Björndammens skola F-9 - Partille kommun

Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelseBjörndammens Område 1-16 årLäsåret 08/09Björndammens skola F-9Björndammens fritidshemBjörndammens förskoleklasser

1. InledningKvalitetsredovisning 2008/09 bygger på teamplaner, utvärderingar, avstämningar ochresonemang som förts kontinuerligt i vår ledningsgrupp och nätverk. Analysen har igörligaste mån knutits till den lokala arbetsplanen – trots insikt i att strukturen iBjörndammens LAP inte hunnit synkas med riktlinjerna för BUF:s kvalitetsredovisning.1.1 Underlag och rutinerAnalyserande diskussioner kring skolans utveckling över tid förs i olika nivåer: områdetsrektorer träffas varje vecka, skolans ledningsgrupp varje måndag, rektorer ochspårutvecklare i förskolan 1 gång/månad den samverkande ledningsgruppen för 1-16-årsverksamheten (12 personer) och dialoggrupper som Utvecklingsnätverket (20 pedagoger)träffas två-tre gånger per termin. Spåren diskuterar innevarande verksamhetsår i sambandmed en stängningsdag i maj. Elevhälsoteamet har ett särskilt ansvar för barn i särskildabehov och Likabehandlingsteamet speglar det elevsociala klimatet.Jämförbar statistik kommer från Skolverket, förvaltningens centrala mätningar ochbetygsstatistik som bl a plockats fram av Studie- och Yrkesvägledaren.2. Verksamhetens förutsättningarBjörndammens förskolor och skola ingick fram till årsskiftet 08/09 i Område Centrala Partille iBarn- och Utbildningsförvaltningens inre organisation. Därefter ombildades BUF-strukturenså att sju nya logiska/geografiska rektorsteam fick direkt ansvar för driften. FörBjörndammens del underlättades på så sätt fokuseringen på samlade 1-16-årsinsatser (somredan tidigare präglat vardagsarbetet).Fr o m 090101 leds området nu av ett team jämställda rektorer: Karin Rådesjö med ansvarför Björndammens och Ensittarevägens förskolor och Dbv-verksamhet, Susanne Krook medansvar för Björnstugan, Stora Terrassens förskola och Björndammens Skola F-6 och AnteBränholm med ansvar för skolans år 7-9. Under våren -09 hade den senare också ansvaretför skolrestaurang, lokalvård och vaktmästeri (enheter som fr o m läsåret 09/10 förs över tillen ny serviceorganisation inom BUF)2.1 Beskrivning av verksamhetenBjörndammens förskolor har ca 260 barn fördelade på 14 avdelningar. Det finns tvådagbarnvårdare som ansvarar för en barngrupp på 13 barn.Björndammens Skola har ca 440 inskrivna elever. Av dem hör 41 barn till förskoleklasser och145 ingår i skolbarnsomsorgen (130 på fritidshem, 15 på fritidsklubben).Verksamheten är indelad i tre spår vertikalt över hela åldersspannet 6-16 år:Montessorispåret strävar efter att stimulera lärande nyfikenhet hos varje barn. Denvägledande Montessoritanken är ”Hjälp mig att hjälpa mig själv att lära”.Utespåret anser att elever kan lära mer i situationer som är spännande och väckernyfikenhet. Upplevelser, trygghet och engagemang utvecklar barns kunskaper, känslor ochförståelse.Språkspåret vill främja barnens språkutveckling, ge utrymme för alternativa arbets- ochuttryckssätt, öka barnens förmåga till samarbete och ge dem möjlighet att möta varandramed hjälp av språket.1

Varje förskola är knuten till ett spår:Montessorispåret Stora Terrassen och BjörnstuganUtespåretBjörndammens förskolaSpråkspåretEnsittarevägenVarje spår på skolan består av ca 150 elever och tio-tolv lärare. Resursarbetslagets personal(knappt fyra tjänster) har som huvudsyfte att erbjuda stöd kring både basfärdigheter/språkoch socialt växande. Den kommungemensamma ”Lilla Gruppen” hör också till Björndammen.Där får sju-åtta elever i åldrarna 9-12 år speciellt stöd så att de skall kunna återslussas tillsina hemskolor i skolår sex.Barnkullarna i de centrala delarna av Partille minskar stadigt och elevantalet sjunkergenerellt inom grundskolan. I det perspektivet har Björndammens läge stärkts under densenaste treårsperioden. Skolans elevtal kommer t o m att öka ht -09, hamnar på närmare10% fler än vad som bor i själva upptagningsområdet. Ett 20-tal elever kommer också frånandra kommuner.2.2 PersonalBjörndammens förskolor har knappt 60 anställda (26 förskollärare, 23 barnskötare, 3kokerskor, 3 lokalvårdare).I området har vi tillgång till en egen specialpedagog och enutvecklingspedagog. Dessutom utnyttjas specialkompetens inom UK-stöd, som gerkonsultstöd i arbetet kring barn i särskilda behov.Björndammens Skola har haft ett 70-tal anställa läsåret 08/09. Drygt hälften arbetar somlärare