Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

PM 8:2004 Skärgård i förändringde att hålla ihop regionen. Med mer begränsade offentliga resurser för välfärdstjänsterökar konkurrensen om de offentliga resurserna och prioriteringarna kan bli hårdare.De åtgärder som görs för att det ska vara möjligt att bo och leva i skärgården till rimligavillkor är att utbudet av den offentliga servicen i form av vård, omsorg, skolor, renhållning,kultur, lokaler mm håller en rimlig nivå. Vidare är utbyggnaden av infrastruktur ochväl fungerande transporter en förutsättning för att det dagliga livet ska fungera. Dettakräver att stat, landsting och kommuner tillsätter medel och resurser för att överbrygga dekostnader som uppstår på grund av en liten befolkning och större avstånd. Ett framtidahot för skärgården är därför sårbarheten inför den politiska viljan att kompensera föravstånds- och gleshetsnackdelarna.Skärgårdspolitiken utformades under en period då den offentliga sektorn växte kraftigt.Det fanns medel och resurser att värna om en levande skärgård utifrån en mängddefinitioner av detta begrepp. Under det senaste decenniet när välfärdssystemen utsattsför periodvis hårda besparingskrav, verkar skärgården ha utgjort en relativt stark part itilldelningen av de begränsade resurserna, förmodligen genom den starka ställningskärgården har i medvetandet hos regionens invånare. Politiken gentemot skärgården harvärnat om att hålla uppe servicenivån och överbrygga gleshets- och avståndsproblemen.T.ex. har skolorna hållits uppe även under år då elevunderlaget sviktat.Satsningar i skärgården kan dock i framtiden ställas inför än hårdare gransk-ningar. Merbegränsade medel för åtgärder i skärgården kommer att ställa större krav på politikensresultat, och en viktig uppgift blir att leverera underlag för dessa beslut. En hårdareprioritering kan också ge effekter på utsatta grupper i skärgården, vilka troligen kommerbehöva bevakas. Även övriga grupper i regionen kan drabbas av neddragningar iskärgården och deras möjligheter att utnyttja skärgården kan begränsas om t.ex.subventionerna till kommunikationerna dras ner.Mer begränsade resurser, såväl från kommunal och regional nivå som från EU leder inteenbart till att åtgärder inom skärgårdspolitiken utsätts för hårdare prioriteringar, utan ävenprioriteringarna mellan skärgårdspolitiken och annan politik riktad mot andra delar avregionen kan väntas hårdna. Satsningar på sysselsättning, inkomster m.m. i skärgårdenkan ställas mot motsvarande åtgärder för andra grupper i andra delar av regionen/kommunen. Svaga grupper i skärgården kan i högre grad komma att ställas mot svagagrupper på andra ställen. På motsvarande sätt kan satsningar för att överbrygga gleshetsochavståndsnackdelar för att erbjuda offentlig service i skärgården komma att utsättas förhårdare analyser utifrån alternativa initiativ i övriga delar av regionen eller kommunen.Den ökade pressen på de offentliga välfärdssystemen genom den ökade försörjningsbördanväntas således sätta en större press på prioriteringarna i utbudet av samhällsserviceni skärgården kontra övriga delar i regionen och kommunerna. Detta är ett framtidahot som särskilt kan komma att beröra skärgården, mot bakgrund av den relativt storaandel barnfamiljer och äldre i kombination med de jämförelsevis höga kostnaderna för atterbjuda tjänsterna.Vikten av att hålla ihop regionen, inklusive skärgården, kan därigenom komma att få högprioritet i morgondagens Stockholmsregion. Den fördelningspolitiska balansgångenmellan olika grupper och delar av regionen och skärgårdskommunerna kan komma attförstärkas.Den stora vikt som regionens medborgare lägger vid att ha en levande skärgård är enstyrka som torde ge relativt goda förutsättningar att klara de framtida utmaningarna.19