Äldreomsorgsplan 2012 - 2022 - Partille kommun

Innehållsförteckning1 Inledning 32 Begrepp 43 Vad styr äldreomsorgen - nationella och lokala styrdokument 5Nationella styrdokument .......................................................................... 5Nationella mål .......................................................................................... 5Värdigt liv .................................................................................................. 5Vård- och omsorg vid demenssjukdom .................................................... 6Lokala styrdokument ............................................................................... 6Vision om äldreomsorgen ........................................................................ 6Nämndsbudget ........................................................................................ 6Äldreomsorgsplan .................................................................................... 7Verksamhetsidé ........................................................................................ 74 Värdegrund 85 Äldreomsorg i Partille………………………………………………............... 9Biståndsenheten……………………………………..................…………..... 9Stöd i hemmet……………………………………………..........…………….. 9Anhörigstöd……………………………………………………....................... 10Trygghetslarm………………………………………………………..........….. 10Dagverksamhet för personer med demenssjukdom………………........... 10Seniorträffar……………………………………………………………........... 10Trygghetsboende……………………………………………………….......... 10Korttidsenhet………………………………………………………….........…. 10Särskilt boende……………………………………………………........……. 10Kostenheten………………………………………………………….........….. 106 Vad kan vi säga om framtiden? 11Befolkningsprognos för äldre……………………………………….........…. 11Utvecklingen i Partille – vad tror vi?……………………….……….…........ 12Allmänt…………………………..…………………………………….........… 12Särskilt boende………………………………………………………........…. 13Hemtjänst ………………………………………………………………......... 14Scenarier ……………………………………………………………….......... 147 Utvecklingsområden 16Värdegrund …………………................................................................… 16Förebyggande arbete………………………………………………….......... 17Anhörigstöd……………………………………………………………........... 18Valfrihet………………………………………………………………........….. 18Demens……………………………………………………………….........…. 19Social samvaro och aktiviteter……………………………………........…… 20Mat och nutrition………………………………………………….............….. 21Information och kommunikation………………………………........………. 22Personalens kompetens och rekryteringsbehov ………......................... 23Bostäder och lokaler………………………………………..........…………… 24Kvalitetsarbete……………………………………………………………....... 25Samverkan………………………………………………………….........……. 258 Aktivitetsplan 2012 - 2020 26Bilaga 1: Statistik, nyckeltal 30Bilaga 2: Synpunkter från brukare med mera 34

1 InledningSyfteÄldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunensäldre-omsorg. Den ska redovisa kommunens ambitioner med uppsatta mål och konkretaaktiviteter för äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner och uppdragsom antagits av kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden.Planen ska under perioden 2012 till 2022 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässigabesluten, men också finnas med i det dagliga arbetet. Planen ska styra verksamheternasutveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt.Planen ersätter inte gällande lagstiftning på området. Dessutom innehåller planen enaktivitetsplan som revideras varje år.3

2 BegreppHemtjänst – i hemtjänsten ingår en servicedel och en omvårdnadsdelService – hemtjänstens service innebär praktisk hjälp med hemmets skötsel till exempelstädning, fönsterputs, tvätt, inköp, ärenden samt promenader och socialt umgängeOmvårdnad/omsorg – hemtjänstens omvårdnad/omsorg kan innebära att få hjälp med attäta, dricka och att få hjälp med den personliga omvårdnaden. Man kan erbjudas ledsagningom man har behov av det. Insatser kan beviljas för att brukaren ska känna trygghet ochsäkerhet. I omvårdnad/omsorg ingår också trygghetslarm.Hemsjukvård – hälso- och sjukvård i bostaden. Äldre som av hälsoskäl inte kan ta sig tillsjukvården kan vara berättigade till hemsjukvård. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor.Rehabilitering – hjälpa personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar att återvinnaeller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt förbättra förutsättningarna fördelaktighet i samhällslivet.Ordinärt boende – vanliga lägenheter, egna hem i olika former eller seniorboende anpassadeför äldre.Trygghetsboende – egna lägenheter anpassade för äldre, 70 år och bosatta i Partille, medbehov av hemtjänstinsatser och tillgång till viss service till exempel. gemensamhetslokaleroch lunchservering.Särskilt boende – egna lägenheter med gemensamt allrum och kök. Tillgång till personaldygnet runt finns för att tillgodose de behov som de boende har. Gemensamt för alla särskildaboenden är det behövs en ansökan, en behovsbedömning och ett beslut för att flytta dit.Salutogent förhållningssätt - att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande och serdet friska.4

3 Vad styr äldreomsorgen -nationella och lokala styrdokumentNationella styrdokumentDe viktigaste lagarna är Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).Förutom i lagstiftningen finns de nationella målen uttryckta i riksdagens antagna mål föräldrepolitiken samt i en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg.De nationella målen är att:• Äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende• Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag• Äldre skall bemötas med respekt• Äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg(ur regeringens proposition 1997/98:113)Värdigt livRiksdagen beslöt våren 2010 att anta tre lagförändringar:• En ny bestämmelse, i socialtjänstlagen, om nationell värdegrund.• Äldre skall, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet ochannan lättåtkomlig service ska ges• Kommunen ges befogenheter att lämna kompensation till en enskild person.Värdegrunden gäller både offentlig och enskild bedriven verksamhet. Den omfattar bådehandläggning och utförande av insatserna.Foto: Stephan Berglund5

Vård och omsorg vid demenssjukdomSocialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare på alla nivåer. De lyfterfram följande områden:• Tidig medicinsk utredning (basal utredning)• Läkemedelsbehandling• Dagverksamhet anpassad för gruppen• Särskilt boende anpassad för gruppen• Stöd till anhöriga• Personcentrerad vård och omsorg – multiprofessionellt teamarbete(ur nationella riktlinjer vid demenssjukdom 2010)Lokala styrdokumentFör äldre ska det vara gott att bo och leva i Partille. I visionen om äldreomsorgen i Partillebeskrivs några av de viktigaste framgångsfaktorerna:• Äldreomsorgen är av god kvalité.• Brukaren har valfrihet att välja utförare.• Medarbetarna har lämplig utbildning, erfarenhet och tillsammans med ett synligtledarskap skapar de den goda arbetsplatsen.• Ett systematiskt förbättringsarbete sker fortlöpande för att säkerställa god kvalité.I nämndsbudgeten 2012 - 2014 har vård- och omsorgsnämnden formulerat de mål somverksamheterna ska uppnå.• Personer som fyller 80 år ska erbjudas förebyggande hembesök (sid 9*)• Behov ska tillgodoses inom reglerad tidsram (sid 5)• Biståndsbeslut ska fattas utifrån den enskildes behov (sid 5)• Alla ska ha god vård och omsorg i livets slutskede (sid 3)• Brukarna upplever att de har inflytande över insatserna (sid 9)• Brukarna upplever god personkontinuitet (hjälp av så få personer som möjligt), (sid 3)• Brukarna upplever att stöd ges på samma sätt (sid 3)• Brukare är nöjda med informationen från förvaltningen (sid 13)• De par som önskar ska erbjudas parboende på särskilt boende (sid 16)• Brukare ska vara nöjda med maten (sid 13)• Alla brukare som så önskar ska få möjlighet att vistas utomhus (sid 12, 16)• Anhöriga till brukare ska vara nöjda med det anhörigstöd som erbjuds (sid 10)• Besökare ska vara nöjda med förvaltningens träffpunkter (sid 12)• Frivilliga insatser ska uppmuntras (sid 13)• Brukarna ska uppleva nöjdhet med social samvaro och aktiviteter (sid 12).* Sidhänvisning till nämndsbudget 2012-2014.6

