Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Fattig för vår skulltill att börja med andaktNi känner ju vår Herres Jesu Kristinåd. För er skull blev han fattig,han som var rik, för att ni skulle blirika genom hans fattigdom. 2 Kor.8:9.Bön: Helige Ande, hjälp mig att trooch ta emot rikedomen från Gud.jesus kristus var rik. Det är santatt han föddes fattig i Betlehem,men han var till av evighet. Enligtapostlarnasundervisning är JesusKristus denosynlige Gudens avbild,jämlik Gud,förstfödd före alltskapat. Och själv taladeJesus om denhärlighet, som hanhade hos Fadern,innan världen fannstill.Han blev fattig.Rikedom kan manbli av med, det ärvärre med fattigdomen.Fattigdomenropar alltid på hjälp.Jordens hjälplöshetvar det nödrop somnådde himmelen. Jesuskom till oss inteför att vi var rika utan därför att vi varfattiga. Han kallar inte rättfärdiga utansyndare. Det är de sjuka som behöverläkare. Jesu uppgift var att söka upp deförlorade. Vårt nödläge väckte Jesu förbarmande.Vi människor kan hamna i fattigdomutan att vilja det. Jesus valde fattigdomenfrivilligt. Ingen kunde ta ifrån honomhans härlighet eller förödmjukahonom. Han valde det själv. Han stegHan axlade bördor, somingen annan kunde bära,för han bar våra synder.Han fick uppleva ångestenatt vara övergiven av Gud.Självutgivelsens väg fördehonom till döden.För din skull skedde alltdetta. Genom hans fattigdomär du rik.ned djupare och djupare. Stallets krubba,Golgata kors och den lånade gravenbeskriver hans jordelivs villkor.Han blev förtrogen med alla våra förhållandenoch t.o.m. frestades i allt.Ingen kan därför komma i ett sådantläge, att Jesus inte skulle kunna förståoch hjälpa. Evigheternas Konung bleven av oss.Jesu offentliga verksamhet hölls uppeav frivilliga gåvor. Så fattig var han atthan gång efter annan fick låna. Petrusbåt, bröd och fisk aven pojke, åsna attrida på till en sal somhan fick låna. Korsetvar tänk åt Barabbasoch graven var inteheller Jesu egen. Menhan blev ingen någotskyldig. Utblottad påallt gjorde han ändåalla rika.Jesus var fattig påvänner. Med smärtafrågar han sina lärjungarom de ocksåvill gå bort. Skärtorsdagensmörka nattöverger lärjungarnaJesus, utom en, somhar mod att dröjakvar vid korset.Ännu djupare steghan ner. Han blev smärtornas man ochförtrogen med sjukdom. Han axladebördor, som ingen annan kunde bära,för han bar våra synder. Han fick upplevaångesten att vara övergiven av Gud.Självutgivelsens väg förde honom tilldöden.För din skull skedde allt detta.Genom hans fattigdom är du rik.martin svenssonkus:s ungdomssekreterare, kristianstad”Jesus för världen givit sitt liv,öppnade ögon, Herre, mig giv!”aprilnumret av Till Liv kommer i årut i passionstid. Vi följer och minns dåpå ett särskilt sätt Jesus i hans lidandeoch död. Vi anar vad vår eviga räddningkostade Guds Son. Att Guds nådhade ett mycket högt pris. Men för ossär den gratis! Att få stanna inför korsetsnödvändiga budskap är stort. Beom öppnade ögon! Låt Lina Sandellsbön bli din: ”Jesus för världen givit sittliv; öppnade ögon, Herre, mig giv. Migatt förlossa offrar han sig, då han påkorset dör ock för mig.” Det skeddeför dig, för mig. Låt passionstiden formaett ”Tack, Herre Jesus!” i ditt inre.Artikeln på nästa uppslag, av MatsGiselsson, för oss fram till korsets budskapoch själavård.I förra numret skrev Gustav Börjesson omäktenskapets kris. Nu fortsätter han med attvisa på den förändring som kan äga rum,när Gud släpps in som en tredje part i äktenskapet.Gud värnar om äktenskapet. Ochhan hjälper. Det är en värdefull artikel – makarläser den med fördel tillsammans!Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, ärsvår att förstå. Samtidigt är den en viktigbok. Ofta försummar vi stora delar av den.Men den är värd vår uppmärksamhet. TomasBokedal, som undervisar på Församlingsfakulteteni Göteborg, ger oss vägledningtill ett studium.Kenya står i fokus på yttre missionssidornai detta nummer.Som vanligt finns det några intervjuer attta del av. Denna gång även ett par kortare”På tråden-intervjuer”, förverkligade viatelefon.På baksidan av spalten med bibelläsningsplanenfinns några böneämnen listade.Troligen blir det en fortsättning framöver.Flera läsare har hört av sig och önskar attbönen skulle prioriteras mer bland oss alla,också i Till Liv. Vår förhoppning är att böneämnenablir föremål för er bön, att dehjälper oss i bönens arbete. Bönesvar är utlovat– av Herren själv.Så får vi till sist uppmuntravarandra att följa Jesuspå vägen till Jerusalem,genom hans lidande ochdöd, fram till påskens jubel.Ropa då av hela ditthjärta: Kristus är uppstånden– ja, han är sannerligenuppstånden!redaktören om detta nummertill liv april 2001

KorsetssjälavårdVi ser kors på kyrkor,i hem, på böcker, påflaggor, på gravstenar,som smycken…Vi ser kors av trä,metall, keramik, guld,silver, sten och tyg.Ändå måste vi frågaoss: Ser vi verkligenkorset? Känner vi tillkorsets mening? Ser vikorsets förbannelse,korsets skönhet,korsets välsignelse ochvårt behov av korset?foto: cecilia börjessonden romerske juristen Julius Paulus ansågatt korsfästelse var värre än att brännaspå bål. Att korsfästas var mera förfärligtän att få halsen avhuggen. Det varhemskare än att dö genom att vilddjur sletdelar av kroppen. Seneca skriver: ”Finnsdet någon som skulle föredra att tyna bort ismärta genom att den ena lemmen efter denandra dör, eller genom att låta livet försvinnadroppe för droppe, i stället för att engång för alltid andas ut sitt sista andetag?”Bibeln talar om att ”smaka döden”. Densom dör en långsam död smakar döden.DEN MEST KVALFULLA DÖDInnan soldaterna hängde upp den dömde påkorset torterade de honom. För det mestavar det två soldater som utförde tortyrenmed kort piska försedd med läderremmar. Pådessa remmar var små järnkulor eller skarpabenbitar fästa. Soldaterna klädde av offret,band hans händer ovanför huvudet mot en stolpeoch piskade rygg och ben. Den misshandladebar tvärbjälken till korset till en plats utanförstan, där stolpar var resta. Soldater drog klädernaav honom och fällde honom till marken,så att han låg på rygg med armarna längs korsetstvärbjälke. Med den korsfästes händer spikadei tvärbjälken lyfte soldaterna upp denna påplats. Till slut spikade de fast fötterna, oftastmed den ena foten över den andra mot ett fotstöd.Varje gång den korsfäste försökte ta ettdjupt andetag, var han tvungen att häva sig upp.Han hade svårt för att säga något och fickkramp. Till slut dog den korsfäste av kvävning.4 till liv april 2001

Att rustas för livet– välkommen tilll Strandhems BibelskolaUnder hösten 2000 fanns det 13 elever från både norr och söderpå Strandhems Bibelskola.i mer än 25 års tid har StrandhemsBibelskola fått vara med ochforma flera hundra unga människorsliv. Många har valt att direkt efter avslutadegymnasiestudier avsätta en ellertvå terminer på denna mycketvackert belägna bibelskola. Andrahar hunnit se lite mer av livet både ioch utanför Sverige, innan de kommittill Strandhem. Åtskilliga vänskapsbandhar knutits för livet.Det är också många som förändratsunder sin tid på Strandhems Bibelskolagenom att tanken klarnat, viljanstärkts och känslan djupnat. Man harblivit mer medveten om vad det innebäratt vara en Jesu lärjunge och manhar samtidigt fått en alternativ livsstiljämfört med majoriteten av Sverigesbefolkning. Man har fått en godgrund i livet som gör det lättare attmöta livets utmaningar. En förutsättningför att kunna gör detta är att manfår tid och undervisning, något deflesta inte hinner med i det normala livet.För unga kristna är det av störstavikt att få avsätta tid att enskilt och igrupp studera grunderna för denkristna tron, att få uppleva styrkan iatt ömsesidigt hjälpa varandra i tronoch lydnaden.Du som är ung och ännu inte harbestämt vad du ska göra till hösten –sök till Strandhems Bibelskola! Dusom funderar på att gå en bibelskola –välj Strandhems!Rusta dig för livet! När du väl är utei livet kommer du att möta mångasvåra ställningstaganden som du intekan förutse. Ta chansen nu att tänkaigenom ditt liv med en öppen Bibel!Håller den kristna tron ? Paulus säger:Jag vet på vem jag tror. Vet du det?Han som har börjat sitt goda verk ier skall också fullborda det intill KristiJesu dag. Fil. 1:6.håkan ekströmungdomsmissionssekreterareVill du veta mer om Bibelskolan?Ring Missionsgården Strandhem,tel. 0435- 500 77, 0435-514 77,maila: strandhem@swipnet.se eller besökhemsidan: www.strandhem.nuVarför inte åka dit och hälsa på?Adressen är Smålandsvägen 48,286 35 Örkelljunga. Varmt välkommen!Intervju med JohanKalin, bibelskoleelevfrån VetlandaVarför valde du attläsa på Strandhem?Jag konfirmerades påÅhus Missionsgård 1995 och hadedå Lars Artman som konfirmandpräst.Jag minns den kristna gemenskapjag då fick uppleva. När Lars islutet av augusti i fjol ringde och taladeom att det fortfarande fannsplats kvar på bibelskolan, bestämdejag mig för att gå. Jag ville lära migmer om den kristna tron. Mitt bönelivfungerade inte och jag tyckte detvar svårt att svara mina kompisar,som frågade ut mig om min kristnatro.Har du upptäckt något ämne på bibelskolansom intresserar dig extramycket?Ja, jag har upptäckt själavård ochevangelisation. Själavård eftersomjag kan förstå mig på livet lite mer.Evangelisation eftersom jag får läramig hur jag som kristen ska bemötaandra människor.Hur är miljön och trivseln?Vi har ett mycket gott kamratskap igruppen. Det är positivt att lärakänna lärarna under måltider ochannan gemenskap. Man vågar prataom mer, när man fått en djuparevänskap.Kommer något i ditt liv att vara förändratnär du slutar bibelskolan imaj?Jag har förstått hur viktigt det är attvara ett föredöme och leva som enkristen efter Bibeln. Det var inte såviktigt för mig tidigare.Jag har också förstått hur viktigdet är att be. Gud lyssnar när vi ber– det har jag fått märka!Det är lättare att leva som kristenom man har kristna vänner. Samtidigtär det bra med icke-kristna vänner.Det är viktigt att på något sättvisa vad det är att vara en kristen.Förr kunde jag göra saker utan attreflektera över om det var rätt ellerfel. Även om det förekommer fortfarande,så vänder ändå tanken tillvad Bibeln säger.håkan ekström6till liv april 2001

