Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

PM 8:2004 Skärgård i förändringt.ex. Ingmarsö och Sandhamn. Projekt är på gång på t.ex. Ljusterö och Ornö. Densamlade bilden är dock att utbudet av bostäder till rimliga priser brister.De skäl som nämns för att det inte byggs fler hyresbostäder är många: att det ändå blir fördyrt, att det är svårt att finna mark att bygga på, att förvaltningen blir dyr eftersom den ärlångt bort och att processerna är så långa och krävande att projekten dör under tiden.Bland kommunerna nämns särskilt bristen på mark som ett stort problem. Den funktionsomvandlingsom i varierande grad pågår i skärgårdsområdet, och som bland annat innebäratt permanentbostäder omvandlas till fritidshus, ställer särskilda krav på de lösningar somföreslås om permanentbostäder ska förbli just permanentbostäder.Fastighetsskatten är en ständig källa till missnöje i detta sammanhang. Den har sedan år2000 sänkts från 1,5 till 1 procent, och en begränsningsregel har införts som innebär attskatten högst kan vara 5 procent av inkomsten. Denna begränsning uppfattas vara viktigför att förhindra att människor i skärgården behöver flytta för att de inte har råd medskatten. Från regionens sida har man över partigränserna krävt att den nya fastighetstaxeringeninte slår igenom förrän dess effekter för olika grupper är klarlagda.Ett alltför lågt bostadsbyggande är dock inte ett problem som är specifikt för skärgården,utan som är generellt i hela regionen. För närvarande ligger nyproduktionen av bostäder iregionens yttre delar endast på cirka hälften av den nivå som anges i basscenariot i denregionala utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen (RUFS). Även i de inredelarna av regionen är bostadsbyggandet alltför lågt. Detta påverkar hela regionensutvecklingsförutsättningar, och bostadsbyggandet behöver öka för att inte hämma dessutveckling, liksom det behöver öka i skärgården för att tillgodose behovet av bostäderdär, och inte vara en hämsko i den utveckling som eftersträvats med 30-årsskärgårdspolitik.Byggandet har påverkat miljönDet sker ett generationsskifte i skärgården idag. Många fritidshus byggdes under 1950-och 1960-talen, och de byter ägare nu. Dessa hus var vanligen små på stora tomter ochnya ägare bygger ofta ut eller bygger nytt. Attityderna till ny- och ombyggen i skärgårdenväxlar något mellan olika kommuner, men många tillgodoser efterfrågan om vatten ochavlopp går att ordna.Den aktiva byggverksamheten i skärgården har fördelen att sysselsätta många hantverkare,men för även med sig negativa konsekvenser. Den samlade miljöeffekten av demånga initiativen till byggnationer upplevs av många av de intervjuade som problematisk.Befintliga små fritidshus som byggs om eller rivs av nya ägare som bygger störrehus med ökad vattenförbrukningen och risk för saltvatteninträngning som följd. Ett annatproblem är att ny- och ombyggnationerna av såväl hus som bryggor och sjöbodar förändrarinte bara bebyggelsens karaktär utan också den övergripande bebygglsestrukturenoch naturkänsliga grunda vattenområden riskerar att utsättas för mer mänsklig påverkan.Vatten och avloppMöjligheten att ordna vattenförsörjning och avloppshantering är en grundläggandeförutsättning för såväl varaktig bosättning som en utökad besöksnäring och andraverksamheter i skärgårdsområdet. Exempelvis har i genomsnitt idag 24 procent avbrunnarna längs kusten i Stockholmsregionen höga kloridhalter.46