Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

edaktörendet är gripande att läsa de två artiklarnai detta nummer om gatubarnen iKenya och deras nöd på alla plan. Om denkärlek och det engagemang, omsatt ihandling, som växer fram hos missionäreroch i församlingarna i staden Nakuru, därMBV nu startar upp ett arbete bland gatubarn.”Guds folk har en särskild kallelseatt ta sig an barnen som hamnat så fel ochförmedla Guds kärlek till dem”, skriverKarin Gunnarsson så tänkvärt.Samma kallelse har kristna med tankepå de utsatta i vårt land. I Domssöndagenshuvudtext betonas att tron på Jesus driverfram sådana kärleksgärningar hos dentroende: ”Jag var hungrig och ni gav migatt äta, törstig och ni gav mig att dricka,naken och ni klädde mig.” (Matt.25:31ff.)Tänk om samma kärlek till dem somhar det svårt i vårt eget land kunde drabbaGuds folk i Sverige! Hur skulle livet te sigför enskilda, för församlingar, missionsföreningaroch ungdomsgrupper, om tankarpå och böner för den ensamma, densom kämpar i sitt äktenskap, den hemlöse,den ensamstående småbarnsföräldern ellera-lagaren, som hälsar oss med sluddrigasvordomar, också kunde få leda tillhandling?En artikel handlar om ensamhet – en avde företeelser som tynger många människori vår tid. Henrik Gustavsson ger osstrådar att dra i (s. 10–12).Uppbyggelse möter oss i rikt mått såväli Jan Nilssons artikel om adventets och julensKonung som i Mats Giselssons betraktelseöver Fader Vår (s. 6–7 resp.19–21). Tänk, vilken rikedom det ligger iden bön Herren Jesus gav åt oss!Så vill vi i redaktionen tacka våra läsareför det år som snart gått till ända och önskaer och alla medarbetare en VälsignadJulhelg och ett Gott Nytt År. Om inte Herrenkommer tillbaka dessförinnan, utkommerett nytt nummer av Till Liv i börjanav januari. En ny årgång med sammainrikting, men med några små förändringar.Väl mött då!till att börja medÖppna för Jesusse, jag står för dörren och klapparpå. Om någon hör min röst ochöppnar dörren, skall jag gå in till honomoch hålla måltid med honomoch han med mig. Den som segrarskall få sitta hos mig på min tron,liksom jag själv har segrat och sitterhos min Fader på hans tron. Densom har öron må höra vad Andensäger till församlingarna. Upp.3:20–22.Ibland kan det vara jobbigt att blistörd av dörrknackningar eller telefonsamtal,kanske inte minst numitt i advent, när vi har det sommest bråttom med alla julförberedelseroch alla ”måsten” som skauppfyllas.Denna tid på året är nog den sommest av alla är förknippad med ganskatvingande traditioner. Iblandundrar jag om vi missar Jesus föralla förberedelser vi vidtar. Förväntningarnaär så högt uppskruvadeoch allting är så fokuserat till en vissdag/helg att vi inte ”hinner med” attta vara på nuet.Är du och jag beredda att släppain Jesus, som visar sig känna ossbättre än vi själva, i våra hjärtan ochhem? Han har läst din självdeklaration.Han vet hur du lever tillsammansmed din familj, hur du jobbar,hur du kör på vägen. Han vet vad dutänker, vad du pratar om. Han säger:”Jag känner din gärningar.”Ändå vill han komma in och hållamåltid med dig – ett uttryck för innerliggemenskap. Han vill ge digdet du saknar: ett gott samvete, renati hans blod; ljus mitt i ditt mörker,hopp mitt i din hopplöshet, lugnmitt i din oro, kläder till dig som ärnaken, syndernas förlåtelse för dinsynd och skuld, evigt liv åt dig somär rädd för den eviga döden. Om dubara hör hans röst och öppnar dörren.Varför öppnar du inte? Vill duförbereda dig? Hur då? Han kännerdig ju redan. Han vet allt om dig.Vad är du rädd för? Ja, jag vet att detfinns så många men. Lägg nu undandina men, alla dina måsten ochknäpp dina händer och be till Jesus:Herre, du känner mig ju redan, duvet vad jag behöver. Jag kan intedölja något för dig. Förlåt mig. Komin till mig nu och mätta min själ medditt goda. Det är bara du som kantillfredsställa mina innersta behov.Jag förtröstar på dig och vill ingethellre än att få tillhöra dig. I Jesunamn. AmenAtt be är att öppna sig för hjälputifrån. Bön ger också en delsegeröver vår fiende djävulen, som intevill att vi ska vara beroende av Jesus.Bön är ett motgift mot vår stolthet.Får Jesus komma in, vill han rensaupp i vårt inre. Hos dig såväl somhos mig finns det gott om utrymmen,som inte städats på länge. Jesusvill hjälpa oss att göra upp medsådant. Dåliga vanor, ouppklaraderelationer, synder, som ligger ochgnager, som hindrar ett gott samvete– tro inte allt blir avklarat på en dag,men Jesus vill fortsätta att arbetamed dig för att du mer och mer skalikna honom. Sackeus släppte in Jesusi sitt hem. Det fick konsekvenseräven för hans relationer med hans tidigarekunder och medmänniskor.Det känner nog på, men Jesus vill attvi reder upp. Jesus vill vinna mångasegrar i ditt liv.Men det bästa är ju ändå att få ståklädd i hans segerdräkt, i hans rättfärdighet.Då är jag säker på att fåsitta på hans tron en gång i himlen.”Den som har öron må höra vadAnden säger till församlingarna.” Jstefan ekströmpredikant, kristianstadtill liv december 2002

Årets Droppen visas upp av droppenläsare.Redaktör Bodil Månssonintervjuar elvaårigeJonathan Nilsson.Vilken fest!MBV:s barntidning – en pigg jubilarfoton: maria einarssondet har firats 50-årskalas.Men det var inte vilken 50-åring somhelst som firades. Födelsedagsbarnetdenna gång var – en barntidning.Droppen är en kristen barntidning,som alltså föddes för 50 år sedan. Dåfick den namnet Luthersk Barntidning.Genom åren har fyra redaktörerhaft hand om tidningen. Nu är det enskåning, Bodil Månsson, som håller itrådarna. Under hennes tid har tidningenbegåvats med ett långt ochståtligt namn: Evangelisk-lutherskbarntidning Droppen – men kallasallmänt bara för Droppen.Festen hölls på MissionsgårdenStrandhem i Örkelljunga den 19 oktoberoch innehöll allt man kan önskaav ett barn- och 50-årskalas: Gladamänniskor i alla åldrar, god mat, minnes-och hyllningstal, så mycket godisman orkade äta, ballonger, ett färgsprakandefyrverkeri och massor avsång. Vi sjöng tillsammans, fick hörasolosång av Helena Carlsson, och desångglada barnen i Primkören sjöngså att taket höll på att lyfta sig. Ja, detvar en glädjerik fest med hedersgästenJesus i centrum. Han är ju själva grundenför tidningens existens – och heladess mål och mening.Kvällen inleddes med att Bodil medhjälp av en sång, (O, hur lycklig är ejden som sin Jesus funnit…) beskrevvad tidningen har för syfte. Den lyckadet är att känna Jesus, att ha frid i honomoch att ha honom till sin vän villtidningen berätta om. Det har densom mål att göra – ända till dess attJesus kommer tillbaka.God kontakt med läsekretsenVidare berättade Bodil en del om hurdet är att arbeta med tidningen ochvad som driver henne. ”Att tänka attkanske en prenumerant finner vägentill himmelen, till Gud, det är en ljusglimt”,sa Bodil. Andra ljusglimtar äratt hon vet att Gud har kallat hennetill uppgiften och att det ibland kommerbrev, berättelser eller telefonsam-till liv december 20023

T.v.: Inga-Lisa Persson berättar omsina 20 år som redaktör för barntidningen.Första redaktörens son, Sam-ArneNilsson, bredvid sin son, Thomas Nilsson,som är Droppens ansvarige utgivaresamt en trogen medarbetare tillredakören.Pusseltävling under middagen.tal, som tydligt vittnar om Guds ledningoch omsorg. Det gläder hennemycket när hon får hälsningar frånsina läsare i form av brev och foton.Några av gästerna fick dela med sigav minnen från barntidningen. Olikaåldrar kom till tals. Härligt var det atthöra 11-årige Jonathan berätta omvad han tyckte var bäst med Droppen:”Det var när jag själv var med ien berättelse.” Han hade lekt med enlivsfarlig elkabel, men en röst haderopat på honom och så hindrat honomfrån att fortsätta den farliga leken.Han hade då trott att det var enkompis som hade ropat, men det vardet inte. Han är övertygad om att detvar en ängel. Detta skrevs ner ochskickades in till Droppen – och blevpå så sätt till glädje för många andra.Illustrerande tillbakablickarVardagliga händelser, då Gud på ettsärskilt sätt visat sig vara med, hargett inspiration till många av barntidningensberättelser. Det poängteradeInga-Lisa Persson från Gagnef, Dalarna,som varit redaktör under 20 år.När hon tog över tidningen efter sinbror Ingemar Andersson, hade honåtta barn, varav det yngsta bara varsju månader. Hennes barn gav idéertill många berättelser. ”Ibland blevdet lite busiga saker man skrev om”,sa Inga-Lisa, ”men då är det ju intemeningen att man ska ta efter busen.Nej, meningen är att berätta om att vifår gå till Jesus med allt och få förlåtelseför det som blivit fel.”Inga-Lisa har haft hjälp av sin manBirger, som ritat teckningar till berättelserna.Flera tusen har det blivitgenom åren. Tillsammans gav deunder kvällen ett fantastiskt exempelpå sitt samarbete. Inga-Lisa läste enberättelse, som var baserad på enhändelse i familjen, medan Birger isnabba skissteckningar illustreradeden för oss i publiken. Stora som småsatt och gapade över snabbheten ipennan. Är det så lekande lätt att göraen tidning?Nej, att skriva för barn är inte alltidså lätt, framhöll Inga-Lisa. Det skavara enkelt, lättläst och tilldragandeoch ändå ha ett bra innehåll.Nog kan vi, som har läst tidningarna,vara överens om att skribenternalyckats mycket bra med uppgiften,trots att den är svår. För vare sigman är liten eller stor, fångas man avde underbara berättelserna, som ävenom de ofta är enkla har något stortoch viktigt att lära oss.Själva middagen var en festlig tillställning.Först av allt stämde Primkörenin i en för Droppen specialskrivengratulationssång, som vi alla ficklära oss och sjunga med i.Som alltid serverade Strandhem enutsökt festmåltid. Under middagenhöll Sam-Arne Nilsson (son till denförste redaktören, Harald Nilsson) ettmycket underhållande tal till 50-åringen. Han passade dessutom på atthedra sin fars minne och berätta liteom honom. Varje gång Harald höllsöndagsskola frågade han barnen:”För hur många var det Jesus dog?”Svaret skulle präntas in: ”För alla.”Detta ”för alla” innehåller nämligenockså ett ”för mig”. Och det var Sam-Arnes önskan att detta evangeliumockså i fortsättningen ska bäras utgenom Droppen.När sedan aftonbönens stillhet avlöstesav ett fyrverkeri, fick vi, somBodil sa, ”se upp mot himlen och tänkaatt precis som alla dessa raketstjärnorkan ses av många människor, såska också evangeliet spridas ut till allamänniskor”.Vi kan alla vara med och spridaevangeliet genom barntidningen, förvi kan alla be för Droppen att den skafå fortsätta att berätta för barn om Jesusoch vad han har gjort för alla,ända till dess att Herren kommer tillbaka.Jsofia nilssoneket4 till liv december 2002

i fokusAtt vara en tydlig JesusrörelseHos ingen annan än Jesus finnsfrälsningen. Inte heller finns detunder himlen något annat namn,som givits åt människor, genom vilketvi kan bli frälsta. Apg. 4:12.där namnet jesus står i centrum,där trivs Guds barn! Det är gott attfå vara inför Guds ansikte i Jesunamn, att få sina tomma kärl fylldaav ord om honom. Det är stort att fåvara bland trossyskon som håller avJesus, att tillsammans få erfara Jesusglädje!De organisationer som står bakommissionstidningen Till Liv är enJesusrörelse. Det har alltid varit endel av vår andliga och inre identitet.Och det är av största vikt att dettafår gälla också framöver.Det är ju Jesus som har räddat osstill närhet, vänskap och ett nytt livmed den levande Guden, nu och ievighet, genom att lösa oss från syndensföljder. Jesus har fullgjort alltdet vi borde, gjort vår sak god införGud! Han har gjort det på ett heltoch fullt sätt, fullkomligt och färdigt.Det behövs rörelser som är tydligai det centrala – i budskapet om Jesus.Jag tror att det behöver sägas:Jesus måste få stå i centrum. Ensjälvklarhet, som emellertid lätt kangå förlorad. (Detta innebär dockinte att allt annat skulle kunna försummas.Samtidigt som vi skall låtadet centrala i Bibeln vara vårt centrum,bör vi alltid eftersträva bibliskbredd.)Två saker har fått mig att tänkakring detta:till liv december 20021. I dag har många människor (även regelbundnagudstjänstbesökare) baraen allmän gudstro. De är religiösa.Men det är inte detsamma som att deär kristna. Jämför med fariséerna påNya testamentets tid. Jesus stod ständigti opposition mot dem. De hadeen stark gudstro – men de trodde intepå Jesus. De var religiösa, men intekristna. De ville inte bekänna sig somsyndare och ta emot förlåtelsen urJesu hand. Det var det allvarliga misstagsom fariséerna gjorde. Och en sådanallmän gudstro utan Jesus haringa evighetslöften med sig. Tvärtom:Utan en personlig förtröstan påJesus går människor evigt förlorade.Förkunna inte ”bara” om Gud –namnet Jesus måste enkelt och klartförkunnas – till omvändelse och tro.2. Många, kanske främst unga människor,bär på en ovisshet om de kanräkna sig som Guds barn. Vid samlingaroch gudstjänster i vår tid fårmänniskans svar på evangeliet (lovsången,tillbedjan, tjänsten, överlåtelsen,helgelsen) mera plats och uppmärksamhetenän förr, i både förkunnelseoch uttrycksformer. Jag tror attdet är riktigt, till viss del. Men dettafår inte skymma vad vi har i Jesus! Jesusbehöver förkunnas så att människorser att i honom – bara i honom, ihans fullbordade verk – kan de vilahelt och fullt. Tack vare Jesu verk kanvi vara vissa om att vi får räkna osssom Guds barn. Vi behöver inte se pånågot hos oss själva. Det är Jesus somräknas, inte vår överlåtelse, vår lovsång,vår tros styrka. Bara Jesus.Att bekänna sin Gudstro väcker idag sällan reaktioner. Men att varaen tydlig Jesusbekännare kan däremotkosta på. Många – även inomkyrkor och samfund – tål inte bekännelsenatt endast namnet Jesusger frälsning. Men frukta inte lidandet!Det lär bli mer och mer av detframöver i vårt land. Men i bådemed- och motgång ligger välsignelseni att vara en del av Jesusfolket,att vara en Jesu vän och bekännare.Och framför allt: det bär medsig evighetsvälsignelse!fredrik carlssonpå&trådenFr.o.m. i år sitter Alve Svensson, kyrkoherde i Hjärsås,med i kyrkomötet som är Svenska kyrkans högstabeslutande organ. Under hösten har han varitmed om sitt första kyrkomöte och blev där vald tillordförande i gudstjänstutskottet.Vad är ditt allmänna intryck av ditt första kyrkomöte?– Det har varit mycket intressant och lärorikt. Mestpositivt var att få lyssna till goda och kunniga kristnasyskon i debatterna. Jag tänker jag på FredrikSidenvall, Johannes Hellberg, Stefan Gustavsson,Berit Simonsson m.fl. Även om nästan alla omröstningargick emot oss, fick likväl alla närvarandehöra vittnesbörden om vad Guds ord lär. Annars ärde flesta partipolitiskt styrda och präglade av tidsandan.Vilka var de viktigaste frågorna som var uppe? Hurgick det?– Viktigast var frågorna om homosexualiteten, dennya evangelieboken och de bekännelsetrogna minoriteternassituation. En motion som krävde attkyrkan omedelbart borde förbereda en ordning föratt kunna välsigna homosexuella par avslogs, villjag minnas, med 134 mot 100 röster. Däremot bestämdesatt alla församlingar i Sv.k:an skall förasamtal om de homosexuellas situation.Vad är de största bekymren med den nya evangelieboken,som kyrkomötet beslutade skall tas i brukförsta advent 2003?– Språket i kollektbönerna har anpassats efter feministteologinsönskemål. Vissa söndagar med allvarligaoch etiskt värdefulla teman har försvunniteller förändrats. Dessutom har fem GT-texter byttsut mot texter från apokryferna.Hur beaktades de motioner som kom från bekännelsetrogethåll?– En förkrossande majoritet avstyrkte så gott somalla motioner som rörde evangelieboken. Man villehelt enkelt inte lyssna och samtala.– Frågan om de bekännelsetrognas situation behandlades.Man hänvisade till att samtal skulle inledasmellan kyrkostyrelsen och representanter fördem med den klassiska synen på prästämbetet. Læstadianer,BV:are, Oas-folk, gammalkyrkliga ochhögkyrkliga känner sig marginaliserade i kyrkan.Hur känner du inför framtiden? Modfälld ellerhoppfull?– Jag hoppas att botten är nådd och att fler medgoda tankar väljs in i framtida kyrkomöten. De bibeltrognabehöver aldrig fälla modet. De har nämligenHerren Jesus vid sin sida!Vi önskar dig framgång och Guds ledning framöveri ditt viktiga uppdrag!– Jag vill passa på att tacka för era förböner och fördet förtroende många av Till Livs läsare har gettmig genom att kryssa in mig! Fortsätt att be – mandatperiodenär fyra år! Ta gärna kontakt med mig!fredrik carlsson