saxat & utblickar från olika tidningarDen oevangeliseradevärlden krymperI WMPL Newsletter 2/01 skriverden amerikanske missionsdirektornChuck Lindquist att antalet onåddamänniskor under år 2000 minskatmed ungefär fyra miljoner. 1 630miljoner har ännu inte nåtts avevangeliet. Men många dör utan attvi hinner nå dem. Lindquist menaratt det kunde se annorlunda ut omvi prioriterade missionsuppdraget.Han avslutar med orden: ”Sorgligtnog kommer de onådda inte att väntapå oss hur länge som helst. Dedör. De som aldrig hört evangeliumdör till ett antal av 13 miljoner varjeår. Det betyder 36 000 om dagen eller100 personer under den tid dettar dig att läsa detta avsnitt. Vi är nästanifatt. Är det tillräckligt, tycker du?”Vi bör påminna oss Paulus ord: ”Ochhur skall de kunna tro på den som de intehar hört? Och hur skulle de kunna höraom ingen predikar?” Rom. 10:14.Utan gemensamvärdegrundArtiklar nyligen i Dagen (13/3) och KyrkansTidning (nr 7) visar att vidskepelsenlever och frodas i Sverige. Det är forskarenSven-Eric Morhed som i en doktorsavhandlingpåvisat att många svenskartror på övernaturliga fenomen, spiritism,astrologi, tomtar och spöken. 17 procenttror att människor kan gå igen som spöken,13 procent tror att en människaspersonlighet beror på vilket stjärnteckenhon är född i, elva procent tror att enmaskot kan ge verkligt skydd och tio procentkan tänka sig att uppsöka ett mediumeller delta i seanser. Samtidigt minskarantalet personer med en traditionellkristen världsbild i Sverige.Egentligen är resultaten väntade. I enkultur utan Gud frodas relativism och allehandavidskepelse. Även på andra sättmärks det i dag att samhället saknar engemensam kristen värdegrund. ChristianBraw uppmärksammar detta i en debattartikeli Dagen (16/2): ”Frågan om en gemensamvärdegrund har blivit akut viktigför det svenska samhället. Företeelsersom huliganism och nynazism visar tydligtvar man hamnar utan värdegrund.”Utan en gemensam uppfattning av detgoda faller en kultur och ett samhällesönder.Liknade frågor ställer sig oväntat Aftonbladetsledarsida 3 mars. Med tankepå hysterin kring galna-ko-sjukan konstaterarman att många känner förvirringoch förlamning. Man undrar: ”Hur harvi människor handskats med livet egentligen?Vem ska vi lita på? Köttkrisen i Europaär en ekologisk och ekonomisk kris,men också en existentiell! Undergångsstämningarnasätter demokratin ochmänniskors tillit till samhället på prov.”Ja, kan man lita på en demokrati ochett samhälle utan värdegrund? Vem kanman lita på? Braw konstaterar i dennämnda artikeln att den svenska grundlagensäger att all offentlig makt utgårfrån folket, vilket är en konstruktion sombygger på föreställningen om människansgodhet. Folket sätter sig i Gudsställe och tror sig kunna avgöra vad somär gott och ont. Nu märker människor attden föreställningen inte håller och attsamhällets grund rämnar.Men var kan vi då söka en hållbar gemensamvärdegrund? Braw menar att vikristna bör komma med svaret! Han hänvisartill dokumentet Grund och gränserII som gavs ut i samband med Linköpingsmöteti oktober år 2000. Utifrån detskriver han: ”Det finns verkligen en sanning.Den sanningen har en fast grund,som är Gud själv. Kring den sanningenfinns gränser, och utanför gränsen finnsendast halvsanning eller lögn.” Vår gemensammavärdegrund går inte att finnai tanken på människors godhet – det är enfalsk föreställning. Men genom att tillägnaoss trons grundinsikt, att ”Jesus ärHerren”, med dess gränser och konsekvenser,finner vi en hållbar gemensamvärdegrund. Den kan vi lita på.Med uppdrag att rekryteraOrdets förkunnareI Kyrka och Folk (nr 8) intervjuas BengtBirgersson, som har börjat en ny tjänstmed uppdrag att främja rekrytering ochutbildning av Ordets förkunnare. Det ären mycket angelägen uppgift han går in i– utan uppmuntran och vägledning avstårmånga unga bibeltrogna i dag frånatt läsa teologi, eftersom möjligheternaatt bli prästvigd i Svenska kyrkan verkarstängda. Det är därför ett gott initiativ attPeter Isaac Beens Utbildningsstiftelse,som bl.a. driver Församlingsfakulteten,nu inträttat en missionssekreterartjänstmed målet att ge nya Ordets förkunnareåt Kristi kyrka.Bengt Birgersson tar gärna emot kallelseratt komma ut och besöka församlingaroch organisatio- forts. s. 13 ➢månadens förklaring i kristen troKristi kropp och blodtill syndernas förlåtelseNär en sak blir föremål för missbruk ochförvanskning leder det ofta till att ocksådet goda bruket ställs i dålig dager ochmisstänkliggörs.Realpresensen – att det verkligen ärKristi kropp och blod vi tar emot i nattvarden– har för somliga kristna blivit enlära som man inte frimodigt vågar tro.Man tycker att den för mycket liknar denromersk-katolska spekulationen om brödetsoch vinets förvandling och är räddatt därmed gå en bit på väg mot läran attvi i nattvarden på nytt bär fram Kristussom ett offer.På ett liknande sätt har nattvardensom en måltid till minne av Kristus misstänkliggjorts.Man tänker att den läran kanske bäriväg på den reformerta vägen, där nattvardenblir endast en andlig delaktighet av Kristus,och att det skulle kunna gå så fel, att nattvardenbara blir en måltid, då vi minns Jesu högaexempel och bereder oss att följa det.Men både realpresensen och åminnelsemotiveti nattvarden är Bibelns lära och Jesu egnaord, 1 Kor. 11:23–26. Vi får inte lägga någottill Ordet, men inte heller dra något ifrån. Omvi håller fast vid Guds Ord kan vi inte ledasfel. Det är just Ordet som bevarar oss från deovan nämnda dikena.Realpresensen får vi tacksamt tro p.g.a.Jesu ord: Detta är min kropp, mitt blod. Vi fårinte förandliga nattvarden genom att förnekaKristi kropp och blod. Detta offer är ju grundenför vår frälsning.Åminnelsen är också den en del av nattvardensinnersta mysterium. Den hängersamman med trons mysterium. Det är inte dendär kvällen i övre salen som lärjungarnafrämst skall minnas, utan Kristus själv och hurhan denna första kristna påsk en gång offradesig själv för hela mänskligheten.Vi återupprepar inte Kristi offer i nattvarden,utan vi får del av det offer som har sketten gång för alla.När nattvardens instiftelseord läses, proklamerasför församlingen Kristi evigt gällandeoffer till syndernas förlåtelse och att viblir delaktiga av hans kropp och blod, när viäter brödet och vinet.När vi äter Kristus och tror detta löfte gesoss syndernas förlåtelse, liv och salighet.olof göranssonbjurholmtill liv april 2001

MBV:s årskonferens 2001En välkomsthälsning från de lokala arrangörerna”Låt Jerusalem vara i era hjärtan”,skriver profeten Jesaja (51:50). FörGuds folk är löftet om hemlandet ettavgörande perspektiv på tillvaron iden här världen. Här är vi främlingar,vandringsmän på genomresa. Vårtmedborgarskap har vi i himlen, ochfår Herren leda och bevara oss i tronpå Jesus, så är vi snart där.Den 15–17 juni är det dags förMBV:s årskonferens. Missions- ochungdomshemmet Fridhem i Vännäshar fått förmånen att bära stafettpinnen.Planeringen är i full gång. Lördagensfestafton står ungdomsgruppenför och kommittéer i stort antal hartillsatts.– Det är ett spännande uppdrag!tycker Katrine W Bertelsen och CharlottaMikko, som sitter med i dekoreringsgruppen.Vi vill att årskonferensenska bli en årsfest!– Det finns mycket kreativitet ochMissions- och ungdomshemmet Fridhem.idéer. Målet är att alla ska bidra mednågot de är bra på, säger Jakob Andertun,som jobbar med en IT-presentation.Arrangörerna eftersträvar att årskonferensenska ge tillfälle till uppbyggelseoch god andlig gemenskap.Eftersom Fridhem är en lägergård, fårårskonferensen också lägerkaraktär –till ökad gemenskap och trevnad fördeltagarna. Att sång och musik harstor plats på Fridhem kommer förhoppningsvisatt märkas under årskonferensen.Ungdomskören Glädjebudoch Fridhems manskör sjunger.Hemlandstonen vill arrangörerna skaprägla dagarna.Och Norrland är inte bara Fridhem.– Djupa skogar, forsande älvar ochljusa nätter är viktiga element i dennorrländska identiteten. Det är någotvi är stolta över. En resa upp till Vännäsär ett utmärkt tillfälle att upplevaVästerbottens vackra natur i försommardräkt!hälsar David Burman, meden rejäl vink till Till Livs läsare att tatillfället i akt att gästa en värdefull delav vårt avlånga Sverige.Glöm inte att be för konferensen!Välkommen i Jesu namn!henrik åström, daniel brandtfoto: per runesonMBV INFORMATIONTack, Per-Martin!Per-Martin Hjort lämnar MBV förKina. För oss har Per-Martin varit enfrisk fläkt och en stor tillgång i missionenstjänst. Hans stora kännedomoch goda kunskaper i missionsarbeteutanför hemlandet har gjort honomtill en verklig resursperson. Vi kommeratt sakna Per-Martin men tillönskarhonom och hans hustru GunnelGuds rika välsignelse i deras nya arbete(se nedan).Tack, Per-Martin, för det arbeteoch de krafter Du under många årlagt ned på Missionssällskapet BibeltrognaVänners mission!nils-göran nilsson ochbengt larssonpersonalansvarigaden 25 mars avslutade Per-MartinHjort på egen begäran sin tjänst somMBV:s missionssekreterare. Anledningenär att han och Gunnel någonfoto: per runesongång under sommaren reser till Kinasom missionärer i Svenska kyrkansregi.Per-Martin skriver: ”Jag har fr.o.m.1988 fram till i dag haft förmånen attpå olika sätt få stå i MBV:s tjänst.Herren har under denna tid varit bådegod och trofast. Honom ske ära ochpris!Jag vill också rikta mitt varma tacktill missionsvänner, missionärer, kolleger,styrelse och missionsråd för dagarsom gått och samtidigt passa påatt önska fortsatt rik välsignelse frånGud över Missionssällskapet BibeltrognaVänner.’Framåt i Jesu namn, tiden är kort!’Det behöver knappast påpekas attGunnel och jag nu behöver extramånga förebedjare när vi går ut sommissionärer till Kina. Du får mer ängärna bli en av dem!Du är också hjärtligt välkommentill sändningsgudstjänsten i Vinslövskyrka den 10 juni kl. 17.00.”roland gustafssonMBV:S SVAR PÅKONTROVERSIELLT FÖRSLAGEn arbetsgrupp inom Svenska kyrkan, ledd avärkebiskop emeritus Gunnar Weman, har arbetatfram ett förslag till en ny Evangeliebok ochen ny Kyrkohandbok. Resultatet präglas avantihierarkism (jämlikhet) och inkluderande(könsneutralt) språk. MBV har fått de nya böckernapå remiss och med hjälp av teologikommitténhar styrelsen nu avgivit sitt svar. Svaretutgörs av en sjusidig genomgång av texter ochliturgi och utmynnar i ett avståndstagande. Densom är intresserad kan ta del av MBV:s svar.Kontakta Thomas Nilsson, 044-24 75 55,e-mail: ahusmissionsgard@hotmail.com10 till liv april 2001