inom grundskolan. Nio tjänster ryms inom förskoleklass/skolbarnsomsorg, tolv inomservice (kok/städ/vaktm). Till verksamheten hör också deltidstjänster för administration,ekonomi, kurator, psykolog, skolsköterska, bibliotek och SYV.Andelen behöriga lärare har aldrig varit högre på Björndammen än senaste läsåret. Vi harockså förmånen att ha en stabil lärarkår, ytterst få har slutat de senaste åren – nytillskottenbland personal rekryteras nästan uteslutande för att ersätta föräldralediga.De korta sjukskrivningarna har sjunkit gradvis senare år och hamnade på en låg nivå även08/09. Bemanningen har ändå varit problematisk under året: en anmärkningsvärt hög andelav personalen drabbades av allvarliga svårbehandlade sjukdomar, skador med långläkeprocess eller personliga familjetragedier. Trots sådana ansträngande villkor i en redansnålt tilltagen personalkår höll verksamheten hög kvalitet - hela året präglades av ett stortkollegialt ansvar och omsorg om elevernas lärande.2.3 Ekonomiska och materiella resurserOmsättningen på Björndammens område 1-16 slutar på 42 milj kronor. Verksamhetenfinansieras genom prestationsersättning (olika barn/elevpeng för olika åldrar, för fritidshemoch för förskoleklass) 80 % av kostnaderna går till löner.Förskolorna har under en lång följd av år slutat på plus i bokslutet. Under en tioårsperiodfram till 2007 visade skolans bokslut minus vid årsskiftet, de underskotten fördes sedanvidare år från år. Till skillnad från andra enheter i förvaltningen har Björndammen aldrigtillförts extra stöd för att komma i balans, men nu är skolan ändå i balans. Ett tillstånd somockså fört det goda med sig att skolan för första gången på många år kunnat öka sinpedagogtäthet – under läsåret har snittet legat på 7,3 lärare på hundra elever, någrationdelar uppåt i ett flerårsperspektiv men fortfarande lågt i jämförelse med landet som helhet( 8,4 lärare/100 elever) eller kategorin kranskommuner till storstad ( 8,0 på 100)Ekonomin är i hamn tack vare en tjänstefördelning som bryter mot det vanliga mönstret närskolor organiserar sig i låg-, mellan- och högstadium. På Björndammen arbetar vi över alla2

stadiegränser och har byggt scheman som anpassat ett udda elevtal (ca 45 per årskull) till ettspår-, mentors- och ämnesupplägg som kombinerar ekonomisk effektivitet med moderntpedagogiskt nytänk.I 2009 års budget för den samlade förvaltningen avsattes 4 milj i riktade medel för att stärkaelevsociala insatser och delvis kompensera skolor i socialt mer belastade områden.Björndammen tillfördes då medel för en kurators- och en specialpedagogstjänst.Rekryteringen tog tid så de nya tjänsterna bemannades inte förrän ht -09, men undervårterminen användes delar av de öronmärkta pengarna till extraundervisning ibehörighetsämnena ma/sv/eng – en av en handfull extraåtgärder som ledde fram till attsamtliga Björndammens avgångselever klarade gymnasiebehörighet sommaren -09.En annan grupp som fick bättre förutsättningar 2009 var barnen med utländsk härkomst.Eleverna erbjuds nu Sv2-undervisning enligt Skolverkets riktlinjer och i samarbete medkommunens modersmålssamordnare har vi ökat antalet elever som får undervisning i sitteget hemspråk.I Parkleksområdet har skolan sedan tre år en överenskommelse med Partillebo omupprustning av lek- och idrottsytor. 2008 års insats var den mest omfattande hittills, enomläggning från grus till konstgräs på fotbollsplanen.Parkleken är också utgångspunkt för mycket av områdets uteaktiviteter. På andra sidanvägen ligger Skolskogen, ett skogsområde på 14,4 hektar som Björndammen sedan 2008förvaltar åt Partille kommun. I skolskogen görs NO-undervisningen konkret, där kombineraspraktisk omvärldskunskap med vardags-”forskning”, vi har skapat fikaplatser som användssom lektionssalar, skogen är en arena vid trygghetsdagar och utflykter m m. För att flerskall ha glädje av Skolskogen finansierar Folkhälsorådet en fritidspedagog en dag i veckanså att fler skolor kan boka in temadagar i Björndammens nya skolskogsområde.Den största ekonomiska satsningen utifrån handlar annars om att höja datatäthet och–kompetens. Under senare år har datautbyggnanden i BUF:s verksamhet stannat avberoende på dyra leasingvillkor, under våren -09 erbjöds mer rimliga upphandlingsavtal sombör accelerera datakapaciteten i Partille. Kommunledningen avsatte dessutom 2009 medelför att garantera en-till-en-datorer till tre pilotprojekt spridda över Partille. Under vårengodkändes Björndammens