Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

Här är författarna som tänkte i nya banor» Jules Verne (1828–1905) Fransk författaresom skrev om ubåtar, helikoptrar ochmånfärder långt före dess tid. Han debuterade1863 och levde under den viktorianskatiden när industri och framtidstroblomstrade och Charles Babbage höll påmed sin differensmaskin.» Robert A Heinlein(1907–1988) Amerikanskförfattare somdebuterade 1939 ochvar en hård realist.Inte nog med att hanuppfann mobiltelefonen,han funderadealltid på vad saker Robert A. Heinlein.skulle kosta och vemsom skulle betala för dem. Har fått enkrater uppkallad efter sig på Mars.» J R R Tolkien (1892–1973) Brittisk författaresom debuterade 1936 och skapadeden sagoberättelse som förmodligen gjortallra mest för att återinföra sagan i vardagen.Han umgicks flitigt med två andraförfattargiganter, CS Lewis och Charles Williams.Lewis lär ha ogillat de alver som oftadyker upp i Tolkien berättelser och då sagt:”Ånej, inte fler alver nu igen”.» Arthur C Clarke(1917–2008) Brittiskförfattare, vetenskapsmanochdrömmare med enannorlunda syn påutomjordisk intelligens.De flesta författaretänker sigatt utomjordingar är Arthur C. Clarke.elaka och måste skjutas i småbitar, medanClarke i stället såg en universell intelligenssom människan måste uppgå i för att bli hel.Debuterade 1937 och tjänstgjorde underandra världskriget som radarspecialist.» Frederik Pohl (född 1919) Amerikanskförfattare som debuterade 1937 och somtrots sin höga ålder fortfarande är aktiv.Han har vunnit många utmärkelser, blandannat tre Hugo-priser och förutom författareäven varit redaktör för olika pulpmagasin,radiopratare och SF-kongressarrangör.Robothundar var popu läraäven förr. Aiboheter de numera.Levande mediaMånga SF-böcker har berättat omframtida massmedia. En är FredrikPohls ”Venus är vår” från 1960, där tidningarnahar blinkande sidor: ”FowlerShocken satt böjd över skrivbordet ochstuderade det senaste numret av Tauntons’Veckonytt’ när jag kom in tillhonom. Tidningen strålade i regnbågensalla färger då tryckfärgens specialbehandlade molekyler mottog fotonerdroppvis och slungade ifrån sig dem ikaskader... Han la ifrån sig tidningen medomslaget nedåt; de gnistrande molekylernagav ifrån sig en sista kaskad ochslocknade när deras ljuskälla skars av.”Tryckta produkter som skimrar i regnbågensfärger har vi haft ganska längenu, sedan man börjat trycka aluminiumhologramsom ”drivs” av inkommandefoto ner. Tidningen Entertainment weeklysutgåva från den 18 september 2009har en inbyggd videoruta i form av entvåtums 2,7 millimeter tjock lcd-skärmmed 320 x 240 punkters upplösning.Metoden kallas för video-in-print (vip)och den lilla skärmen kan laddas medupp till 40 minuter film. Batterierna, somräcker 70 timmar, kan laddas via usb.Nytt innehåll kan också laddas upp.På en annan sida i ”Venus är vår” hittarvi dessutom ett reklamsystem som”projicerar direkt på ögats näthinna”,något som man kan säga är under utvecklingi vår tid, framför allt för militärtbruk, men även hos det svenska företagetPenny, som försöker ta fram glasögonför datorstyrning.Jules Vernes idéerHedrad. Den europeiska rymdorganisationen ESAhar uppkallat sin rymdfraktare som ska bära förnödenhetertill den internationella rymdstationen ISSefter Jules Verne.Så går du vidareTyngdlöshet, enligtVerne. Rymdens vakuumhade handock missat.Nautilus. KaptenNemos ubåt varföre sin tid.» Litauern Simonavicius anses ha kommitpå principen för flerstegsraketen redan1650. Läs mer på teknik360.idg.se/2.8229/1.231247/dags-att-revideraett-stycke-teknikhistoria» Massor av gammal fin SF finns till beskådanhos Project Gutenberg i bekvämt e-Splashdown, en av JulesVernes idéer. Han hade felidéer om uppskjutningen,men landningen hadehan hundraprocentig kollpå.boksformat på www.gutenberg.org/wiki/Main_Page» Läs till exempel Jules Vernes ”RoburVärldshärskaren”: www.gutenberg.org/files/3808/3808-h/3808-h.htm» Verklig 3D-TV: techworld.idg.se/2.2524/1.146446Jörgen Städjes | 21 | Teknikaliteter