Äldreomsorgsplanen är ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunensäldreomsorg. Planen ska styra verksamheternas utveckling de närmaste 10 åren ochaktivitetsplanen revideras varje år.Foto: Calle BredbergVerksamhetsidéVård och omsorgsnämnden tillgodoser omsorgsbehovet hos äldre och personer medfunktionshinder samt hälso- och sjukvårdsinsatser.Äldreomsorgen ger huvudsakligen stöd till personer över 65 år som behöver hjälpoch stöd att sköta personliga och praktiska vardagssysslor. Det kan bland annat varahemtjänst, trygghetslarm, dagverksamhet, anhörigstöd, särskilt boende och/eller hemsjukvård.Äldreomsorgens verksamhet regleras av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen(HSL), arbetsrättslig lagstiftning och kommunallagen. Nämnden ordnar ävenmötesplatser och aktiviteter för äldre på olika seniorträffar runt om i kommunen, liksom andraförebyggande insatser.7

4 VärdegrundSocialtjänstlagen innehåller en nationell värdegrund för äldreomsorgen om ökat brukarinflytandemed följande formulering:Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personerfår leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. (SoL 5 kap.4§)Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Den nationella värdegrunden är denetiska basen för omsorgen och vårdens alla möten. Den ska ligga till grund för de mål somska styra verksamheten och vara utgångspunkt för utveckling av förhållningssätt, arbetsmetoderoch innehåll i omsorg och vård. Särskilt viktigt är att personalen medvetet arbetarmed att förverkliga dessa värden i sitt vardagsarbete.Det salutogena förhållningssättet ska genomsyra alla verksamheter.Alla brukare ska ges ett bemötande och en service som alltid ska uppfattas om god,individuell och likvärdig.Det är viktigt att alla medarbetare har kunskap om vilka värderingar som Vård- ochomsorgsnämnden står för.Partille kommuns värdegrundPartille ska vara en ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun - ur ettglobalt perspektiv.8

5 Äldreomsorgen i Partille kommunI kommunen gäller kvarboendeprincipen. Det innebär att alla skall ges förutsättningar att bokvar i det egna hemmet och få den hjälp de behöver där. När kvarboende av olika skäl intelängre är möjligt, exempelvis genom att behovet av stöd och omvårdnad ökat, finns trygghetsboendeoch särskilt boende för äldre. För flertalet insatser inom äldreomsorgen krävs enbehovsbedömning och ett beslut som görs av biståndshandläggare.BiståndsenhetenBiståndsenhetens handläggare tar emot ansökningar, utreder, bedömer och beslutar om insatser.De flesta insatser som ges inom äldreomsorgen prövas efter vilket behov som finns.I prövningen tas hänsyn till hela livssituationen.Stöd i hemmet - hemtjänst/hemsjukvård/fixartjänstDen som vill bo kvar hemma och har behov av stöd och hjälp kan få det i form av hemtjänstoch hemsjukvård. Hjälp ges av omvårdnadspersonal och sjuksköterskor dygnetrunt alla dagar i veckan. Insatserna kan variera från enklarare hushållssysslor till meromfattande personlig omvårdnad med stora sjukvårdsinsatser. Även insatser från sjukgymnastoch/eller arbetsterapeut kan vid behov erbjudas. Fixartjänst är ett stöd till äldreöver 70 år och som behöver praktisk hjälp i hemmet. Avsikten är att undvika fallolyckor.I Partille Kommun finns kundval inom hemtjänsten. De brukare som beviljas hemtjänst kanvälja mellan flera utförare av hemtjänstinsatser varav kommunens hemtjänst är ett av dealternativ som finns.9

AnhörigstödFör den som vårdar en anhörig i hemmet finns olika former av stöd och avlastning. Stödetkan bestå av samtalsgrupper, informationsträffar och föreläsningar. Andra insatser kan varakorttidsvistelse, dagverksamhet och hemtjänst.TrygghetslarmEtt sätt att öka tryggheten för den som bor kvar i det egna hemmet är att ha ett trygghetslarm.Genom larmet går det att få snabb kontakt med personal.Dagverksamhet för personer med demenssjukdomarFör personer med demenssjukdomar som bor i ordinärt boende finns dagverksamhetpå olika platser i kommunen. Några dagar i veckan träffas man för att laga mat och ätatillsammans samt göra andra aktiviteter. Målet är att behålla sina förmågor och fördröjademenssjukdomens utveckling. Det möjliggör även avlastning för anhöriga.SeniorträffarSeniorträffarna är mötesplatser för aktivitet och gemenskap för alla pensionärer och finnspå flera platser i kommunen. I anslutning till dem finns möjlighet att äta lunch.TrygghetsboendeTrygghetsboende är ett boende för personer fyllda 70 år bosatta i Partille med behov avhemtjänstinsatser. Lägenheterna är anpassade till äldre och samlade i en byggnad medgemensamhetslokal för social samvaro och lunchservering.Partille har tre trygghetsboenden: Furulunds-, Brattåskärrs och Mosaikens trygghetsboendemed seniorträffar och lunchrestauranger.KorttidsenhetDen som behöver tillfällig vård och omsorg, till exempel efter sjukhusvistelse eller för atttillfälligt avlösa den anhörige i dennes omvårdnadsroll, kan beviljas en plats på korttidsenheten.Särskilt boendeNär man inte längre klarar sitt ordinära boende med hemtjänstens insatser i hemmet kankommunen erbjuda särskilt boende där det finns personal tillgänglig dygnet runt. Det finnsboenden för personer med fysiska funktionshinder, för personer med demenssjukdom ochför personer med psykogeriatriska sjukdomar. I Partille finns fyra särskilda boenden föräldre: Furulunds, Jonseredsgårdens, Kullegårdens och Grenvägens äldreboende.KostenhetenKostenheten lagar mat för kommunens särskilda boenden och korttidsenheten. Dessutomlagar kostenheten den mat som transporteras direkt till personer i ordinärt boende. Kyldmat tillagas av extern leverantör.10