plan för ”Inter@ktivt IT-lärande” i den satsningen, datorernakommer att delas ut till alla elever i år 5 och 6 och förväntas vara på plats i oktober. Deindividuella datorerna är bara en av nysatsningarna inom IT-sidan: förskolorna har bl a börjatanvända digitala ramar på alla enheter och där har en 0,25-tjänst använts för att inspireraoch åldersanpassa dataanvändandet. I skolan fick en 5/6:a under senvåren möjlighet atttesta två sorters mindre personliga datorer - bl a den typ av Mac-datorer som kommer attspridas på skolan i höst.2.4 KompetensutvecklingDen samlade fortbildningssatsningen inom Björndammens förskolor har handlat om”Interkulturellt förhållningssätt”. Syftet med utbildningen är att medvetandegöra och visa påden viktiga uppgift som all personal inom förskolan har då det gäller arbetet med barn medutländsk härkomst. Ett önskvärt resultat är att öka kunskapen i att skapa goda möten överkulturgränserna och vidga synsättet på olikheter och likheter.Den största delen av lärarnas fortbildning har handlat om att gå vidare i den grundläggandePIM-utbildningen (datakunskap). Arbetsgivarens fortbildningsdagar har växlats in motindividuella PIM-studier, och områdets IT-samordnare har haft en viktig funktion i att inspireraoch slussa sina lärarkollegor framåt mot diplomering i PIM3-nivå (som stimulans har skolandessutom delat ut var sin bärbar dator till lärarna som klarat PIM3-målet)Fler fortbildningsinsatser som knyter an till nya möjligheter tack vare digitaliseringen är t exUnikum, Framtidens lärmiljö och tema på teampilotsdagar:Unikum är ett redskap för ökad kommunikation mellan elev, föräldrar och lärare. Underläsåret 08/09 testades programmet i fyra klasser, i samband med det hölls en utbildning förberörd personal och föräldrar i klasserna. Utvärderingen av Unikum visade på många3

positiva effekter, därför går hela skolan över till att använda det digitala systemet fr o mläsåret 09/10.Framtidens lärmiljö kallas en fortbildningskurs för pedagoger som vill utveckla användandetav datorer i vardagslärandet. Från Björndammen har fyra lärare deltagit senaste läsåret ochutbildningen fick påtaglig och positiv effekt i ett schema -och ämnesövergripande projekt”Alive” som alla äldreelever var med om i mars. Teori och praktik från den gemensammaBUF-utbildningen applicerades direkt i en flerveckorssatsning som både breddadekunskapssyn och utnyttjade tekniska tidsenliga former för hur ungdomar lär sig tillsammans.I förvaltningen finns s k ”teampiloter” som sammankallas några gånger per termin för att bl adiskutera och tolka kursplaner, didaktik, pedagogiska begrepp och samsyn inom kommunensskolor. IT:s roll i den moderna skolan har tagits upp vid några teampilotsträffar. FörBjörndammen betydde det bl a att insikten om datafrågor stärktes, huvudföreläsaren från enteampilotsdag bjöds sedan hit för en fortbildningskväll för både personal och föräldrar.Efter Skolverkets granskning av Partilles skolor har fritidshemsverksamheten lyfts fram ochäven där används ett system med ”piloter” som kontakt- och påverkansaktörer. Nu har allasådana personer fått i uppdrag att ta fram förbättringsåtgärder, de önskemålen kommersedan att ligga till grund för en förvaltningsgemensam fortbildning med syfte att höjakvaliteten inom skolbarnsomsorgen (representanter för förskoleklass ingår också ifritidshemsprojektet)3. Viktiga händelser under läsåretUnder våren 2008 blev Björndammens Skola föremål för Skolverkets nationella granskning.Vi valde då att markera det gemensamma 1-16-årsperspektivet och betonade konsekventden ålders- och stadieövergripande organisationen. Två rutinerade inspektörer frånSkolverket gjorde en noggrann genomlysning av verksamheten och det som redovisadesbåde muntligt och skriftligt bekräftade mycket av det ledningsgruppen hoppats skulle skesom effekt av flera års ansträngningar att stärka kontinuiteten och arbeta långsiktigt kringvarje barns lärande och sociala växande:Skolverket noterade att de ”möter trygga småbarn på skolgården” och ”känner engagemangoch värme från de vuxna”. De märker glada kommentarer i korridorer och uppehållsrum ochträffar elever som är uppriktigt stolta över sin skola. De pratar pedagogiska kärnfrågor medmedvetna lärare och ”noterar elevernas utveckling i ett helhetsperspektiv från ett till sextonårs ålder” och ”ser att det råder en markant öppen och välkomnande stämning på skolan”.Att det långsiktiga 6-16-årsarbetet även ger resultat rent