Ut ur Egypten– en introduktion till Andra Moseboki första mosebok har vi läst omGuds utvalda folks första historia.Patriarkerna har varit huvudpersonerna.I och med Andra Mosebok ärMose själv huvudpersonen iMoseböckerna.Mellan Första och AndraMosebok ligger entidsrymd på mer än400 år. Abrahamsefterkommande,som genom Josefkom att hamna iEgypten, har växtfrån en släkt på 70personer till ettfolk på över tvåmiljoner! Med tidenhar Egyptensmakthavare börjatbetrakta Jakobs ättlingarsom en säkerhetsrisk.Därför görsde till slavar och derasnyfödda söner dödas.Men Herren kallar Mose tillatt leda folket ut ur träldomen iEgypten till det utlovade landet.Andra Mosebok kan delas in i tredelar:UTTÅGET UR EGYPTEN, KAP 1–18Bokens första del handlar om hurGud i sin nåd stiger ned för att befriasitt folk ur slaveri och nöd. Det är ettmäktigt Guds under i historien, somför alla tider varit ett vittnesbörd omGuds frälsande makt. Men det är ocksåen bild av hur Kristus befriarmänniskor från syndens skuld ochmakt, och från världens träldom(Rom. 8, Gal. 4).LAGEN OCH FÖRBUNDET PÅ SINAI, KAP 19–24Efter uttåget ur Egypten sluter Gudförbund med folket vid Sinai. Det ären bekräftelse av det förbund som redaningåtts med Abraham, Isak ochJakob. Förbundet vilade på Guds nådoch löften – på den grunden tillhördefolket Gud och fick Guds goda lag tillJag villlovsjunga Herren,ty högt är hanupphöjd.Häst och ryttarestörtade han i havet.Herren är minstarkhet och minlovsång, han blevmig till frälsning.2 mos 15:1–2vägledning, att leva efter. Av tron påGuds nådelöften och frälsningsingripandeföljer goda gärningar efter lagen.Förbundet med Mose är ett evangelisktnådesförbund, somförebildar det Nya förbundetgenom Kristus.TABERNAKLET I ÖKNEN,KAP 25–40I bokens tredje delser vi att Gud, somtidigare steg nedför att befria Israelsfolk, nu ocksåstiger ned för att ihärlighet bo mittibland sitt befriadefolk i uppenbarelsetältet,tabernaklet.Den noggrannabeskrivningenav tabernaklet visardess stora betydelse iGamla förbundet. Här villeHerren på ett särskilt sättbo mitt ibland sitt folk. Uppenbarelsetältetär en förebild till Jesus själv,genom vilken Gud på ett nytt sätt”tältade” (uppenbarade sig) iblandoss (se Joh. 1:14). Tabernaklet och detföljande templet är också en bild av1) Kristi kyrka, församlingen, som nuär Herrens tempel på jorden (Ef.2:22)2) den enskilde troende, som är etttempel för Guds Ande, (1 Kor.6:19, 2 Kor. 6:16)3) himlen (Hebr. 9:24).YTTERLIGARE FÖREBILDER• Mose – som liksom Jesus räddadesitt folk, ledde dem som en herdeoch gav dem Guds ord.• Påskmåltiden – nattvarden.• Påskalammet, översteprästen, mannatoch klippan – som är förebildertill Kristus.fredrik carlssonredaktörTips inför bibelläsningenA Be om ett öppet hjärta och att Gudöppnar sitt Ord för dig.BLäs texten. Välj nivån MER ellerMINDRE efter vad som passar dig.Dela upp det angivna textavsnittetsom du vill under veckan.C Fråga dig själv:• Vad vill texten säga?• Kan den lära mig något om Gud?• Hur kan texten tillämpas i mitt liv?D Gör en bön av det som bibeltextentalat till dig.Vecka 15, 9–15 aprilMER: Apg. 1:1–2:47NTMINDRE: Apg. 1:1–11, 2:1–47MER: 2 Mos. 6:28–10:29GT MINDRE: 2 Mos. 6:28–8:15,10:1-29Vecka 16, 16–22 aprilMER: Apg. 3:1–5:42NTMINDRE: Apg. 4:1–31, 5:17–42GTMER: 2 Mos. 11:1–15:21MINDRE: 2 Mos. 11:1–10,11:21–15:2Vecka 17, 23–29 aprilMER: Apg. 6:1–8:1aNTMINDRE: Som MER.MER: 2 Mos. 15:22–18:27GTMINDRE: 2 Mos. 15:22–17:16Vecka 18, 30 april–6 majMER: Apg. 8:1b–9:43NTMINDRE: Apg. 8:1b–3,8:14–9:31MER: 2 Mos. 19:1–24:18GTMINDRE: 2 Mos. 19:1–20:21,23:10–24:18APRIL 2001BIBELLÄSNINGSPLANDe aktuella bibelböckerna Andra Mosebok ochApostlagärningarna finns introducerade genomartiklar på sidorna 11–12.till liv april 2001✂11

Alltsammans förlät du…HERRE, jag vill älska och tacka dig för att du harförlåtit allt. Din nåd, Gud, fick min stora skuldatt smälta och försvinna som is i eld.Jag älskade synden för dess egen skull. Jagvar i stånd till allt. Ja, sådant har mitt hjärtavarit, Gud. Jag var långt borta från dig. Ingenhar någonsin behövt större förlåtelse. Men alltsammansförlät du, både det onda som jag avegen vilja gjort och det onda som jag tänktgöra, men tack vare dig inte gjort.Du eviga rättfärdighet, du glans och fägringför rena blickar, du helige Gud, du har utplånatallt.Amen.augustinus (354–430)Förbönsämnen– aktualiserade i detta nummer av Till Liv:• De fyra organisationera bakom Till Liv ochderas samtal om ny organsiationsstruktur(s. 2)• Strandhems Bibelskola, den nuvarande gruppenoch den kommande (s. 6)• KUS' ungdomssekreterare – särskilt JannaSjödahl som nyligen börjat sin tjänst (s. 9)• MBV:s årskonferens i juni på Fridhem (s. 10)• Kristna friskolan som planeras i Vännäs (s.15)• Den Evangelisk-lutherska Kyrkan i Kenya ochde c:a 60 000 kristna i kyrkans 600 församlingar,samt för kyrkans medarbetare – 90präster och 180 evangelister (s. 17–20)• MBV och ledning i de fortsatta insatserna iKenya, både vad det gäller misionärsinsatseroch ekonomiska åtaganden (s. 17–20)Det bästa sinnelaget för bönär att vara bedrövad,övergiven och berövad allt.augustinusKyrkan för Jesu verk vidare– en introduktion till Apostlagärningarnaapostlagärningarna är den andradelen av Lukas dubbelverk, fortsättningenpå Lukas evangelium.Evangeliet – som ni som följer bibelläsningsplanennyligen har läst –skildrar vad Jesus gjorde och lärdeunder sin tid på jorden. I början avApostlagärningarna läser vi om hurJesus lämnar jorden för sin himmelskatronbestigning (himmelsfärden).Sedan följer berättelsen om hur denHelige Ande utgjuts (pingsten) ochden första kristna församlingen bildas.Lukas visar sedan i Apostlagärningarnahur den Uppståndne fortsättersitt verk på jorden genom församlingen,i kraft av den Helige Ande.Även den andra delen av Lukasdubbelverk handlar alltså om vad Jesusgör och lär – men nu genom församlingen,som är hans kropp. Nuhar Kristi kyrka del av den ”nådegåveutrustning”som Jesus hade undersin tid på jorden. Det mesta i Apostlagärningarnakänner vi därför igenfrån evangelierna – där var Jesus självrustad med alla nådegåvorna, men nuär gåvorna fördelade på församlingensolika lemmar.EVANGELIUM TILL HEDNINGARBoken kan naturligt delas i två huvuddelar.Den första, kap. 1–12, handlar istort sett om judemissionen och här ärPetrus den viktigaste personen. Denandra delen, kap. 13–28, skildrar denbegynnande hednamissionen medPaulus som huvudperson, bl.a. hanstre missionsresor. En röd tråd genomboken är hur evangeliets segertåg gårfrån Jerusalem, från trakt till trakt(Judéen, Samarien, Syrien, MindreAsien, sydöstra Europa) till hjärtat idet dåtida världsväldet, Romarriketshuvudstad Rom (dvs. till ”jordens ytterstagräns”, Apg. 1:8).I Apostlagärningarna läser vi omhur de första kristna blir klara överatt evangelium är ett glatt budskapäven för icke-judar. Löftet till Abraham,att utväljandet av Abraham ochIsrael skulle bli till välsignelse för allafolk, förverkligas. Men evangelietsutbredande bland hedningar var inteomedelbart självklart för de förstakristna. Med tiden rätades dock frågetecknenut och vi ser hur evangelietförkunnades först för judar, sedanockså för samarier och hedningar.Och när ett nytt riktigt steg tas i missionsarbetetbekräftas det myckettydligt – bl.a. så att Anden manifesterarsig på ett särskilt sätt.Det kan vara värt att notera attApostlagärningarna endast förmedlaren del av kyrkans historia under dessförsta tid, c:a 30–60 e. Kr., nämligenevangeliets erövringar norrut och västerut.Däremot inte dess spridning österutoch söderut – i de riktningarnakan (enligt traditionen) flera apostlarha verkat.EN SMITTANDE BERÄTTELSEApostlagärningarnas berättelse börjarmed en liten grupp lärjungar. Utrustademed Andens kraft predikade,undervisade och botade de sjuka. Debevisade Guds kärlek i synagogor, ihem, inför rätta i domstolar, på städernasgator och torg, på landsbygdenskullar och till havs. Guds Ordhade framgång. Nya församlingar bildades.Och hela tiden var det JesusKristus själv som förhärligades i förkunnelseoch handling.Lägg märke till dessa vittnens hängivenhetoch frimodighet trots lidandeoch dödsfara. De tog varjechans att vittna om sin korsfäste ochuppståndne Herre.I dag är vi lemmar i samma kroppsom urkyrkans kristna. Med sammauppdrag. Nu är det vi som har kallelsenatt föra vidare vad Jesus gjordeoch lärde. Vi får i vår tid vara de förstalärjungarnas efterföljare!fredrik carlssonredaktör12 till liv april 2001✂