Gå Sion din konung att möta!Vem är det vi uppmanas att gå ut och möta?Ingen mindre än ordet, alltingsursprung, Gud av Gud ochsann människa, konungars Konungoch alla herrars Herre, Offerlammet,som enligt Guds plan engång för alla straffats för världenssynd. Han var här på jorden som tjänare,har nu all makt och kommersnart som den Kung han är. Han skaerkännas av saliga och osaliga. Hanska döma världen.Han följer skeendet på jorden, ikristenheten, i våra hem, på våra datorershårddiskar och i våra hjärtan.Ytterst noga, med kärlekens genomträngandeblick och barmhärtighetensoförtröttliga uppmärksamhet.Det var bestämt att han skulle lida.Han skulle bli upphöjd över allt ochalla genom att gå korsets väg. Dödenunder Guds vrede var förberedd förbarnet i krubban. Han blev människaför att frälsa, avskilja, bevara ochhämta en brud för evigheten. Han harden makten också i ändens trasiga tid.Tack, gode Gud, för det!En dag, när ångesten har lagt sigöver folken, sätter han stopp. För tiden,för alla samhällssystem, de ekonomiskasystem som fortfarande fungerar,ekosystemen, religionerna, andemakterna.Han sätter stopp för synden– egennyttan, maktlystnaden,upproret, kärlekslösheten, likgiltigheten.Han sätter stopp för den falskakyrkan – den som majoriteten erkän-6 till liv december 2002

Jesus, du som känner mitt hjärta, är du Konung där inne i dag?Har jag alls tid med dig, så som jag rusar fram? Har jag din Ande?ner och accepterar. Han avslutar densanna kyrkans arbetsdag och väckeralla döda. Han tar hem bruden, Sion.Är han min Konung?– Jag minns när han var det. Men livetär ju mer komplicerat nu. Det är meroch fler att ta hänsyn till. Man måstetänka på helheten och vara mer nyanserad.Ja, det finns så effektivt kamouflageför avfallet.Jesus, du som känner mitt hjärta, ärdu Konung där inne i dag? Har jagalls tid med dig, så som jag rusarfram? Har jag din Ande?Tillåter jag att Jesus uppenbarar sigsom Konungen bland människornaomkring mig? Tillåter jag att handrabbar någon i min närhet, så somhan drabbade mig? Han kom medkrav. Jo, han lät kraven drabba mig,med absoluta bud, som var odiskutablaoch som hotade med död. ”Duskall…” Så gjorde han också med enlagkunnig man i Israel. ”Gör det, såskall du leva!”Jag försökte. Och min självgjordakristendom rämnade. Jag grät övermin obändiga otuktighet och min förloradehimmel, när synden till sist visatsig vara omöjlig att besegra. Dåkom Konungen. Fridsfursten. Allthade han med sig, färdigt. Nåd, Rättfärdighet,Frid, Salighet, Liv. Det levandeOrdet blev till liv för mig,genom Guds Ande. Jag fick se det jagvetat. Allt min Konung gjort och varithade han gjort och varit i den stackaresställe som själv inte kunde. Förmig. Jesus flyttade in och tog sin glädjeoch frid med sig.Innan behövdes han inte. Jag var”bibeltrogen”, kunde avslöja obibliskkristendom och vinna diskussioner.Jag svor inte och försökte undvika sådantsom frestade mig till synd. Jagvar relativt snäll och vänlig. Jag troddejag var till nytta för Gud, men varen pina och ett hinder som egenrättfärdig”förebild”. Jag, jag, jag. Denonde frestade mig måttligt och hoppadesnog att jag skulle fortsätta sovasom religiös med kristna förtecken.Men synden visade sig vara med i allt.Och Konungen slog inte av på sinaabsoluta helighetskrav. Han dödadeoch gjorde levande. Min Konung blevmin kristendom.Är han min och din Konung i dag?Det som sker stort, sker ofta så tyst.Det kan hända att det skrivna och detpersonliga Ordet petas från tronen,att helt andra saker blir stora och viktiga.Sitter jag så att jag ser dig, Jesus,eller är siktlinjen skymd och bruten?Frestelserna är många, ofta vita ochfina, tröttande, sövande…Vart ska jag gå för att möta honom?Ibland kan man möta honom i tempel,som är byggda med händer. OmOrdet predikas och står i centrum där.Men byggnader och strukturer kanofta förvända synen, som när lärjungarnaville visa Jesus det ståtliga templet(Matt. 24:1).Vi finner Jesus i Ordet, i Bibeln ochi sådan förkunnelse som kommer medBibelns ord. Där talar Guds Ande, därmöter vi herdens röst. Jag möter honomi församlingen, som trots bristeroch svagheter vilar på Ordet allena.Där möter jag honom i brödet och vinet,i återlösta och pånyttfödda medkristna.Ibland kan det vara så gott attfå möta Jesus i en medkristens mun,när synd måste bekännas och lämnas.”Dina synder är dig förlåtna.”När ska jag gå?Nu! Det är en ny dag. Köttet blir aldrigomvänt och begären krigar motsjälen. Jag får gå och lämna all synd,alla surrogat, som vill bli trygghet,tröst och livsmening för mitt hjärtavid Konungens fot. Jag behöver Jesusi dag. Behöver ny nåd för att helgasoch få Guds kraft och kärlek till tjänstenoch missionsuppdraget i sömnenstid. Snart syns han på skyarna. Gå,Sion, din Konung att möta!jan nilssonpredikant i els, vännäsbytill liv december 2002 7

månadens förklaringVad är verksynd?I mötet med Guds ordResetipsDu undrar kanske varför man skall behövabeteckna synden med olika namn, verksyndoch arvsynd. Synd som synd, tänker du. Detär sant att all synd är brott mot Gud, elleröverträdelse av hans goda vilja, och därmedockså värd att bestraffas. Men om du läserBibeln noggrant skall du se att den också görskillnad mellan synd, som är medfödd, arvsynden(Rom. 5:18-19), och synd, som aktivtbegås i handling, verksynderna (Rom. 2:6).för ovanlighetens skull är jagi god tid. Tågbiljetten från Stockholmtill Göteborg via Hallsberg liggeri handväskan och i plastkassenfrån Pressbyrån finns en tidning, litefrukt och vatten. Jag kastar en hastigblick på den elektroniska tidtabellen.Hallsberg, Hallsberg… Där ärdet: Spår 11! När jag drar den tungaresväskan mot trappan upp till perrongentid att lyssna till det som sägs, såbråttom har vi.Det är inte ovanligt att människansliv liknas vid en lång resa, oftaen resa med flera uppehåll. När jagreser i nya omgivningar brukar jagofta ha med mig en guidebok medkartor och värdefulla praktiska tips.Vi skulle också kunna likna vissa delarav Bibeln vid en reseanvisning.När Bibeln talar om att varenda människalyssnarFör ett tag sedan lästeskall dömas efter sina gärningar (Matt. jag förstrött tilljag Josua, tredje kapitlet,där det berättas25:42. Med gärningar menar Bibeln även högtalarrösten: Det händer nogtankar och ord, Matt. 5:27-28, 12:36-37), så ”Hallsberg, spår många av oss att vi om när Israels folkförsöker vi ta oss samman och lägga av med arton.”stod inför sista etappenav sin resa till Ka-konkreta synder. Vi lyckas kanske till en del. Det står inget läser i Bibeln på sammaFör ”jag super ju inte, svär, mördar och ljuger tåg på spår elva sätt som jag läste naan och de fick instruktionerom hur deinte heller. Nej, jag lever faktiskt bättre än de och de enda resenärerjag ser är tidtabellen den här skulle handla. Av nå-allra flesta”. När vi lyckats putsa på våraverksynder, menar vi att biljetten till himlen på väg bort därifrånner mot an-några verser etsat siggången. Hastigt och gon anledning harär klar, en frikännande dom på Herrens dag.Men den breda vägen har många olika körfiler.Vi kan kalla dem för ”förbrytarfilen”,komsthallen. Panikengriper tag iupp igen när jag äntli-förstrött. Vi tror att fast hos mig. De dök”mördarfilen”, eller ”pedofilfilen”, men därvi vet. Kanske är vi mermig. Det börjargen satt på tåget motfinns också andra, t.ex. ”jag lever i alla fallbli ont om tid upptagna av vårt Göteborg.inte som dom andra filen”. Det som dock äroch jag vet inteDet är särskilt tregemensamt med dessa körfiler är att de allabagage än av vadvart jag ska begemeningar i denna textåterfinns på den breda vägen, som drar tillmig. Bäst att släpaner bagagetläser detta, som ensom egentligen jag vill räcka dig somförtappelsen! Vad hjälper det om du lyckatsbyta till en ”finare” körfil, om du fortfarandestår skrivet.och kolla på datorskärmenendel av din livsresa:hälsning inför nästabefinner dig på den breda vägen? Nej, dumåste komma över på en helt annan väg förgång till. MenLyssna till Guds röstatt bli frälst – den smala vägen!där står det ju!och invänta den rättaDenna sak var ett ständigt samtalsämnemellan Jesus och fariséerna. Jesus förkunnade,till skillnad från dem, att människansAvgående mottiden: ”Så snart ni fårHallsberg spårse Herrens, er Gudshjärta är totalt fördärvat (Mark. 7:21-23),18. Plötsligt gårförbundsark… skallatt det måste till en förändring i hjärtat, intedet upp för mig vad som hänt. Jag också ni bryta upp från er plats ochbara i yttre handling! Om vi endast lyckashar läst i tabellen för ankommande följa efter den.”bättra på det som syns utåt (och är nöjda med tåg i stället för avgående. Om jag Spring inte före Gud, då hamnardetta), när själva grunden är skadad, blir lyssnat till rösten från högtalaren du kanske på fel spår: ”…för att nikontentan inte mindre synd, utan tvärtom hade jag aldrig gått fel. – Om jag må kunna veta vilken väg ni skall gå,hyckleri! (Matt. 23:25-28).lyssnat!ty ni har inte förut dragit fram denDina verksynder är inte det enda problemet,utan du måste fråga dig: Var finns vi läser i Bibeln på samma sätt som Glöm inte Guds löfte: ”…i mor-Det händer nog många av oss att vägen.”huvudsynden? Motiven? Begären? Allt detta jag läste tidtabellen den här gången. gon skall Herren göra under blandfinner du djupt inne i ditt hjärta. Att du gör Hastigt och förstrött. Vi tror att vi er.”synd är ett bevis på att du är syndare.vet. Kanske är vi mer upptagna avgunnel hjortMen glöm då inte, att den Helige Ande avslöjardin synd för att han vill frälsa dig, förlåtavårt bagage än av vad som egentligenstår skrivet. Vi tar oss inte ensmissionär i kinadig både verksynd och arvsynd, och föradig in på livets väg! Han vill föra dig till syndaresFrälsare, Jesus Kristus! (Mark. 2:17).8jan-ulrik smetanatill liv december 2002

saxat & utblickarFärre missionärerI dag arbetar knappt 700 svenska missionäreri utlandstjänst; det betyder merän en halvering på tio år (Nya Dagen,24/10). Som orsaker till minskningennämns att de inhemska kyrkorna självatagit över mer av arbetet, att krig ochoroligheter i en del länder hindrar, attsysterkyrkorna numera vill ha högutbildadpersonal, att gåvor och intresse förmissionsarbete minskat i församlingarna.Jakobs kista funnen?Forskare har funnit vad som kan varadet första tydliga arkeologiska vittnesbördetom att Jesus har funnits. Det ärfråga om en 2 000 år gammal stenkistamed inskriptionen ”Jakob, son till Josef,bror till Jesus”, vilket alltså skullekunna syfta på Jesu bror Jakob. Kistanhar nyligen daterats till år 63 e Kr, det årdå Jakob skall ha stenats till döds. (NyaDagen 23/10.)Missriktat nit blandcenterkvinnorI småländska Virestad har det varit traditionatt centerkvinnorna bjuder församlingenpå kyrkkaffe i samband medTacksägelsedagens gudstjänst, men i åravstod de i protest mot kyrkoherde Jan-Åke Karlssons uttalade övertygelse attdet är emot Bibeln med kvinnliga präster.I Kyrkans Tidning (nr 45) skriverJan-Åke Karlsson i en insändare att protestenvar missriktad: ”Om de hade hafttraditionen att på Tacksägelsedagenservera kyrkoherden biffstek med lökoch potatis i kyrkans sakristia som tackför hans åsikter, hade jag förstått protesten.Kyrkkaffet gäller dock alla kyrkobesökarna.”Han förklarar sin på Skriften grundadeövertygelse i ämbetsfrågan: ”Manoch kvinna är lika mycket värda, menhar olika uppgifter. Detta är grundlagtredan i skapelsen och klart omvittnat iBibeln, som är kyrkans enda rättesnöre.Jesus utvalde endast män till apostlar,fastän han på flera sätt upphöjdekvinnan och bröt mot den tidens traditioner.Kvinnan kan inte och får inte enligtBibeln vara herde och ledare i Gudsförsamling. – – – Frågan om kvinnligapräster är ingen världslig jämställdhetsfrågautan en biblisk och teologisk fråga.Även om män skulle vilja föda barnoch Jämo skulle kräva att männen föderminst hälften av barnen, är detta intemöjligt. Också detta är grundlagt i skapelsenoch omvittnat i Den HeligaSkrift. I samhället kan kvinnan bli bådechefskirurg och kommunalråd. Honskall ha lika hög lön som mannen, somutför samma uppgifter.Jag känner efter femton år i pastoratetett mycket starkt stöd. Att vara allatill lags är dock inte möjligt. Då måsteprästen vara en pingpongboll och vändakappan efter vinden. Vid min prästvigningför 25 år sedan har jag lovat attpredika och hålla mig till Guds ord. Dethar jag för avsikt att fortsätta med. Jesussäger: ’Ve er, när alla människor talarväl om er.’”Halloween tapparmarkIntresset i Sverige för Halloween ser utatt minska. För tredje året i rad föll försäljningenav spökdräkter, plastkvastaroch pumpor, och butikskedjor övervägeratt att nästa år dra in hela sitt halloween-sortiment.Halloween-firandet importeradesfrån USA i slutet av 80-talet, och försäljningenökade ända fram till 1999. (NyaDagen 29/10)HomohetslagenantagenDen 13 november antogs den nya homohetslagen.Ännu vet vi inte med säkerhetom en förkunnelse utifrån de bibelordsom vänder sig emot homosexuell livsstilär straffbar – det lär framtida rättsfallutvisa.Stefan Gustavsson, direktor för Credoakademin,resonerar i en debattartikel(Nya Dagen 8/11) kring vart det ifortsättningen kommer att bära hän påsexualitetens område. Hur definierar vivad som är perverst (och därför bör förbjudas)respektive naturligt (och därförbör tillåtas)? Han tar homosexualitetensom exempel: Den avkriminaliserades1944 och friskförklarades 1979.I dag kan de homosexuella både ingåpartnerskap och adoptera – och mediernatävlar om att lyfta fram homofrågor.”Varje samhälle har att ta ställningtill sexualetiska frågor.” Han undrar påvilka grunder samhället numera kanförbjuda polygami, prostitution, incest,sex med djur osv. I dag anser vi sådantvara pervers – men i morgon?I klassiskt kristet tänkande hävdarman att sex hör hemma i en unik relationmellan två människor av olika kön.Det är det naturliga (skapelsegivna)men nu sätts det naturrättsliga resonemangetåt sidan: ”Det tidigare avståndstagandetfrån homosexuella relationerbyggde på de naturrättsliga resonemang,som vi i dag använder när viavvisar polygami, prostitution, incestoch pedofili. Bejakandet av homosexuellarelationer innebär att vi långsiktigtundergräver möjligheten att avvisa andrahandlingar som vi ännu betraktarsom perversa. Snart finns det kanskeinga perversioner kvar? Det är i så fallinte en befrielse, utan en tragedi.”Konturerna av enmissionsprovinsEn arbetsgrupp med personer från olikagrupperingar inom Kyrklig Samling arbetarnu med förberedelser till en missionsprovins.I ett flygblad betonar manatt planerna på en missionsprovins harsin grund i Jesu missionsbefallning ochmotiveras av nöden i Svenska kyrkan.Missionsprovinsen vill inte utgöra någonny kyrkobildning utan vara en ”frigemenskap på Svenska kyrkans bekännelsesgrund, där kyrkans andliga livbevaras och främjas”. Provinsen kommeratt få en kyrklig struktur, som skallvara till stöd för redan existerande ochframväxande gudstjänstgemenskaperoch utgöra ett nätverk till hjälp för bekännelsetrognamissions- och väckelserörelser.Den delas in i regioner med enbiskop i vardera och avser att viga kallademän till präster.Arbetsgruppen, i vilken Bengt Birgersson(Göteborg) är ordförande, planerarför att ett formellt beslut om bildandetska kunna tas under våren vid”ett större kyrkligt möte”.redtill liv december 20029

