11.07.2015 Views

Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Månresor, missiler och strålvapen redan på 1800-taletMånkolonier är klart ochtydligt i faggorna.Ingen science fiction-fantastkan ha missat Jules Vernesförslag om att färdas till månengenom att låta sig skjutas ur enkanon (”Från jorden till månen”,1865). Tanken var bra, men omman placerar drivladdningen ifarkosten i stället blir det ännubättre. Utöver de fantastiskafarkoster och världar som Verneskrev om verkar hans ämnesvalallvarligt menade. Hans störstahjälte, kapten Nemo i ”En världsom<strong>se</strong>glingunder havet” (1869),hatar till exempel krig så mycketatt han re<strong>se</strong>r oceanerna runtoch sänker krigsfartyg i sin eldrivnaubåt Nautilus. KaptenRobur i boken ”Robur, världshärskaren”(1886) gillar att släppabomber på arméer i strid frånsin helikopter Albatross.Jules Verne skrev boken” Begums miljoner” 1879, alltsålångt före nazismen. I den uppfinnerelakingen – påfallande liken viss tysk diktator – en kanonsom är så kraftig att dess projektilerblir till interkontinentalarobotar. Det är första gångennågot sådant nämns i litteraturen,även om Kruppkoncernenredan hade börjat tillverkakano ner redan då.Verne beskrev också ett pneumatisktgevär som skjuter elektrisktladdade kulor i ”Den hemlighetsfullaön” (1874) och H GWells talar i ”Världarnas krig”(1898) om strålvapen. I dag kanUSA:s Airborne La<strong>se</strong>r-flygplankan skjuta ner interkontinentalarobotar på 600 kilometers avståndmed en enmegawattsinfra röd la<strong>se</strong>r, dock inte genomatt pulveri<strong>se</strong>ra dem utan genomatt värma upp raketen så mycketatt den knycklar ihop sig.Kapten Robur bombadearméer från sin helikopteri Jules Vernes roman.FramtidensläkekonstI boken ”Styrd av det onda”(1951) beskriver RobertA Heinlein transplantationskirurgioch i ”Egen rymddräktfinnes” (1958) tar han uppregenerering, en förmågasom bara groddjur och leddjurhar naturligt. Det finnsdock forskare i dag som troratt även människor kan haden här förmågan inbyggd,men att den på något sätt äravstängd i vårt dna.I de två böckerna skildrarHeinlein dessutom 3d-tv,som kanske blir nästa årsstora julklapp. En variantutan behov av glasögon,Perspecta Spatial 3D, harutvecklats av företagetActuality. Bilden framträderpå en snabbt roterandevinge inuti en glaskula.Avancerat gränssnitt. Aragorn lämnar falsk information till en palantíri Sagan om ringen. © New Line Cinema.Visioner även i fantasyJ R R Tolkiens ”Sagan omringen” (1954) rymmer deförsta antydningarna om globalvideokonferens. Den ondeSauron förfogar över ett antalpalantírer, ”<strong>se</strong>ende stenar”,som fungerar ungefär som terminaleri ett kombinerat trådlöstvideokonferens- och övervakningssystem.Palantírerna har vissa egenskapersom vi ännu inte harlyckats efterlikna, till exempelden tankeöverföring Sauronutnyttjar i kontrollsyfte. Palantírensverkan elimineras dockom man täcker över den medett tygstycke – man behöveralltså inte vara palantírkunnigtekniker som Gandalf för attkunna stänga av kommunikationslänken,vilket tyder på attden har ett tämligen avanceratanvändargränssnitt.Tre påståenden omuppfinningar i sf» Det krävs ett stort ochöppet sinne för tänka ut enuppfinning som först verkarhelt omöjlig, men som blirverklighet längre fram.» SF-författarnas uppfinningartycks reali<strong>se</strong>ras förreller <strong>se</strong>nare.» Författarna uppfinnerinom alla områden: hushåll,medicin, samhälle, försvar,kommunikation etcetera.Roboten Gort från The Day theEarth Stood Still (1951) har ettla<strong>se</strong>rliknande vapen inbyggt.Jörgen Städjes | 19 | Teknikaliteter

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!