Simon Norrsveden - Groove

[INGENTING]HENRIK MÅRTENSSONMellan frälsning och undergångMed hjälp av Gud, Skåne, Jari Haapalainen och en Brainpoolmedlem har [ingenting]bytt handklapp och lo-fi mot en mer bombastisk ljudbild och ödesmättad stämning.Efter två småskaligare albumproduktionerutan egentlig producent ville[ingenting] göra något annat. De repadesom besatta och spelade in en demo pårekordtid; det blev 18 låtar på en dag.Sen plockade de upp telefonen och ringdeen gammal idol och frågade om han villeproducera. Det ville Jari Haapalainen.− Jari var ett ganska självklart valfrån början, dels eftersom vi alla gillarBear Quartet men även eftersom vi hyseren sån respekt för vad Jari står för ochdet han gjort. Vi ville ha nån där vi kändeatt vi kunde lita på den personen till 100procent, och där vi gör vårt och han skötersitt. Det var viktigast för oss, sägertrummisen Mattias Bergqvist.När Jari väl tackat ja dröjde det intelänge förrän bandet var på väg ner tillSkåne och Brainpoolmedlemmen ChristofferLundqvists smått legendariskastudio i Vallarum, där bland annat PerGessles tre senaste skivor spelats in.− Det var jävligt skönt att kunnakomma bort från Stockholm och spelain den här gången. Komma bort frånSöder och alla distraktioner. Sen räcktebara budgeten till tre dagar där nere, menChristoffer gick runt där som nån slagsprofessor som har koll på allt. Både hanoch Jari fattade direkt vad vi ville göra, sådet gick väldigt snabbt och smärtfritt.Nya skivan Tomhet, idel tomhetsom alltså avlats fram under ChristofferLundqvists och Jari Haapalainensbestämda men förstående händer, rör sigi ett annat ljudlandskap än föregångarna.Christopher Sanders stämma har poleratsoch arrangemangen är svulstigareoch mer precisa. Indiepopens distadegitarrer och experimenterande har fåttlämna plats för en mer välproduceradgitarrpop. Något som Mattias tror berorbland annat på att de anlitat en professionellproducent den här gången.− Alltså vi har ju inte kunnat få tillden här typen av sound tidigare. Nu harvi arbetat med personer som har somjobb att producera musik och då blir detnog lätt lite större och bättre helt enkelt.Vi har aldrig velat vara ett lo-fi-band pådet viset. Jag lyssnade på vår första skivai veckan och jag tycker den låter grymtockså, fast på sitt sätt. Men det var ändånågra år sen och det känns inte som omvi skulle kunna låta på något annat sättjust nu än som vi gör på nya skivan.Även textmässigt har man bytt terräng.Där den förra skivan hade en nostalgisklängtan över sig kan Tomhet, idel tomhetsnarast beskrivas som en kronologisk resafrån frälsning till undergång, med Gudsom följeslagare – från första spårets lovsångHallelujah! till domedagsprofetian isista låten Låt floden komma.− Visst finns det en viss röd tråd i skivan,kronologin är genomtänkt och detär ingen slump att låtarna ligger somdom gör. Sen tycker jag det är underbartom vår musik kan få folk att fundera ochgöra egna tolkningar. Gudstematikenkan jag inte säga så mycket om egentligen,framförallt handlar väl låtarna omnuet, om hur det är att leva idag liksom.Så här i efterhand kan man väl konstateraatt ert val av bandnamn faktiskt hamnadei fokus istället för som det var tänkt, attlämna plats åt musiken?− Ja, vi gjorde väl totalt fel där heltenkelt, haha. Det som det resulterat i ärväl att folk har fått vara lustiga och attvi har svårt att turnera i Norge. Där finnsett ganska stort hårdrocksband som heterIngenting. De mailade vårt bolag Labradorom att vi måste byta namn eftersomdom äger rättigheten att heta Ingenting iNorden eller nåt sånt. Vårt svar blev dåså klart att medan de heter Ingenting såheter vi faktiskt ingenting, och dessutominom klamrar. Dom godtog det.ANDREAS BÄCKMAN26 Groove 6 • 2009