Ensamhet i relationerEnsamhet kan drabba oss plötsligt och oväntat. När jag som ensamstående stannar vid enkorsning och ser det nyförälskade paret lekfullt vandra hand i hand, väcker det först ettvarmt leende innan ensamheten hugger tag i mig. När jag som gift märker att jag inte nårmin partner och att jag inte får den förståelse jag längtar efter, kan distansen kännas outhärdlig.När jag befinner mig i den kristna gemenskapen kan jag trots värmen och gemenskapenplötsligt uppleva ett smärtsamt avstånd. 1Skapade för relationerEnsamhet är mycket värre än vi vanligtvistänker oss. Vi är skapade förrelationer. Gud – verklighetens orsakoch ursprung – är enligt kristen trosjälv en relation! Fadern, Sonen ochAnden har alltid älskat, kommuniceratoch haft gemenskap med varandraoch för oss, som är skapade till Gudsavbild, är relationer av avgörande betydelse.Det gäller först och främst relationentill Gud, då vi är skapade föratt vila i hans villkorslösa kärlek.Samtidigt är Bibeln tydlig med demänskliga relationernas betydelse.Adam var ensam innan Eva fannstrots att hans gudsrelation var fullkomlig.2 Vi är med andra ord skapadeför djupa, mellanmänskliga relationerdär vi kan vara sårbara införvarandra och samtidigt mötas av hängivenhetoch kärlek.Problemet: jag kontrollerarProblemet är att vi efter syndafallethar vänt Gud ryggen och att tomrummetefter hans kärlek styr våra liv. Detinnebär att vi omges av själviskhet istället för av kärlek – och att vi födsmed en större längtan efter närhet i relationerän omgivningen kan tillfredsställa.Smärtan i att bli avvisad när jaglängtar efter omsorg och värme ärouthärdlig. För att överleva utan Gudbehöver jag därför kontroll på tillvaron.Då jag inte kan tvinga omvärldenatt se mig väljer jag att förändra migför att få den uppmärksamhet jaglängtar efter. Jag går in i en roll somger mig möjlighet till bekräftelse samtidigtsom den ger en skyddande distansi förhållande till omgivningen.Jag sätter upp en fasad av präktighet,kompetens, lycka, fromhet, hjälplöshet– variationen är oändlig.Jag börjar också styra min omgivning.Jag har, ofta omedvetet, satt uppmål för hur jag ska bli tillfredsställdutan Gud: ”Bara jag lyckas i min karriär,gifter mig, får närhet från minpartner, får ett vackert hem…” Jag äri ett desperat behov av bekräftelse ochkräver att omgivningen ska hjälpamig att nå målen, något den tyvärrinte gör frivilligt. Jag börjar därförmanipulera dem.Kontraproduktivt resultatDet tragiska är att resultatet blir detmotsatta. Gemenskap bakom maskerär en omöjlighet eftersom inget verkligtutbyte sker. Avsikten med rollenär att gömma mig – inte att nå framtill närhet och gemenskap. Mina relationerkommer att präglas av ängslanför att genomskådas i stället för av intimitet,något som i sin tur bäddar förmissförstånd. Jag vågar varken kommuniceratydligt eller be om klargörandeav rädsla för att bli avvisad.Genom att manipulera min omgivningkommer jag att kväva möjligheternatill verklig närhet. Lyckas jag imina försök till kontroll kommer kärlekenoch passionen att dö. Kärlekbygger på frihet och kan aldrig tvingasfram, bara ersättas med lydnad.Misslyckas jag för att min partner10 till liv december 2002

foto: maria bergströmgjort motstånd blir jag frustrerad ochförsöker igen, med än större ansträngning.Det leder ofta till maktkampoch ökad distans.Olika typer av ensamhetDet finns därför olika typer av ensamhet:Den tillfälliga ensamheten drabbarmig när jag p.g.a. yttre omständigheterskiljs från en nära vän, t.ex. vidförflyttning eller dödsfall.Den skyddande ensamheten berorpå de relationsmönster som jag utvecklat.Jag föredrar att relatera bakommasker och manipulera framförrisken att söka närhet och bli besviken.Den grundläggande ensamheten ärmera djupgående och genomgripande.Eftersom jag inte mer än glimtviskan känna den faktiska relationjag har till Gud i Kristus upplever jagen svår ensamhet. Den fördjupas avatt jag efter fallet aldrig – inte ens i debästa relationer – kan känna fullständigtillfredsställelse. Den grundläggandeensamheten går därför som enmörk ton genom alla erfarenheteroberoende av hur min relation tillGud eller mina medmänniskor upplevs.Att möta ensamhetenVi är alltså desperata, törstande människor,men våra behov fördöms aldrigi Bibeln. I stället presenteras desom förutsättningen för Guds inbjudan:”Är någon törstig, så kom tillmig och drick…” 3 Vi ska därför aldrigdölja eller förneka vår ensamhet. Istället för att fly den behöver jag modatt ärligt möta den inför Guds ansikte.Det är först när jag vågar mötasmärtan som jag kan undvika att låtaden styra mig. Det innebär också attjag får sörja över min ensamhet,eftersom den är motsatsen till de erfarenheterjag skapades för att uppleva.Att lära sig av ensamhetenAtt möta ensamheten är skrämmande.Samtidigt är det när jag sörjeröver min ensamhet inför Gud somviktiga insikter kan födas. Ensamhetenkan därför ses som en inbjudanfrån Gud som hjälper mig att upptäcka:Min själviskhet – och förlåtelsenNär jag vågar möta ensamheten blirmina envisa och destruktiva försökatt klara av livet utan Gud tydliga. Jaggömmer mig bakom min fasad för attundvika risken att bli sårad. När jagmanipulerar är jag centrerad på attuppfylla mitt mål. Att ära Gud genomatt möta mina medmänniskors behovfinns oftast inte ens med som ett alternativ.Därmed avslöjas vad som är viktigastför mig, både när jag agerar bakomfasader och när jag manipulerar:Min personliga bekvämlighet! Jagprioriterar den framför att möta denandra människans behov.Samtidigt visar mitt handlande attjag inte förtröstar på Gud. Jag litartill liv december 200211

inte på att han vill eller kan hjälpamig igenom den smärta jag riskeraratt känna genom att möta en annanmänniska.När jag insett att jag vänt Gud ryggenoch upptäckt de själviska och destruktivamönster som styrt mitt liv,öppnas också möjligheten för mig attbekänna synden, söka förlåtelsen ochjubla över upprättelsen i Kristus.Att Guds kärlek är tillräckligLäkedom för min ensamhet finns ievangeliet. Den kan driva mig närmareKristus och tvinga mig att klamramig fast vid honom. Det är i dennasituationen jag blir bekräftad av hanskärlek och kan mogna till ett liv i förtröstanoch tacksamhet mitt i minsmärta. Däremot tas inte känslan avensamhet bort. Tvärtom! Känslanförstärks eftersom det är först i dennaposition jag vågar erkänna ensamheten.Samtidigt upptäcker jag att Gudär tillräcklig för att jag ska ha mod attmöta och hantera den. Ensamheten ärdärför inte främst ett problem utan enanledning att brottas med Gud ochklamra mig fast vid honom.Det är också i det mötet som jagkan få en glimt av Guds perspektiv.Mitt i alla svårigheter kan krampenäntligen släppa. Jag inser plötsligt attverkligheten är större än mina problem,att Guds kärlek och ära är viktigare…Guds kärlek, som tjänargenom att lidaGuds kärlek är alltid centrerad pådem han möter – aldrig på egensmärtlindring. Det tydligaste exempletär när Sonen blev människa föratt offras för vår skull. Han ber förbödlarna, besvarar rövarens bön påkorset och ser till Marias behov avstöd och tröst. Nu utmanas vi ”attvara så till sinnes som Kristus Jesusvar”. 4 Denna självutgivande kärlekgår rakt mot vår natur. Eftersom jaglider upplevs tanken att ge från djupettill någon annan absurd. Jag drar migi stället undan när smärtan och besvikelsenöver att andra nonchaleratmina behov överväldigar mig. Ävenom jag har rätt att vara ledsen och besvikenöver deras nonchalans har jagfortfarande kallelsen att älska democh söka deras bästa. Ensamheten germig alltså möjlighet att förtrösta påGud – att hans kärlek är tillräcklig –genom att från djupet börja ge tillandra. Det är ett agerande som karaktäriserasav en modig kärlek och inteav undfallenhet. Det är en kärlek somkan förvandla relationer och öppnaupp till fördjupad närhet.HoppetDet är först när ensamheten ochsmärtan gör sig påmind som längtanefter den nya skapelsen börjar växa.En gång ska min längtan efter relationerpå djupet vara tillfredsställt. Dåkommer jag att vila i Guds famn i fullvisshet om hans kärlek, värme och entusiasm.Då kommer jag i trygghet attmöta andra människor i en djup ochnära gemenskap – där jag är sedd ochändå älskad! Med det hoppet vågarjag frimodigt se framtiden an trotsmin ensamhet.henrik gustavssonlärare på theofilmedarbetare i nordiska l’abri1. Artikeln bygger på bl.a. Tom Varney´s bokLoneliness, NavPress.2. 1Mos 2:18–203. Joh 7:374 . Fil 2:5Men Barnet i krubban du glömdeDu hoppades mycket av julenmed klappar och julgran och fest.När höstdagen ännu var kulen,du drömde och längtade mest.Adventsstjärnan hängde du prydligti fönstret mot gatan i stan.Du tände adventsljus som vanligten tid före dopparedan.På gatan gick tomtar med huvor,i fönstren stod julstall i papp.En julgran från snöiga tuvordu klädde när tiden var knapp.Men Barnet du bytte helt tanklösmot tomte från hedendomstro,och julen blev tämligen fridlös.Du fann ej Guds nåds himlabro.Med vänner och grannar du tömdedet skummande glaset förstrött,men Barnet i krubban du glömde,det Barn som av Gud är oss fött.Du firade jul såsom världenmed rådande nyhednisk sed.Sen Ordet blev bortskymt av flärden,var Frälsaren ej längre med.lennart axelsson12 till liv december 2002

Vad är meningen med allt?– en introduktion till Predikarens bokpredikarens bok betraktar livetoch frågar: Är det någon mening medatt leva? Allt vi kan vinna på jorden –ofta genom möda och slit – vad är detegentligen värt? Allt är ju förgängligtoch flyktigt. Det förgås. Uttrycket”Förgänglighet och åter förgänglighet”återkommer nästan 40 gånger iboken.Livet i backspegelnVem författaren är nämns inte uttryckligeni boken men troligen ärpredikaren kung Salomo. Tydligt är ivarje fall att författaren prövat på detmesta av vad livet då – och nu! – kanbjuda på. I predikaren möter vi engammal man, som blickar tillbaka pålivet. Han beskriver hur han sökt meningeni olika ting under livets gång,och gång efter gång uttrycker han deslutsatser han nu drar på sin åldershöst.Ett jagande efter vindPredikaren har verkligen sökt meningeni det mesta: i sin status somkung, i rikedom, i allt man kan skaffaoch göra för pengar, i att lägga allkraft på hus och trädgård, i att ägnasig åt kvinnor, mat och vin. Slutsatsenär: Allt är förgängligt och ett jagandeefter vind! Inte heller förvärvandet avkunskap och vishet ger mening –tvärtom! Ingenting av detta ger själenmättnad (6:7). Lägg märke till hurmycket i meningssökandet som kretsarkring predikaren själv (räkna exempelvisalla ”jag” och ”mig” i kap.2). Vi finner inte livets mening, sålänge vi är upptagna med oss själva!MeningenVad är det då som gör livet värt attleva, som sätter in det i dess rättasammanhang? Jo, svaret antyds ochges lite här och var i boken (3:13–14,3:17, 5:17–18, 7:14–15, 7:19, 8:12–13, 8:15, 11:9, 12:1): Människanmåste relatera sitt liv till Gud: tänkapå sin Skapare (12:1) och leva eftertill liv december 2002hans bud. Eller som det uttrycks Ps.62: ”Endast i Gud har du din ro, minsjäl!” I Predikarens sista vers drasslutsatsen: ”Frukta Gud och håll hansbud, det hör alla människor till. TyGud skall föra alla gärningar fram idomen, med allt som är fördolt varesig det är gott eller ont.” (12:13–14.)Den som fruktar och älskar Gud fåroch kan – med ett evighetsperspektiv– ur hans hand ta emot det som livethar att bjuda på, glädja sig över detoch förvalta det med ansvar inför honom.Ett liv i gudsfruktan ger inte svar påalla frågor, men det ger oss ro att vila idet som är, att det är i Guds händer. Viser inte alla sammanhang, men vi vetatt Gud gör det (3:13f, 3:17, 5:17–18,7:14–15, 8:15).Angelägen slutsatsI vår tid har samhället och de flestamänniskor vänt Gud och hans Ordryggen. Alltsedan 1700-talet, då hon iupplysningens spår började lämnatron på en levande och personlig Gud,har ”den moderna människan” liktpredikaren sökt och sökt överallt.Men inte i något har hon funnit meningenmed livet.Människor lever som om meningenskulle finnas i vad man kan köpa ellergöra för pengar – men allt sådant betydernågot, bara så länge man intehar det. När man fått det, finner man:det gav inte livet mening! Sökandetutan Gud har misslyckats – i dag, liksompå predikarens tid. Tristess, tomhet,likgiltighet och ångest härskar nui djupet av många människors inre.Människan utan Gud mår inte bra!Predikarens uppmaning är synnerligenangelägen: ”Tänk på din skapare,frukta Gud och håll hans bud,det hör alla människor till!”fredrik carlssonTips inför bibelläsningenA Be om ett öppet hjärta och att Gudöppnar sitt Ord för dig.BLäs texten. Välj nivån MER ellerMINDRE efter vad som passar dig.Dela upp det angivna textavsnittetsom du vill under veckan.C Fråga dig själv:• Vad vill texten säga?• Kan den lära mig något om Gud?• Hur kan texten tillämpas i mitt liv?D Gör en bön av det som bibeltextentalat till dig.v 50, 9–15 decemberGTMER: Ords. 15:1–18:24MINDRE: Ords. 15:1–16:33, 18:1–24v 51, 16–22 decemberGTMER: Ords. 19:1–22:29MINDRE: Ords. 19:1–20:30, 22:1–29v 52, 23–29 decemberGTMER: Ords. 23:1–26:28MINDRE: Ords. 23:1–24:34v 1, 30 december–5 januariMER: 27:1–31:31GTMINDRE: Ords. 28:1–31:31NTMER: Luk. 1:1–80MINDRE: Luk. 1:26–66v 2, 6–12 januariMER: Pred. 1:1–7:1GTMINDRE: Pred. 1:1–3:22, 4:17–7:1NTMER: Luk. 2:1–3:38MINDRE: Luk. 2:1–20, 3:1–22DECEMBER 2002BIBELLÄSNINGSPLANAngående bibelläsningsplanenV.g. observera! Vi har nu under de två år bibelläsningsplanenlöpt i Till Liv hunnit läsa igenom hela NT en gång. Detkommer att ta ytterligare två år att läsa ut GT.Vid nyår börjarvi läsa om NT igen och startar med Lukas evangelium.Genomläsningen av NT de två första åren har gått någotsnabbare än vad som var tänkt – tanken var att vi skulle haläst färdigt NT lagom till årsskiftet. Under slutet av året fårman läsa ur NT ”planlöst”. Ett förslag är att under veckanläsa de tre årgångarnas nytestamentliga texter i evangeliebokenför den kommande söndagen (se bakre delen av SvenskaPsalmboken).Predikaren introduceras här intill. Lukas evangelium presenteradesi nr 1, 2001.13