6 Vad kan vi säga om framtiden?6.1 Befolkningsprognos för äldreEnligt den befolkningsprognos som togs fram våren 2011 kommer antalet kommuninvånaresom är 65 år och äldre att öka med ca 25 procent mellan åren 2010 till 2020. Underde senaste tio åren har gruppen 65 + ökat med 12 procent.Den genomsnittsliga medellivslängden i Partille är 84 år för kvinnor och 80 år för mänvilket är något över rikssnittet.Tabell befolkningsprognos 65 år och äldre 2010 – 2022 i Partille (nov 2011)2010 2011 2012 2013 2014 2015 201665-79 år 3974 4125 4234 4351 4479 4588 464680 år och äldre 1546 1564 1614 1634 1655 1676 1730Totalt 5520 5689 5848 5985 6134 6264 63762017 2018 2019 2020 2021 202265-79 år 4713 4790 4850 4936 - -80 år och äldre 1772 1801 1842 1853 - -Totalt 6485 6591 6692 6789 - -Åldersgruppen 65 – 79 år• Ökar under de närmaste tre åren från 4125 till 4479 (354 personer, 8,6 procent)• Ökar under de närmaste fem åren från 4125 till 4646 (521 personer, 12,6 procent)Åldersgruppen 80 år och äldre• Ökar under de närmaste tre åren från 1564 till 1655 (91 personer, 5,8 procent)• Ökar under de närmaste fem åren från 1564 till 1730 (166 personer, 10,6 procent)Den trend som förväntas i Partille stämmer i stort med de flesta kommuner i riket. Jämförtmed föregående års befolkningsprognos, för 2011-2021,så ökar antalet äldre över 65 årytterligare något, varav flertalet i åldersgruppen 65-79 år.Under 2010 flyttade 2674 personer till Partille varav endast 108 personer var 65 år elleräldre. Hälften av de som flyttar till kommunen är barnfamiljer i åldern 20 – 34 år.11

6.2.2 Särskilt boendeBefintliga boendeplatser utefter ålderskategori i november 2011.Åldersgrupp Antal Befolkning Andel (%)under 65 3 29 725 0,0165-69 6 1 822 0,3370-74 14 1 239 1,1374-79 32 1 073 2,9880-84 49 823 5,9585-89 55 584 9,4290-94 44 181 24,3195-99 15 38 39,47100-w 3 3 100,00221 35 488Idag har vi 226 boendeplatser, varav 145 är platser för personer med demens. En förhållandevislåg andel, 3,9 procent av befolkningen 65 år och äldre, har en plats på särskilt boendeidag. Vi har indikationer, bland annat från demensteamet, på en ökning av antal personermed demenssjukdom, även om vi för närvarande har ett tillräckligt antal platser för dennagrupp. I de nationella riktlinjerna angående demens anges att 8 procent av alla som är 65 åroch äldre, och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre, har en demenssjukdom. Dettaär naturligtvis inte samma sak som att behovet av demensplatser ligger på denna nivå, mendet ger en indikation på en kraftig ökning av behoven framöver.En bedömning som allmänt görs(bland annat i rapport från KPMG AB från september 2011)är att man kan anta att 4,5–5 procent av befolkningen 65 år och äldre framöver kommer attbehöva plats i särskilt boende. Detta innebär följande behov av utökning av platser utifrånbefolkningsprognosen:År Antal platser Skillnad20112012201320142015201620172018201920202262392502602692782862933003071311101098777Sammantaget behöver antalet platser på särskilt boende öka med 8–12 per år under planperioden,vilket innebär krav på ny- och ombyggnader. Man behöver kontinuerligt följabehovet av äldreboendeplatser, för att få en så god balans som möjligt mellan platser försomatiskt funktionsnedsatta och platser för personer med demenssjukdom.13

6.2.3 HemtjänstCirka 12 procent av befolkningen inom ålderskategorin 65 och äldre har idag behov avhemtjänst. Utifrån befolkningsprognosen, och under förutsättning att samma andel harbehov av hemtjänst, kommer ytterligare 12-19 personer (nettoinflöde) årligen, underperioden 2012-2020, att ha behov av hemtjänst. Tendensen de senaste två åren har varit attdessa personer inte har lika omfattande behov som tidigare, alltså behöver de inte hjälp likamånga timmar som tidigare. Förklaringen till detta kan vara att kommunen har ökat antaletplatser på äldreboenden.Kostnaderna för hemtjänsten är cirka 55 mnkr för 2011 (se bilaga sid 24). För att få enbild av kostnaderna, under olika förutsättningar, har några olika scenarier för perioden2012-2016 tecknats. I samtliga scenarier förutsätts en årlig prisökning av hemtjänsttimmenpå 2 procent.Scenario 1I detta scenario antas att antalet hemtjänsttimmar 2012 är samma som 2011. Befolkningenökar men de timmar som de nya personerna genererar ”äts upp” av att fler äldreboendeplatser öppnas 2012. Mellan åren 2013-2016 ökar timmarna med 2500 per år, det vill sägavi följer trenden i landet med ett ökat antal hemtjänsttimmar. Det motsvarar en ökning påcirka 1,5 procent om året. Kostnadsökningen för 2012 blir cirka 1,1 mnkr (miljoner kronor)och för åren 2013-2016 ytterligare 8,5 mnkr.Scenario 2I detta scenario antas timmarna sjunka med 1000 timmar per år mellan 2012-2014 trots attbefolkningen ökar.Befolkningen antas vara friskare än tidigare, och alltså inte vara i behov av lika mycketinsatser. Dessutom öppnas fler äldreboendeplatser. Utifrån befolkningsprognosen antas atttrenden med minskade timmar bryts under 2015-2016 och istället antas att timmarna ökarmed 2500 per år.Slutsats: Totala kostnaden för åren tom 2016 blir ca 6,6 mnkr. Se tabellÅrTimmar Kostnadertotalt2012 -1 000 730 7002013 - 1 000 745 3142014 - 1 000 759 7802015 2 500 2 146 7602016 2 500 2 189 3556 571 90914

