PM 8:2004 Skärgård i förändringGlesbygdsverket har det nationella ansvaret för frågor som rör såväl glesbygd som skärgård.Verket har regeringens uppdrag att påverka olika samhällssektorer för att uppnågoda levnadsförhållanden <strong>och</strong> utvecklingsmöjligheter i skärgården. En huvuduppgift äratt tillföra kunskap om utvecklingsförutsättningar i glesbygd, landsbygd <strong>och</strong> skärgård närdet gäller befolkning, infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning <strong>och</strong> service. I detta ansvaringår att ta fram statistik, analyser, remisser samt delta i arbetsgrupper <strong>och</strong> samverka medövriga myndigheter.Länsstyrelsen i Stockholms län är statens representant i regionen <strong>och</strong> har en mångsidigverksamhet. Länsstyrelsen ger bl.a. råd <strong>och</strong> information, utövar tillsyn samt ger tillstånd<strong>och</strong> bidrag. Vissa av de frågor som behandlas av Länsstyrelsen berör skärgården som t.ex.miljö <strong>och</strong> natur, bra mat i öppna landskap, jakt <strong>och</strong> fiske samt att bevara kulturarvet.Länsstyrelsen i Stockholms län ska därmed värna skärgårdens natur <strong>och</strong> kulturmiljö <strong>och</strong>verka för god miljö <strong>och</strong> vattenkvalitet. Den ska även agera för att främja sysselsättning<strong>och</strong> villkor för den bofasta befolkningen samt utveckla friluftsliv, rekreation <strong>och</strong> turism.Dessa olika måls betoning varierar beroende på om det är inner-, mellan- eller ytterskärgårdsom avses. De redskap som Länsstyrelsen har till förfogande är bl.a. ekonomisktstöd till företag <strong>och</strong> projekt, beslut om miljö- <strong>och</strong> hälsoskydd, beslut vid överklagande avdetaljplaner <strong>och</strong> bygglov, information <strong>och</strong> kunskapsspridning samt beslut om att bevaraområden <strong>och</strong> miljöer.Kommunerna har ett brett ansvarsområde i skärgården. Kommunerna har ansvaret för attutföra planläggning för att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet<strong>och</strong> att grundläggande krav rörande bland annat säkerhet, hälsa, hygien, kulturmiljö <strong>och</strong>handikapptillgänglighet tillgodoses i byggnader <strong>och</strong> i den byggda miljön. All bebyggelseska i princip prövas lämplig från allmän synpunkt innan den får komma till. Detta sker iplanläggningen eller i bygglovprövningen. Det finns två huvudsakliga planformer, översikstplan<strong>och</strong> detaljplan. Varje kommun ska ha en kommuntäckande översiktsplan somvisar hur kommunen kommer att utvecklas, långsiktigt <strong>och</strong> översiktligt. I översiktsplanenredovisas kommunens allmänna intressen <strong>och</strong> riksintressena samt miljö- <strong>och</strong> riskfaktorer.Reglering av markanvändningen sker i detaljplaner. I detaljplanen prövas de allmännaintressena mot de enskilda intressena. Detaljplanen reglerar utformningen <strong>och</strong> gerbyggrätt.Kommunerna ansvarar också för den kommunala service som avgör tillgång på bl.a.renhållning, VA-försörjning, omsorg, vård, skola <strong>och</strong> fritidsaktiviteter. Kommunernasstrategier för utvecklingen av kust <strong>och</strong> skärgård har därmed stor inverkan på skärgårdensutvecklingsförutsättningar.Stockholms läns landstings ansvarsområden inom skärgården är främst sjukvård, tandvård,kultur, den regionala strategiska utvecklingsplaneringen <strong>och</strong> sist men inte minstkollektivtrafiken. Landstinget satsar idag årligen cirka 180 miljoner för specialdestineradeinsatser i skärgården, varav cirka 130 miljoner går till skärgårdstrafiken <strong>och</strong> cirka 39miljoner går till Skärgårdsstiftelsen <strong>och</strong> dess verksamhet. Landstinget har ett skärgårdsanslagsom kan beviljas för nationell medfinansiering i EU:s <strong>och</strong> Nordiska ministerrådetsprojekt i skärgården. Landstinget ansvarar även för det s.k. fraktbidraget som syftar till attsänka transportkostnaderna för företag i skärgårdsområdet till en nivå jämförbar medregionens glesbygd i övrigt. Fraktbidraget administreras av Waxholmsbidraget <strong>och</strong> utgickår 2003 med 2,5 miljoner kronor.Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län har en verksamhet som inriktas på att vårda mark<strong>och</strong> byggnader i skärgården. Detta görs genom utarrendering till skärgårdsjordbrukare69