Bön i adventstidO Herre Jesus Kristus, med allt skäl fröjdar sig dinkristenhet! Vi, som är din hjord och dina får,gläds över att du, våra själars herde, kommer tilloss. Vi, som är sargade och svaga, fröjdar ossöver att du besöker oss, du alla människorsläkare. Vi fattiga är glada, eftersom du, o Herre,närmar dig oss med rika gåvor. Kom dag för dagtill våra hus och hem, våra tempel och lärorum.Föröka i din kyrka och församling deras antalsom hör ditt Ord och gör därefter. Vidga ditt rike,så att alla jordens ändar tillber dig, du ärans Konung,högtlovad i evighet!Amen.Bed särkilt:EFTER W. LÖHE• om en välsignad advents- och jultid för dig,dina närmast och Sveriges folk• för arbetet med gatubarnen i Nakuru(s. 17–18)• om arbetstillstånd i Kenya för Helena ochErik Reuterdahl• för missionärerna i Eritrea, Etiopien, Kenyaoch Peru (s. 16)• för barntidningen Droppen och dess redaktör,medarbetare och läsare (s. 3–4)• för dem som du ser kämpa med ensamhet(s. 10–12)• för nyårslägren på missionsgårdarna, om attGuds Ande ska få röra vid många!Kalkylera med troom man ska bygga sitt eget husgör man en kalkyl över kostnadernaoch gör sedan sitt bästa för att skaffafram pengarna som behövs. När manska bygga något för Guds rike, görman också en kalkyl, men sedan ärskillnaden den att man sätter igångprojektet innan man har finansieringenklar, annars hade det inte blivitmånga ”Guds hus”. Det är fråga omatt handla i tro!Precis så har vi gjort i styrelsen förStrandhem, när vi nu har beslutat attpåbörja ett renoverings- och ombyggnadsprojekt,som har varit efterlängtatlänge och där behovet har blivitmer och mer akut.Det handlar om att bygga om en avlektionssalarna (sal 3) så att man fårdels ett uppehållsrum, dels och framförallt en pentry- och matplats, därcampare och andra, som kommer tillStrandhem för att bo över några nätter,får en möjlighet till självhushåll.Detta har saknats på Strandhem ochhar en längre tid stått högt upp påprioriteringslistan.Eftersom Strandhem har bildat etthandelsbolag med namnet ”MissionsgårdenStrandhem HB”, kan den externaverksamheten marknadsförasmer aktivt, och därmed ökas också intäkternatill Strandhem från denna delav verksamheten. Många, både enskildaoch grupper som kan tänka sigatt hyra in sig på Strandhem när vi intesjälva utnyttjar lokalerna, kräver attman ska ha möjlighet till självhushåll.Under en längre tid har efterfrågan påövernattningar med självhushåll ökatoch eftersom förfrågningarna fortsätter,vågar vi satsa.Denna satsning kommer att ge flermänniskor möjlighet att komma tillStrandhem och uppleva den härligamiljön både utomhus och inomhus,den goda omsorgen, den kristna gemenskapenoch mycket mera. Kanskekan en och annan hitta sitt andligahem på Strandhem.Ombyggnaden, som är kostnadsberäknadtill 250 000:–, ska påbörjas nui vinter, för att stå klar till våren. Vihar räknat med att mycket av arbetetkommer att utföras av frivillig arbetskraft,men totalt sett blir det ändå enstor utgift. Vi räknar alltså med att detkommer att löna sig på längre sikt,men det är när fakturorna börjardroppa in som vi behöver pengar attbetala dem med.Strandhems ekonomi är hårt ansträngd,men vi har en stor Gud somkan ge oss det rätta sinnet för att geoch be, och vi tror att många Strandhemsvännervill vara med om att göramissionsgården ännu mer tillgängligför fler människor. Därför vill vi uppmanadig som läser detta att fortsättaatt be till Gud för vårt Strandhem, förverksamheten där och för det här projektetoch att hjälpa till med finansieringengenom att skänka pengar (användgärna bifogat inbetalningskort),skänka material som behövs eller deltai det praktiska arbetet.Kontakta gärna undertecknad omdu har idéer, tel. 042-502 16.rune perssonprojektledare14 till liv december 2002

Många ensamma människor behöver en påminnelse om att de inte ärglömda av Gud. Berättelsens Maria ger ett efterföljansvärt exempel.Decembermorgon– jaså, det är lucia i dag!Märta ser på almanackan på väggen och ler för sig själv. Ettvemodigt leende. Hon har så många fina minnen från Luciamorgonen.Tänk när hon bodde hemma i sitt hus i Lindbyn!Då brukade barnen i huset intill komma in och sjunga.Ända sen de var riktigt små hade de sjungit och spelat förhenne. Och under det att de växte upp, fortsatte traditionen.Å, vad hon saknar familjen Svensson! Och sången…Nu sitter hon på sitt rum i servicehuset i stan. Ensam fördet mesta, eftersom Karin, dottern, bor långt borta med sinfamilj. Visst kommer någon då och då och hälsar på, ochpersonalen hjälper henne med det som behövs. De är raraoch omtänksamma, och hon har ingenting att klaga över.Men i dag känns det ensamt och tungt.Så mörkt det är ute! Märta reser sig försiktigt och gårfram till fönstret. Hon tar stöd mot bordet, medan hon serut. Det är stjärnklart! Å, så vackert!Långt bortom rymder vida,längre än solar gå,högre än stjärnor tindra,den bedjandes suckar nå.gnolar Märta för sig själv. Ja, Far där uppe vet om henne.Det får hon lita på. Hon knäpper händerna där hon står. Sågår hon tillbaka till sin stol. Snart kommer de nog in medfrukosten.Plötsligt stelnar hon till och ser mot dörren. Den öppnassakta på glänt. Någon sträcker in handen och släcker taklampan.Ett ljussken, sång…Nu tändas tusen juleljuspå jordens mörka rund,och tusen, tusen stråla ockpå himlens djupblå grund.Märta får tårar i ögonen. Hon lyssnar och blinkar för attkunna se. Jo, det är Maria, en av Svenssons flickor! Honstår där vitklädd med glitter i håret och ljus i handen. Ochhon sjunger! Hon sjunger om Frälsaren, som kommit frånGud till vår mörka jord med frid och glädje till alla.I varje hjärta, armt och mörkt,sänd du en stråle blid,en stråle av Guds kärleks ljusi signad juletid!Märta ler genom tårarna. Guds kärleks ljus värmer henneshjärta. Och den unga flickan är som en ängel sänd av Gud.– Men hur kan du komma nu, Maria? Märta sträcker utarmarna för att krama om henne. Du ska väl till jobbet?– Ja, men jag körde hemifrån lite tidigare, så jag skullehinna hit. Vi får inte hoppa över sången på Luciamorgonen,fast du har flyttat från Lindbyn, ler Maria.– Å, så glad jag blev! Så snällt av dig! Märta strålar medhela ansiktet. Du kan inte ana hur mycket det här betyderför mig! Jag kände mig så ensam. Men nu har du gett mignåt som jag kan glädjas åt hela dagen. Vill du ha en kaka, såta själv i kylskåpet. Jag går så illa, så du får klara dig själv.När Maria gått, sitter Märta kvar i sin stol. Hon ser såglad ut. Tänk, att lilla Maria, som nu är vuxen och har egenfamilj, inte har glömt tant Märta på servicehuset!– Jag har haft en ängel på besök, säger Märta förnöjt, närSofia kommer in med frukostbrickan. En ängel i vita kläder,med ljus och glitter och underbar sång. Hörde du?Sofia nickar glatt.– Ja, jag hörde. Så gulligt av den där tjejen att komma! Ärhon din släkting?– Nej, men Maria och hennes syskon har sjungit för migända sen de var små. Nu jobbar hon på en skola här i stan,men tänk att hon tog sig tid att komma! Det här ska jagleva på länge. Hon sjöng om Jesus. Han kom för att räddamig. Och dig också! Han är min bäste vän.– Jag vet det, nickar Sofia. Nu hoppas jag att frukostensmakar bra. Lite senare kommer jag med kaffe och lussebulle!Det är som om värmen från Marias ljus och sången omJesus dröjer sig kvar i rummet. Det känns inte ensamt längre.Märta nickar för sig själv. Nu vet hon. Gud har integlömt henne. Maria fick vara budbärare den här dagen.inga-lisa perssonfoto: anna salomonssongagneftill liv december 200215

missionsnyttdecember månad innebär julhälsningarnastid. För missionärer, utesåväl som hemma, betyder detmycket att få en hälsning från näraoch kära, vänner och bekanta. Fattapennan och sänd en julhälsning medposten, via e-post eller sms!EritreaBarnabas Mebrahtu befinner sig tillsammansmed sin familj i Sverigefram till årsskiftet. Hälsningar kannå dem under adress: c/o NahumMebrahtu, Matematikgränd 7 A,907 33 Umeå. E-post: lutmusch@gemel.com.erEtiopienLars Hjort lämnade Sverige den 19november för ytterligare tre månaderstjänst i den Lutherska Kyrkan iEtiopien (LCEt). Uppgifterna blir såsomtidigare företrädesvis undervisningoch förkunnelse. Han firar julochnyårshelgen tillsammans medsin familj, som kommer på privat besöktill Etiopien.Hanna-Karin och Workneh Hechamohar sin fortsatta tjänst ochbostad i Addis Abeba.Hälsningar till missionärerna kanförmedlas på följande adresser: P.O.Box 1002, Addis Abeba, Etiopien.Tel: +2511552677. E-post: slm@telecom.net.etKenyaKarin Gunnarsson återkom p.g.a. familjeskäli slutet av november tillSverige, något tidigare än planerat.Hon kan t.v. nås på följande adress:c/o Ulla Gunnarsson, Skarpskyttevägen22 F, 226 42 Lund. Mobil: 070-241 82 30. E-post: karin.mbv@crossnet.seAnna-Brita Albertson, P.O. Box165, Kisii 40 200, Kenya. Tel: +254831 31 236; mobil: +254 733 86 3708.Kerstin Nilsson, Chesinende BibleCentre, P.O. Box 17, Chesinende202 17, Kenya. Mobil: +254 722 5825 58. E-post: kerstin.n.nilsson@privat.utfors.se,Rakel Smetana, Chesinende BibleCentre, P.O. Box 17, Chesinende202 17, Kenya. Mobil: +254 733 2281 03. E-post: rakel.smetana@swiftkenya.comErik och Helena Reuterdahl, Uppsalavägen29, 193 34 Sigtuna. E-post: helreu@hotmail.com, reuterhelge@hotmail.comPeruFamiljen Emma och Henrik Birgerssonåterkom till Sverige i slutet avnovember. Deras adress är: Allhelgonagatan10, 1 tr., 415 13 Göteborg.Tel: 031-48 76 76.E-post: ehb@privat.utfors.seUnder december befinner de sigmest hos Emmas föräldrar: c/o Nilsson,Hemvägen 15, 262 63 Ängelholm.Tel: 0431-159 28.Helene och Preben Koefoed-Jespersen,med barnen Milka, Magnusoch Mathias, och volontärernaChristina Hansen och Lisbet Sivebæk,har sänt följande hälsning:– Vi gick på gatan på väg ner tillChiclayos stora marknad. På torgetstod en hel lastbil full av panetones,de traditionella julkakorna, som vägerc:a ett kilo per kaka. En svettigman, som höll på att släpa in allakassarna i en lagerbyggnad, log motFamiljen Ekström reser åter till Peru i mitten av januari.oss och sa: ”Det här är ett hårt arbete.”– Ja, julen närmar sig. Och juleninnebär för många hårt arbete. I våraskilda kulturer är många traditionerförbundna med julen, och vi vill sågärna följa dem. Men när vi blir tröttaav att uppfylla alla våra egna krav,borde vi sätta oss ned och kommaihåg att Människosonen inte har”kommit för att bli betjänad utanför att tjäna och ge sitt liv till lösenför många.” (Mark. 10:45). Vi jagar,stressar och vill så gärna hinna medallt. Men Gud, som skapat oss, vetvad vi behöver: att bli betjänade, attvara mottagare av den frälsning hanhar berett åt oss.Med julhälsningar från oss här iPeru med adress: Misión EvangélicaLuterána, Apartado 4, Chiclayo,Peru. Tel. +51 74 21 92 04. E-post:preben@elm.dkMakarna Sinnika och Håkan Ekströmmed barnen Sebastian, Sofie,Nicolina och Tindra återvänder imitten av januari 2003 för tjänst iPeru. De tre första månaderna kommerde att studera spanska i Arequipaför att sedan återuppta församlingsarbetei Chiclayo. Deras nuv.adress: Smålandsvägen 44, 286 35Örkelljunga. Tel: 0435-549 45. E-post: hokan.mbv@crossnet.seroland gustafssonmissionsföreståndare16 till liv december 2002