själavård när du grubblarFrågar du så svarar vi – dvs. LenaA.Artman och Gustav Börjessonär beredda att för Till Livs räkningbesvara själavårdsfrågor.Du som funderar på något – någonbibelvers, något som rör dinställning inför Gud eller ditt förhållandetill någon medmänniska– gå inte ensam och grubblautan skicka frimodigt in din frågaunder adress: Till Liv, Buttlegårde,Buttle, 620 23 Romakloster.fråga:Måste man, om man begått ett mindreeller större brott, erkänna det förpolisen eller be den berörda partenom förlåtelse, innan man kan få Gudsförlåtelse? Eller tvärtom: Måste manerkänna det och be om förlåtelse, sedanman fått förlåtelse av Gud? KräverGud att man gör upp med det föratt få leva vidare och räkna med attman har Guds nåd?”fundersamsvar:Förlåtelsen börjar hos Gud. Evangelietär det glada budskapet att Gud förKristi skull inte tillräknar oss vårasynder. I stället får vi, när vi bekännervåra synder, förlåtelse för dem alla.Det är till denna nåd vi är döpta, detär i den vi som kristna får leva, dag fördag. När vi tar detta till oss, drivs vitill att leva i förlåtelse. Såsom vi hosGud får hämta förlåtelse, är vi kalladetill att bland våra medmänniskor förlåtaoch be om förlåtelse.När en människa börjar leva avGuds förlåtelse, blir det snart så, attdet faller nytt ljus över en relation honhar till en annan människa. Förut harhon mest sett den andras fel. Nu serhon också sina egna. Då är GudsAnde där. Och när hon låter sig drivastill att – fast det känns svårt – be denandra om förlåtelse, då får hon en nyglädje. Hon blir mer än tidigare vissom Guds förlåtelse. Märk detta: Gudhar redan förut förlåtit henne, mennär hon ber sin medmänniska om förlåtelse,blir hon mer viss om förlåtelsenfrån Gud.Nu kan det vara så, att det som enkristen kommer att tänka på gällernågot som ligger längre tillbaka i tiden,kanske i ett sammanhang somhon har lämnat. Också då kan hon,t.ex. i ett brev, be den personen omförlåtelse, och det kan bli ett vittnesbördför denne. Men här finns ändåanledning att närmare pröva saken.Om man anar att man med ett sådantbrev bara skulle riva i något gammaltoch kanske såra den andre, då skallman enligt min mening låta bli attgöra något. Guds förlåtelse står ändåfast, han har ju kallat oss att leva ifrid.När det handlar om oärlighet, skalldet stulna lämnas tillbaka. Då dettainte är möjligt, får ersättning lämnas ipengar, till det stulnas fulla värde. Omdet gäller ett tillgrepp, t.ex. på en arbetsplatseller i en affär, och saken inteär föremål för polisundersökning, anserjag inte att den som felat skall erkännadet för den det rör eller anmälasig själv hos polisen. Återlämnandetkan ändå ske. Jag har som präst fåttförmedla sådan ersättning.Jag hoppas att detta svar kan varadig till hjälp. Av ditt brev framgår attdu vill göra rätt för dig. Denna viljahar Gud verkat i dig. Samme Gudkommer också att leda dig till atthandla på rätt sätt (Fil. 2:13).gustav börjessonsaxat & utblickar från olika tidningar➢ från s. 7 ners sammankomstertill samråd och att tala om detsom gäller Guds rikes framtid i Sverige(tel. 031-22 42 94). Och genomförkunnelse och själavård hoppashan att Guds kallelser skall väckas.På frågan hur de som utbildas skakomma ut i tjänst och bli prästvigda,svarar han: ”Det är inte min direktauppgift. Å andra sidan är tanken attjag ska vara en förbindelselänkmellan fria organisationer och studenteroch jag hoppas att jag skakunna ta med mig studenter ut påpredikoresor till olika sammanhang.Jag gläder mig åt de gudstjänstgemenskaper(ibland även kallade’koinonior’, red anm) som växerfram på olika håll och där jaghoppas att några ska kunna få enuppgift.” Han hoppas också på att flerkan bli prästvigda i exempelvis lettiskakyrkan. Vad det annars gäller prästvigningsfråganhänvisar han till att det snarareär en uppgift för Svenska Kyrkansfria konsistorium, tillsammans med deolika organisationer som står med i kyrkokampen.Konsistorietsuppgifter utökasI nr 10 av Kyrka och Folk intervjuas dennya ordföranden i Svenska kyrkans friakonsistorium, Sture Hallbjörner. Konsistorietär bildat av Kyrklig Samling ochbestår av personer som representerar deolika sammanhang som står med i kyrkokampen.Det kom till 1997 för att påevangelisk-luthersk grund pröva, godkännaoch stötta kandidater som erfariten Guds kallelse till präst, men som Svenskakyrkans biskopar vägrat att erkännabland annat p.g.a. ämbetsfrågan. Sexprästkandidater har prövats och godkänts.Nu avser konsistoriet också att erbjudaandlig tillsyn av de gudstjänstgemenskaper(”koinonior”) som växer fram iSverige. På frågan om varför det behövsfler gudstjänstgemenskaper svarar StureHallbjörner att många kristna i dag intekänner sig önskvärda i sina församlingarsgudstjänstliv, om de inte bejakarSvenska kyrkans avsteg från Guds ord.”Guds ord uppmuntrar tydligt dessa somär som främlingar i sin egen kyrka att intege upp sin tro. För att kunna vara trognabildas gudstjänstgemenskaper inomSvenska kyrkan, då man inte vill lämnakyrkan och bilda någon ny.”På frågan om vad som är viktigt förframtiden säger Sture Hallbjörner förstatt en avgörande sak är att de som betjänarGuds folk förkunnar ett rent och klartevangelium. ”Min andra önskan gällerbåde enskilda och gudstjänstgemenskaperna:mission. Gud kallar oss inte till attgräva ner vårt pund eller bevaka vårt reviroch nöja oss med den krympande skaran.Vi måste se vår uppgift att i vårt land drivaen inre mission.” Det är i linje med dessaintentioner som konsistoriet vill verka.Konsistoriets preses är biskop BertilGärtner. Ny arbetande ordförande ärSture Hallbjörner. Göran Giselsson (ordinarie)och Anders Månsson (suppleant)representerar sammanhangen bakomTill Liv. Kandidater som examineratsär Anders Appelqvist, Per-Anders Grunnan,Hans Jönsson, Stefan Nyholm,forts. s. 16 ➢till liv april 2001 13

Uppenbarelseboken– en svårtolkad skriftUppenbarelseboken är intelätt att förstå. Tomas Bokedalhjälper oss att närmaoss den på ett riktigt sätt.Läs gärna artikeln medBibeln i din hand.foto: maria hellmanär uppenbarelseboken bara svårbegriplig,skrämmande science fiction,eller är den rent konkret Bibelnssista bok om tidernas fullbordan?Tolkningarna av den bildspråkstätaprofetian går vitt isär, även vad gällerdet allra mest centrala; är det verkligenevangeliets Kristus, som möter idenna bok, eller är det något annat –ett framtidsscenario tömt på Gudskärlek?DEN ”DRIVER KRISTUS”Redan i inledningen till Uppenbarelsebokenknyts starka band till kärnani evangeliet om Kristus: ”Han somälskar oss och har löst oss från vårasynder med sitt blod och som har gjortoss till ett kungadöme, till präster åtsin Gud och fader, honom tillhör härlighetenoch väldet i evigheters evighet”(Upp. 1:5). Kristus – Lammet –mottar här sådan ära och tillbedjansom endast tillkommer Gud. Han ärden som sitter på tronen bredvid Fadern(3:21; 22:1, 3). Han är ett medGud (11:15; 22:3f), den förste ochden siste, världshistoriens Herre, denende Guden (1:8, 17; 21:6; 22:13; jfrJes. 44:6), som i tidernas fullbordanslutligen driver ut ondskans andemakter.Med den försoningsteologisom innesluts i namnet ”Lammet”(omnämnt 28 gånger) vågar vi därförpå reformatoriskt språk om bokensäga det enkla, att den ”driver Kristus”.Det slaktade lammet, som samtidigtär det segrande lejonet, lovsjungsmed en ny sång: ” … du har blivitslaktad, och med ditt blod har du åtGud köpt människor av alla stammaroch språk, folk och folkslag” (5:9).BAKGRUNDEnligt kyrkofäderna Justinus Martyrenoch Irenaeus, som verkade underandra århundradet, var det apostelnJohannes som mottog och skrev nerUppenbarelsebokens profetia. Johanneshade för bekännelsens skull (1:9)blivit förvisad till straffarbete i gruvornapå ön Patmos mot slutet av kejsarDomitianus regeringstid (81–96e.Kr.; alternativt under kejsar Nero,54-68 e.Kr.). Efter inledningen(1:1–8), Johannes kallelse (1:9–20)och sändebreven till de sju församlingarna,som berör det som nu är(kap. 2–3), behandlar huvuddelen avboken (4:1–22:5) framtiden, ”vadsom måste ske härefter” (4:1).Vid tiden för nedtecknandet ansågsboken därför på ett konkret sätt behandladen yttersta tidens händelser.Den tidiga kyrkan, representerad avbl.a. de tre kyrkofäderna Justinus,Irenaeus och Hippolytos, föredrogmed en sådan bokstavlig utläggningav skriften också en litteral tolkningav profetian om tusenårsriket i Upp.20. Man förstod den som ”en profetiaom ett Kristi härlighetsrike på jordenföre den slutliga domen och den allmännauppståndelsen” (Olaf Moe).Senare i kyrkans historia, bl.a. hoskyrkohistorikern Eusebios (c:a 260–339 e. Kr.) och i Svenska kyrkans bekännelseskrifter,intog man en mer14 till liv april 2001

”Med rätta har det sagts att Bibeln utanUppenbarelseboken skulle sakna avslutning.Men vilken avslutning får den inte med dennabok! På Bibelns första blad läser vi om hurGud skapar himmel och jord, på dess sistaom hur han nyskapar himmel och jord. I begynnelsenläser vi om hur djävulen ödeläggermänniskans liv och frid, hur synden ochdöden kommer in i världen. I Uppenbarelsebokenskildras hur djävulen kastas i den brinnandesjön och hur syndens och dödensmakt brytes. I begynnelsen ser vi paradisetstängas och tillträdet till livets träd spärras. Iavslutningen återvänder paradiset, livetsträd förmeras och är tillgängligt för alla. I begynnelsenutlovas frälsningen, och alla bibelnsblad berättar om hur den förberedsoch fullbordas. I Bibelns sista bok ser vi frälsningenfullbordad.”FRÅN ILLUSTRERAT BIBELLEXIKONkritisk hållning till en alltför bokstavligläsning av denna omdiskuteradeprofetia.GENREAtt Bibelns sista bok är en profetiaöverensstämmer väl med helheten: såvälgamla som nya förbundets folk leveri hoppet. Även kyrkan väntar påprofetians fullbordan, Messias återkomsti härlighet.Förutom profetia är Uppenbarelsebokenockså en apokalyps (= uppenbarelse;1:1). Kännetecknande för denapokalyptiska skriftgenren, som ävenDaniels bok utgör exempel på, är bl.a.det symboliska bildspråket och detaljbeskrivningarav framtida händelser.Ytterligare en litterär genre är kännetecknandeför Uppenbarelseboken,nämligen brevets. Detta framgår redani inledningen, där Johannes adresserarsitt budskap till ”de sju församlingarnai Asien” (kap. 2–3). Att de ärjust sju – talsymbolen för helhet ochfullkomlighet – är betecknande. Adressatenär hela den världsvida kyrkani alla tider, men också naturligtvis desju mindreasiatiska lokalförsamlingarnaoch kyrkan under det första århundradet.I detta spänningsfält mellan det universellaoch det lokala, det tidsligtoch rumsligt begränsade, ligger ennyckel till bokens många bottnar ochtolkningar. Uppenbarelseboken ärskriven som en profetisk tröstebokbåde för sin samtids lokala församlingsförhållandenoch för framtidensvärldsvida kyrka. Såväl en tidshistorisk(profetian uppfylld redan i den tidigakyrkan), kyrkohistorisk (profetiaom kyrkans historia), idealistisk(tidlös symbolisk profetia) som en futuristisktolkning (profetia om den ytterstatiden) är ofta möjlig – exempelvismed avseende på de två odjuren,som söker likna Lammet, eller talet”666” i Upp. 13. Den futuristiskatolkningen torde dock vara den somtydligast svarar mot bokens syfte.Först vid tidens slut kommer gåtankring odjurets tal och Antikrist att lösas.BIBELANSPELNINGAR OCH BILDSPRÅKEn oumbärlig tolkningsnyckel tillUppenbarelsebokens symbolspråk ärgrundregeln att låta skrift tolka skrift;Uppenbarelsebokens 404 verser innehållernämligen inte mindre än c:a 350anspelningar på Gamla testamentet.Gamla testamentets kompletteradav Jesu eskatologiska undervisningger viktiga tolkningsramar. Anspelningargörs särskilt på profeterna Jesaja,Jeremia, Hesekiel, Daniel och Sakarja,inte minst på Dan. 7 i avsnittenom Människosonen (Upp. 1:13;14:14), världsrikena, som avlöser varandra,och odjuret, världsrikets sistehärskare (11:7; 13:1ff; 17:7–18).Johannes ger dessutom själv någraav de viktigaste tolkningsnycklarna.Den vitklädda skaran är de som har”tvättat sina kläder och gjort dem vitai Lammets blod” (7:13f); den storadraken är satan, ”som bedrar helavärlden” (12:9); och stjärnorna somkastas ner från himlen tillsammansmed draken är änglar (12:4, 9).TALSYMBOLIKDen ständigt återkommande talsymbolikenär också viktig för förståelsen.Tretalet är Guds tal (1:4) och fyrtaletskapelsens (7:1); sextalet, som interiktigt når upp till fullkomlighetensKristen friskolai VännäsI april år 2000 ansökte Vännäs KristnaSkolförening om att få starta en kristenfriskola på Missions- och UngdomshemmetFridhem. En bit in på innevarande år– i början av februari – kom ett positivt beskedfrån Skolverket. Till Liv ringde upp skolföreningensordförande Rolf Smetana för att ställa någrafrågor:I tidningsnotiser nyligen har vi kunnat läsa att ansökanhar gått igenom, men också att Vännäskommun överklagat. Stämmer det?Jo, det stämmer. De har överklagat till länsrätten.De har varit emot vår ansökan hela vägen, mendet har inte hindrat oss från att få tillstånd att startafrån Skolverket. Och det är inga nya skäl somkommunen nu för fram i sin överklagan. Gud harsvarat på våra böner hittills, och han hjälper osssäkert även i fortsättningen.Varför har de motsatt sig er ansökan?Främsta skälet är nog ideologiskt och ekonomiskt.Det kostar dem pengar eftersom de skallbetala en skolpeng för varje elev på friskolan.Andra skäl som förs fram är att vår bibelsyn skullehindra oss att undervisa enligt skolplanens måloch värderingar. De har pekat på sådant som vårsyn på homosexuella, jämlikhet, evolution, samboosv. Men Skolverket menar att vårt uppläggligger i linje med skolplanen.Vilka årskurser kommer skolan att omfatta ochhur många elever hoppas ni på?Vi tänker börja med de lägre årskurserna och erbjuderupp till tio elever i varje årskurs 0–4 medstart till hösten. Men på sikt hoppas vi på elever ialla årskurser, 0–9, och cirka 80 elever.På vilket sätt kommer friskolan att skilja sig frånden kommunala?Vi hoppas förstås att den blir bättre. Det blir enmindre skola där lärarna får mer tid till varje elev.Skolan kommer också att genomsyras av vårkristna profil och etik. I schemat har vi utöver läroplanenlagt till morgonbön och ämnet kristendom.Hur länge har ni funderat på att starta friskola?Det är egentligen ingen ny tanke. Den har nog funnitsmed ända sedan Fridhem kom till 1984. Mendet är först nu det blivit riktigt aktuellt att starta.Den kommunala skolan har blivit sämre de senareåren och nu finns det en efterfrågan från de ungakristna familjerna i bygden.intervju: fredrik carlssontill liv april 200115