PM 8:2004 Skärgård i förändring<strong>och</strong> anställda tillsynsmän. Den huvudsakliga verksamheten är naturvård, rekreation <strong>och</strong>friluftsliv, men stiftelsen har även bidragit till att främja sysselsättningen i skärgården. Enstor enskild satsning var omfattande investeringar på Utö för att skapa ett attraktivtbesöksmål. Skärgårdsstiftelsen har stiftats av Stockholms läns landsting, Stockholms stad<strong>och</strong> Stiftelsen Stockholms Skärgård. Den har cirka 70 personer anknutna som tillsynsmän,arrendatorer, naturvårdare m.fl. <strong>och</strong> omsätter cirka 60 miljoner. Ungefär hälften ärnäringsbidrag från landstinget <strong>och</strong> resten är intäkter från verksamheten. Skärgårdsstiftelsenbildades år 1998 genom en ombildning av Stiftelsen Stockholms Skärgård.Detta innebar att en större del av den offentlig ägda marken i skärgården samlades underen huvudman.SIKO, Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, är ett gemensamt organ förskärgårdsföreningar från Arholma i norr till Landsort i söder. SIKO företräder den bofastabefolkningen inför myndigheter <strong>och</strong> politiska samhällsorgan. Föreningen arbetar för attden bofasta befolkningen ska kunna leva kvar i skärgården. Den agerar för att slå vakt omde bofastas intressen när det gäller t.ex. markanvändning, samhällsfunktioner, näringsliv<strong>och</strong> kultur. En fråga på agendan är också fastighetstaxeringen. SIKO:s kärnfrågor inför år2004 <strong>och</strong> 2005 är:! tillgång på bostäder till rimliga priser! goda kommunikationer! att arbeta för öarnas egenart <strong>och</strong> undvika en utveckling mot förorter! att turismen ska utvecklas på de fastboendes villkor! vistelsebegreppet, att vara skriven där man äratt utveckla det interkommunala skärgårdsrådet till en kraft som kan påverkaTiden före 1970I slutet av 1800-talet <strong>och</strong> början av 1900-talet började skärgården i ökande utsträckninganvändas för rekreation. Tack vare ångbåtstrafiken blev den tillgänglig för stockholmareutan egen båt. Mark köptes av personer som uppförde sommarvillor på dem. Under 1930-<strong>och</strong> 1940-talen köpte också Stockholms stad mark i skärgården för stockholmarnasfriluftsliv.Den allmänna samhällsutvecklingen under 1950- <strong>och</strong> 60-talen hade negativa konsekvenserför närings- <strong>och</strong> befolkningsutvecklingen i skärgården. När de traditionella näringarnaminskade i betydelse flyttade människor till stan för att arbeta. Skärgården avfolkades <strong>och</strong>underlaget för samhällsservicen minskade, samtidigt ökade skärgårdens betydelse somrekreationsområde.Stiftelsen Stockholms skärgård bildas 1959, med syftet att utveckla möjligheterna tillfriluftsliv i skärgården <strong>och</strong> samtidigt ta ansvar för miljö- <strong>och</strong> kulturvården. Initiativtagaretill grundandet var Länsstyrelsen, landstinget <strong>och</strong> Stockholms stad, vilka representeradenågot olika intressen inom naturskydd, friluftsliv <strong>och</strong> sysselsättning.I regionplanedokument under 1960-talet fram till 1990-talet förekom ingen särskild fokuspå situationen i skärgården. Mot de tankar om särskilda regionplan som fanns hävdadesatt befolkningen i skärgården var för liten. Det är först i slutet av 1990-talet som tankenpå en delregionplan för skärgården tar form på allvar.70