Hopp för Kenyas gatubarni slutet av september ägde enkonferens om gatubarn rum i Nairobi.Phylis Kilbourn från USA, en avförgrundsgestalterna inom detta områdemed mångårig global erfarenhet,var huvudtalare.Deltagarna kom från en mängd olikakyrkor och samfund. Några var erfarnagatubarnsarbetare, andra påväg att börja och ytterligare andrahade allmänt ledande funktioner isina församlingar. Det var en av destörsta pingstförsamlingarna i Nairobisom anordnade konferensen. Dennaförsamling har ett barnhem femmil söder om staden, och det gavsmöjlighet till ett mycket intressantstudiebesök där. Från Nakuru ELCKdeltog pastor Yeremiah Nyangáu,evangelisten Richard Gwako och församlingsäldsteFlorence Otuoma tillsammansmed Rakel Smetana, KerstinNilsson och artikelförfattaren.Allt som allt var vi c:a 250 personer.AllmäntProgrammet var gediget och välstruktureratmed föreläsningar, diskussionspass,information och framträdandenav gatubarn. Varje dag inleddesmed sång och bön. I pauserna såldesföremål som tillverkats av barn på olikainstitutioner.Det är svårt att sammanfatta allalärdomar och starka intryck från fyradagar i en kort artikel, men något skajag försöka förmedla. En sak somgladde mig personligen och väcktetacksamhet till Herren var alla demedverkande kenyanerna som visadekompetens, kunskap och engagemang.Det finns resurser i landet!Röda trådarHela konferensen genomsyrades avkristen tro och livssyn samt uppfattningenatt Guds församling har ensärskild kallelse att ta sig an barnensom hamnat så fel och förmedla Gudskärlek till dem. Kristna har en helhetssynpå människan.Det betonades att den andligavården är central, och det var gripandenär en av deltagarna i en avslutandebön sista dagen närmast ropadeut: ”Herre, vi kan ge barnen mat ochkläder, se till att de får hem och skolgång,visa dem kärlek och uppskattning– men vad hjälper det om de intelär känna dig och då går evigt förlorade?”En annan röd tråd var att det verkligenfinns hopp för dessa barn, menatt det gäller att få kontakt med demså tidigt som möjligt. Ju längre tid pågatan, desto mer manifesta problem.Gatubarn kan fortsätta att ha en ilskainom sig, även när de kommit till engod miljö och fungerar bra utåt. Dennavrede bottnar i förluster. De har vidnågot tillfälle blivit berövade det somär barns mest elementära behov – föräldrar,kärlek och omhändertagande– och ofta hamnat i ondskans våld påett påtagligt sätt. Så försvinner ävenhoppet. Här citerades Jesu ord i Joh.10:10: ”Tjuven kommer bara för attstjäla och slakta och förgöra. Jag harkommit för att de skall äga liv och ägadet i överflöd.” Ett personligt mötemed Frälsaren och hans kärlek ärenda boten mot ilskan. Själavårdmåste till för andlig läkning – och oftaäven för fysisk hälsa.Viktiga principerPlanera arbetet med en grupp, helst enförsamling, som kan känna sig rå omarbetet och bidra med resurser. Satsapå förebyggande arbete med familjer– börja i församlingen, det finns riskfamiljerdär också! Bli barnens talesmänmot orättvisor, både i det lilladagliga formatet och i samhället.Håll arbetet på nivåerna ”inhemskt”,dvs. miljöanpassat, och”mer för mindre”, dvs. låg kostnad.Håll kanalerna till myndigheter öppnaför att få stöd och inte bli ifrågasatt.Ta tid för att skapa kontakteroch lära känna barnen enskilt med deraspersonliga behov och situation föratt hjälpa rätt. Se uppför gruppbildningaroch strukturer – enskildabarn kan ta skada om man skiljer utdem. Arbeta med motståndet och hindren.De största finns hos oss själva:Kan du se bakom smutsen, språket,trotset och lukten? Utveckla programmeti etapper och olika nivåer –utspisning, dagcentra, skolgång,övernattning, kontinuerligt boende.Visa och ge barnen andra alternativ ilivet än gatan. Uppsökande av barnetsfamilj och en återförening skavara ett övergripande mål, men krävermycket i insats. Gå med i ett nätverkför utbyte av idéer, uppmuntran,utvärdering och koordinering. Komihåg och respektera barnets rätt tillval och frivilligt deltagande – det fårinte fråntas rätten att styra sitt liv.Granska dina personliga skäl för deltagandei gatubarnsarbete. En läraretalade en gång med en grupp gatubarnom kärlek och frågade vad skillnadenär mellan att ”tycka synd om”och ”ha medkänsla”. En liten pojkesvarade: ”Du kan ge mig bröd, när jagär hungrig, om du tycker synd ommig. Men om du brer marmelad påbrödet, då har du verklig medkänsla.”Konferensen tände teametDet var fascinerande att diskuteramed våra kenyanska medarbetare ipauserna. Gatubarn var inget nytt fördem. Nu fick de insikt i vad som driverut dem på gatan. Barnens och familjernasnöd blev påtagligt deras.Kunskap om vad som kan göras gavdem hopp. Praktiska exempel stärkteviljan att göra något. Det var med storbeslutsamhet och glädje som de återvändetill Nakuru för att dela med sigav visioner i församlingen och arbetaför att omsätta teori i praktik. ”Ickegenom någon människas kraft skalldet ske…”karin gunnarssonmissionssekreteraretill liv december 200217

Avstamp i NakuruRakel Smetana har under hösten parallellt med att hon läst swahilipå Chesinende knutit kontakter i Nakuru. Här ger hon några inblickar.det har börjat mörkna när vi närmaross statsdelen Estate 58 – överlevarnasplats. Det är här en del av demhåller till, gatubarnen, i utkanten avstaden där det är lite lugnare, och inärheten av en upplyst bensinmack,där det inte blir alltför mörkt på nätterna.Bredvid mig i bilen sitter SamuelMeta, en man från Pangani ELCK,och det är han som har arrangeratdenna utflykt. Samuel känner nämligenen cykelreparatör, som jobbar påEstate 58, och via honom har vi fåttkontakt med gatubarnen där. Barnenblir glada när vi kommer; de har väntatpå oss eftersom de visste att viskulle komma. Florence och Alex frånPangani möter också upp på plats.Det är härligt att se hur vännerna frånförsamlingen pratar med barnen,skrattar med dem och kramar omdem. Det är inte svårt att märka att dehyser kärlek till dem.Vilka är de?När vi varit tillsammans med barnenen stund, talar Samuel till dem och berför dem. Hade vi förväntat oss att deskulle uppträda som en lugn söndagsskolklassskulle vi blivit besvikna. Detär rörigt, barnen är hungriga och oroligaoch en del av dem är påtagligt påverkadeav limsniffningen.Vi räknar till 29 barn – bara pojkar.De tre flickor vi träffat där tidigare ärinte närvarande ikväll. Några av barnenberättar att de vistas här på dagarnamen sover hemma, andra berättaratt de också brukar sova här. Vadsom drivit just dessa barn till gatulivetvet vi inte ännu. Det är förhållandevishög ålder på barnen, några över 20 år,och man kan tydligt märka att en delav dessa äldre pojkar är ledare för deandra. De yngsta pojkarna är ungefärtio år.Gud älskar och söker demNär vi efter andakten ska sjunga tillsammans,blir det extra rörigt. Viuppmanar dem att sjunga sånger dekan, men det resulterar i att de börjarsjunga på flera sånger samtidigt. Vilyckas enas om ett par sånger som visjunger och så blir det dags att dela utbröd och juice. Alla äter med god aptitmen vissa barn klagar på att de fåttför lite mat. Andra är väldigt tacksammaför det de får.När vi sätter oss i bilen för att åkahem igen, kommer Robinson, som enav killarna heter, fram till bilen ochsäger på bruten engelska: ”Tack såmycket och Gud välsigne er! Skullejag kunna få en Bibel nästa gång?”När vi lämnar Robinson, och deandra överlevarna, summerar vi dagensbesök: Det är en förmån och englädje att få vara med och räcka Gudskärlek till gatubarnen men samtidigtär det är ett både svårt och tålamodskrävandearbete. Som en erfaren gatubarnsarbetarei Nakuru sa: ”Ominte Gud får lägga kärleken till dem ivåra hjärtan och hålla den kärlekenlevande så orkar vi aldrig!”Beredda hjärtan och förberedelserDet är påtagligt att gatubarnsarbetet iNakuru är förberett i bön. Framförallt märks det på det engagemang delutherska kristna visar. Gud har lagten nöd på deras hjärtan, och en kärlektill dessa barn. Vänner, Herren harhört era böner!Tanken var att arbetet skulle utgåfrån församlingen i Pangani men detvisade sig att också Kamptembwoförsamling i utkanten av staden villevara med. Dessa två ELCK-församlingarhar nu bildat en kommitté, somska lägga grunderna för arbetet.Nu har vi inlett förberedandeundersökningar i Nakuru. Bl.a. besökervi andra verksamheter för gatubarn,dels för att veta vad som pågår,dels för att få del av andras erfarenheter.Under den konferens i Nairobi somKarin Gunnarsson skriver om bildadesett rikstäckande nätverk för gatubarnsarbeteoch vi ingår nu i dengrupp som finns i Nakuru. Tanken äratt vi med jämna mellanrum ska träffasför att dela med oss av erfarenhetersamt uppmuntra och be för ochmed varandra. Andras erfarenheter ärviktiga i formandet av ett nytt program.Glädjande nog har vi mött fleraerfarna gatubarnsarbetare i Nakurusom gärna vill hjälpa oss.Det finns en framtidI början av nästa år kommer vi att hanågra studiedagar med de två församlingarnaför att få ytterligare inspirationoch kunskap om hur vi ska byggaupp vårt arbete. Det är spännande attfå vara ledd av Gud! Han har fridenstankar för vart och ett av gatubarnen iNakuru och han vill ge dem en framtidoch ett hopp (Jer. 29:11).Tack för förbön! Fortsätt att be föross och fortsätt att be för Helena ochErik Reuterdahl. Gud vet hur mycketde behövs här ute!rakel smetanamissionär i kenya18 till liv december 2002

Fader VårUnder de första århundradena var det barade nydöpta som fick lära sig Fader Vår.Den bönen bad de tillsammans med kyrkan.Fader Vår hörde till de hemlighetersom man fick undervisning om efter dopet.foto: maria bergströmOrden ”Fader vår”är en bekännelse. En som inte tror kankalla Gud sin Skapare eller Domaremen inte Fader. Det är genom tron vibekänner att vi är Guds barn.Om Gud är vår Fader, var är då vårmoder? Luther skriver: ”Med Mariabetecknas den kristna kyrkan.” Densom vill finna Kristus, måste sålundaförst finna Maria, det är Kyrkan. Kyrkanär alltså vår moder.Sannolikt var det arameiska Jesustalade, när han lärde lärjungarna bönenFader Vår. På arameiska heter”fader” abba. Det svarar mot vårt”pappa”.Gud är alltså inte bara vår Fader.Han är vår pappa. Detta är något heltnytt. Ingen på Jesu tid vågade tilltalaGud med ”pappa”. För Jesus är detviktigt att kalla Gud för pappa, fördet är bara som små barn vi kommerin i Guds rike.Gud är vår pappa och vi är ”en heligallmännelig kyrka, de heligas samfund”.Därför kan vi inte se ned påkristna som inte i allt har samma uppfattningsom vi. När vi ber ”FaderVår”, skulle vi också se på muslimer,hinduer, buddister och judar i kärleksom sådana som inte känner sin pappa.I dessa två ord i början av Herrensbön ligger hela missionstanken.… som är i himmelenHimmelen är utanför oss likaväl sominuti oss. Himmelen är ett hem vi delarmed den treenige Guden, som äröverallt. Det var från sin tron i himmelenGud sade: ”Varde ljus! Frambringejorden!” Det är från sin tron ihimmelen Gud sänder ut sina änglar.Efter begynnelsen ”Fader vår, somär i himmelen” följer sju korta böner.Biskop Cyprianus säger att dessa bönerär sju påminnelser om vår olyckaoch fattigdom.Helgat varde ditt namnGuds namn är Guds sanning, som äruppenbarad i honom som är ”vägen,sanningen och livet”. Guds namnohelgas, när vi inte lever som Gudsbarn utan bryter mot Guds bud i detsociala, politiska, ekonomiska ellerprivata livet.Av de sju bönerna är ingen större än”Helgat varde ditt namn”, skriverLuther. Kunde vi fullkomligt helgaGuds namn, skulle vi inte längre be-till liv december 200219

höva be Herrens bön. Inget ställe i Bibelnfördömer våra liv mer än dennabön gör. Den lär oss att vi är Guds hädareoch längtar efter att själva bliärade.Guds namn är heligt i sig självt.Därför kan vi intehelga det eller ohelgadet. Men vi beratt Guds namn skahelgas i oss. Då blirGud allt och vi ingenting.Denna bönär liksom de följandeskriven sombefallning. På grekiskastår verbet iimperativ. Formenframhåller att detbrådskar.Kan vi befallaGud? Nej, men närGud säger att vi skagöra det, så kan vi. Vi befaller Gud attaktivt ingripa för att hans namn skabli helgat i denna värld. Vem utomGud själv kan göra det?Att helga Guds namn är att äraGud. Namnet är personen. Att kännaGuds namn är att känna hans karaktär,personlighet, vilja, temperament,kärlek, barmhärtighet och makt. Viber att Guds namn ska bli helgat avalla.Den i vilken Gud lever och verkargör inget annat än ger Gud heder ochära, om så alla människor föraktarhonom. I enkla sånger, imponerandecantater och mäktiga orgelstycken,med stränginstrument och blåsinstrumentav olika slag, i solosång och storakörer har människor helgat Gudsnamn med musik. Med bläck ochpenna, olja och vattenfärger, mosaik,marmor, väldiga gotiska byggnadsverk,som sträcker sig upp mot skyn,genom böcker och dikter har Gudsnamn blivit helgat, och det blir helgatgenom kristna människors liv.Guds rike är därJesus är kung i ettmänniskohjärta.Bor Jesus genom troni mitt hjärta, då ärGuds rike där.Vi befaller Gudi denna bön att sändasitt rike till oss.Tillkomme ditt rikeGuds rike kommer till oss genomtron. Gud blir herre i våra liv genomatt vi tar emot Guds barmhärtighet iJesus Kristus.Guds rike är en person. Det är Jesus.Fornkyrkan sade om honom atthan själv är riket. Guds rike är där Jesusär kung i ett människohjärta. BorJesus genom tron i mitt hjärta, då ärGuds rike där. Vi befaller Gud i dennabön att sända sitt rike till oss.Med bönen ”Tillkommeditt rike” erkännervi att Gudsrike inte finns i oss.Vi bor alla i djävulensrike, ända tilldess att Guds rikekommer. Djävulensrike består av syndoch olydnad motGud. Den som tjänardjävulen lidersärskilt i samvetetoch förtjänar evigdöd.De gudfruktiga äri djävulens rike menkämpar dagligen mot synd, lustar ochlockelser. På det viset strider Gudsrike mot djävulens rike.Ske din vilja, såsom i himmelen, såock på jordenI dessa tio ord är alla böner summerade,för all verklig bön går ut på attGuds vilja ska ske. Om vi gjorde Gudsvilja, skulle vi inte behöva be dennabön. Med denna bön erkänner vi attvi inte gör Guds vilja. Skulle Gudhandla med oss som hans rättvisa kräver,vore han tvungen att döma oss tillevig osalighet.Guds vilja sker när vi håller Gudsbud. När vi kuvar våra onda impulseroch bryter vår egen vilja, sker Gudsvilja, men också när andra människorgår emot vår vilja, även om de gör ossorätt. Också vår goda vilja måste geplats för den oändligt bättre viljan hosGud och bli utplånad av den.I denna bön ber vi mot vår värste fiende,som är vi själva, när vi befallerGud att hans vilja ska ske. Inget är kärareför oss än vår egen vilja. Därförär det smärtsamt att be att Gud skastyra vårt liv. Vi ber i denna bön omkors, plåga, motstånd och lidande.Guds vilja driver undan vår, djävulensoch världens vilja. Det sker närGud styrker oss och behåller oss fastai sitt Ord och i tron i alla våra livsdagar.Denna bön är ett rop från en värld,som är fångad i ondskan, där Kristusoch Antikrist är i strid med varandra.Samtidigt är den ett uttryck för förtröstan.Den som ber tar fasta påGuds löften och sätter hela sin tilltrotill Abba, Fader.Vårt dagliga bröd giv oss i dagHitintills har vi i Fader Vår sagt ”ditt”och ”din”. Nu säger vi ”vår”, ”vårt”,”oss” osv.Uppräkningen i Luthers förklaringtill den fjärde bönen är som tagen frånförklaringen till Första trosartikeln.Men den är inte någon önskelista övervad vi behöver. Bönen är en bön omatt Gud ska bli tillbedd som Gud ochallt i hans skapelse betraktat somhans goda gåvor.Det grekiska ordet för ”daglig”som här används är unikt. Ingenstansi vare sig klassisk eller nytestamentliggrekiska hade bibelforskare fram tillår 1947 kunnat hitta det. Blandkrukskärvor, papyrusfragment ochpergamentrullar fann arkeologernavid Döda Havet en inköpslista. Pådenna upptäcktes det ord Jesus använt.Senare gjorde arkeologerna iEgypten ett papyrusfynd, som varfrån 600-talet. Där fann man sammaord. Det är ett ord som användes fördet som en husmor behövde köpa varjedag på marknadsplatsen.Det avser alltså det vi behöver varjedag och som inte kan förvaras tillframtiden.Till livet hör inte bara att vi har matoch kläder m.m. utan också fred ochro och allt det som rör hem, grannaroch samhällsliv. Särskilt behöver vitänka på dem som bestämmer i vårtsamhälle och i vårt land. Om det råderanarki, kiv och krig, kan vi inte fådel av det dagliga brödet, även om vihar gott om det.Vi förtjänar inget av det vi ber om.Även onda människor, ateister ochorättfärdiga får dagligt bröd. Mendenna bön om dagligt bröd påverkarvår attityd till det materiella. Falskasedlar, svarta pengar, godtyckligaprishöjningar, hänsynslöshet och för-20 till liv december 2002