mätbart syns på avgångselevernasbetyg. Till gymnasiet levererar skolan nu elever med både optimistisk framåtanda ochförmåga att stå väl rustade för framtida studier. I Skolverkets senaste SALSA-mätning(betygssnitt kopplat till socioekonomiska faktorer i elevgruppen) fick Björndammen +25, detallra högsta värdet i hela stor-Göteborg. Den siffran grundas på vt-betygen 2008. Åretssammanställning är inte gjord, men allt tyder på att meritvärdessnittet på drygt 210 poänggenererar ett plus runt 15 – i så fall en ny säker placering på ”Topp 10” blandgöteborgsregionens skolor.Ett annat mätbart och märkbart bra resultat handlar om andelen behöriga till gymnasiet.Både 2008 och 2009 har Björndammen lyckats göra samtliga avgångselever behöriga till denationella programmen i gymnasieskolan. Det finns ett konsekvent sätt att genomrelationsskapande stötta, följa upp och utmana varje individ och trots att många funnits i”riskzon” ett år tidigare har Björndammen vid skolårets slut redovisat 93% behörighet bådasenaste åren.De som inte nått målen (tre elever båda åren) har under sommaren läst upp sitt betyg ochklarat Godkänt genom Sommarskolan, en insats som lett fram till 100% behörighet två år iföljd! I Sommarskolan ges elever som saknar Godkänt i ett av ämnena ma/sv/eng en chansatt koncentrationsläsa sitt ämne och sedan tenta upp för G i början av augusti.Sommarskolan arrangeras av Björndammens skola, men tar emot elever från helakommunen (ca 10 varje sommar under de tre åren Sommarskolan har funnits)4

En annan ny sommaraktivitet på Björndammen är ”Barnens Byggskola”. I samarbete medbyggföretaget NCC arrangerar vi en veckoaktivitet som introducerar 9-11-åringar i praktiskthantverk som snickeri, cementgjutning, målning och montering. NCC avsätter stora resurserför byggskole-projektet, de avlönar två egna byggledare plus fyra praktikelever frånPorthällas byggprogram. Björndammen står för lokaler, lunch, administration och lön för enfritidspedagog. Byggskolan har blivit ett uppskattat inslag för sommarlovslediga, totalt har ca110 barn (1/3 flickor) från hela Partille deltagit somrarna -08 och -09.Skriftliga omdömen i alla ämnen redan från år 1 blev obligatoriskt i lag fr o m ht 2008. Skolanhar under läsåret använt många personalmöten till att diskutera kunskapsbedömning somskall fastställas i skriftliga omdömen. Vi är medvetna om att det alltid kommer att finnasutrymme för tolkningar, men strävar efter att utveckla ett sakligt och gemensamt språk – ochgemensamma sätt att kommunicera så att föräldrar förstår hur varje enskild elev utvecklas.Även förskolan har ägnat mycket kraft åt att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Påvåra enheter utvecklas portfolioarbetet och personal från Björndammen har haft storpåverkan på ett kommungemensamt ”Synsätts”-dokument som under våren förankrats påalla förskolor. I förskolan är det t ex inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas.Partille ingår i ett system för kollegial granskning, rådgivning och kvalitetssäkring, ALP. Enförskola eller skola får under en period besök av pedagoger från grannkommuner. Syftet äratt höja medvetenheten, lyfta fram det som görs bra och sprida goda exempel. Under åretgjordes ALP-observationer på Stora Terrassens förskola. En lärare från Björndammen harockså deltagit som ALP-are på en skola i Alingsås.På Ensittarevägens förskola har personalen bytt lokaler med varandra som led i ettsamverkansprojekt för att öka kunskapen om de andra avdelningarnas arbetsvillkor.Resursarbetslagets personal genomförde i juni en studieresa till Bosnien där de bl a fick eninsyn i hur man arbetar med barn i särskilda behov. Man besökte både förskola och skolor avolika karaktär, fick ett öppet och fint bemötande och förhoppningen är att resan kan blistartskott för ett framtida samarbete över nationsgränserna. På samma sätt skapade Sambaelevernasavslutningsresa till Portugal förväntningar på individ- och skolkontakt mellanländerna. En-till-en-datorerna som delas ut till 5/6:or under hösten blir viktiga redskap iinternationaliseringen och när vi vill överbrygga språkliga, geografiska och tekniska barriärer.4. Arbetet i verksamhetenMed utgångspunkt från de målsättningar som satts upp i den lokala arbetsplanen redovisashär resultat och bedömning av måluppfyllelse samt åtgärder för ökad måluppfyllelse.4.1 Värdegrundsarbete – Uppföljning av likabehandlingsplanenMål i den lokala arbetsplanen- att barn/elever skall kunna utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och taställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagenInsatser under åretSedan många år har Björndammen haft en övergripande profil inom ”EQ & Värdegrund” ochvi har skapat förankrade rutiner för att stärka både självbild och grupptillhörighet. I de yngreskolklasserna finns ett schemalagt EQ-pass utlagt varje vecka. För sexor och sjuor finnsämnet ”Livskunskap” (60 min i perioder under året). För de äldsta eleverna ges godamöjligheter till värdegrundsdiskussion vid mötena med gruppens personliga mentor(sammanlagt 75 min/vecka).5