tal, är människans och ondskans tal(13:18).Beträffande det fullkomliga sjutaletär bokens disposition byggd kringdetta tal, som står för helhet, den helhetsom Guds frälsningsplan kommeratt ha uppnått med bl.a. de sju sigillensbrytande (6:1–8:1), de sju basunerna(8:2–11:19) samt de sju skålarnamed Guds vredesdomar (15:1–16:21).Talet tio eller 1 000 (10 x10 x10)kan också stå för fullhet, exempelvisför att ange den oändliga skara troendegenom tiderna som enligt entolkning omfattas av de 144 000 iUpp. 7:1–8 (10 x10 x10 x12 x12).Siffran tolv är gudsfolkets tal, ochtolv gånger tolv (144) kan då stå förgudsfolkets tal i alla tider.DE SJU SIGILLEN, BASUNERNA OCH SKÅLARNAKapitel 6–16 intar en central roll förboken som helhet. Frågan är hur relationenmellan visionerna av de sju sigillen,basunerna och vredesskålarnaska förstås. Handlar det om en kontinuerligserie av händelser, som lederfram till änden? Kommer sigillen, basunernaoch skålarna i kronologiskordning, ”överlappar de” eller är detsamma händelser beskrivna utifrånolika perspektiv? Återigen går tolkningarnaisär.Den kronologiska tolkningen måsteändå sägas vara den rimligaste. Enligtdenna följer visionerna kronologisktpå varandra med undantag fördet sjunde ledet i föregående serie; detsjunde inseglet får därför sitt konkretainnehåll först i den följande synenav de sju änglarna med de sju basunerna.GAMLA OCH NYA FÖRBUNDETI egenskap av Bibelns sista bok låterUppenbarelseboken det gamla ochdet nya förbundet smälta samman tillen enhet, en tvåenhet. I kap. 21 kallasstaden Jerusalem, som kommer nerfrån himlen, för Lammets brud ochhustru; stadens portar, vid vilka namnenpå Israels tolv stammar är skrivna,är öppna för alla folkslag; påstadsmuren står namnen på Lammetstolv apostlar tecknade. Vidare utgörsäldsterådet i kap. 4 ”tämligen säkertav de 12 stamfäderna och de 12apostlarna, dvs. representanterna förIsrael resp. kyrkan, som nu är förenadetill ett” (Rune Söderlund). Föreningenav förbunden möjliggörs avGud själv, historiens Herre, han somär ”A och O, Begynnelsen och Änden”,”han som är och som var ochsom skall komma” (1:8; 21:6; 22:13).tomas bokedallärare på ffg, doktorand, göteborgsaxat & utblickar från olika tidningarMagnus Olsson och Ingemar Andersson.En avgörande stridI Göteborgs Stifts-Tidning (9/3)skriver Patrik Toräng om en boksom har haft stor betydelse för deförslag till ny evangelie-, hand- ochbönbok för Svenska kyrkan somnyligen varit ute på remiss, fram tillförsta april. Boken heter Gud bortomgenus och är skriven av denamerikanska feministteologen GailRamshaw. Den belyser de teologiskaförutsättningarna bakom ett s.k.”inklusivt språk” vilket innebär attord som ”Herre”, ”Fader” och”konung” inte bör brukas om Gud,eftersom de inte stämmer med dagensjämlikhetsideologi. Bokenskristendomsförståelse har varit vägledandeför dem som arbetat fram förslagentill de nya böckerna.Ramshaw menar, enligt Toräng, att Bibelnblott återger människors uppfattningarom Gud, färgade av den kulturellamiljö som Bibelns författare levde i. Hontalar om konservativa lutheraner somtror att Bibeln är Guds uppenbarelse ochanmärker att dessa naturligtvis inte kandela hennes kristendomsuppfattning,men menar att de tillhör ett utdöendesläkte.Med denna grundtanke tar hon barafasta på sådant i Bibeln som hon finnergodtagbart i vår tid. Kärnan i kristen troblir för Ramshaw följande: ”Kärnan iden kristna traditionen har karakteriseratsav en deklaration om den jämlikhetsom ges i dopet. [– – –] Skriften återspeglarurkyrkans kamp för att vidmakthålladen i dopet grundade jämställdhetenmellan könen, samtidigt som de kristnasjälva levde i en androcentrisk (= mansfixerad)kultur och använde ett androcentrisktspråk.” Toräng kommenterar:”Den nåd som ges i dopet, ja målet medhela kristendomen skulle alltså vara endeklaration om jämlikhet!” Kristendomenskärna skulle alltså utgöras av denmoderna jämställdhetsideologin.Förslaget till nya böcker har tagit ettförsta steg mot att förändra kyrkans tro iRamshaws anda, bort ifrån biblisk troslära.Förslagsställarna verkar vilja ta flersteg så småningom. Men det vore illa redanom det första steget blir verklighet.Men det är många som reagerar. Se nedan.Börja om från börjanDebatten om förslaget till Svenska kyrkansnya böcker är följdriktigt mycketlivlig, särskilt i Kyrkans Tidning. Flest ärrösterna mot förslaget. Så skriver exempelvisbiskop Biörn Fjärstedt i en insändare(8/3) att förslagen ger intryck av attfrämst försöka få folk att tänka rätt i vissaaktuella frågeställningar. Han slutarmed: ”Ett förslag är ett förslag och ger utrymmeför ändringar. Men, om jag förståttvad en noggrann läsning ger i formav stark obehagskänsla, måste ett befriandedrag vara att börja om från början.Det finge då bli med den tydliga uppgiftenatt först och främst utforma förslagsom kan bära människor i deras strävanatt få se och smaka Gud. En gudstjänstordningmåste vara så fri som möjligtfrån mänsklig beräkning.”I Budbäraren (nr 10) berättar en rubrikatt ”EFS sågar förslaget till ny bönbok”.Artikeln redogör för EFS och Johannelundsteologiska högskolas gemensammasvar på bönboksförslaget (som skullevara inne till första februari – för evangeliebokoch kyrkohandbok gick remisstidenut första april). Budbäraren skriver:”Trots en del förtjänster så anser EFS attbönboken i remissutförandet varken i urval,språk eller i några fall teologiskt avseende,kan vara hela Svenska kyrkansbönbok”. Man är bl.a. kritisk till attskuld-förlåtelse-temat fått för lite utrymmeoch ”efterlyser fler böner som speglarSvenska kyrkans lutherska arv och de16 till liv april 2001

Uppdrag Kenya– det turbulenta 90-taletÅr 1948 inledde MissionssällskapetBibeltrogna Vänner missionsarbete iKenya. Den Evangelisk-LutherskaKyrkan i Kenya (ELCK) har sedan1963 haft ansvar för verksamhetenoch MBV har tillsammans med fyraandra missionsorganisationer biståttkyrkan.Söndagen den 11 februari samladesett 80-tal missionsintresserade påÅhus Missionsgård. Under temat”Kenya i fokus” förmedlades historiskatillbakablickar, aktuella rapporterfrån missionärer på hemmavistelsesamt tankar och visioner inför framtiden.Roland Gustafsson höll ett inledningsanförandemed rubriken: ”UppdragKenya – det turbulenta 90-talet”,som här återges i förkortad form.Men denna skatt har vi i lerkärl, föratt den väldiga kraften skall varaGuds och inte komma från oss. 2 Kor.4:7.skatten är given, tillgänglig ochförmedlad – det är evangelium! Gudvare tack, lov och pris!Bräckliga, syndiga människor –frälsta av nåd, genom tron – är kalladeatt vara redskap, att föra skattenvidare. Gud har i sin vishet valt attlåta uppdraget utföras på ett sådantsätt. Hans väldiga kraft kommer tillsynes just genom att han använder detsom ingenting är.När vi nu skall stanna inför ett turbulent90-tal i Kenyamissionens historia,får vi, som tidvis blir mer fokuseradepå lerkärlet och lätt glömmerbort skatten och Guds väldiga kraft,se det hela utifrån detta Guds ordsperspektiv: ”Men denna skatt har vi ilerkärl, för att den väldiga kraftenskall vara Guds och inte komma frånoss.”EXPANSIONELCK hade i början av 90-talet c:a40 000 medlemmar i omkring 270församlingar. Arbete bedrevsi de flesta delar av landet.Församlingsarbetet stod icentrum. Ett trettiotal pastoreroch drygt 70 evangelistervar verksamma i kyrkan.Trots stagnation i vissa områdenhar verksamheten utökatsäven under senare delenav 90-talet. I dag räknar manmed c:a 60 000 medlemmar imer än 600 församlingar. Detfinns drygt 90 präster och c:a180 evangelister. Detta ärden ”kvantitativa” bilden avELCK – med en uppmuntrandeoch glädjande tillväxt!MOTGÅNGARELCK har under 80- och 90-taletbrottats med en hel del problem. Somvi redan nämnt är den kvantitativa aspektenuppmuntrande. Men det finnsockså faktorer av mer kvalitativ art,som är bekymmersamma. Vi vill försökapeka på ett antal fenomen ochförsöka analysera och tolka dem.SJÄLVSTÄNDIGHET OCH BEROENDESTÄLLNINGEtt vardagligt exempel: Många av osshar nått den ålder då något av vårabarn blivit vuxna och vi måste nog erkännaatt det är svårt att som förälderacceptera att det kära lilla barnet nublivit en vuxen och mogen person!Det finns två röster inom föräldern:”Äntligen är mitt barn nu vuxet ochklarar sig på egen hand!” och ”Nej,det kommer han eller hon aldrig attklara av!”Jag brottades själv som tonåringmed samma frågor: ”Tänk, att jagäntligen är vuxen och både kan ochfår klara mig på egen hand!” och”Nej, detta kommer jag inte att klarasjälv, jag behöver fortfarande hjälp!”Just sådan har situationen varit iförhållandet mellan mission och kyrka.Missionen har från sin sida konstateratatt ELCK är en självständigfoto: ann-mari wibergMBV:s orförande Nils-Göran Nilsson och JacobWaldemarson på temadagen ”Kenya i fokus”.kyrka med rätt och mandat att ha ansvarför sina egna förehavanden, mensamtidigt har missionen haft möjligheteratt stå för fortsatt ekonomisktstöd till kyrkan, vilket i sin tur medförten viss ”kontrollerande attityd”.ELCK har från sin sida upplevt det påmotsvarande sätt: Vi är vuxna ochstår på egna ben, men dessvärre är viännu i hög grad beroende, inte minstekonomiskt. Det är således en på enoch samma gång skön och jobbig situation!Denna kontakt mellan ”föräldernoch den vuxne tonåringen” riskeraratt emellanåt bli ansträngd, och riskenför kollisioner är påtaglig. Förhållandetkan tidvis bli rent av outhärdligt,med risk för separation ochisolering. Men det skall också sägasatt det går att lära sig att hantera situationen,med ödmjukhet, kärlekoch respekt, där parterna så att sägafår lära sig att både ge och ta.MLTCI ELCK finns det otaliga exempel påatt just denna problematik lett till turbulens.Ett sådant är den institutionsom jag själv under 80-talet fick arbetavid: det teologiska seminariet påMatongo (MLTC). Det var en underbaruppgift – att få undervisa och tränakyrkans blivande medarbetare.till liv april 200117