Scenario 3I detta scenario ökar hemtjänsten med 2500 timmar per år mellan 2012-2016. Uppräkningav priset per hemtjänsttimma görs med 2 procent per år.ÅrTimmar Kostnadertotalt2012 2 500 2 023 2502013 2 500 2 063 7152014 2 500 2 104 5492015 2 500 2 146 7602016 2 500 2 189 35510 527 630Detta innebär en total kostnadsökning med ca 10,5 mnkr under perioden.Scenario 4Här antas att förvaltningen kan effektivisera sitt arbete med 5 procent, det vill säga att prisetpå en hemtjänsttimma minskar med 5 procent, vilket innebär för:Scenario 1: Det blir ca 6,4 mnkr dyrare att bedriva hemtjänst 2016 jämfört med 2011Scenario 2: Det blir ca 3,5 mnkr dyrare 2016 jämfört med 2011Scenario 3: Det blir ca 7,2 mnkr dyrare 2016 jämfört med 2011Sammanfattningsvis kan sägas att scenario 1 bedöms vara det troligaste utifrån dagenskunskap och erfarenhet.15

7 UtvecklingsområdenUtvecklingsområde 1 - VärdegrundVärdegrunden syftar till att de verksamheter, som rör omsorg om äldre, ska inriktas på attäldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.Att de äldre får leva ett värdigt liv menas:• En privat sfär och kroppslig integritet• Möjlighet att upprätta och respekteras i sitt självbestämmande• Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser• Insatser av god kvalitet• Ett gott bemötande av den äldre och dennes anhöriga• Skälig levnadsnivå• Skydd för skada och obehag.Att känna välbefinnande menas:• Känsla av trygghet• Upplevelse av meningsfullhet det vill säga uppleva och känna sammanhang och enhelhet i sitt liv, upplevelser av samhörighet och gemenskap, stöd att leva efter sin kultur,livsåskådning och tro, upplevelser av livsmod, eufori och lust.Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldrepersoner får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. (SoL 5 kap.4§)I kommunen pågår ett ”inre kulturarbete” som utgår från värdeorden: allas lika värde,delaktighet, ärlighet samt ordning och reda. Värdeorden ska känneteckna arbetet inomkommunens olika verksamheter och det arbete som riktas mot brukare och andra kommuninvånare.Det här vill vi satsa på:• Arbeta med att ta fram värdighetsgarantier 1:1 *• Ta fram informationsmaterial om införande av värdighetsgarantier 1:2• Införa lokala värdighetsgarantier 1:3• Utveckla personcentrerad vård/individuella insatser 1:4* Se aktivitetsplanen16

Foto: Marcus LundstedtUtvecklingsområde 2 – Förebyggande arbeteGenom att förebygga olycksfall bland äldre kan stort lidande för den enskilde och storakostnader för samhället undvikas. Flera studier har visat att förändrade levnadsvanor kange positiva effekter högt upp i åldrarna. Hälsofrämjande- och förebyggande insatser handlarom flera olika saker. Det handlar om att möjliggöra och stimulera till hälsosamma val.Det handlar också om att förebygga olycksfall, om att stödja anhöriga som gör stora insatserför att hjälpa och vårda någon närstående och om att skapa förutsättningar för ett rikt socialtliv högt upp i åldrarna.Det här vill vi satsa på:• Genom hembesök informera äldre om det förebyggande hälsofrämjande arbetet föräldre som bedrivs i kommunen. 2:1• Skadeförebyggande arbete, genom att utveckla arbetet med förebyggande åtgärder påett systematiskt sätt. 2:2• Öka antalet aktiviteter som bidrar att stärka de äldres självkänsla genom ett rikt kulturochfritidsliv 2:317

Utvecklingsområde 3 – AnhörigstödAnhöriga som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre kan få olika formerav stöd. För att uppnå ett gott stöd behöver insatserna vara flexibla, lättillgängliga, hålla engod kvalitet samt verka för trygghet.Det här vill vi satsa på:• Personalen ska få ökad förståelse för de anhörigas situation 3:1• Utveckla olika former för att stödja anhöriga 3:1• Anhöriga ska känna att de har erkännande för sin insats 3:2• Anhöriga ska känna sig respekterade som samarbetspartners 3:2Utvecklingsområde 4 – ValfrihetValfrihet inom äldreomsorgen handlar om en rad situationer där det finns möjlighet föräldre att välja till exempel möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten, välja mellanolika maträtter i särskilt boende, själv välja när man vill gå upp eller lägga sig, val mellanolika serviceinsatser utifrån hemtjänstens servicemeny (till exempel promenader, tvätt ochstäd, inköp, sociala aktiviteter).Med kundval inom hemtjänsten menas att brukaren, efter ansökan och biståndsbedömning,själv kan välja vem som får utföra de beviljade tjänsterna i hemmet utifrån en lista av godkändaleverantörer. Kommunens egen hemtjänst är en av dessa utförare och blir automatisktdet alternativ när brukaren inte kan eller inte vill välja utförare.Antalet brukare som väljer andra utförare än kommunens hemtjänst ökar långsamt. Troligtviskommer Partille kommun ha samma utveckling som andra jämförbara kommuner. Ensådan utveckling av kundvalssystemet pekar på att det går ganska långsamt de första tvååren och att först på det tredje året sker ett ökat val av privata utförare.Det här vill vi satsa på:• Bra information och snabb handläggning till de privata utförare som ansöker om att bligodkända som utförare av hemtjänst i Partille 4:1• Uppmuntra personal inom äldreomsorgen att starta egna företag som utför hemtjänst ikommunen 4:2• Utveckla möjligheten att utöka de individuella valen inom hemtjänst och äldreboende4:318

Utvecklingsområde 5 – DemensPrecis som i övriga riket får Partille ett ökat antal personer med demenssjukdom i taktmed ökat antal äldre. Risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder.I de nationella riktlinjerna anges att 8 procent av alla som är 65 år och äldre, och nästanhälften av alla som är 90 år och äldre, har en demenssjukdom.De senaste åren har insatser gjorts inom kommunen för att förbättra omvårdnadsinsatsernaför personer med demenssjukdom. Ett tvärprofessionellt demensteam har bildats, flerplatser inom dagverksamhet har öppnats och lokala demensriktlinjer har tagits fram utifrånde nationella demensriktlinjerna. Målet med arbetet är att säkerställa god vård och omsorgtill personer med demenssjukdomar och deras anhöriga utifrån Socialstyrelsens nationellariktlinjer för demensvård. (Ur lokala riktlinjer för demens i Partille kommun 2011-2013)Det här vill vi satsa på:• I samarbete med primärvården tidigt upptäcka, utreda för att ge lämplig läkemedelsbehandlingtill personer med demenssjukdom 5:1• Fortsätta utveckla kvalitén i vård och omsorgen om de demenssjuka 5:2• Fortlöpande skapa särskilt boende för personer med demenssjukdomar för att täckabehoven samt se över miljön på de befintliga boendena så att den anpassas eftergällande lagstiftning. 5:3• Yngre personer med demenssjukdom och deras behov av dagverksamhet och andrastödinsatser. 5:4• Fortlöpande utveckling av stöd till anhöriga till demenssjuka. 5:519