Under 2008 initierades ett arbete för att ytterligare befästa värdegrundens förankring påskolan. Vi avsatte tid på spårmöten och tog upp frågan på alla nivåer med personalen.Elevinsatserna har mest handlat om att stärka Kamratstödet på skolan. Det finns två grupper(år 3-6 och år 7-9) som träffas varje vecka. Syftet är att förebygga mobbingsituationer,rapportera anonymt om oro i klasserna och analysera riskmiljöer på skolan. För att markeravärdet av kamratstödet bjöds den äldre gruppen på en resa till Stockholm och organisationenFriends rikssamling i maj.Under året omvandlades Anti-mobbingteamet till LIT (Likabehandlingsteamet). Den gruppenhar bl a infört en ”LIT”-bok där personal rapporterar omedelbart när de noterat konflikter ellerriskbeteende på skolgård, i korridorer och på fritidsgården. Den dokumentationen liggersedan till grund för de vuxnas diskussioner och agerande i LIT.Tack vare stöd från Rädda Barnen kunde alla 5/6:or delta i en temadag per spår. Medrollspel, samtal och fysiska övningar ledde en inhyrd dramapedagog aktiviteter med syfte attöka trygghet, tolerans och självkänsla hos eleverna.Resultat och analysPersonalen upplever genomgående att klimatet är bättre i skolan, det finns en störreberedskap och kompetens att lösa konflikter utan att vuxenvärlden dikterar ensidigt. Flerbarn har nu fått en bättre förmåga att använda egna redskap för att fungera tillsammans medsina kamrater. Personalen har också nått en högre medvetenhet om vikten av relationer ochhur de skall bemöta elever. Idag är det oerhört ovanligt att vuxenpersonal använder sinposition som maktmedel – vardagsklimatet präglas nu mer av dialog och ömsesidig respekt.Bedömning av måluppfyllelseMindre god God måluppfyllelsemåluppfyllelseXMycket godmåluppfyllelseSärskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelseLäsåret 09/10 kommer vi att arbeta intensivt med värdegrunden genom utbildning för allpersonal inom förskola/skola med start på en gemensam studiedag i augusti. Björn Lindellkommer att föreläsa om ”Praktiskt värdegrundsarbete”. APT och våra olika pedagogiskadialogforum kommer att innehålla frågor om hur vi omsätter värdegrunden i vardagen. Måletmed insatsen är att upprätta ett gemensamt policydokument som all personal skall förbindasig att arbeta efter.En särskild satsning görs på skolans Likabehandlingsteam (LIT). Den gruppen har fåtthögsta prioritet vid årsplaneringen och har breddats i både representation och kompetens(består fr o m aug -09 av två pedagoger/spår, två specialpedagoger och en personal frånfritidsgården)4.2 Kunskap, lärande och utveckling – skolans prioriterade profilerHela Björndammens 1-16-årsverksamhet har under många år fokuserats på tre inriktningar:den övergripande ”EQ & Värdegrund” och de profilerade ”Idrott & Hälsa” och ”Språk &Litteratur”. Det första handlar om skolans viktigaste uppdrag och har en koppling tillportalparagrafen i den nationella läroplanen. De andra två handlar om den lokala skolanskompensatoriska uppdrag att ge alla barn så likvärdiga förutsättningar som möjligt – i enstadsdel som Björndammen finns det fler överviktiga och passiva barn, precis som attkulturvanor och språklig förmåga också är eftersatt jämfört med andra delar av Partille.6