Med tacksamhet och glädje minns jagmånga elever som så småningom blevpredikanter, evangelister och präster!Men just här har nog mission–kyrka-relationenvarit som mest ansträngd.Missionerna har betraktatMLTC som sitt särskilda skötebarn.Det gäller ju det viktigaste av allt: attforma och träna blivande tjänare ochmedarbetare i Guds rike! Full mobiliseringav ekonomiska medel och kvalificeradelärare – sådan har missionernasparoll varit!Dessvärre har problemen inte uteblivit.Risken för ”korruption” harvarit påtaglig. Somliga frestas att dranytta av missionernas frikostighet.Varför inte utnyttja de resurser somställs till förfogande? Om någon frånmission eller kyrka börjar påtala behovetav och det rimliga i att de lokalasammanhangen blir mer ekonomisktsjälvförsörjande, tystas sådana röstersystematiskt ner.Därför är det också ganska symptomatisktatt det fram till dags dato,med undantag för några kortare perioder,varit missionärer som stått i ledandeställning vid MLTC. Missionernahar sett detta som sin plikt ochsin ära – och då har det varit följdriktigtatt också bidra med erforderligpersonal och ekonomiska resurser.Kyrkans kenyanska medarbetare har,trots att de blivit mer och mer kvalificeradeför uppgiften, mer eller mindretvingats att ställa sig vid sidan om.90-talet har kännetecknats av åtskilligturbulens i ELCK – och MLTChar på många sätt varit ”pulsådern” idenna för alla parter krampaktigaprocess.KONSTITUTION OCH LEDARSKAPEn kyrka i stark tillväxt och utvecklingbehöver givetvis förändras. Denförsta ELCK-konstitutionen formuleradesoch skrevs för sin samtid (på60-talet). Det har varit ett utmärktdokument ”i sin tid”! Kyrkans andligaöverhuvud kallades först ”president”och senare ”ordförande”. På80-talet var dock denna titel förlegad,inte så mycket internt som i samhällssituationen.När den dåvarandeELCK-ordföranden sökte audiens påpresidentens kontor i Nairobi (för attbistå svältdrabbade områden i landet)ställdes frågan: ”Har ELCK ingen biskop?”Därmed såddes ett frö, som såsmåningom skulle komma att utsättasåväl ELCK som relationerna mellanmission och kyrka för mycket svårapåfrestningar. I ett antal år arbetademan målmedvetet med frågor om kyrkansledarskap, om vad som utgör enbiskops roll samt med att göra en revisionav kyrkans konstitution.Triumfen och tragiken blev verklighetår 1996. Då utsågs och ordineradesnämligen den förste biskopen iELCK, trots att kyrkans konstitutionännu inte hunnit bli reviderad ochgodkänd av kyrkans årsmöte. ELCKsplittrades i ett antal ”politiska fraktioner”och den ekonomiska situationeni kyrkan blev kaotisk. Missbrukav pengar i samband med biskopskampanjenledde till en alltjämt otillfredsställandeekonomisk redovisning.Missionsorganisationerna harvarje år tvingats ge uttryck för sittmissnöje med bristfällig ekonomiskredovisning och revision.Roland Gustafsson är missionsföreståndarei MBV.ANALYS OCH LÄRDOMARNär jag tänker tillbaka på detta såfinns det, förefaller det mig, vissa likhetermed hur kungadömet infördes iIsrael. Folket begärde en kung – såsom alla andra folk hade det. Så blevdet till stora delar en stor och tungbörda för land och folk. Om vimänniskor tar saker och ting i egnahänder och agerar självsvåldigt, blirresultatet därefter.Det finns emellertid ytterligare enlärdom i Israels historia: Gud kundevända det i och för sig icke önskvärdatill en välsignelse, när han fick fylla”kärlet” med substans och ett äktainnehåll. Det är såväl kung David somvår Frälsare och Kung, Jesus Kristus,förunderliga exempel på!Därför är vi förvissade om att Gudförmår fylla ELCK:s biskopsämbetemed ”ett gott innehåll”. Må Gud kallaoch utrusta biskopar som blir herdarför hjorden – för Guds folk iELCK!Trots svagt ledarskap och dåligarutiner i arbetet finns det glädjeämnen.På gräsrotsnivå, i församlingarna,kan man mitt i turbulensenfinna glädjande och positiva tecken.Visst har de kristna på många sätt fåttlida p.g.a. oegentligheterna, mensamtidigt har besvärligheterna medförttillväxt, mognad och ett störreansvarstagande. På så sätt har faktisktmånga församlingar blivit mersjälvständiga och delvis kommit bortfrån ”beroendesyndromet” för attmer få erfara sin frihet och sitt ansvar,i en innerligare och djupare förtröstantill Herren.VÄGEN FRAMÅTVid en i och för sig stormig överläggningi Nairobi 1998 mellan ELCK ochde understödjande missionsorganisationernanåddes full samstämmighetom vissa grundläggande principer förELCK:s fortsatta verksamhet Vi citerarnågot från det undertecknade dokumentet:Vi – Guds folk inom ELCK – erkänneross ha följande förpliktelser:• Gud har försett och ska förse ELCKmed tillräckliga mänskliga, ekonomiskaoch andliga resurser för att tjänadess eget folk och gå ut i mission intilljordens ändar. (Fil.1:6).• ELCK behöver uppmuntras och stödjastill att ta ansvar för sig själv och försina utåtriktade kyrkliga uppgifter.• ELCK önskar sprida ökat medvetandeom den lokala församlingen såsomgrundläggande enhet för verksamhetoch ansvar inom kyrkan. Insikten om18 till liv april 2001

att evangelieförkunnelse är alla troendesförmån och ansvar understrykervikten av att de som församlingen kallattill heltidstjänst i detta arbete ocksåfår en rimlig försörjning. (1 Kor. 9:14).Även om detta dokument är teoretiskt,finns det åtskilligt att ta fasta påoch bygga vidare på inför framtiden.Initiativet flyttas mer och mer till dennationella kyrkan. Som missionsorganisationinbjuds vi emellertid tillpartnerskap, att på ELCK:s villkor, imån av behov och tillgängliga resurser,bistå med personal och ekonomisktstöd.Jag tycker mig i detta se något, somockså finns förebildat i NT: JohannesDöparen som överlämnar ”stafettpinnen”till Jesus. Han säger: ”Hanmåste bli större och jag mindre”, Joh.3:30. Samtidigt får vi glädjas överGuds verk – alltsammans är av Gud –säger aposteln Paulus om försoningenstjänst. Och vi har, för Jesu skull,syskongemenskap med många kenyanskakristna.roland gustafssonmissionsföreståndare, mbvPå väg från beroende till samarbeteDå tog Samuel en sten och reste denmellan Mispa och Sen och gav dennamnet Eben-Haeser, och han sade:”Ända tills nu har Herren hjälpt oss.”1 Sam. 7:12.den evangelisk-lutherska Kyrkani Kenya (ELCK) och dess samverkandemissionsorganisationer börverkligen tacka Herren för att hanända tills nu har hjälpt dem var ochen, men också för att han hittills harbevarat de ömsesidiga relationer sompå det hela taget varit goda, även omde ibland också varit ansträngda.Med samma tillförsikt kan vi blickasåväl bakåt på vår gemensamma historiasom framåt på nya utmaningar,eftersom vi vet att verket är Herrens,och att vi endast är tjänare. Det är vårkallelse och vårt uppdrag att ta varapå vår broder. Därför måste det livgivandebudskapet oavbrutet predikasut över hela världen.ELCK BORDE VARA OBEROENDEDen kyrka som i dag kallas ELCKgrundades redan 1948 av missionärerfrån Sverige tillhörande MissionssällskapetBibeltrogna Vänner. Underårens lopp har därefter fyra andraunderstödjande missionsorganisationertillkommit. Efter alla dessa år bordevi i dag rimligtvis ha att göra meden fullfjädrad, d.v.s. en självstyrandeoch ekonomiskt helt oberoende, kyrka.Men nu förhåller det sig inte allspå det sättet. Frågan blir: varför inte?Från första början har förhållandetmellan missionsorganisationerna ochkyrkan präglats av en paternalistisk(dvs. fader-son) attityd. Denna tar sigFAKTANamn: Peter Ndung’uYrke: Pastor i kyrkan vidUhuru Highway,Nairobi (ELCK)Bosatt: Nairobi, KenyaÅlder: 35 årFamilj: fru och fyra pojkarframför allt uttryck i en nationell kyrkastotala beroende av ekonomiskaanslag från utlandet, t.o.m. för att fådriftsbudgeten att gå ihop.Åskilliga gånger har man vid konferenseroch konsultationer försökt attpå olika sätt tackla den problematiksom hänger samman med detta osundaberoende. Man har då bl.a. dryftatekonomiska s.k. övergångsplaner,ökad självförsörjningsgrad samt jämlikaoch respektfulla kyrka–missionrelationer.Man kan då med rätta frågasig, varför det ändå händer så lite.BÅDA SIDOR HAR BIDRAGITBåde missionerna och kyrkan har bidragittill att det ser ut som det gör.Missionerna genom att bistå medpengar på ett otydligt och kravlöstsätt, som ofta missförståtts av de lokalakyrkorna och genom att alltför oftage dem signalen: ”Ni kan vara lugna,vi kommer i vilket fall som helst ändåatt ställa upp med pengarna.”Det ligger i och för sig inget negativti att vilja ge, men den brännandefråga jag skulle vilja ställa är: Kan ettenkelriktat givande–mottagande-förhållandeleda till en i grunden jämbördigoch god relation? Svaret är ettotvetydigt nej.De nationella kyrkorna har en alldelesför undermålig träning i och äralldeles för dåliga på att ta itu medoch lösa de problem som de faktisktsjälva borde kunna lösa. Det finns hosdem liksom en genomgående mentalitetatt de egentligen inte själva harnågot att bidra med.Är det verkligen på det sättet att vi ide afrikanska kyrkorna inte har någontingalls som vi skulle kunna ge tillvåra bröder och systrar i norr? Måstevår relation alltid bestå i att de ger,och vi tacksamt får ta emot? Är detinte just av denna anledning som kyrkansviktigaste fråga alltid blir hurman ska kunna få någon utifrån sombetalar alla löpande utgifter? Detta äringen bra grund för ett fritt och suntförhållande. Det heter nämligen i ettordstäv: ”Du måste dansa i enlighetmed dens vilja, vars bröd du äter.”VIKTIGT ATT GE SIG SJÄLVI det seminarium som hölls i Arusha,Tanzania, i november i fjol kom deltagarnafrån nord och syd fram till attdet viktigaste (något som är fullt tillräckligt)för en god och sund kyrka–mission-relationär att parternager sig sjäva – dvs. att de ger av sin tidoch är beredda att leva och samarbetasida vid sida. Kanske tiden snart ärmogen för kyrkan i Kenya att skickaut pastorer och evangelister, somskulle kunna hjälpa till i de västerländskakyrkorna?FÖRÄNDRINGAR KRÄVSI linje med vad som redan sagts förhållerdet sig så, att när ELCK gör uppsin budget, man alltid har de samar-till liv april 200119