Utvecklingsområde 6 – Social samvaro och aktiviteterSocial samvaro och aktiviteter ska ge de äldre förutsättningar att skapa en meningsfull ochinnehållsrik vardag. Det sociala innehållet i omsorgen om äldre påverkar både hälsa ochvälmående. Ett bra socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både de äldre och personalenoch kan också ha en positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Insatser från frivilligaorganisationer kan bryta ensamhet och isolering.Satsningar inom det sociala innehållet har byggt på att personalen får utveckla tekniker föratt bättre kunna lyssna på de äldre och på vad de önskar och vill. Utifrån denna kunskap kanman sedan skapa olika aktiviteter för att ge de äldre en meningsfull vardag. Det kan handlaom att bygga trädgårdar i närheten av äldreboenden, starta träffpunkter eller bjuda in tillkulturaktiviteter, men också om att ge utrymme för skapande som att måla, skriva, sjungaeller laga mat. Många har dock uppmärksammat att äldreomsorgen är van vid att skapa kollektivaaktiviteter, medan en stor del av de äldre gärna vill ha mer individuella aktiviteter.Det är inte ovanligt att en äldre person har nedsatt syn eller hörsel. Svårigheter att tala efteren stroke kan innebära problem. För att utveckla vardagen behöver vi göra saker tillsammansmed de äldre utifrån deras önskemål och utifrån ett salutogent förhållningssätt.Foto: Stephan BerglundDet här vill vi satsa på:• Låta den som får insatser vara med och bestämma, så långt det är möjligt, om hurinsatserna ska utformas. 6:1• Uppmuntra enskilda att fortsätta med en vana eller hobby, även på särskilt boende ellerom man har insatser från hemtjänsten. 6:2• Bjuda in närstående och uppmuntra dem till delaktighet. 6:3• Utveckla frivilliginsatser till exempel via volontärverksamheten. 6:4• Utveckla insatserna individuellt för att skapa vardagsglädje. 6:5• Samarbete med andra förvaltningar, främst Kultur- och fritidsförvaltningen. 6:620

Utvecklingsområde 7 – Mat och nutritionMaten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen,utan även för vår livskvalitet. Maten har stor betydelse på hälsa och livsglädje. Attmaten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och önskemålär därför av största vikt och förebygger undervikt. Gemenskapen runt en måltid är ofta enviktig del av det sociala innehållet. Måltiderna skall upplevas som höjdpunkter underdagen. Därför har måltiderna en central betydelse i planering och utformning av äldreomsorgen.Kvaliteten på maten skall vara hög.Att anpassa efter den äldres vanor kan handla om att anpassa valet av livsmedel och måltidsmiljöefter vad den äldre är van vid och tycker om. Det innebär också att tillmötesgåpersoner som vill äta särskild mat av exempelvis religiösa, kulturella eller etiska skäl.Det här vill vi satsa på:• Valfrihet att välja mellan två rätter. 7:1• Måltidsmiljön anpassas efter den äldres vanor, det kan handla om att anpassa valetav livsmedel, tillmötesgå personer som vill äta särskild mat av exempelvis religiösa,kulturella eller etiska skäl. 7:2• Öka flexibiliteten för brukaren att själv kunna påverka vilken tid man vill äta måltiden.7:3• Revidera kost och nutritionspolicyn och implementera den ut i verksamheten. 7:4• Åtgärder som förebygger undervikt. 7:521

Utvecklingsområde 8 –Information / kommunikationÄldre i Partille kommun får information om kommunens verksamheter för äldre både viaInternet och tryckt materiel. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar för att all informationska vara aktuell, relevant och lättbegriplig.Informationen på webben (www.partille.se) består av fast information om kommunensverksamheter samt av nyheter. Besökare på webben kan lämna synpunkter och framföraklagomål via elektroniska formulär. Partille kommun har också en sida på Facebook därbesökare kan ta del av kommunens nyhetsflöde, kommentera och ställa frågor.Den tryckta informationen består av broschyrer, informationsblad samt vid behov riktadebrev eller andra utskick till kommunens äldre invånare. Aktuell information om verksamheterför äldre annonseras också i Partille Tidning i samband med Partille kommuns gemensammamånadsannons i tidningen.Tryckt information finns tillgänglig i kommunens hälsodisk i Partille Kulturum, i kommunhuset,på äldreboenden och seniorträffarna samt PartilleRehabs reception. Information omverksamheter för äldre kan man också få via telefontjänsten Äldre Direkt.Det här vill vi satsa på:• Prova och utvärdera nya kanaler för att nå ut med information, i första omgångenavseende förvaltningens förebyggande verksamheter 8:1• Utvärdera befintlig information både gällande intresset för vad som publiceras och hurinformationen uppfattas i målgruppen. Utvärdering bland annat genom att mäta antaletbesök på olika sidor och diskussioner i fokusgrupper eller liknande. 8:2• Utveckla webbaserade tjänster, som till exempel göra det möjligt för besökare på webbenatt själva göra en preliminär beräkning av sin avgift för äldreomsorg, webbformulärför ansökningar av vissa insatser med mera 8:3• Utveckla relevanta elektroniska tjänster (e-tjänster) enligt kommunövergripandeuppdrag och riktlinjer. 8:4Foto: Calle Bredberg22

Utvecklingsområde 9 – Personalens kompetens ochrekryteringsbehovAnsvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa:gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en lönestrategi somstödjer medarbetarnas utveckling.Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det skafinnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Det är viktigt attpersonalens sammansättning motsvarar befolkningens sammansättning bland annat vadgäller kön och etnicitet.Medelåldern bland de anställda inom äldreomsorgen är 45 år. Pensionsavgångar är i snitt6-8 personer per år. För år 2011 var utbildningsnivån på omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen72 procent och inom korttidsenheten 97 procent.Rekryteringsbehovet inom GRRekryteringsbehov – antal personer per yrke till och med 2020 inom Göteborgs Regionen2010 2012 2014 2016 2018 2020 % av2009 årsanställdaundersköterska 730 2 290 3 900 5 630 7 540 9 610 191%vårdbiträde 590 1 790 3 010 4 270 5 600 7 090 129%sjuksköterska 160 490 930 1 190 1 550 1 950 131%ledningspersonal 70 290 390 570 760 950 105%socialarbetare 200 600 1 010 1 430 1 970 2 320 106%Det här vill vi satsa på:• Äldreomsorgens personal skall ha lägst undersköterske- eller omvårdnadsutbildningnär de anställs. 9:1• Genomföra demensutbildning via webb för undersköterskor. 9:2• År 2015 ska 95 procent av omvårdnadspersonalen ha grundutbildning och satsningarfortsätter via validering. 9:3• Varje enhetschefsområde skall ha 2-4 personal med yrkeshögskoleutbildning ellerspecialutbildning lägst gymnasienivå med inriktning mot demens eller psykiatriår 2015. 9:4• År 2022 skall varje enhetschefsområde ha 4-5 yrkeshögskoleutbildad eller specialutbildninglägst gymnasienivå med inriktning mot demens eller psykiatri. 9:5• Utvecklingen av ledarskapet tryggas med hjälp av den kommande nationella ledarutbildningen.Samtliga ledare ska genomgå utbildningen och detta ska vara genomfört år2022. 9:623

