Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

PM 8:2004 Skärgård i förändring1999 överfördes ”Skärgårdsfonden” till Regionplane- och trafiknämnden och övergick tillatt heta ”Skärgårdsanslaget”.År 1999 ändrades också reglerna för landstingets fraktbidrag. Nu kunde endast företag iskärgården få fraktbidrag. Det tidigare systemet som innebar att även bofasta privatpersonerkunde få fraktbidrag ansågs strida mot kommunallagens likställighetsprincip, detvill säga att alla länsinvånare ska behandlas lika.Samma år kom också landstingets skärgårdsprogram för perioden 1999-2003. Dettaprogram eftersträvade en helhetssyn och målet med landstingets insatser i skärgårdenskulle vara att främja den ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Enligtprogrammet skulle den bofasta skärgårdsbefolkningens intressen värderas högre äntidigare, men samtidigt måste en balans mellan naturens, miljöns och skärgårdsbefolkningensvillkor eftersträvas. I programmet kopplas också skärgårdens utveckling som endel i regionens utveckling.Det var emellertid inte enbart skärgårdspolitiken som kunde definieras som politik riktadmot skärgården. Den jordbrukspolitik som förts sedan 1980-talet har inte underlättat förskärgårdsjordbruken. Från 1990-talet och framåt fanns ingen ekonomi i skärgårdsjordbruketutan det hade främst en landskapsvårdande funktion.Några andra politiska förändringar som hade inverkan på skärgården under 1990-talet vart.ex. att försvarets anläggningar nedrustats. Detta har inneburit att mer mark finnstillgänglig för rekreation, samtidigt som arbetstillfällen i skärgården försvunnit.År 1998 startade det s.k. LaSS-projektet vilket var ett samfinansierat initiativ mellanLänsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Programmet var en del avmålsättningen att det skulle vara ”möjligt att arbeta och bo i hela Sverige” och syftade tillatt skapa en bättre utveckling genom att säkra och lokalisera offentliga jobb till Stockholmsskärgård. Främst eftersträvades att skapa ersättningsjobb när statlig verksamhetdrog in tjänster. Projektet löpte under perioden 1998-2000 och 16 miljoner kronorsatsades av Landstinget och Länsstyrelsen under denna period. Därutöver fick de företageller myndigheter som lokaliserade sig på öarna fick också stöd i och med att arbetskraftenutbildades med hjälp av Länsarbetsnämnden. Det har även gjorts återsökningar avEU-medel för flera av LaSS-projekten.I Glesbygdsverkets ”Nationellt strategiskt handlingsprogram för skärgården” från 1997var nyckelbegrepp för framtiden helhetssyn och samordning. I handlingsprogrammetdefinierades fem insatsområden. Dessa var mark och vatten, näringsliv och försörjning,bostäder, service och kommunikationer samt lokalt utvecklingsarbete och samhällsplanering.Kärnfrågorna från 1970-och 80-talen hängde alltså kvar. Främst poängteradesatt de bofasta skulle ha möjlighet att bo och verka i skärgården.I slutet av 1990-talet inrättades Glesbygdsverket ett skärgårdsforum som skulle varastatens stöd och vägledare i frågor rörande skärgården och fungera som ett diskussionsforummyndigheter, statliga verk, kommuner och skärgårdens representanter.I propositionen 1997/98:62 (Regional tillväxt – för arbete och välfärd) ägnades ett särskiltavsnitt situationen i skärgården. En god näringslivsstruktur definierades som avgörandeför att kunna upprätthålla en levande skärgård. Medel krävdes till lands- och glesbygdenför att utveckla småföretag och nyföretagande. Bland annat skulle lånemöjligheternaförbättras och kunskapsintensiv produktion främjas.73