tryck skulle upphöra, om alla uppriktigtbad denna bön. Allt socialt ochekonomiskt elände skulle försvinna. Istället skulle vi bli tacksamma för detvi har.Det finns en detalj som är viktig attlägga märke till i Luthers förklaringartill Fader Vår. I de fyra första bönernasförklaringar kommer det tydligtfram. Luther upprepar monotont attdet är oss det gäller. Poängen är att viska möta Gud som vår Gud.Förlåt oss våra skulder, såsom ocksåvi förlåter dem oss skyldiga äroI femte bönen ber vi att Gud ska tabort vår syndaskuld. Syndens innerstaväsen är att människan till sinolycka lever borta från Gud. Men detär få som med hjärtat säger att de ärsyndare.Skuldkänslor trycker ner oss ochlamslår vårt liv. Det kan bara rättastill genom att människan kommer tillsin himmelske Fader och får förlåtelse.Ordet förlåtelse har med ”skilja”att göra. Gud vill skilsmässa, intemellan två makar, men däremot villGud skilja oss från vår synd lika långtsom öster är från väster. Öst och västmöts aldrig; det gör däremot nord ochsyd i nord- och sydpolen. Skulden tarGud bort genom att förlåta för Jesuskull.Förlåtelsen är läkande. Bönen omförlåtelse är falsk, om vi ber om förlåtelsemen inte reder ut förhållandet tillvår medmänniska.Under det kors, som är gjort av tvåförkolnade bjälkar från ruinerna avden gamla Coventry-katedralen, finnstvå ord inristade: ”Fader, förlåt.” Intetre ord: ”Fader, förlåt tyskarna” utantvå: ”Fader, förlåt.” Vi har del i världenssynd.Inled oss inte i frestelseI den sjätte bönen ber vi att vår Faderska hålla oss från de prövningar ochfrestelser som vår tro inte klarar av.Grundbetydelsen av det grekiska ordetpeirasmós är prövning. JoachimJeremias menar att denna bön inte talarom att Gud ska bevara oss frånprövning utan att Gud ska bevara ossi prövningen.Det grekiska ordet syftar särskilt påden slutliga prövningen, då förföljelseroch prövningar av falska profeteroch falska frälsare går över världenoch det stora avfallet börjar.Luther talar om vantro, förtvivlanoch andra svåra synder och laster. Förmunkarna betydde synd i första handköttets frestelser. För Luther var dettaett ytligt sätt att se på synden. De sinnligabegären var farliga men de hadeen ringa roll. Luther kallar dem dummaåsnor, eftersom de skymde frestelsertill otro och förtvivlan.Och fräls oss ifrån ondoVi kan också översätta denna bönmed: ”Och fräls oss från den Onde.”Det är en bön om att bli bevarad ochtill slut få komma hem till vårt himmelskahem.”Ty riket är ditt och makten ochhärligheten i evighet. Amen.” Dettaär en lovprisning, som urkyrkan togmed i sin liturgi, troligen såsom församlingenssvar på förebedjarens böni gudstjänsten. Den sammanfattarHerrens bön. Riket hör ihop med bönen”Tillkomme ditt rike”. Guds allmaktär med i bönerna om Guds vilja,vårt dagliga bröd, syndernas förlåtelseoch frälsningen från ondo. Härlighetenär uttryckt i bönen ”Helgatvarde ditt namn”.När vi säger ”amen” menar vi att visätter all vår tilltro till att Gud skagöra så som vi har bett om, för denhär bönen har vår Frälsare gett oss attbe. Därför vet vi att det är en rätt bön.Amen är också namnet på Jesus.Han är att lita på.mats giselsson, präst i eketGlöm inte julgåvan till missionen!”jesus är gåvan, given åt jorden.Gud denna gåva åt syndare ger.” Såsjunger vi i julaftonssången och förmånga av oss missionsvänner är julgåvoren påminnelse om den stora julgåvan,Jesus själv. Men vi köper säkertockså åtskilliga julklappar utanatt tänka på varför vi ger varandrajulgåvor.Paulus skriver om församlingarna iMacedonien att de, fastän de var fattigaoch hårt prövade, gett av glädjeefter sin förmåga, ja, över sin förmåga.”Mycket enträget bad de oss omnåden att få delta i hjälpen åt de heliga.Och de gav inte bara det vi hadehoppats, utan sig själva gav de, förstmbv:s postgiro 5 58 43 –7bankgiro 476-1144.och främst åt Herren och sedan åt oss,efter Guds vilja.” (2 Kor. 8:1-5.)Vi har i MBV en trosbudget, sominte uppfyllts. Under det år som snartär slut har vi tack vare testamentsgåvorlikväl sluppit att dra ned på verksamheten.Men nu är det mycket viktigtatt ansvariga i föreningar ochvängrupper utlyser kollekt till julgåvan,så att många får möjlighet att ge.Det är med stor glädje och tacksamhetvi ser enskildas gåvor kommaMBV:s mission tillhanda. Du som integett tionde under året kanske kan tänkadig att göra det för december månad.Sannolikt köper vi i MBV tillsammansjulklappar för flera miljonerkronor. Tänk om en av dessa miljonerkunde avsättas till missionen! Ingenskulle förlora något viktigt men Gudsrikes sak skulle gynnas.Med tillönskan av en VälsignadJulhögtid och ett Gott Nytt År i Jesunamn!nils-göran nilssonordförande i mbvtill liv december 200221

okrecensionLuthers lilla katekes – med en förklaringför vuxna och barnMartin Luthers lilla katekes är enpärla bland kristen litteratur, alldelesför värdefull för att glömmasbort. Nu har Biblicums förlag gettut Lilla katekesen på modern svenskamed en omfattande förklaringutarbetad av professor David P.Kuske (Wisconsin-synoden). Förklaringsdelenpåminner om den katekesutvecklingsom vi är vana vidfrån 1878 men är betydligt meromfångsrik. (Boken är på hela 384sidor!) Till största delen beror dettapå rikedomen av bibelcitat. Jaghade föredragit en mindre omfattandebok, med bara ett par citatutskrivna och övriga angivna. Förexempelvis konfirmander är det enfördel att själva få slå upp och så blihemmastadda i Bibeln.Boken innehåller en del förklarandehelsides-illustrationer, sommånga gånger är mycket bra. Dehade gärna fått vara fler! Då hadeboken blivit mer användbar blandunga i konfirmandåldern, som idag är vana vid rikt illustrerade läroböcker.Frågorna är bra ställda och svarenklargörande. Intressant attmöta samma innehåll som i den katekesutvecklingvi är vana vid, menmed nya koncisa och precisa formuleringar.En del nya frågor somblivit aktuella med tiden är upptagna,som Bibelns syn på samboende,homosexualitet och att enligt GudsOrd endast män skall vara herdar iförsamlingen.Positivt är också de stycken somär infogade lite här och var för attförklara termer och seder i kyrkan.Ibland märks det dock att katekesenär utgiven i samarbete med LutherskaBekännelsekyrkan, exempelvisi det avsnitt som beskriverkyrkoåret, vilket inte är riktigt likadantsom Svenska kyrkans.Bak i boken finns ett bra registeroch ordförklaringar – det har jagibland saknat i 1878 års katekesutveckling.En värdefull bok, men lite föromfattande och svårtillgänglig föratt vara användbar bland konfirmanderi församlingar i Svenskakyrkan. Möjligen kan den fungerapå ett konfirmationsläger eller somlärobok i någon baskurs i troslärapå en bibelskola. Eller varför inte ien vuxenstudiegrupp av någotslag?Priset är cirka 150 kronor.fredrik carlssonöppet forumEn insändare från en av våra läsaresom har fått tillåtelse att vara anonymoch som vill ge några ord tillden bekymrade själ som ställt en frågai Till Liv 11/02.ofta känner jag mig så som dubeskriver i din fråga. I en liten skrift,som jag gärna rekommenderar, harjag funnit mycket tröst. Den heterAllt av nåd och innehåller någrakorta betraktelser av olika författare.Därur citerar jag ur en betraktelseav Axel B. Svensson:”’De står som rättfärdiga utan attha förtjänat det, av hans nåd, därföratt Kristus Jesus har friköpt dem.’(Rom. 3:24) – – – På många ställenstår, att Jesus återlöst ogudaktiga,syndare, avfällingar, att han gjortoch gör den ogudaktige rättfärdig.Men det står ingenstans, att handött för de troende, de omvända ochrättfärdiga. Skall du nu vänta medatt börja tro tills du blivit troende, såskall du – om det lyckas för dig –upptäcka, att då har du ingenting atttro. Om någon kom och sade: ’Inteär du en kristen, du är ju ogudaktig’,var vi tvungna att svara: ’Ja, visst ärjag ogudaktig, men jag är rättfärdigutan förskyllan, av hans nåd, genomåterlösningen i Kristus Jesus.’”I sammanhanget citeras också ettpar versrader ur sången 367 i LovaHerren: ”Gud väger aldrig din armatro, en bättre grund finns för fridoch ro: Den grund som lades i Jesublod…”Än en gång, skaffa det lilla häftetoch läs det under bön. Gud välsignedig!Häftet Allt av nåd kan skaffas via VallbergaEvangelisk-Lutherska församling, ChristerMikaelsson, Tel: 0430-23124.22till liv december 2002

Var inte rädda – framåt i troDet tredje och enligt planerna sista Linköpingsmötetlevde på många sätt upp till sitt dubbla tema:Var inte rädda – framåt i tro.Ibland säger man, litet skämtsamt:”Det är svårt att spå, särskiltom framtiden.” Så har det alltid varit,men det blev extra tydligt den härgången i Linköping.Inledningsgudstjänsten var enmäktig upplevelse, då ca 1500 personersamlades i en fullsatt domkyrka.De musikaliska inslagen var starka –en psalmsång som brusade genom katedralen,en mycket välsjungandeungdomskör från Skåne (Sanctus)och en oerhört skicklig kvintett frånGöteborg.Bo Brander, teol. dr och föreståndarepå Laurentiistiftelsen i Lund,höll en tankeväckande predikan omFrimodighetens väg. Själv fäste jagmig vid hans djuplodande utläggningav Psalt. 51, där han visade hur radikalkung Davids bön var. David badinte om att Gud skulle plåstra omhans hjärta – han bad att Gud skulleskapa ett helt nytt, rent hjärta!Som vanligt fanns det sedan möjlighetför deltagarna att bevista olika seminarier.Vad jag förstår avlöpte dessaväl; själv hade jag förmånen attleda ett seminarium med temat ”I trolät de sig inte skrämmas” om DietrichBonhoeffer och Bo Giertz. I de flestafallen hade seminarierna temata frånHebréerbrevet som rubrik.På lördagseftermiddagen samladesockså deltagarna stiftsvis för att diskuteraen ev. fortsättning på Linköpingsmötena.Vad som kommer utfrån dessa överläggningar återstår attse. Vi väntar med spänning på denHelige Andes ledning!Lördagens kväll och söndagenshögmässa hade båda ett gott och uppbyggligtinnehåll. Visst kan det finnassaker man ibland funderar över, menmitt samlade intryck är mycket positivt.Inte minst grep ungdomarnasmedverkan tag i mig, t.ex. ett starktvittnesbörd om skolevangelisationoch ungdomarna i kören Sanctus.Den nästan allra starkaste upplevelsenpå hela mötet blev själva ”finalen”,alltså den avslutande gudstjänsten.Den finländske prästen JohanCandelins anförande om den kristnaVad som kommer utfrån dessa överläggningaråterstår att se. Vi väntarmed spänning på denHelige Andes ledning!kyrkans situation i världen idag varoerhört starkt. Man kände nästan attförhänget inför framtiden för enstund drogs åt sidan och man fickblicka in i kristenhetens kommandesituation. Och vad såg man?Jo, att svenska kristna förmodligenkommer att bli en del av den världsvidalidande kyrkan…Candelin inledde med att skissa denrådande situationen: Många storakonflikthärdar i dag handlar om religiösakonflikter, snarare inom länderän mellan länder – kulturen blir alltmerglobal och nationella särdragminskar – konflikten mellan islamoch Västvärlden ökar – ett partnerskapväxer fram inte bara mellan länderutan ofta också mellan olika kyrkor.I detta läge växer de kristna kyrkornaså att det knakar. Antalet kristnai Afrika har på 30 år ökat från 120miljoner till 340 miljoner. Varje dagtillkommer 70 000 kristna i hela världen.På bara några år har en miljonnya församlingar bildats!Samtidigt ökar förföljelserna motbekännande kristna. Själafienden försökersärskilt bekämpa väckelsernaoch få oss att förneka Kristi kors. Detmönster (paradigm) som han använderi sitt arbete ser ofta ut så här:Desinformation – diskriminering(t.ex. att väckelsekristna blir ett b-lagi sin egen kyrka) – ren förföljelse.Candelin tycker sig se tydliga teckenpå att kristenheten i Sverige är påväg in i nivå tre, alltså ren förföljelse.Samtidigt påminde han om en mycketviktig sak:Vid förföljelser ger Gud en särskildnåd (jfr Matt. 10) – men vi får den intei förväg!För egen del kan jag därförsammanfatta mina intryck från Linköpingsmötetså här:• Framtiden för oss väckelsekristna iSverige och Svenska Kyrkan är mycketosäker. Gud har inte försett oss mednågra fallskärmar!• Mycket talar för att vi kommer in iakuta förföljelser från samhällets sida.• När nöden finns där, finns nåden ocksådär! Gud kommer att sörja för allavåra behov. ”Som din dag, så skall dinkraft ock vara…”• Vi får gå in i detta okända med frimodighetoch utan fruktan: ”De oseddadagar vi möta med tröst, oss följer juHerden… vi känna hans röst”Slutklangen från Linköpingsmötetblir alltså:Var inte rädda – framåt i tro!rune imbergteol. dr, rektor för ffgtill liv december 200223