Utvecklingsområde 10 – Bostäder och lokalerAntalet äldre ökar i kommunen och därmed också behovet av platser eller lägenheter påtrygghetsboende och på särskilt boende. Omvandlingen från servicehus till framtida trygghetsboendepågår successivt. Ett flertal platser på de särskilda boendena har gjorts om tilldemensplatser.Partille kommun ska kunna erbjuda parboende för dem som så önskar. Utformningen avframtida trygghetsboende ska vara attraktiv med hänsyn till öppenhet och allmänhetenstillgänglighet. Såväl trygghetsboende som särskilt boende ska ha en salutogen inriktning.Det här vill vi satsa på:• Alla ska ges förutsättningar att bo kvar i hemmet och få den hjälp som behövs enligt denså kallade kvarboendeprincipen. 10:1• Successivt skapa ett salutogent äldreboende med hälsofrämjande miljöer inom- ochutomhus. Färgsättning och belysning förbättras och tomtmark utnyttjas bättre. 10:2• Servicehus omvandlas till trygghetsboende successivt allt eftersom lägenheter blirlediga. 10:3• Påbörja planering av nya trygghets- och äldreboenden i nära samarbete med samhällsbyggnadskontoretoch Partillebo med sikte på 2015 – 2020. Utforma vissa lägenheter såatt de passar för/möjliggör parboende. 10:4• På sikt samverka med grannkommunerna om nya äldreboenden 10:524

Utvecklingsområde 11 – KvalitetsarbeteDet är i mötet mellan omsorgspersonal och den enskilde som kvaliteten i omsorgen blirtill. Kvalitet är något som upplevs mycket personligt. Alla som arbetar med äldre ska ha ettsalutogent förhållningssätt och de äldre ska ha ett verkligt inflytande över stödet som ges.Alla synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättraverksamheten. Genom att använda avvikelsehantering, riskanalyser, brukar och medarbetarenkäter,resultat från nationella kvalitetsregister och synpunktshantering ökar delaktighetenoch dessa verktyg ingår i kvalitetsledningsarbetet.Vård och omsorgsförvaltningen har påbörjat ett arbete att införa Lean, som är en förbättringsfilosofimed fokus på att bland annat undanröja slöseri.Det här vill vi satsa på:• Se till att behoven tillgodoses inom reglerad tidsram 11:1• Alla insatser handläggs och verkställs på ett rättssäkert sätt 11:2• Analysera brukarundersökningar för att höja kundnöjdheten 11:3• Utveckla arbetet med Lean till fler enheter 11:4• Utveckla verksamheten utifrån de resultat som redovisas i nationella registren 11:5• Förbättra internkontrollen 11:6Utvecklingsområde 12 - SamverkanSamverkan mellan olika huvudmän, förvaltningar och verksamheter är avgörande för attunderlätta för den äldre. Genom ett nära samarbete med andra kommuner, Västra Götalandsregionen(VGR), Göteborgsregionen GR, och FOU i Väst sker ett erfarenhetsutbyteoch utvecklingsarbete.Det pågår ett samverkansarbete mellan Partille, Öckerö, Mölndal, Härryda och Göteborgskommun och primärvården i Göteborg och södra Bohuslän, Angereds närsjukhus, Frölundaspecialistsjukhus, brukarorganisationer, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Bakgrunden är ett behov av att se hälso- och sjukvården som en helhet i frågor som rörbemötande, trygghet och kontinuitet i vårdkedjan. Detta kräver att aktörerna arbetar målinriktat,tvärorganisatoriskt och långsiktigt.Med detta som utgångspunkt har förvaltningscheferna från nämnda organisationer bildatLedningsgruppen för samverkan, förkortat LGS. LGS har ny struktur från år 2011 med fyratemagrupper; Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre och till dessa finns fjortonlokala närområdessamverkansgrupper.Det här vill vi satsa på:• Samverka med andra kommuner, primärvård och med länssjukvården för att bättretillgodose de äldres behov både lokalt och i temagrupperna. 12:125

8 AktivitetsplanI planen finns de aktiviteter som startar eller pågår under åren 2012-2013. Planen revideras årligen.År Aktivitet AnsvarigÅr 2012Värdegrund1:1Arbete med framtagande avvärdighetsgarantier(mars 2012-juni 2012)EnhetschefVärdegrundsrådetVärdegrund1:2Informationsmaterial om införande avvärdighetsgarantier tas fram.InformatörVärdegrund1:4Personcentrerad vård/individuella insatsergenom förbättrade genomförandeplaner.Enhetschefer, kontaktpersonerFörebyggande arbete2:1Genom hembesök informera äldre om detförebyggande hälsofrämjande arbetet föräldre som bedrivs i kommunen.Team inom HSVBFörebyggande arbete2:2Skadeförebyggande arbete, genom attutveckla arbetet med förebyggandeåtgärder på ett systematiskt sätt.Senior Alert arbetsgruppen/MARFörebyggande arbete2:3Öka antalet aktiviteter som bidrar attstärka de äldres självkänsla genom ettrikt kultur- och fritidsliv.SeniorträffenAirisgruppen/EnhetscheferAnhörigstöd3:1Fler utbildningar som vänder sig tillanhöriga som har närstående som harfått en stroke eller en demenssjukdom.Föreläsning för att förbättra tandhälsan.Starta efterlevandegrupper.Föreläsning inom juridikområdet.Anhörigkonsulentertillsammans med enhetschefAnhörigstöd3:2Utveckla arbetet med anhörigstödsombud.Enhetschefer inom äldreomsorgenValfrihet4:1Se över rutiner för information ochhandläggning avseende de externa företagsom ansöker om att bli godkända somutförare av hemtjänst.UtvecklingssekreterareValfrihet4:2Uppmuntra personal att starta egna företagsom utför hemtjänst.UtvecklingssekreterareValfrihet4:3Se över möjligheten att utöka deindividuella valen inom hemtjänst ochäldreboende.Avdelningschef/enhetscheferinom äldreomsorgen26

