga termer under de senaste decennierna. Procentuellt haräven övriga öar utvecklats nästan lika gynnsamt, men i absoluta tal är dessas ökningarmindre. Kommunikationerna i skärgården är till stor del en offentlig angelägenhet, ochkollektivtrafiken bedrivs av Waxholmsbolaget och subventioneras av Stockholms länslandsting. Till denna trafik kommer bl.a. taxi- och privatbåtar.Skärgårdstrafiken har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Från år 1970 ochfram till år 2001 har skärgårdsresandet vuxit från en nivå kring 0,5 milj resor per år till1,8 milj resor. Resandet med Waxholmsbolaget ökar trendmässigt med 3,9 procent per år,vilket är mer än biltrafiken växer i Stockholmsregionen. Över 80 procent av alla resorsker under sommaren, men även vintertrafiken har ökat kraftigt från 175 000 i början på1990-talet till 250 000 tio år senare. De fastboende står för en begränsad andel avresandet; endast cirka 4 procent.Enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska skärgårdstrafikeninriktas på att koncentrera trafikutbudet från ”replipunkter” med goda förbindelsertill kommuncentra. Dessutom ska vissa öar s.k. ”kärnöar” ges rollen som bytespunkterför kommunikationerna till intilliggande öar. På dessa öar ska också grundläggandeservice koncentreras. Trafiken mellan replipunkt och kärnö ska möjliggöra dagliga resorför arbete och skola året runt.Skärgårdens natur och kultur är i hög grad påverkad av närheten till storstaden. Husenberättar om hur skärgården har bebotts och brukats genom tiderna. Människans närvarohar bildat kulturlandskapet; i mellanskärgården återfinns jordbrukslandskap,ytterskärgården bär spår av jakt och fiske, samtidigt som fritidshusbebyggelsen berättarom skärgårdens betydelse som rekreationsområde.Skärgårdens natur har i stor utsträckning påverkats av landhöjningen med jordbruk- ochskogslandskap i de innersta och mellersta delarna samt mindre och mer karga öar längreut. Vattnet är en blandning av sött och salt, vilket formar och ger varierade förutsättningarför växt- och djurlivet. Särskilt de grunda bottenområdena är mycket produktiva.Under senare år har flera initiativ tagits för miljöprogram i skärgården på nationell nivå,vilka därefter bearbetats och anpassats till regional nivå. År 1999 utarbetades detregionala ”Miljö- och hushållningsprogrammet för skärgården” av länsstyrelserna iStockholm, Uppsala och Södermanland. Detta program har en bred ansats med en mängdförslag på många områden. Programmet tar bl.a. fasta på behovet av ett interkommunaltskärgårdsråd och kommunala skärgårdsutvecklare, ett gemensamt förhållningssätt tillskärgårdens natur- och kulturvärden i de ingående länen, en VA-policy, en strategi förbevarande av ytterskärgården, ett inventeringsarbete av miljön under vatten, förvaltning8