I både förskola och skola finns det en samsyn och en kontinuitet så att både barn ochföräldrar skall känna igen sig i förhållningssätt och känna trygghet med personalen. Vi villerbjuda en god pedagogisk och välplanerad verksamhet där omsorg och lärande bildar enhelhet. Verksamheten skall vara lustfylld för alla elever.Mål i den lokala arbetsplanen- att både elever och vuxna har ett empatiskt förhållningssätt- att göra empatin synlig i alla situationer under dagen- att barn/elever/personal skall kunna identifiera och hantera sina känslor, kännaempati och utveckla den sociala kompetensen- att ge uttryck för elevers rörelsebehov- att bygga upp en sund livsstil hos barnen/eleverna- att stimulera idrott och rörelse i syfte att motverka passiviserande vardagsvanor- att öka elevernas förmåga till samarbete och förståelse av deras roll i en grupp ochge dem möjlighet att möta varann med hjälp av språket- att stödja kulturell mångfald och bekräfta flerkulturell identitet- att utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformersom möjligt som språk, bild, musik, drama och dansInsatser under åretEQ-insatserna finns redovisade ovan (4.1)Under året har vi ytterligare breddat teman och projekt och i fler vardagssituationer lyckatskombinera praktiskt och teoretiskt innehåll – allt oftare utfört på annan plats än i klassrummeteller själva skolbyggnaden.Björndammen förvaltar sedan 2008 Skolskogen (14,4 hektar på gångavstånd från skolan).Där ges utmärkta möjligheter att kombinera utomhuspedagogik med löpande projekt iklasserna.Som en effekt av ny ledning inom skolrestaurangen har vikten av sunda matvanoraktualiserats i hela skolan. Skolmaten får idag mycket högt betyg av alla kategorier besökareoch det finns en stärkt medvetenhet om näringsinnehåll och värdet av fasta matrutiner.Skolan har alltid valbara alternativ till lunch och ett stort utbud på salladsbuffénBjörndammen ingår i ett hälsofrämjande EU-projekt Idefics, riktat till barn upp till 16 år. Medhjälp av informationsbroschyrer och föräldraföreläsningar har kunskapen om sund livsstilstärkts hos familjerna i skolans närområde. Direkta aktiviteter för barnen har t ex handlat omrastverksamheter, spridande av lekmaterial och besök av t ex tandläkare i klasserna.Björndammens Skol IF har återskapats och är nu medlem i Skolidrottsförbundet. Eleverna iskolans Sambafotbollsprofil har deltagit i många turneringar (flicklaget trea i inne-SM) ochSambaeleverna avslutade sin grundskoletid med en niodagarsresa till Portugal.För att ge äldre elever som sällan sett snö en möjlighet att pröva vintersport arrangeradeSkol IF ihop med fritidsgården en helgresa till Hovfjället, en uppskattad aktivitet med 43ungdomar och fem vuxna.Under läsåret ingår ett flertal återkommande arrangemang för att stimulera rörelse och fysiskaktivitet: idrott & Hälsoveckan i slutet av april, Valborgsvandringen med spårenstrygghetsgrupper 6-16 år, Skoljoggen, Fritidsmaran m m. Stadiga inslag i veckoschemathandlar också om temat ”Vildmarksliv” på Elevens Val, Skogsdagar med Nalle Puhs fritidsavdelningoch Utespårets kombination av EQ och utomhusaktiviteter kring Parkleken påfredagar.I november varje år arrangeras en Litteraturvecka. Skolelever läser för förskolebarn, klasserhar ”bokprat” i biblioteket, alla sjuor besöker bokhandeln och får plocka ut var sin pocketbok,7

vi jobbar med klassiker (som den då TV-aktuella Selma Lagerlöf), klasserna arbetar medtextanalys och ”workshops” med skrivövningar.I ”Elevens Val” (en gång i veckan för de yngre, en heldag i månaden för de äldre) strävarskolan efter att presentera ett så brett utbud som möjligt inom de kreativa språkformerna.Under året har elever tack vare det fria valet deltagit i akvarell, drama, dans, foto,filmkunskap, digital design, slöjd, revyprojekt, vildmarksliv m m.Under läsåret 07/08 hade Språkspåret ett utökat samarbete med Kulturskolan med syfte attväcka intresse för skapande verksamhet (ett kompensatoriskt mål då bara några få avBjörndammens elever deltar i Kulturskolans eftermiddagsgrupper). Satsningen påinstrumentundervisning fortsatte även läsåret 08/09.Skolan har också stimulerat kulturaktiviteter utanför huset. Ett 20-tal nior besökte på detsättet Backa Teater för en fredagsföreställning av ”Brott och Straff” och ungefär lika mångagjorde en gemensam utflykt till Hammarkullefestivalen i maj -08.Resultat och analysBedömning av måluppfyllelseMindre god God måluppfyllelsemåluppfyllelseXMycket godmåluppfyllelseÅtgärder för ökad måluppfyllelse4.3 ElevinflytandeMål i den lokala arbetsplanen och insatser kopplade till dessa mål- att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inrearbetet i skolan.