Demens5:1I samarbete med primärvården tidigtupptäcka, utreda och ge lämpligläkemedelsbehandling till personer meddemenssjukdom.Avdelningschefer tillsammansmed arbetsgrupp för demenssamt via NOSAMDemens5:2Fortsätta utveckla kvalitén i vård- ochomsorgen om de demenssjuka.Avdelningschefer tillsammansmed arbetsgrupp för demensDemens5:3Fortlöpande skapa särskilt boende förpersoner med demenssjukdomar för attupptäcka behoven samt se över miljön påde befintliga boendena så att den anpassasefter gällande lagstiftning.Avdelningschefer tillsammansmed arbetsgrupp för demensDemens5:4Kartlägga behovet av dagverksamhet ochandra stödinsatser för yngre personermed demens.Avdelningschefer tillsammansmed arbetsgrupp för demensDemens5:5Fortlöpande utveckla stöd till anhöriga tilldemenssjuka.Avdelningschefer tillsammansmed arbetsgrupp för demensSocial samvarooch aktiviteter6:1Låta den som får insatser vara med ochbestämma, så långt det är möjligt, omhur insatserna ska utformas.Enhetschefer tillsammans medmedarbetare/kontaktpersonSocial samvarooch aktiviteter6:2Uppmuntra enskilda att fortsätta med envana eller hobby, även på särskilt boendeeller om man har insatser frånhemtjänsten.Enhetschefer tillsammans medmedarbetare/kontaktpersonSocial samvarooch aktiviteter6:3Social samvaro ochaktiviteter6:4Social samvarooch aktiviteter6:5Bjuda in närstående och uppmuntra demtill delaktighet.Utveckla frivilliginsatser till exempelvolontärverksamhet.Utveckla insatserna individuellt för attskapa vardagsglädje, sker genom attutveckla genomförandeplaner.Enhetschefer tillsammans medmedarbetareEnhetschefer tillsammans medvolontärverksamhetenEnhetschefer tillsammans medmedarbetare och AirisgruppenSocial samvarooch aktiviteter6:6Mat och nutrition7:1Utöka samarbetet med andra förvaltningar,främst Kultur- och fritidsförvaltningen.Valfrihet att välja mellan två rätter genomatt på restauranger och särskildaboenden servera två dagens rätt.Avdelningschefer/enhetscheferAvdelningschef/enhetscheferoch kostchefMat och nutrition7:2Måltiderna anpassas efter den äldres önskemålvilket innebär t.ex att aktivt frågaefter, vara lyhörd för och anpassa maträtteroch utformning av måltidsmiljö efterden äldres egen vilja.Enhetschef med medarbetare/kostchefMat och nutrition7:3Öka flexibiliteten för brukaren att självkunna påverka vilken tid man vill ätamåltiden.Avdelningschef/enhetschefer/kostchef27

Mat och nutrition7:4Revidera kost och nutritionspolicyn ochimplementera den ut i verksamheten.Enhetschefer och kostchef/utvecklingsledareMat och nutrition7:5Utveckla åtgärder som förebyggerundervikt.Avdelningschef/enhetschefer/kostchefInformation8:1Prova och utvärdera nya kanaler för att nåut med information, i första omgångenavseende förvaltningens förebyggandeverksamheter.Informatör i samarbete medAvdelningschef HSVB/Enhetschef HSVB ServiceInformation8:2Utvärdera befintlig information gällandeintresset för vad som publiceras påwebben.InformatörInformation8:3Påbörja utvecklingen av webbaseradetjänster.Informatör, berörda avdelningsochenhetschefer samtIT-avdelningenInformation8:4Utveckla relevanta elektroniska tjänster(e-tjänster) enligt kommunövergripandeuppdrag och riktlinjer.Informatör i samarbete medinformations- och IT-enhetenPersonal ochkompetens9:1De som anställs inom äldreomsorgen skalllägst ha undersköterske elleromvårdnadsutbildning.EnhetscheferPersonal ochkompetens9:2Bostäder och lokaler10:1Undersköterskor ska genomgå ABCutbildningför demens via webben.Individanpassa hemtjänst så att alla gesförutsättningar att bo kvar i hemmet ochfå den hjälp som behövs.EnhetscheferEnhetscheferBostäder och lokaler10:2I samarbete med Partillebo successivtskapa ett salutogent äldreboende vid omochnybyggnation.Avdelningschef/ enhetscheferoch lokalsamordnareBostäder och lokaler10:3I samarbete med Partillebo omvandlaservicehus till trygghetsboende succesivtallt eftersom lägenheter blir lediga.Avdelningschef ochlokalsamordnareBostäder och lokaler10:4Bostäder och lokaler10:5Påbörja planering av nya trygghets- ochsärskilda boenden. Utforma vissa lägenheterså det passar för parboende.Undersöka förutsättningarna för samverkanmed grannkommunerna vid nyaäldreboenden.Avdelningschef ochlokalsamordnareAvdelningschef ochlokalsamordnareKvalitet11:1Se till att behoven tillgodoses inomreglerad tidsram genom att fortlöpandeanalysera eventuella ”icke verkställdabeslut”.Enhetschef för biståndKvalitet11:2Alla insatser handläggs och verkställs påett rättssäkert sätt genom till exempelkollegial granskning.Biståndshandläggare ochenhetschefer28

Kvalitet11:3Analysera resultat från Äldreguiden ochÖppna jämförelser 2012 med fokus påsocial samvaro och mat.Avdelningschef och enhetscheferKvalitet11:4Kvalitet11:5Påbörja Lean i ytterligare enheterAnalysera resultat från de nationellakvalitetsregistren för utveckling avverksamheten.Avdelningschef och enhetscheferAvdelningschef/enhetscheferKvalitet11:6Samverkan12:1Förbättra internkontrollenInitiera och driva samverkansfrågor vadgäller äldre i närområdessamverkansgruppen(NOSAM).Avdelningschef/enhetscheferAvdelningscheferÅr 2013Värdegrund1:3Införande av lokala värdighetsgarantier(Jan 2013)EnhetschefVärdegrundsrådetInformation8:4Påbörja utveckling av relevantaelektroniska tjänster (e-tjänster) enligtkommunövergripande uppdrag ochriktlinjer.Kommunledning, IT-avdelning,Informationsavdelning,informatör29

Bilaga 1:Statistik och nyckeltalÄldreomsorgen totaltTotalt finns 226 platser i äldreomsorgen varav 145 är platser för demens och 81 är platser försomatik.Antal platser i äldreomsorg totaltAntal platser Äldreomsorgen 2008 2009 2010 2011Totalt antal platser äldreboende 194 208 218 226Totalt antal servicelägenheter 88 78 38 21Totalt antal lägenheter i trygghetsboende 24 34 54 67 *Antal timmar hemtjänsten/månad 22 833 22 876 20 167 19699*Budgeterat antal timmar/månad 21 170 22 517 22 648 21017Totalt antal hemtjänsttimmar/år 274 808 274 508 242 065 236388 ***Mosaiken ingår inte i siffrorna **Tom juni 2011per månad t.o.m. juni 2011* ** Prognos helår 2011 baserat på antal timmar hemtjänstKostnader för äldreomsorgen totaltNedanstående tabell visar jämförelser mellan GR:s kommuner avseende kostnaderäldreomsorgen totalt kr/inv. 65-w år. Liksom genomsnittet bland GR-kommunerna minskarkostnaden för äldreomsorg mellan 2008 till 2010 i Partille, sett till kr/invånare 65 år och äldre.En anledning kan vara att åldersgruppen 65-w har blivit större och att denna grupp är friskareän tidigare.2330