InformationMBV-INFORMATIONfrån MBV:s valberedningMedlemmar i MissionssällskapetBibeltrogna Vänner har enligtstadgarna § 5 rätt att skicka förslagpå kandidater till MBV:s styrelse.* Den person som blir föreslagenskall i minst tre år varit antingenmedlem i en till MBVansluten förening el. provinsombud.Vederbörande skall hagett sitt medgivande.* Alla missionsföreningar ärdock inte formellt anslutna (seMBV:s årsberättelse). Men detär önskvärt att fler föreningaransöker om medlemskap!* 2003 står följande ledamöter itur att avgå:Nils-Göran Nilsson, ÅstorpPer Henriksson, KistaJens Lunnergård, SollentunaThomas Nilsson, ÅhusÄven ersättarna Sven Hammarberg,Karlshamn, och Olle L. Nilsson,Örkelljunga, är i tur att avgå.Förslag skall ha inkommit tillvalberedningens ordförande förefebruari månads utgång.Adress: Harald Waldemarson,Rosenberg, 610 28 Vikbolandet.EXPEN FLYTTAR!Den 13 december får MBV:s administrationi Stockholm ny adresssamt nya telefon- och faxnummer:MBV:s expedition i StockholmSmala Gränd 5111 39 StockholmTel: 08-700 51 60Fax: 08-700 51 69Vid expeditionen i Stockholm arbetarIngegerd Johansson (ekonomiansvarig– e-post: ingegerd.mbv@crossnet.se) och Irma Andersson(sekreterare – e-post: irma.mbv@crossnet.se).För övriga adresser: se sidan 27.ALMANACKAN FÖR 2003Du som betalt almanacka meninte fått någon tillsammans meddenna tidning, hör av dig. Du ärkanske en av dem som betalatutan att uppge namn och adress.GÅVORAPPORTFÖR MBVOktober 2002Miss. i allmänhet 140 009:00Miss. i hemlandet 18 710:00Miss. i utlandet 98 134:00Missionsprojekt 2002 43 403:50Testamentsmedel 138 953:50439 210:00Varmt tack för gåvorna!INGEGERD JOHANSSONANSÖK OM BIDRAG!Det är snart dags att fördela detstatliga bidrag till trossamfundsom MBV erhåller.Kontakta därför MBV:s expedition(tel: 08-33 25 23, fr.o.m. 13december: 08-700 51 60) och begärblankett för att bl.a. ange densumma som er lokalförening ansersig behöva samt motiveringendärför. Föreningens ekonomiskatillgångar brukar också uppges.Senast den 15 december ska eransökan ha inkommit. Vid MBV:sstyrelsesammanträde i februarifastställs bidragen till föreningarna.Bidrag till handikappanpassningav gudstjänstlokalerDet finns möjlighet att få statligtbidrag till t.ex. hissanläggningar,toaletter, hörselslingor, ändringarav entréer och trösklar samt markeringsanordningarför synskadade.Ansökningsblanketter rekvirerasdirekt från SST (Samarbetsnämndenför statsbidrag till trossamfund),tel: 08-453 68 70, fax:08-453 68 29 eller e-post: info@sst.a.seSenast den 31 januari 2003 skaansökan ha inkommit till SST.Köp extraav Julens gåva!Sälj – ger extra julpengar!Dela ut – vid julavslutningar!Ge bort – till vänner och bekanta!Beställ via BV-Förlag, 0435-521 77.15kr /st (bra mängdrabatt).Dessutom: inbunden Droppen2002 och nytt barnmaterial!MÅNADSGÅVATILL KUSMånadsredovisning:Okt. 2002: ....................60 570:–T.o.m. okt. 2002: .........581 785:–T.o.m. okt. 2001: .........530 113:–Hjärtligt tack för gåvorna!SVEN GUNNAR GUNNARSSONMissionsgårdarnas översiktsplanNy medarbetare påMBV:s expedition!Irma Andersson, född i Finland, gift med Göran Andersson och tillsammansmed honom vaktmästare i Roseniuskyrkan i Stockholm, har anställtspå deltid på MBV:s expedition. Hennes ansvarsområden är administrativaärenden och ekonomi tillsammans med Ingegerd Johansson.SANDGATAN 14 B223 50 LUND046-39 93 60DESIGN.FOR.LIVET@TELIA.COMWWW.DESIGNFORLIVET.COMBREANÄSDecember7 Julbord30 Nyårsfirande –1/1 2003Januari1 Nyårsläger 19+Februari8 Temadag om relationer18–20 SportlovslägerFRIDHEMDecember1 Gudstjänst 118 Söndagsskolavslutning15 HHN 1124 Julfirande 1125 Julotta 828–29 Konfirmandträff (-02:or)29 Nyårsläger –1/1 2003Januari24–25 PredikantdagarSTRANDHEMDecember7 Julbord13 Julbord14 Julbord19 BibelskolavslutningJanuari23 Dag kring Guds Ord23 Nattvardsgång24-25 SkapardagarFebruari4-6 Bibeldagar17-21 Sportlovsläger27 Nattvardsgång28-2/3 Konfirmandträff 2003ÅHUSDecember6 Julbord29 Nyårsläger –1/1 2003Januari23 Start matlagningskurs26 BV:s möte 14Februari8 Auktion28–2 Konfirmandträff 01+0224 till liv december 2002

PLAN FÖR ELMsv:s MÅNADSTURER VÅREN 2003Januari Februari Mars April MajTur 11 Mala Ingvar Johansson Bertil Henriksson Anders Selander Rune Karlsson2 Vankiva Assar Björkvald Bertil Henriksson Anders Selander Rune Karlsson4 Vittsjö Assar Björkvald Bertil Henriksson Anders Selander Rune Karlsson6 Svalöv Karl-Eve Lunnergård Bertil Henriksson Anders Selander Assar Björkvald8 Klippan Karl-Eve Lunnergård Jan Erik Hector Per Nilsson Gert Lind9 Truedstorp Karl-Eve Lunnergård Assar Björkvald John-Erik Ekström Jan Erik Hector Fride Månsson11 Ingelsträde Olle L Nilsson Lars Artman Gert Lind Rune Månsson Fride Månsson14 Åstorp Rune Månsson ------------------- --------------- Gert Lind Fride Månsson15 Varalöv Per Nilsson Börje Svensson Bengt Hjort Lars Artman Bo Ingvar JohanssonTur 24 Tviggasjö Fride Månsson Sven Göran Nilsson Allan Johansson Ingvar Johansson5 Horsaskog Fride Månsson --------------------- Harald Waldemarson ----------------------6 Sparrarp Gunnar Gustafsson Bo Ingvar Johansson Allan Johansson Rune Karlsson7 Hässleholm Fride Månsson Sven Göran Nilsson Allan Johansson Rune Karlsson9 Mala Uno Andersson Fride Månsson Assar Björkvald Allan Johansson Rune Karlsson10 Funnarp Uno Andersson John-Erik Ekström Fride Månsson Sven-Göran Nilsson Gert Lind11 Vinslöv Uno Andersson John-Erik Ekström Fride Månsson Sven-Göran Nilsson Karl-Eve Lunnergård13 Hässlehult/Stavshult Uno Andersson John-Erik Ekström Fride Månsson Sven-Göran Nilsson Jan Erik Hector14 Fjärlöv Uno Andersson John-Erik Ekström Sven-Göran Nilsson Jan Erik Hector Karl-Eve Lunnergård15 Markaryd/Sjögården Uno Andersson Assar Björkvald Erik Nilsson Olle Nilsson Karl-Eve LunnergårdTur 31 Tossjö Bertil Henriksson ------------------------ Harald Waldemarson Lars Artman2 Sonestorp/Ramnekärr Bertil Henriksson Karl-Eve Lunnergård Harald Waldemarson Rune Månsson3 Hunseröd Per Nilsson ------------------------ Harald Waldemarson -------------------4 Lemmeshult Gert Lind Lennart Axelsson Harald Waldemarson Bertil Henriksson6 Sonnarp Bertil Henriksson Lennart Axelsson Harald Waldemarson Levi Andersson7 Ekholm/Grytåsa/Åkarp Bertil Henriksson Karl-Eve Lunnergård Lennart Axelsson Levi Andersson9 Lärkholmen John-Erik Ekström ---------------------- Rune Larsson -------------------------- Levi Andersson11 Åsljunga John-Erik Ekström Sture Bengtsson Rune Larsson Bertil Henriksson Ingvar Johansson12 Kyrkolycke/Björnamossa John-Erik Ekström Sture Bengtsson Rune Larsson Bertil Henriksson Lennart Axelsson14 Hjälmsjö John-Erik Ekström Sture Bengtsson Rune Larsson Bertil Henriksson Lennart Axelsson15 Lärkeröd/Stora Kärr John-Erik Ekström Sture Bengtsson Rune Larsson Bertil Henriksson Ove BengtssonTur 41 Örkelljunga -------------------- Olle L Nilsson Gunner Jensen Lennart Johansson3 Vemmentorp -------------------- ------------------------ -------------------- Rune Karlsson5 Lilla Frösboholma Rune Månsson Allan Johansson Gunner Jensen Rune Karlsson7 Tyringe -------------------- Ingvar Johansson -------------------- Allan Johansson8 Tånga Rune Månsson Nils-Göran Nilsson Gunner Jensen Sven-Ingvar Tuvesson11 Sjunkamossa Nils-Göran Nilsson Lennart Axelsson Sture Bengtsson Karl-Eve Lunnergård Karl-Åke Söderlind12 Svinstorp/Höjaholm Karl-Eve Lunnergård Lennart Axelsson Sture Bengtsson Bo Ingvar Johansson Karl-Åke Söderlind13 Attarp Bertil Henriksson Roland Gustafsson Sture Bengtsson Karl-Eve Lunnergård Gunnar Gustafsson14 Boalt Bertil Henriksson Nils-Göran Nilsson Sture Bengtsson Sven-Ingvar Tuvesson Sven-Göran Nilsson15 Ekesgården/Gyllsjö Bertil Henriksson Lars Falkfors Sture Bengtsson Sven-Ingvar Tuvesson Sven-Göran NilssonTur51 Markaryd Sven-Göran Nilsson Bo Ingvar Johansson John-Erik Ekström Gunner Jensen2 Fröslida Sven-Göran Nilsson Anders Selander John-Erik Ekström Gunner Jensen6 Misterhult Ove Bengtsson Anders Selander John-Erik Ekström Gunner Jensen8 Fägerhult/Ryd Sven-Göran Nilsson Anders Selander John-Erik Ekström Rune Karlsson9 Hannabad Sven-Göran Nilsson Ingvar Johansson Anders Selander John-Erik Ekström Gunnar Gustafsson10 Kornhult Sven-Göran Nilsson ----------------------- Jan Erik Hector ------------------- John-Erik Ekström11 Hishult Gunnar Gustafsson Gunner Jensen Assar Björkvald Fride Månsson John-Erik Ekström12 Fagerhult Sven-Göran Nilsson Gunner Jensen Jan Erik Hector Fride Månsson John-Erik Ekström13 Snärshult Jan Erik Hector Gunner Jensen Ingvar Johansson Levi Andersson John-Erik Ekström14 Ljungaskog Lars Artman Gunner Jensen Börje Svensson Nils-Göran Nilsson John-Erik EkströmRune MånssonTfn. 0435/23010till liv december 2002 25

MissionsgårdarnaBREANÄS MISSIONSGÅRDBREANÄSVÄGEN 108-2, 280 63 SIBBHULTTEL: 044-490 58PG 5 96 46-0; BG 536-7693WWW.BREANAS.ORGVälkommen till nyårsläger29 december–1 januariTema: Lära av livet. Ett läger där videlar bibliska och personliga erfarenheteri livet.Talare: Arne Engström ochMarkus Nyholm. Ålder: 19+Lägret börjar den 29/12 medkvällsmat och slutar 1/1 med middagefter gudstjänsten.Pris: 500 krAnmälan senast 18/12 till DavidBerg, 031-776 56 53, 0706-31 0688 eller Markus Hansson, 044-670 37, 0709-709 904.MISSIONSGÅRDEN STRANDHEMSMÅLANDSV. 48286 35 ÖRKELLJUNGATEL: 0435-500 77, 514 77, FAX: 522 05E-POST: STRANDHEM@SWIPNET.SEPG 36 98 24-8; BG 794-8110WWW.STRANDHEM.NUDETALJPROGRAM SÄNDES PÅ BEGÄRAN.Dag kring Guds ord23 januariMedverkande: Lars-Åke Nilsson,Bo Ingvar Johansson.JulklappstipsVi börjar kl. 14 och dagen avslutasmed nattvardsgång kl. 19.Till kvällsmat erbjuder köket”litet sillabord” till ett pris av 80kr. Anmälas önskas!Hjärtligt välkommen!Skapardagar24–25 januariKreativitet och skaparglädje – allaär hjärtligt välkomna!Ämnen och ledare:1. Blommor. Anna Brandt.2. Matlagning för herrar – matfrån tio decennier! (Christina Selander).3. Möbeltapetsering (Eva Petersson).4. Tovning (Ingrid Velin)Program: Fredag kl. 17.30 – lördagca kl. 21.Begränsat deltagarantal. Anmäli god tid, senast 20 januari.Detaljprogram sänds på begäran.MISSIONS- OCH UNGDOMSHEMMET FRIDHEMLÄGERVÄGEN 2911 34 VÄNNÄSEXP: 0935-103 01, FAX: 0935-107 96ELEVHEM: 0935-107 68, KÖK: 0935-102 72E-POST: FRIDHEM.MISSION@SWIPNET.SEPG 37 52 74-8Nyårsläger29 december–1 januariTema: Se, brudgummen kommer!Predikningar, sång, seminarium,nyårsvakaMedv.: Harald Waldemarson,Gunner Jensen, Jan Johansson,m. fl.Har du svårt att hitta lämpliga julklappar?Här är några förslag från Kyrkliga Skolföreningen.Kvarnstenen. En själavårdsroman av Andreas Birkeland. Handlar ommötet mellan gudsfruktan och gudsförnekelse. Inb. 253 sid. Pris 128 kr.Rabatter: 10 ex 10%, 20 ex 20%.Lyktan – andaktsbok för stora och små. Andakter för var dag av året.Främst för familjer med barn i åldern 4–12 år. Andra upplagan. Inb. 384sid. Pris 120 kr. Rabatter 10 ex 10%, 20 ex 20%.Örtagårdens sångbok – del 1. Andra upplagan. Inb. 112 sid. Pris: 100kr. Rabatter: 10 ex 10%, 20 ex 20%.Då tar han mig vid handen. Av Christina Carnerö. Vardagsberättelserur verkliga livet med fast förankring i den kristna tron. Lämplig söndagsläsningi familjen. Ca 130 sid. Häftad. Pris: 70 kr. Rabatter: 10 ex 10%,20 ex 20%.Här är vägen. Kassettband samt texthäfte med psalmer, sånger ochtexter för barn. Tredje upplagan. Pris: 30 kr/st för 1–9 ex, 25 kr för 10–24ex och 20 kr för 25 ex och däröver.Beställning sker hos Kyrkliga Skolföreningen,c/o Ingvarsson, Guddeby 290, 442 94 Ytterby. Tfn 0303-911 13.Anmälan senast 20 dec. via Fridhemshemsida: www.fridhem.info, eller till 0935- 127 20 om duinte har internet. Hela programmetfinns på hemsidan.ÅHUS MISSIONSGÅRDGLANSABOVÄGEN 50, 296 38 ÅHUSTEL: 044-24 75 55, FAX: 24 73 71PG 14 81 31-6; BG 142-5917AHUSMISSIONSGARD@HOTMAIL.COMJulbordfredag 6 december kl. 18.30Sång av Knislingekören och andaktmed Per Modig. Kollekt tillmissionsgården.Julbord och kaffeservering 200kr, barn under 12 år 100 kr. Ringoch anmäl, tel 044-24 75 55.OBS – inget julbord på lördagen.Nyårsläger29 december – 1 januariTema: FramtidenHur är framtiden för den som ärkristen? Vad vill Gud med minframtid?Ett läger för dig som är i konfirmandåldernoch uppåt.Lägret börjar vid 16 på söndagenoch slutar på nyårsdagenseftermiddag.Medv: Lars Artman, FredrikCarlsson, Joakim Hector, MartinSvensson och många korttidare!Matlagningskurs för herrarStart torsdag 23 januariHusmor Sofie Rosengren lotsar iköket på torsdagskvällar i jämnaveckor under våren. Frågor och anmälantill Sofie: 044-24 75 55.MötenVÄLKOMMENtill Hjärsåslilla MissionshusSöndagen 12 januari11.00 InledningGudstjänst Einar GöthSång av Eva Svenssonm.fl.12.00 Uppehåll (enkel måltidserveras)13.30 * Arne EngströmSång Eva Svensson m.fl.Kollekt KaffeuppehållSångSven HammarbergAvslutning Börje Karlsson* Söndagsskola för barnen.9 januari är sista anmälningsdagför mat. Hanssons tel. 044-67037, 670 35.LUTHERSKAFRIFÖRSAMLINGARi södra SverigeFörsamlingsmöten hålles enligtföljande:Markaryd, sönd 10 nov. kl. 14.30Hjärsåslilla Björkebo,sönd. 8 dec kl. 10.00Hästveda, sönd. 9 febr. kl. 10.00.MBV:S MÖTEN 2003I:a serienJanuari26 Åhus Anders Selander, EricMalmFebruari2 Olofström Ingvar Johansson,Börje Svensson9 Kulla Jan-Erik Hector, BengtHjort16 Glimåkra Bo-Ingvar Johansson,Göte Hansson23 Gränum Sture Bengtsson, JohannesLycheMars2 Härnäs Olle L. Nilsson, AssarBjörkvald2 Kristianstad Lennart Axelsson,Jan Jämstorp2 Näsum Jan Erik Hector, GunnarGustafsson9 Karlshamn Rune Månsson,Sture Bengtsson9 Ekestad Mats Giselsson ArthurEinarsson16 Hjärsåslilla Johannes Lyche,Johannes Hellberg23 Jämshög Anders Selander,Olle L. NilssonII:a serienFebruari1 Osby Sam-Arne Nilsson, HansBjärslinde2 Hässleholm Bo-Ingvar Johansson,Eric Malm2 Snärshult Rune Månsson,Lennart Axelsson9 Mala Roland Gustafsson, FrideMånsson9 Köpenhamn Thomas Nilsson23 Broby Christer Mikaelsson, JohanPetterssonMars1 Vankiva Rune Karlsson, UnoAndersson2 Bjärnum Eric Malm, GöteHansson2 Lund Ebba och Einar Göth9 Hästveda Levi Andersson,Sven-Göran Nilsson16 Vittsjö Roland Gustafsson,Per-Ebbe IngvertIII:e serienJanuari12 Åstorp Bo-Ingvar Johansson,Gert Lindell26 Attarp Ebba och Einar GöthFebruari2 Ingelsträde Per-Ebbe IngvertHans Bjärslinde26 till liv december 2002