- att elever skall få ett respektfullt bemötande från både andra elever och från vuxna- att elever skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingarInsatser under åretLäsåret 07/08 granskades Björndammens skola av Arbetsmiljöverket utifrån eleversinflytande och arbetsmiljö. AMV fick då träffa skolledning, elevrådsrepr., kamratstödjare ochslumpvis utvalda elever ur klasserna. I rapporten beskrevs skolans öppna klimat och hurelever upplevde att de hade lätt att hitta kommunikationsvägar och informella former förpåverkan. Berättigad kritik riktades mot strukturen på elevråd (som inte funnit sin form efterelevbytet över sommaren) och utbildning för elevskyddsombud. Vid ett återbesök ett drygt årsenare fick skolan godkänt efter en genomgång där AMV träffade rektor, skyddsombud,elevrådets ordförande och ett elevskyddsombud. Vad det gäller skyddsfrågor har t ex enheldagsutbildning genomförts med sju elever från skolans äldre årskurser. Elever i 5/6:ornadeltar i en skyddsgrupp som tillsammans med städledaren (tillika skyddsombud) rapporterarom trasigt lekmaterial, dörrar/lås/skåp som inte fungerar och riskmiljöer i skolans närhet.Att den enskilde eleven skall ha gradvis större inflytande på sitt lärande är en självklarhet påBjörndammen. I timfördelningen för årskurserna ingår därför en stegrad andel lektionstid däreleven själv styr vad han/hon arbetar med. För sådan tid, EA (=Eget Arbete), avsätts ca 15% i sjuan, 25% i åttan och 35% för elever i nian. Det större ansvarstagandet gör eleven merfokuserad och tränar förmågan att prioritera och utföra uppgifter i rätt tid och rätt omfattning.8

En samlad uppfattning är att just det ökande egenansvaret har stor betydelse förframgångarna i nästa skolform, år efter år har Björndammen noterat hur bra eleverna brukarklara sig på gymnasiet (något som ofta bekräftas av personal på Porthällagymnasiet).Vid ett flertal olika arrangemang har elever också visat att de är beredda att axla ett ökatansvar. Spårens ”trygghetsdagar” flera gånger om året bygger på att elever planerar ochagerar i ledarfunktioner. Vid idrottsaktiviteter går elever in som domare eller instruktörer. Ettämnesövergripande och schemabrytande pedagogiskt projekt ”Alive” bland äldreelevernabyggde på att elever själva ”tvingades” bli analytiker, idékläckare och utförare i en ickesjälvvald grupp. En nyttig utmaning som utvecklade både egen- och gruppansvar.Ett mycket glädjande exempel på att ungdomar kan visades också i arbetet med skolansårliga Revy. Beroende på sjukdom och tjänstledighet bland de eldsjälar som drivit revyn desenaste läsåren var det länge osäkert om skolan kunde genomföra en sådan show innanterminsslutet. Då visade några avgångselever, en 20-årig lärarvikarie, vaktmästaren, några fd elever plus ett antal trygga lärare ur personalen stort engagemang och såg till attRevytraditionen hölls vid liv med en artistiskt och arrangemangsmässigt lyckad föreställning.Resultat och analysBedömning av måluppfyllelseMindre god God måluppfyllelsemåluppfyllelseXMycket godmåluppfyllelseÅtgärder för ökad måluppfyllelse4.4 FöräldrasamverkanMål i den lokala arbetsplanen och insatser kopplade till dessa mål- att höja delaktigheten och stärka formerna för föräldrasamverkan- att skapa goda relationer- att få nöjda och trygga föräldrar som stöd i den pedagogiska verksamhetenInsatser under åretUnder läsåret introducerades ett nytt digitalt redskap, Unikum, vars syfte är att underlättakommunikationen med hemmen och förbättra kunskapsuppföljningen för varje enskild elev.Programmet testades i fyra ”pilot”-klasser och introducerades både vid ett gemensamtföräldramöte samt separata utbildningskvällar för föräldrar i varje enskild klass.Ambitionen att bygga föräldrasamverkan utifrån de enskilda spårens förutsättningar gjordeatt höstens föräldramöten arrangerades som samlade 1-16-årsinitiativ. De mötena varvälbesökta, likaså presentationskvällar då eleverna visat speciella teman eller projekt.Däremot har förskolan/skolan misslyckats med att skapa en struktur för gemensamföräldrasamverkan.Ett ämne som efterlyses av många föräldrar handlar om inträdet i tonårstiden och riskernamed alkohol och droger. Vårterminen 2008 arrangerades en välbesökt föräldrakväll somkombinerade föreläsning om alkoholvanor med information från Narkotikapolisföreningen ochett framträdande av Per Lifvergren, en f d missbrukare som besökt Björndammenregelbundet (och som tidigare samma dag träffat skolans åttor och nior)Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan försökte skolan läsåret 07/08 dra igång enstudiecirkel om ”Positivt föräldraskap” för invandrarfamiljer. Trots informationsmöte ochdirektkontakt med föräldrar som visat intresse tvingades vi ställa in den studiecirkeln p g a förfå anmälda.9