etande missionsorganisationerna förögonen och inte – som det borde vara– de enskilda medlemmarna i kyrkan.Detta är ett förhållande som kräver enförändring. Om man vid utarbetandetav budgeten alltid måste ta väldigtstor hänsyn till de understödjandemissionernas önskemål och krav, blirföljden att dessa praktiskt taget kommeratt styra inriktningen och omfattningenav kyrkans arbete, något somväldigt ofta blir tydligt i sambandmed t.ex. styrelsemöten, då störrevikt tillmäts de samarbetande utländskaorganisationerna än de vanligakyrkomedlemmar som faktiskt valtstyrelsemedlemmarna till sina representanter.Att ELCK är alldeles för beroendeav utländskt stöd då det gäller samtligaprojekt kan man tydligt se, eftersomett projekt alltid kollapsar, så fortden samarbetande missionsorganisationenupphör att finansiera det. Enverkligt självständig kyrka vore förmögenatt driva alla sina projekt utanminsta assistans utifrån.MEDLEMMAR ENDA SÄKRA INVESTERINGENI ELCK:s Nairobidistrikt insåg vi försex år sedan behovet av förändringar.Vi var tvungna att vidta en del genomgripandeåtgärder, som bl.a. ledde tillatt en del missionärer inte längre stodut med situationen utan fann för gottatt ge sig av. Vi hamnade i en situationdå vi verkligen fick anstränga oss tilldet allra yttersta för att undervisavåra kristna bröder och systrar omvad det innebär att ge. Det var oerhörtsvårt och motigt i början, men vi harnu insett att medlemmarna är vårenda säkra och hållbara investering.Nairobidistriktet är nu så passsjälvförsörjande att vi i år t.o.m. kanhjälpa till att understödja den centralakyrkan. Och det är precis så det skavara: de olika församlingarna inomELCK ska – om inte annat – stå förhuvuddelen av kyrkans budget. Anslagenfrån de understödjande missionsorganisationernafår då endasten kompletterande funktion.SAMARBETE NÖDVÄNDIGTDet är sant att ingen kan leva ett fulllödigtliv i isolering, och vår Bibel talarockså om att vi ska älska varandra.Därför är kontakten och samarbetetkyrka – mission helt nödvändiga.Dock måste relationen alltid utvärderas,och det måste ständigt finnas enberedskap – från båda sidor – att vidtanödvändiga förändringar, åtgärdersom kanske inte är särskilt populära inuet, men som kommer att visa sigväldigt kloka i framtiden.peter ndung’udean (prost) och distriktspastor i centraldeanery (elck:s centrala kontrakt)översättning: per-martin hjortmissionsnytt från MBV:s mission i utlandetI e-post av den 28 februari skriverNLM-missionären Leif Tingbø omarbetet i West Pokot under rubriken:I Karapokot mognarfälten till skördI drygt sex timmar hade vi färdatsde 18 milen från Kapenguria och nubefann vi oss längst ut i hörnet avPokot. Det är ett på allt sätt underutvecklatområde – även när detgäller missionsarbete. Anledningenhärtill är nog i huvudsak att detgränsar till både turkana-stammen inorr och Uganda i väster, och pokoternaär fiender med båda. Här harskett många boskapsstölder – ibåda riktningar. Det finns en automatkarbini vart och vartannat hus,folk har tagit försvaret i egna händer,för polisen vågar inte ta upp kampenmot fienden. Området har varit ockuperatav Uganda men återlämnades då Kenyafick sin frihet 1963. Det är nästanlika stort som det övriga Pokot men folkmängdenuppgår inte till mer än c:a40 000.Vi kom oanmälda till Kasei men blevmottagna av ledarna på ett helt otroligtsätt. ”Äntligen kommer ni! Vi har hörtom ert arbete, och för tre år sen bestämdevi oss för att bygga en 15 kilometer långväg upp längs berget, där merparten avfolket bor. Vi samlade in 150 000 shillingsoch sa till människorna att om vibara ordnar med en väg, så kommer denlutherska kyrkan och arbetar på berget.”Man kunde inte låta bli att tänka, atthär ligger en fullmogen åker som väntarpå att skördas. Inom en timmes tid hadeledarna samlat folket, att när de fick höraatt det var vi, så reste sig den ene efter denandra och bad oss enträget att inte dröjaytterligare tre år med nästa besök.Jag kom att erinra mig hur det var iSok-området för tio år sen. Hövdingaroch ledare erbjöd tomter överallt. I dagfinns det 17 församlingar i Sok med långtöver 1 000 kristna.Vi följde den väg de byggt ända upp påberget. De 15 kilometerna tog två timmar,så vägen hade knappast ens sammastandard som en norsk skogsstig. Det varunderligt att se, att det i Pokot fortfarandefinns trakter där människor gårutan kläder. Ingen skola, inga fruktträd,inga toaletter… Allt sådant har förändratsi bygder där vi fått arbeta. Detfanns ingen församling.Under loppet av en dag lyckades ledarnaoch de äldste visa oss fyra tomter –de bästa platserna, och vi kunde få så storaarealer vi behövde. Sådana förhandlingarbehövde vi flera år till den första tiden.När vi kom upp till bergets topp barman fram till vägen en dödssjuk man i35–40-årsåldern. Han hade uppenbarligenhjärninflammation. Det var intemycket med honom och han låg medvetslösden mesta tiden på vägen till sjukhuset.Färden tog fem timmar men vidframkomsten vaknade han till liv ochfick till vår glädje fram några matta ord.Vi fick skäl att tacka Gud för hans hjälp.Mannen hade nog förstått att det varmissionärer som hjälpt honom. Självhade han ingen möjlighet att ta sig tillsjukhus. Vi ber om att han ska få leva ochbli den förste i Korokow som kommer tilltro och ger Gud tack och ära för livet.Det var en märklig resa. Vi kände attJesus gick framför oss hela vägen. Vimötte riklig nederbörd var gång vi komin i ett nytt område – och regn betydervälsignelse i Pokot – men när vi for vidareblev det uppehållsväder.Nu blir det spännande att se vad vi kanorka göra, för här behövs både ett evangelisationsprogramoch några hus vi kanbo i. Följ arbetet i bön om att det somGud vill ha utfört i detta folk också måttelyckas!20 till liv april 2001

INFORMATIONFRÅN VALBEREDNINGENFÖR ELM SVOrdinarie ledamöter i styrelsen itur att avgå är:Göran Johansson (avsägelse),Nils-Göran Nilsson (avsägelse)och Rune Månsson.Inför årsmötet 11 maj 2001föreslår valberedningen följandepersoner till styrelsen:Ordinarie ledamöter (tre ledamöterför tre år):Rune Månsson, KlippanOla Hector, ÖrkelljungaGert Johansson, LöddeköpingePaul-Ingvar Paulsson, FörslövErsättare (en ledamot för treår):Tomas Henriksson, MagnarpDessutom föreslås den av defyra ovanstående som inte blirvald till ordinarie ledamot.Förslagen till övriga val lämnasvid årsmötet.ARNE ENGSTRÖM, BO SJÖDAHL,SVEN GUNNAR GUNNARSSONALLTID VID DIN SIDA, ett häfte medtio nyskrivna bröllopssånger, sammanställtav Jonas Engström. TIRmusik.Nothäfte och CD. Pris c:a 200 kr. Beställden från hemsidan www.tirmusic.seeller från BV-Förlag.Går du i bröllopstankar? Kanske någonkompis? Eller hör du kanhända tilldem som ofta tillfrågas om att sjungavid bröllop? Då kan jag rekommenderadig att köpa detta material med sångersom passar att sjungas vid bröllop.Texterna speglar det stora beslutbröllopsparet tagit, när de svarat ja tillatt dela resten av livet med varandra under bön om Guds ledning påvägen som ligger framför, såväl som glädjen i att alltid ha någon somfinns vid ens sida. Denna dubbla trygghet – att få en livskamrat i glädjeoch sorg, men också att Gud själv alltid finns där och ger hjälp ochstöd, även när det blir motigt – kommer särskilt fram i sången ”Aldrigensam” – en av de fyra sånger Jonas skrivit själv.Bland övriga medverkande finns Pernilla Johansson och Karna Persson,som står för text respektive musik till ”Sång om kärlek”.Melodierna är varierande; här finns lugna ballader såväl som merfartfyllda sånger, och influenser av jazz, gospel och folkmusik. Några ärenkla, andra kräver lite mer. Sättningarna är gjorda för sång: solo, duetteller kör, med komp av piano eller gitarr och ibland något kompletterandeinstrument. Till hjälp vid valet av sånger finns en CD för dem sominte får musiken att ljuda bara genom att titta på notskriften. Genomatt lyssna på CDn får man även idéer till hur sångerna kan varieras.REBECKA KARLSSONSOMMARPLANERDU SOM VILLKOPPLA AVi gammal miljö – hyr Bodsjögården,Svensbyn, Piteå. Bo i ett äldrehus med stort kök. Rinnandevatten (kallt), vedspis, elspis, kyloch full köksutrustnig finns.Stort allrum med öppen spis ochmöbler i sekelskiftesstil. Sovplatserför åtta personer. Medtagsänglinne.Naturskönt läge där möjligheterges till fiske, bad, strövtåg,bärplockning m.m.Uthyres veckovis eller längre.Upplysningar: Anna-Greta ochFolke Jonsson, tel: 0911-610 53.FALKETORP MISSIONSGÅRDFALKETORP610 28 VIKBOLANDETTEL O FAX: 0125-320 72, 0125-101 20PG 11 49 18-6GÅVORAPPORTFÖR MBVfebruari 2001Miss. i allmänhet 138 899:50Miss. i utlandet 80 736:00Miss. i hemlandet 8 100:00Anslag från BV:s fond 200 000:00Testamentsmedel 33 657:00461 392:50Hjärtligt tack för gåvorna!INGEGERD JOHANSSONMÅNADSGÅVATILL KUSMånadsredovisning:Februari 2001: ..............46 283:–Totalt 2001: ..................92 523:–Samma per föreg. år: 91 316:–Hjärtligt tack för gåvorna!SVEN GUNNAR GUNNARSSONGUD HAR OMSORGOM OSSGemenskapsdag kring temat”Värt att vänta på” den 2 junipå Breanäs Missionsgård. Välkommendu som är mellan studentoch bröllop. Boka in redannu! Mer info i nästa nummer.VIKBOLANDETBesök Vikbolandet, "landetmellan vikarna", i sommar och bobilligt och bra (självhushåll) på FalketorpMissionsgård.Nära till Kolmårdens djurpark,vacker skärgård, mindre än två timtill Stockholm.Boka logi 0125-32034, 32055,email: poa@telia.com.MISSIONSGÅRDARNAS ÖVERSIKTSPLANBREANÄSApril7 Förträff för konfirmander(01)8 Gudstjänst – Kyrklunch14–15 Påskläger30 VårbrasaMaj1 Arbetsdag och storstädning19–20 VårlägerJuni11 Konfirmandläger –7 juli22 MidsommarfirandeFALKETORPApril6 Tonårsträff 1912–15 Påskläger20 Tonårsträff 1924 Gemensam bön 1927 Hobby 1830 Valborgsfirande 19Maj1 Symöte4 Tonårsträff 195 Per-Anders Einarsson 1911 Hobby 1819 Erik Wiberg, ProfetenHosea 19.3024 Hobbyavslutning 1029 Gemensam bön 19.30Juni11 Pingstdagspredikan 1926 Gemensam bön 1929 Sommarläger – 1 juliFRIDHEMApril8 Gudstjänst 1112 Nattvardsgudstjänst 1913–15 Påskläger15 Påskgudstjänst med HHN26–27 Dagar kring Guds ordMaj1 Fridhemsdag (städdag)6 Gudstjänst 1113 Gudstjänst 1120 HHN 1124 Kristi Himmelfärds dagFridhems offerdag 1126 Loppmarknad 10Juni10 Pingstafton 1911 Pingstdagen 11 Familjedag15–17 MBV:s årsmöte17 HHN 1022–24 Midsommarmöten ochbibeldagarSTRANDHEMApril7 Lägerdag för barn12 Nattvardsgång12–15 Påskläger24–26 Bibeldagar30 VårsamlingMaj5 Loppmarknad och auktion17 Nattvardsgång23 BibelskoleavslutningJuni11 Loppmarknad och auktion28 NattvardsgångÅHUSApril13–16 Påskläger16 Gudstjänst21 Lägerdag för barnMaj15–17 BibeldagarJuni4 Åhusdagen11 Konfirmandläger – 6 juli17 Gudstjänsttill liv april 2001 21

