Skärgård i förändring - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

PM 8:2004 Skärgård i förändringutifrån gällande värderingsmönster, skärgårdens natur- och kulturmiljö samt trender itiden, väl till.För att kunna ta tillvara dessa goda förutsättningar finns problem som behöver hanteras,t.ex. bristen på bostäder. Därutöver behöver det framtida utbudet av offentliga tjänsterhanteras mot bakgrund av de svårigheter som man kan väntas möta för att klara etttillfredställande utbud av dessa.Hårdare prioriteringar kan väntas såväl inom skärgårdspolitiken som mellan politikområdeni takt med att den demografiska utvecklingen och den ökande försörjningsbördanpressar möjligheterna inom de offentligt subventionerade tjänsterna. Vikten av atthålla ihop regionen, inklusive skärgården, kan komma att få hög prioritet i morgondagensStockholmsregion.Skärgården har en styrka i sin tradition av lokal mobilisering. Denna kan användas för attfinna innovativa och lokalt anpassade arbetssätt för samhällsservicen, vilket kan behövasnär de offentliga resurserna skärs ner.En väl fungerande symbios mellan skärgården och den övriga regionen i framtiden,fordrar nytänkande idag. Politiken och åtgärderna behöver anpassas till en ny tid. Nyastrategier och verktyg behöver tas fram för att dra nytta av de styrkor och möjligheter somfinns idag, och för att klara de påfrestningar som kan ske under kommande år.Skärgården – förort, glesbygd och gräddhyllaSkärgården har haft en stark befolkningstillväxt ända sedan början på 1970-talet. Med dendefinition som i denna promemoria används för ”skärgård” i Stockholmsregionen uppgårbefolkningen till nära 13 900 personer. I denna definition ingår, om inget annat anges,skärgårdsöar utan fast förbindelse samt vissa öar med fastlandsförbindelse som Singö,Fogdö, Väddö, Björkö, Vätö, Muskö, Himmelsö, Herrö, Yxlö, Torö, Svärdsö, Oxnö,Djurö och Vindö.Befolkningsökningen i Stockholmsregionens skärgård har varit stor under senare årjämfört med andra skärgårdsregioner i riket. Det är dock relativt få yngre som flyttar tillskärgården, jämfört med andra skärgårdsområden i riket.Skärgårdsbefolkningen är något äldre än både befolkningen i riket och länet. Drygt 18procent är över 65 år. Endast 21 procent i skärgården är 25-44 år jämfört med 32 procent ilänet. Det är dock ungefär lika stor andel barn i skolåldern som i länet som helhet.Arbetslösheten i skärgården är låg, även i jämförelse med länet som helhet, och förvärvsfrekvensenär hög. Strukturomvandlingen i skärgården från primära näringar somjordbruk och fiske har fortsatt, samtidigt som offentliga verksamheter har ökat.Den sociala samhällsservicen hålls uppe. Kommunerna har varit uthålliga med skolorna,även under år då elevunderlaget har sviktat. Infrastrukturförsörjningen av bredband gårframåt med hjälp av offentliga bidrag, men det återstår på de flesta håll att fylla dem medtjänster till ett överkomligt pris. Vidare tillhör butikerna den service som anses hasvårigheter att överleva.Den statistik som tagits fram i denna rapport visar att inkomsterna i skärgården är goda.De genomsnittliga inkomsterna i kommunernas skärgårdsdelar är överlag högre än ikommunerna som helhet. Det är dessutom färre låginkomsttagare i skärgården. I länettjänade år 2000 drygt 30 procent under 120 000, medan denna andel i skärgården endastvar 26 procent. I skärgården tjänar dock något färre än i länet över 200 000 kronor, 427