Resultat och analysBedömning av måluppfyllelseMindre god God måluppfyllelsemåluppfyllelseXMycket godmåluppfyllelse5. Resultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen5.1 Mål i den lokala arbetsplanen och insatser kopplade till dessa mål- att utveckla innehåll och förståelse av IUP- att utveckla en gemensam analys av bedömning och utfall i de nationella proven- att i samråd med resursarbetslaget hitta stödformer för elever som har svårt att nå målen5.2 Resultat ”Screening i Svenska skolår 2 och Matematik i skolår 2/ Partillemodellen” och engelska i år 4Resultat screening svenska år 2/partillemodellenÅr Antal eleversom uppnåttmålen0708Antal eleversom ännu ejnått målenTotalt antalelever09 34 5Resultat screening matematik år 2/ 09 31 8 39partillemodellen 1Resultat screening engelska år 4partillemodellen 2 09Analys av resultatet och särskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelse5.3 Resultat av nationella prov år 3År Antal eleversom uppnåttmålenAntal eleversom ännu ejnått målenMatematik 09 36 4 40Svenska 09 37 3 40Totalt antalelever1 Partillemodellen i matematik genomfördes tidigare i år 3. From vt 09 har justeringar gjorts av screeningen föranpassning till år 2. Därav kan inte jämförelse över tid erhållas.2 Partillemodellen i engelska genomfördes för första gången under vt 09.10

Analys av resultatet och särskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelse5.4 Resultat av nationella prov år 5År Antal eleversom uppnåttmålenEngelska 070809Matematik 070809Svenska 070809Antal eleversom ännu ejnått målenTotalt antaleleverAnalys av resultatet och särskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelse5.5 Analys av elevers kunskapsresultat i förhållande till målen i år 5Nedan beskrivs elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samligaämnen (utöver engelska, matematik och svenska) och på vilket sätt bedömningen avkunskapsresultatet gjorts samt analys av resultatenResultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen6.1 Mål i den lokala arbetsplanen och insatser kopplade till dessa mål6.2 Resultat av nationella prov år 9År Antal eleversom uppnåttmålenAntal eleversom ännu ejnått målenEngelska 0708 34 6 4009 45 2 47Matematik 0708 32 8 4009 40 6 46Svenska 0708 35 5 4009 42 2 44Biologi 09Fysik 09 34 8 42Kemi 09Totalt antalelever11

OBS! Skillnad i redovisning av de som ej nått målen. -08 ingår de som inte gjort proveni kategorin ”ännu ej nått”, -09 redovisas bara faktiskt utfall, 49 elever gick i nian mentabellen tar bara med de som var med vid alla provtillfällen.6.3 Slutbetyg (samtliga ämnen) 2009ÄmneAntaleleverMycketvälgodkändVälgodkändGodkändEjbetygssattSvenska 43 2 17 24Svenska 2 6 1 4 1Matematik 49 3 25 29 2Engelska 49 14 24 10 1Bild 49 3 16 27 3Idrott & Hälsa 49 22 11 9 7Hem- &49 6 14 29konsumentkunskapMusik 49 7 9 32 1Modersmål 7 3 2 2NOBiologi 49 13 15 20 1Fysik 49 6 17 24 2Kemi 49 6 10 32 1SOGeografi 49 7 17 23 2Historia 49 12 20 16 1Religion 49 8 24 17Samhällskunskap 49 4 12 31 2Slöjd 49 12 20 15 2Teknik 49 8 21 20Moderna språk /elevens valModerna språk /språkval29 8 11 10Analys av betygsresultatet och särskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelse6.4 Simkunnighet2007 antog barn och utbildningsnämnden en simningspolicy med målsättning, genomförande,förväntade effekter samt hur uppföljning av målen skall ske. I avsnittet nedan redovisas hurenheten har jobbat i enlighet med målsättningarna.Barn- och utbildningsförvaltningens mål:”I slutet av skolår 5 skall eleven kunna simma 200 m, varav 50 m på rygg, ha god vattenvanaoch vara trygg i vatten. Eleven skall också kunna hantera nödsituationer vid vatten och habad- båt- och isvett.I slutet av skolår 9: förutom ovanstående skall eleven ha kunskaper i livräddande första hjälpbåde på land och i vatten.”12

År Antal eleversom uppnåttmålenSimkunnighet skolår 3 07/0808/09Simkunnighet skolår 5 07/08 308/09Antal eleversom ännu ejnått målenTotalt antaleleverÅr Antal eleversom uppnåttmålenAntal eleversom ännu ejnått målenSimkunnighet skolår 6 07/0808/09Simkunnighet skolår 9 07/08 40 0 4008/09 44 5 49Analys av resultatet och särskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelseTotalt antalelever7. Elevhälsobokslut- Uppföljning av elevhälsoplanen7.1 Uppföljning av elevhälsoplanenMål i elevhälsoplanen och insatser kopplade till dessa målResultat och analysBedömning av måluppfyllelseMindre god God måluppfyllelsemåluppfyllelseMycket godmåluppfyllelseSärskilda åtgärder 09/10 för ökad måluppfyllelseAnte BränholmSusanne KrookRektor 7-9 Rektor F-613