2 Malmö Sam-Arne Nilsson,Jens-Aage Nielsen9 Skånes Fagerhult GunnerJensen, Levi Andersson9 Truedstorp Assar Björkvald,Stefan Nyholm16 Tånga Gunner Jensen, IngvarJohansson23 Markaryd Jan-Ulrik Smetana,Josef Apell23 Helsingborg Anders Selander,Assar BjörkvaldMars2 Tåssjö Per-Ebbe Ingvert IngvarJohansson2 Åsljunga Sture Bengtsson,Rune Karlsson9 Eket Ingvar Johansson, ÅkeNilsson9 Hishult Jan-Åke Johansson,Lennart AxelssonÖVRIGA MÖTENDecember8 Attarp Adventsfest 14 GöranGiselsson, Roland Gustafsson8 Bjärnum 14 AdventsfestBengt Hjort, Sven Hammarberg8 Kulla Adventsfest 14 RuneGustavsson, Göran Lind15 Vankiva Adventsfest 14 AndersSelander. Sång22 Broby 18 Adventshögtid26 Bjärnum 14 JulsångstundRune Larsson29 Markaryd 14 Julmöte Sven-Ingvar Tuvesson, Göran Giselsson29 Snärshult 14 Bengt Hjort,Lars-Åke Nilsson. SångJanuari1 Mala 14 Allan Johansson,John-Erik Ekström1 Osby 14 Missionsmöte. StureBengtsson, Gunner Jensen1 Truedstorp 14 NyårsdagenRune Larsson, Nils-Göran Nilsson.Sång1 Ängelholm 14 Nyårsmöte6 Hässleholm 14 MissionsmöteEmma o Henrik Birgersson.Sång6 Kulla 14 Lennart Axelsson,Per Nilsson6 Tånga 14 Rune Gustavsson,Sven-Ingvar Nilsson12 Hjärsåslilla NSM:s halvårsmöte12 Vankiva Årsfest 14 OveBengtsson, Lennart Johansson12 Vittsjö 14 Göte Hansson,Lennart Axelsson Sång19 Bjärnum 14 Årsfest OveBengtsson, Robert Johannesson19 Broby Årsfest 14 Per Modig19 Olofström 14 Jan Jämstorpm.fl.26 Hästveda 14 Årsfest GöranGiselsson, Lennart Johansson.Sång av LennartSång & MusikSJUNG PÅ NYTTHjärtligt välkomna till nya sångardagar,både gamla och nya sångareoch stråkmusikanter, att lovprisaHerrens heliga namn! För matensskull, anmäl en vecka innan.15 feb kl. 14 på MissionsgårdenStrandhem, Örkelljunga, tel.0435-50077. Sångstund kl 19.5 april kl. 14 i Betlehemskyrkan,Malmö, tel. 040-134536. Sångstundkl. 19.Mer info. från Hanna-Lena Persson,044-61190.MUSIKGUDSTJÄNSTERDecember7 Canticum Kyrkhults k:a 188 Canticum GA-kyrkan Helsingborg1821 Canticum Hallaryds kyrka 1722 Canticum Verums kyrka 18DiversePREDIKANTUTBILDNING– DISTANSKURSENVårterminen 2003 ges den fjärdedelkursen i distansutbildningen förpredikanter.Kyrkohistoria + samtidsanalysstår på schemat.Lärare är Rune Imberg.Inplanerade träffar på Strandhem:10–11 januari, 21–22 marsoch 9–10 maj. Kursen kan läsassom en fristående kurs.Ett fåtal platser finns tillgängligaför dem, som skulle vilja läsa vårterminenskurs.Du som är intresserad kan takontakt med Lars-Åke Nilsson,0435-46 05 62 eller Sven-IngvarTuvesson, 040-46 45 74 senastden 3 januari 2003.AVBROTT I JULSTÖKET!Missionskväll i HässleholmGör ett avbrott i julstöket och komtill Hässleholms missionshus lördagenden 14 dec. kl. 19:00Kvällen kommer att handla ommission, sång och musik. Ebbaoch Einar Göth, Barnabas Mebrahtum.fl. kommer och KUMpresenterar ett insamlingsprojekttill musikskolan i Eritrea.Kom och ta del av en annanvärldsdel, sjung, köp lotter, umgåsoch fika.Alla är mycket välkomna!PREDIKANT- OCHMEDARBETARDAGARMars 2003Predikanter, korttidare, hemmavarandemissionärer och styrelseledamöteri ELMsv, KUS, MBV ochNSM inbjuds till predikant- ochmedarbetarsamling på Strandhem.Samlingen börjar fredagenden 14 mars kl. 17.45 med kvällsmatoch avslutas lördagen den 15mars med eftermiddagskaffe.Samlingens tema blir Den HeligeAnde.Rune Imberg medverkar.Detaljerat program distribuerasunder februarimånad 2003.Anmälan görs till Strandhem,0435-500 77, senast måndagenden 10 mars 2003.Välkomna!RELATIONS- OCH ÄKTEN-SKAPSFRISKVÅRDVälkomna till en dag om kärlek,sexualitet och relationer.– För att få hjälp med hur mankan tänka innan man går in i enrelation.– För att vårda och bevara en relation/äktenskap.– För att komma vidare i en relation/äktenskap.Detta och mycket mera.Lördag 8 februari på BreanäsMissionsgård.Talare: Johan Holmdahl, Göteborg.Mer info kommer. Anmälan:David, 044-125584. Alla är välkomna– gifta som ogifta!Fyra veckorsbibelskola!I mars har du möjlighet att gå enfyra veckors kurs på StrandhemsBibelskola. En fantastisk chans fördig som aldrig fått tillfälle att gå envanlig bibelskola – oavsett om duär ung eller gammal! Eller varförinte en möjlighet till uppdateringför dig som redan gått!Bibelskolan kommer att hållas3–28 mars 2003 och omfattarsammanlagt 112 lektionspass.Under dessa veckor kan du få fördjupadekunskaper i Bibeln, troslära,själavård, apologetik, etik, kyrkani vår tid och mycket mer. Avgiftför kursen är 2 750 kr inkl. mat ochlogi. För dig som inte vill ha logikostar kursen 1 000 kr, och i det ingårförmiddagskaffe och lunch.Sista anmälningsdag är 17 januari2003. För mer information ochanmälan, kontakta Lars-Åke Nilssonpå 0435-46 05 62.AdresserMISSIONSSÄLLSKAPETBIBELTROGNA VÄNNERPost- och besöksadress: Smala Gränd 5,111 39 Stockholm. Tel. 08-700 51 60,fax 08-700 51 69. Hemsida: www.msbv.se Postgiro 5 58 43-7, bankgiro 476-1144. Ordförande: Nils-Göran Nilsson,Kaprifolvägen 9, 265 32 Åstorp. Tel. ofax: 042-592 01. E-post: nils-goran.nilsson@swipnet.seMissionsföreståndare:Roland Gustafsson, Smålandsvägen 48,286 35 Örkelljunga, tel. 0435-503 55,fax 0435-522 05. E-post: roland.mbv@crossnet.se Missionssekreterare: CarlåkeSöderlind, Västmarkum 102, 870 33Docksta, tel o fax: 0613-430 00. E-post:carlake.mbv@crossnet.se Kassör: IngegerdJohansson, Smala Gränd 5, 111 39Stockholm. E-post: ingegerd.mbv@crossnet.seBV-FÖRLAGSmålandsv. 48, 28635 Örkelljunga. Tel.0435-521 77, fax 0435-522 05. Postgiro87 81 74-2, bankgiro 503-3147.E-post: info@bv-forlag.seHemsida: www.bv-forlag.seNORDÖSTRA SKÅNESMISSIONSFÖRENINGPostgiro 38 16 87-3, bankgiro 917-4418. Ordförande: Börje Karlsson,Skogsvägen 2, 290 60 Kyrkhult. Tel. ofax: 0454-77 06 57. E-post: borje karlsson@ebox.tninet.seEVANGELISK-LUTHERSKMISSION SYDVÄSTPostgiro 51 54 33-1, bankgiro 5504-1834. Ordförande: Bertil Henriksson,Utvälinge 6460, 262 95 ÄNGELHOLM.Tel. 0431-231 11, fax 0431-230 21.KRISTNA UNGDOMSFÖRBUNDETI SYDSVERIGEPostgiro 3 16 86-9, bankgiro 305-0960.Kassör: Sven-Gunnar Gunnarsson, Lavendelv.18, 227 38 Lund. Tel: 046-12 00 32 (säkrast måndagar), fax: 046-37 35 15. Ordförande: Fredrik Carlsson,Boabacka 2165, 289 50 Hanaskog. Tel.044-632 55.KRISTNA UNGDOMSFÖRBUNDETSMUSIKFÖRENINGPostgiro 13 59 98-3, bankgiro 709-2976. Ordförande: Linus Sjödahl, Näsbychaussén19A, 291 35 Kristianstad,044-21 98 40, 070-712 31 16. E-post:linus.sjodahl@swipnet.seHemsida: www.komtillkum.nuANNONSERManusstopp: Den 10:e i månaden föreaktuell utgivningsmånad.Adress: Till Livs annonsavdelning,Sandgatan 14B, 223 50 Lund. Tel. 046-39 93 60, fax 046-39 93 61.E-post: till.liv.design@telia.comPrissättning för privata/kommersiellaannonser: 7:50 kronor/ spaltmillimeter,minimipris: 100 kronor. Föreningar 4kr/mm.TIDIGARE NUMMERav Till Liv kan rekvireras från BV-Förlag.(adress: se ovan)PRENUMERATIONSANSVARIGIngrid Holmqvist, Storkågeträsk 11,934 94 Kåge. Tel. 0910-960 31.E-post: i.e.holmqvist@telia.comtill liv december 2002 27

posttidningbVid obeställbarhet återsänds tidningen till:Ingrid Holmqvist, Storkågeträsk 11, 934 94 KågeinnehållRedaktören 2Till att börja med 2Vilken fest! 3I fokus 5På tråden 5Gå Sion din konung... 6Månadens förklaring 8I mötet med Guds ord 8Saxat & utblickar 9Ensamhet 10Dikt 12Om Predikarens bok 13Bibelläsningsplan 13Bönespalt 14Kalkylera med tro 14Decembermorgon 15Missionsnytt 16Hopp för gatubarn! 17Avstamp i Nakuru 18Fader Vår 19Bokrecension 22Öppet forum 22Linköpingsmötet 23Annonser 24Fredrik CarlssonStefan EkströmSofia NilssonFredrik Carlssonmed Alve SvenssonJan NilssonJan-Ulrik SmetanaGunnel HjortHenrik GustavssonLennart AxelssonFredrik CarlssonRune PerssonInga-Lisa PerssonRoland GustafssonKarin GunnarssonRakel SmetanaMats GiselssonFredrik CarlssonRune Imbergtill livevangelisk-luthersk missionstidningOrgan för: Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner,Evangelisk-Luthersk Mission sydväst, Nordöstra SkånesMissionsförening, Kristna Ungdomsförbundet i SydsverigeÄgare och utgivare: föreningen Till Liv Redaktör:Fredrik Carlsson, Till Liv, c/o Fredrik Carlsson, Boabacka2165, 289 50 Hanaskog, tel: 044-632 55, e-post:fredrik.carlsson@mbox314.swipnet.se Ansvarig utgivare:Nils-Göran Nilsson Redaktionsråd: Eva Appell,Lars Göran Brandt, Roland Gustafsson, Sam-Arne NilssonGrafisk form: Cia Andersson Expedition & annonser:Till Liv, Sandgatan 14b, 223 50 Lund, tel: 046-39 93 60, fax: 046-39 93 61, e-post: till.liv.design@telia.comsenast den 10:e i månaden före utgivning Prenumeration:Pgnr 607 98 94-9, Ingrid Holmqvist,Storkågeträsk 11, 934 94 Kåge. Tel. 0910-960 31. E-post: i.e.holmqvist@telia.com, 11 nr med ett dubbelnummer/år 380:–, studerande med eget boende betalar200:–, ”Pastorsprenumeration”: 250:– TidningsbilaganBegrunda kostar 40 kr/år. Enbart Begrunda 80 kr.Lösnummer Begrunda 25 kr. Till Liv som taltidning:BV-Förlag, 0435-521 77 Faktureringsadress: Till Liv,c/o Erling Hansson, Boarp 2047, 280 23 Hästveda,0451-370 97, e-post: erling.hansson@lm.lrf.se. Pgnr607 98 93-1, Bgnr 5545-1330 Utgivningsort: StockholmTryck: Norra Skåne Offset Hässleholm Omslagsbild:Per Runeson 6:e årgången Citera oss gärna, menvar god ange källan! ISSN 1402-1838bilagor medföljerVill du beställaTill Livs almanacka?(Obs! julklappstips!)Den kostar 78 kr ochbeställs via:Design för Livet,046-39 93 60,design.for.livet@telia.comHandbok förresan genomlivet i redigeringav Walter Giselsson.89 krSolveig av BenteGraugaard Nielsen.Barnbok- och ungdomsbok135:–Lyckliga Stinaav Ulla-May Lindén.Andaktsbokför barn.189:–Bli abonnent på BV-Förlag, så får Du 20% rabatt på de nya böcker förlaget ger ut.REKVIRERA FRÅN BV-FÖRLAGSMÅLANDSVÄGEN 48286 35 ÖRKELLJUNGATEL: 0435-521 77WWW.BV-FORLAG.SEJultidningmed andakter, berättelseroch dikter.Köp den, läs den, spridden!ALLTING HAR SIN TIDAlmanackaPRIS: 35 KRfinns att rekvirera frånbv-förlag:0435-521 77info@bv-forlag.se2003Den stora förvandlingenavChristian Braw.Sänkt pris 175:–(199 kr)