FULLTEXT01

med hjälp av en metod. Den direkta korrelationen tro–helande lämnaringet utrymme för mysteriet. Världen är en maskin, och den som tryckerpå rätt knappar får önskat resultat.Efter år 1883 gick Gustafson däremot motströms i dubbel meningeftersom han bejakade såväl möjligheten till helande som välsignelsen avlidandet. Men även detta perspektiv har beröringspunkter med moderniteten.Han utgår för det första från att Gud har en personlig omsorgom individen. För det andra ser han lidandet som meningsfullt genomatt det befordrar helgelse. Lidandet var inte outgrundligt för Gustafson,det vill säga en del av livets villkor och ett uttryck för Guds mysterium.Även om outgrundlighetsperspektivet antyds i vissa texter, så fick detträda tillbaka för meningssökandet. I detta avseende syns moderna dragi Gustafsons syn på lidandet: lidandet måste ha en mening, och dennamening måste dessutom vara av personlig art. Han hade inte nöjt sigmed det svar som ökeneremiten Antonios fick när han ställde frågan omlidandet: »ge akt på dig själv! Detta är Guds domslut, och det är inte tillgagn för dig att veta något om dem.« 143Guds mysteriumBåde Turner och Bebbington har konstaterat att 1800-talet var ett århundradedå Gud i flera avseenden kom närmare människan. Det skeddegenom att den juridiska bilden av Gud som domare tonades ner tillförmån för den mer familjära föreställningen om Gud som Fader. 144Dessutom ersattes, genom upplysningens koncept om rationalitet ochden naturliga lagen, den mysteriösa Guden av en mer moralisk, en somi högre grad kunde famnas och accepteras av den moderna människansförnuft och känsla. 145 En Gud som distribuerade lidande – här i världen,eller i livet efter detta – rimmade illa med den moderna synen på lidandetsom något helt och hållet ont. När den föreställningen förkastadesinnebar det att Guds och människans moraliska horisont i högre gradansågs sammanfalla. I och med detta trängdes det outgrundliga ut urgudsbilden. 146Hos Gustafson fanns en glidning mellan dessa föreställningar omGud. Hans användning av ordet »underlig« är en nyckel till att förstå143 Ökenfädernas tänkespråk 1993, s 125.144 Bebbington 2005, s 166–168.145 Turner 1987 (1985), s 73ff, särskilt s 73, 79, 89f, 93f, 96–104. Jfr Bebbington 2005, s132f.146 Turner 1987 (1985), s 87–90.· 154 ·