11.07.2015 Views

Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot ... - FOT

Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot ... - FOT

Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot ... - FOT

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Det kan också finnas andra förhållanden i den officiella skadestatistiken s<strong>om</strong> har attgöra med en förändring <strong>av</strong> polisens rapportering och skadeklassificering <strong>av</strong> olyckor ochskadade. En sådan förändring kan vara kopplad till förändringen <strong>av</strong> rapporteringsrutinernaoch även definitionen <strong>av</strong> svårt respektive lindrigt skadad s<strong>om</strong> inträffade vidövergången till STRADA, vilket skedde år 2003. Exempelvis ökade antalet svårtskadade markant åren 2002 och 2003 för att sedan gå tillbaka till ”normal” nivå år 2004.Antalet lindrigt skadade ökade också markant åren 2002 och 2003 och låg kvar pådenna nivå år 2004. Den m<strong>om</strong>entana ökningen <strong>av</strong> antalet skadade var cirka 15 %.Sett på k<strong>om</strong>munnivå kan man konstatera att det i en del k<strong>om</strong>muner, enligt den officiellastatistiken, inträffar ett stort antal svåra skadefall och att antalet är <strong>av</strong> en storleksgrads<strong>om</strong> svårligen kan förklaras med särskilda trafiksäkerhetsförhållanden. En sådank<strong>om</strong>mun är Uppsala, en annan är Sundsvall och en tredje är Stockholm.I Stockholms k<strong>om</strong>mun har enligt den officiella statistiken antalet svårt skadade ivägtrafikolyckor ökat markant. Detta har skett sedan slutet <strong>av</strong> 1990-talet. Denna ökningkan sägas gälla generellt, oberoende <strong>av</strong> olyckstyp etc. Ökningen <strong>av</strong> svårt skadade harskett från en nivå s<strong>om</strong> relaterat till folkmängden var betydligt lägre än i övriga stork<strong>om</strong>munertill en nivå något över övriga stork<strong>om</strong>muners.I Stockholm ökade antalet fotgängare s<strong>om</strong> skadats svårt på övergångsställe liks<strong>om</strong> detgjorde i tätortsmiljö i övrigt. I Göteborg var utvecklingen den <strong>mot</strong>satta dvs. en minskning.I Malmö fanns ingen generell trend, men signifikant ökning erhölls <strong>av</strong> antaletsvårt skadade på obevakat övergångsställe relativt perioden 1997–1999, se figur 13. Detkan sägas att i Göteborg har relativt andra k<strong>om</strong>muner kraftfulla och <strong>om</strong>fattande åtgärdervidtagits för att förbättra säkerheten för fotgängare och cyklister med fokus på passagenöver gatan och med fokus på de svåra skadefallen.Totalantalet skadade fotgängare, dvs. inklusive de s<strong>om</strong> skadats lindrigt, ökade påobevakat övergångsställe. Det gäller signifikant i Stockholm och i Malmö men inte iGöteborg, se figur 14.4540Dödade och svårt skadade per år1994-1996 1997-1999 2001-2004*35*302520151050* * * * ** * * ** * *ObevakatSignalÖvrigt itätortObevakatSignalÖvrigt itätortStockholm Göteborg MalmöObevakatSignalÖvrigt itätortFigur 13 Antal fotgängare s<strong>om</strong> skadats svårt eller dödats på obevakat respektivebevakat övergångsställe samt i tätortsmiljö i övrigt då det gäller landets tre störstak<strong>om</strong>muner. 90 %-iga konfidensintervall, * anger signifikant skillnad (90 %-nivån)mellan jämförelseperioderna och perioden 2001–2004. Källa: OLY och STRADA.VTI rapport 597 27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!