Familjeåterförening utan dokument – Svensk politik och ... - FARR

BESLUTSGRUNDERMIGR ATIONS -VERKETUTLANDS-MYNDIGHETTOTALTEJ TILLRÄCKLIGA HÖGSKOLEPOÄNG 1 1FLER ÄN TVÅ GRUNDER 5 2 7FÖRSÖRJNINGSKRAVET EJ UPPFYLLT 4 198 202H A R E J P U T 1 1HEMVIS T + Ö VR IG T 1 1HEMVISTVILLKORET EJ UPPFYLLT 2 2OKLAR IDENTITET 3 283 286PAS S S AKNAS 4 35 39PO LITIS K F LYK TING 1 1S AMLAD BED Ö MNING 48 139 187VAND EL + Ö VR IG T 3 2 5VANDELSVILLKORET EJ UPPFYLLT 1 1ÅBEROPAT VÅLD EJ TILLRÄCKLIGT -ANDRA SKÄL PRÖVADE 11 11ÅBEROPAT VÅLD EJ TILLRÄCKLIGT-EJ ANDRA SKÄL 2 2ÅBEROPAT VÅLD EJ TROVÄRDIGT-ANDRA S KÄL PRÖVADE 3 3ÅLDER + IDENTITET 2 2ÅLD ER + Ö VR IG T 2 2ÅLDERSVILLKORET EJ UPPFYLLT 1 1Ö VR IG T 314 579 893Ö VR IG T + O K LAR ID ENTITET 1 126 127TOTALT 402 1372 1774Andelen negativa beslut av Migrationsverket 2011 som det finns statistik på beslutsgrunderna över, samt vilka grunderna är i dessafall. Data är sorterad efter om ansökan är lämnad i Sverige eller inte och utlämnad av Migrationsverket på förfrågan. Året är valt avMigrationsverket.I en klar majoritet av fallen antecknas inte beslutsgrunden, så vi får vara lite försiktiga. Vi kan dock se attavslagen på grund av tveksam vandel är ovanliga. Det var dock inte huvudpoängen med att titta på den härstatistiken. I hälften av fallen som nekades med hänvisning till vandel skedde ansökan i Sverige, trots att detvanliga är att ansökan ska göras utanför landet. Poängen är att personer som nekas uppehållstillstånd på grundav vandel, nekas på grund av vad de gjort i Sverige. I synnerhet nekas de inte på grund av vad de gjort i ländersom Somalia, Afghanistan eller Irak, vilket är frågor som i praktiken inte kommer att behandlas i ansökningen.Vi har alltså tre personer som registrerades som att de nekades uppehållstillstånd på anknytning 2011 avMigrationsverket med hänvisning till vandel och som sökte på en ambassad. En av bosniskt, av av tunisisktoch en av okänt medborgarskap. Att de inte söker från Sverige betyder inte att de inte vistats i Sverige. Tvärtomär det så att en betydande andel av ansökningarna som görs av personer som vistats i Sverige görs från enambasad utomlands. Det är alltså troligt att de tre peronerna alla hade vistats i Sverige och att vi alltså tillslutinte har några, eller i alla fall ytterst få fall då frågan om styrkt identitet rimligen kan ha haft något med fråganom vandel att göra. Det går inte att komma längre med det aktuella materialet, men i den mån det finns skälför att kräva styrkt identitet i anknytningsärenden som har med säkerhet eller brottsbekämpning att göra, så ärdet upp till den som hävdar de skälen att motivera deras existens.Det finns också en annan poäng som är värd att göra nyttan av att kräva styrkt identietet. Fokus ligger ofta på attdet är orättvist att kräva styrkt identitet av någon som inte har någon möjlighet att styrka den, vilket förstås ärsant. Men det är också så att en del av nyttan med att kunna styrka sin identitet uppkommer samtidigt som detfinns system som gör det enkelt för personer att styrka den. Låt oss ta somalier och australiensare som exempel.Det faktum att somalierna som grupp inte kan skaffa goda dokument medan australiensarna kan, innebärknappast i sig att den somaliska gruppen som helhet skulle vara mindre lämplig än den australiensiska att geuppehållstillstånd till. Styrker en australiensare inte sin identitet är det rimligt att fråga sig varför. Men om ensomalisk medborgare inte styrker sin identiet säger det ingenting om den personen eftersom inga somalier kangöra det. Det är alltså inte enbart en rättvisefråga. Att behandla en somalisk och australiensisk medborgare som11