FULLTEXT01

ligheten. 108 Modernismen förstås som »the cultural embrace of modernity«,ett försök att forma en ideologisk hållning i en modern tid. Robins utvecklarMartys teori genom att argumentera för att det är möjligt att talaom ett antal modernismer i den västerländska moderniteten. 109 Utifråndenna teoretiska bas förstår Robins Tomlinson och the holiness-pentecostaltradition som en modernism i moderniteten. Denna moderna inkarnationbenämner han som en plainfolk modernism – en folklig modernism.Kategorin »plainfolk« knyter särskilt an till den amerikanska södern, enkultur som både uppfattats och uppfattade sig stå för enkelhet, rättframhetoch ett okonstlat beteende i motsats den borgerliga, urbana kulturens.110 De religiösa rörelser som växte fram ur denna kultur omfattademoderna ideal, men de gjorde det »in the idioms of plainfolk culture«. 111Robins teori kan bidra till perspektiv på och förståelse av också densvenska helgelserörelsen, även om det givetvis är nödvändigt med enannan kontextualisering än den amerikanska södern. Distinktionen modernism–modernitethar vissa teoretiska fördelar men tycks svår att upprätthållaäven för Robins. När han diskuterar kännetecknen för »plainfolkmodernism« inkluderar han en rad sociala företeelser som synen påoch nyttjandet av tekniska innovationer, relationen till urbaniseringen,utplånandet av regionala kulturer samt den traditionella synen på rasoch genus. 112 De sociala förändringarna av det västerländska samhälletvar inte heller de monolitiska. De skedde med olika takt i olika regioner,och det varierar också när det gäller i vilken grad personer och rörelsertog del av och nyttjade dessa förändringar. Det finns med andra ord intebara flera kulturella modernismer utan även flera sociala moderniteter.SammanfattningI detta kapitel har tre modeller för förståelsen av den evangelikala rörelsensrelation till moderniteten presenterats: reaktionsmodellen, kontinuitetsmodellenoch differentieringsmodellen. Föreliggande fallstudie avGustafsons spiritualitet stöder en bild av den evangelikala rörelsen somett slags modernitet, det vill säga differentieringsmodellen.Gustafson är modern, men hans modernitet är inte identisk med mo-108 Robins 2004, s 18; se Martin 1986, s 10–14.109 Robins 2004, s 20f.110 Robins 2004, s 31f, 34–36.111 Robins 2004, s 37, se vidare s 37–49.112 Robins 2004, s 37ff.· 316 ·