Kostnad äldreomsorg totalt (inkl. öppen verksamhet), kr/inv65‐w år65000,060000,055000,050000,045000,040000,035000,030000,0200820092010HemtjänstenI Partille var det 1069 personer som hade hemtjänst i ordinärt boende i augusti 2011. Partillehar haft en minskning av hemtjänsttimmar det senaste året, en anledning till detta kan varaatt andelen 65 år och äldre är friskare än tidigare.Antal hemtjänsttimmarVerksamhet 2009 2010 2011Timmar genomsnitt/mån omsorg 18725 16112 15441Timmar genomsnitt/mån stöd & service 4150 4061 4258Timmar genomsnitt/mån. totalt Partille 22875 20173 19699Kostnader för hemtjänstenKostnaden per brukare avseende hemtjänst är något lägre än tidigare år. Av detta kan mandra slutsatsen att andelen äldre som har hemtjänst är hög i Partille. I oktober 2010 hadedrygt 12 procent av alla över 65 år någon hemtjänstinsats. Det kan jämföras med Mölndaldär enbart drygt sju procent hade hemtjänst. I Partille har man aktivt arbetat för att personermed hemtjänst skall få bo hemma i så stor utsträckning som möjligt. Vilket har lett till attandelen med hemtjänst är hög jämfört med andelen med särskilt boende.2431

Kostnad kr/brukare, gällande hemtjänst inom äldreomsorg250000200000150000100000500002008200920100Äldreboende och trygghetsboendeFlera särskilda boende platser har öppnats i Partille kommun de senaste åren medanandelen av kommuninvånare som har särskilt boende är lågt. Att behovet av särskildaboenden har ökat de senaste åren beror troligen på att de personer som bor i särskildaboenden är 80 år eller äldre och för det flesta handlar det om bostad de sista åren. I stort settalla har någon form av psykisk och eller fysisk funktionsnedsättning.Antal platser 2010 och 2011Totalt antalplatserVaravsomatiskaVaravdemensJonseredsgården 50 (50) 8 (24) 42 (26)Kullegården 58 (58) 20 (27) 38 (31)Furulund inkl.Grenvägen (8) 118(109) 53 (53) 65 (56)Totalt: 226 (217) 81 (104) 145 (113)2010 års siffror inom parentes.Kostnaden för särskilt boende utslaget på alla invånare som är 65 år och äldre är marginellthögre än genomsnittet inom GR.2532

Kostnad kr/inv 65‐w inom vård‐ och omsorg enligt SoL ochHSL i särskilt boende40000,035000,030000,025000,020000,015000,020082009201033

Bilaga 2:Synpunkter från brukare, anhöriga, personalen och pensionärsorganisationernapå äldreomsorgen i framtiden1. FokusgrupperUnder våren inbjöds brukare, anhöriga, personal och pensionärsorganisationerna för att ifokusgrupper diskutera vad de tyckte var viktigt för en bra äldreomsorg i framtiden. Även omsvarsgrupperna var relativt små så kan svaren kanske ändå ge en viss vägledning om vadsom är viktigt för äldreomsorgen i framtiden.I undersökningen ansåg brukare och personal att mer tid, fler personal och personalkontinuitetsamt förmåga att möta framtidens brukare som ställer andra krav var viktigast föräldreomsorgen i framtiden. Även möjlighet till aktiviteter, gemenskap och samvaro fick högprioritet. Pensionärsorganisationerna och anhöriga ansåg att utbildning för personal,helhetssyn med pensionären i fokus, synliga chefer och boendemiljön var viktiga förframtidens äldreomsorg.RangordninorganisationerBrukare Personal Pensionärs-Anhöriga x)1 Mer personal Mer tid hos brukaren Utbildad personal Bra vård-trevligt-ettgott liv2 Mer tid till brukaren Personkontinuitet Bemötande/respekt Värdigt3 Trygghetslarmetska fungera4 Personal tillgängligför att kunnaservera mat5 Undvika kollisionmellan de boendesoch personalensbehov6 Mer tid för spontanbesök7 Mer gemensammaaktiviteterMöta framtidensbrukare som ställerandra kravIndividanpassa denhjälp som gesFlexibel matdistribution i val ochmatalternativFlexibla, ha olikaalternativ för attkunna konkurreramed externa utförareMöjlighet till utflykteroch samvaro8 Lokaler för samvaropå nära hållUpplevelser utanförhemmet9 Empatisk personal Äldreboenden somkan erbjudaaktivitet/träning10 Beslutsfattare ska Personalen får tid,förstå att det är inte behöver kännamänniskor man stressarbetar och varamed ute iverksamhetenPensionären ifokus/helhetssynGod matSynliga cheferBra boendemiljöerIndividuellaktiveringRealistiska målGlädjeMedbestämmandeUtbildning/handledningför personalenSnabb handläggning/insatserMat/fika/kostpärm/ombudLevnadsberättelserGenomförandeplan/återkommande vplsittningarTeamträffar vidbehovVad kan vi göra somanhöriga/bidra somresursStudiecirklar föranhöriga/anhörigträffar/”kvartsamtal”/anhörig-forumx) I fokusgruppen med anhöriga gjordes ingen rangordning2734

2. WebbundersökningUnder våren gjordes även en undersökning där brukare, anhöriga eller invånare i Partillekommun via e-post kunde lämna synpunkter på äldreomsorgen. De synpunkter somframkom var:- Viktigt att det är samma personal som återkommer (personkontinuitet)- Att personalen är utbildad och engagerad- Mer personal- Skälig lön för de som arbetar med äldreomsorg- Synpunkter på maten- Individuella lösningar för äldres boenden- Lyssna mer på anhöriga och även personalen som har kunskap om de äldres behov- Fler aktiviteter2835

Partille kommun, vård- och omsorgsförvaltningen, 433 82 Partille • Besök: Gamla Kronvägen 34Tel 031 792 10 00 • www.partille.se • E-post: vardochomsorgsforvaltningen@partille.seVård- och omsorgsnämndens plan för äldreomsorgen 2012-2022, Framtagen av Partille kommun, januari 2012