MISSIONSGÅRDARNAMÖTENÖVRIGA MÖTENMISSIONSGÅRDEN STRANDHEMSMÅLANDSV. 48286 35 ÖRKELLJUNGATEL: 0435-500 77, 514 77, FAX: 522 05E-POST: STRANDHEM@SWIPNET.SEPG 36 98 24-8; BG 794-8110WWW.STRANDHEM.NUDETALJPROGRAM SÄNDES PÅ BEGÄRAN.Uppdrag människofiskare12–15 aprilUndervisning, gemenskap, samtal,bön, café, musik, lovsång, fest,mässa, seminarier… Välkommentill påskläger på Strandhem!Temat för lägret är ”Uppdragmänniskofiskare! – en påsk medPetrus.”Huvudtalare är Andreas Johansson,präst i Norge.Börjar gör lägret med skärtorsdagsmässai Örkelljunga kyrka kl.19, och slutar med middag påPåskdagen.Du som är 15 eller äldre är välkommen!Kostnaden är 440 kr.Anmäl dig till Strandhem senast9 april. Välkommen!Bibeldagar24–26 aprilVälkommen till Bibeldagar påStrandhem! Lektioner kl. 10 –15.30.Medv. Roland Gustafsson: Vägenmellan avvägarna. Om Läranoch villoläror; Johannes Hellberg:Profeternas budskap, då och nu.Anmäl till mat och logi.Valborgsmässoafton30 april kl. 19Välkommen till en vårsamling föralla åldrar! Andakt, sång, kollekt,fika, möjlighet till korvgrillning...Och så naturligtvis en ordentligvårbrasa!Loppmarknad och auktion5 maj kl. 9.30 och 11Nu är det dags för vårens storaloppmarknad! Gåvor tas tacksamtemot till loppmarknad, auktionoch affärsstånd.Allt kan säljas! Kom gärna medoch sälj dina varor i affärsstånden:bröd, kakor, potatis, ägg, blommor,plantor m.m. Till auktionenbehövs lite värdefullare saker.Mat och dryck säljes. Sång ochmusik. Välkommen att fynda!ÅHUS MISSIONSGÅRDGLANSABOVÄGEN 101, 296 38 ÅHUSTEL: 044-24 75 55, FAX: 24 73 71PG 14 81 31-6; BG 142-5917AHUSMISSIONSGARD@HOTMAIL.COMPåskläger12–15 aprilVi följer timmarna på korset ochfår bekanta oss med Petrus, MariaMagdalena och förrädaren Judas.Varför gjorde de som de gjorde?Lägret börjar på Skärtorsdagenmed HHN kl. 19 i Yngsjö kapell. KhErland Stiber officierar.Medverkande: Sam-Arne Nilsson,Gunnar Åström (Vännäs).Lägret riktar sig till dig som är inittonårsåldern eller mera.Pris: 440 kr.Anmäl senast 9 april.Lägerdag för barn21 aprilDu som går i 0:ans till 6:ans årskursär välkommen. Vi börjar kl.9.30 och slutar vid femtiden.Bibeldagar15–17 majMedverkande: Arthur Einarsson,Bön och bönhörelse; Sven-IngvarNilsson , Tabernaklet – en förebildtill Kristus; John-Erik Ekström,Uppstånden igen ifrån de döda,Uppstigen till himmelen.Åhusdagen4 juniGudstjänst kl. 11 Ola Johansson.Middagsservering. Predikan avGöran Giselsson och Sven Hammarberg.Körsång.FALKETORP MISSIONSGÅRDFALKETORP610 28 VIKBOLANDETTEL O FAX: 0125-320 72, 0125-101 20PG 11 49 18-6Sommarläger för alla åldrar29/6–1/7”Guds välsignelse”, ”Andens gåvor”är ämnen för föredrag av NilsHjertén och Harald Waldemarson.Det blir också medverkan avmissionär Karin Gunnarsson samtsång och musik.Det ordnas även barnundervisningvi några tillfällen. Lägret börjarfred. 19 och slutar sönd. 15.Avgift: 300kr, familj max 750kr.Anmälan senast 20/6 till Birgittaoch Carl-Johan Ask, 0125-700 53,Carin och Per-Olof Andersson,0125-320 34MISSIONS- OCH UNGDOMSHEMMET FRIDHEMLÄGERVÄGEN 2911 34 VÄNNÄSEXP: 0935-103 01, FAX: 0935-107 96ELEVHEM: 0935-107 68, KÖK: 0935-102 72E-POST: FRIDHEM.MISSION@SWIPNET.SEPG 37 52 74-8Påskläger13–15 april”Gud bevisar sin kärlek till ossgenom att Kristus dog i vårt ställe,medan vi ännu var syndare.” Rom.5:8.Martin Gustavsson, Jan-ErikHector, Jan Johansson, Olof Göransson,Du m.fl.Anmäl dig senast 3 april, tel.,0910-78 90 46 alt. 0935-103 01.Dagar kring Guds Ord26–27 aprilGunner Jensen m.fl.Anmäl dig senast 20 april. Tel0935-103 01.MBV:s årskonferens15–17 juniSe inbjudan på s. 10; bussresa s.23.Detaljprogram kommer i Till Livsmaj-nummer.BREANÄS MISSIONSGÅRDBREANÄSVÄGEN 108-2, 280 63 SIBBHULTTEL: 044-490 58PG 5 96 46-0; BG 536-7693Breanäs vårbrasa30 april 19.00Arne Engström och Ynglingarnamedverkar. Korvgrillning och fika.Välkomna!Visst blir det Bibelcampingpå Breanäs i år igen!Välkomna den 16 –21 juli då Breanäsfylls av campare som vill mötaGud och varandra. Temat i år blir”Nyckeln till frihet” och Owe Johansson,präst i Kinna, kommeratt leda bibelstudierna.Vi hoppas och ber om en lika givandeoch skön Bibelcamping somvanligt. Program kommer ut underapril och finns även med i nästanummer av Till Liv. Kan du inte hålladig till dess så gå in på Breanäshemsida och klicka på Bibelcamping!April7 Markaryd 19 Familjeafton.Arne Engström. Sång medRickard och Lars-Ingmar8 Markaryd 14 Vårmöte OveBengtsson, Roland Gustafsson8 Skånes Fagerhult 14 FrideMånsson. Sång av Ing-Brittoch Bo Sjödahl13 Östra Ljungby 14 Lars Artman,Ove Bengtsson15 Härnäs 14 Gert Lind, Jan-ÅkeJohansson15 Hästveda 14 Rune Karlsson,Gunner Jensen. Sång15 Ingelsträde 14 Anders Månsson,Sven-Ingvar Tuvesson.Sång Maria Henriksson16 Kulla 14 Arne Engström, StigJönsson22 Hässleholm 14 Vårfest ArneEngström. Sång Lars-Ingmaroch Richard Johansson22 Jämshög Allan Johansson,Rune Gustavsson29 Extorp Rune Karlsson, AllanJohansson29 Kulla Per Olof Nilsson, John-Erik EkströmMaj5 Broby 19 Missionsmöte Sven-Ingvar Tuvessson6 Näsum Gunnar Gustafsson,Torsten Einarsson6 Skånes Fagerhult 14 Sven-Ingvar Nilsson. Sång av KerstinSturesson m.fl.6 Åstorp 14 Per-Ebbe Ingvertm.fl. Sång13 Karlshamn Eric Malm, JanJämstorp13 Biskopsmåla Göte Hansson,Uno Andersson13 Ängelholm Roland Gustafsson,Carlåke Söderlind20 Attarp Roland Gustafsson,Eric Malm20 Bjärnum 14 Rune Gustavsson,Sven-Erik Arvidsson.Sång av Lars-Ingmar och Rickard20 Gränum Arthur Einarsson,Jan Jämstorp24 Ingelsträde 14 Göran Giselsson,Alve Svensson. Sång avEva Svensson24 Olofström Karl-Gustav Ohlsson,Sven-Ingvar Tuvesson24 Wemmentorp 14 FrideMånsson, Arthur EinarssonJuni4 Härnäs Sven-Erik Arvidsson,Erling Hansson10 Sölvesborg Evert Lindh, m.fl.22 till liv april 2001

DIVERSE✈RESORmed innehåll ochgemenskap27/4 Polen shoppingweekend2/5 Lutherresam. CM Adrian11/6 I trons och diktensDanmarkm. Allan Sandström13/6 Israel m. Jesper Svartvik24/6 Nordsjön runtNorge, Shetland, Orkney,Skottland23/7 Polen, rundresa2/8 Potsdam m trädgårdsutställning9/8 Skottland m. Tattoo10/9 USA rundresaSept. Egypten, klassisk rundresaOkt. Egypten, koptiska kyrkanetc.28/10 Syrien, LibanonBo Brander1/11 Israel, stor rundresaTel. 046-14 05 90www.exodusresor.comBUSSRESA TILLMBV’S ÅRSMÖTEPÅ FRIDHEM!Resplan:Juni14 kl. 07.00, avfärd frånStrandhemMåltid och övernattningpå Scandic hotell vid Gävle15 Ankomst till Fridhem15–17 Årsmöteshögtid18 Utflykt som värdarnaanordnar19 Avfärd FridhemMåltid och övernattningpå samma hotell vid Gävle20 Ankomst StrandhemKostnad: 1 950:- per person inklusivebussresa och övernattningarmed måltider på resan.Kostnad för övernattning påFridhem tillkommer.Anmäl snarast, dock senast den 30april 2001 tillGösta Davidsson, tfn 0431-4412 30, ellerGöran Johansson, tfn 042-59497Efter anmälan till resan tar vännernapå Fridhem kontakt föröverenskommelse om boendetdär.Välkomna att dela den kristnagemenskapen på resan samt medvännerna i Norrland!VÄLKOMMEN TILLFAMILJELÄGER I EKET29 juni–1 juliMedverkande: Johannes Birgersson,Börje Lillsjö m.fl.Utförligare annons kommersenare.(Uddevalla kyrkliga samfällighet)SÖKERFÖRSAMLINGSARBETARE100%(Viss förutsättning)Bakgrund:Vår församlingsassistent bryterupp efter fem år för en missionstjänsti Ryssland.Tjänsten:Tjänsten har omfattat huvudsakligenarbete med barn/ungdommen även en liten del diakonalauppgifter.Inför en nyanställning kommervi att vara öppna för olika möjligheteratt förändra tjänsten motmer vuxenkontakter.Kompetens:Pedagogisk, diakonal, bibelskola?Vi välkomnar sökanden med olikabakgrund och erfarenheter, medtanke på den öppenhet vi har närdet gäller tyngdpunkten i tjänstensinnehåll. Men grundförutsättningenär att du som söker delartro och bekännelse och kommeratt dela vår gudstjänstgemenskap.Församlingen:Vi vill att gudstjänster och församlingsarbeteska präglas av tydlighetoch öppenhet: tydlighet närdet gäller tillit till Bibeln och öppenhetnär det gäller mötet medmänniskor och ivern att nå demsom är främmande för Gud.Formalia:Tillträde: 1 augusti 2001 eller efteröverenskommelse.Info: Komminister Gunnar Eriksson,0522/66 02 62 eller 66 00 48Ansökan: Lane Ryrs kyrkoråd, Box262, 451 17 Uddevalla. Ansökanska vara inne senast 1 maj.KRISTENLÖRDAGSKVÄLLI ÄNGELHOLM21 april kl. 18.30i Rönneskolans aulaTema: Varför Jesus?Talare: Johannes BirgerssonMötesledare: Anders MånssonSångare: Canticum, Lars-Ingmaroch Rickard. Instrumentalmusik.Eftersits i missionshuset.Varmt välkommen!TVÅA I MALMÖMysig. Med kokvrå. Centralt. Uthyresmöblerad, c:a 1/6–31/12.Trolig förlängning. Hyra 3 500 kr.Ring Åsa, 040-93 03 90.Välkommen tillBIBEL-LINJENTeam- Informations-Idrotts- och FriskvårdsellerAllmänna linjen.Måltider sju dagar i veckan!Ring, skriv eller mailaefter information.Hjälmareds Folkhögskola441 95 ALINGSÅSTel: 0322-139 69 fax: 0322-63 42 73e-post: exp@hjalmared.fhsk.sewww.hjalmared.fhsk.seKUM:SLOVSÅNGSKVÄLLFÖR ALLA ÅLDRAR12 maj kl. 19.00 i Hässleholmsmissionshus.Eva Svensson, Proviva, lovsångsteam,vittnesbörd, servering.VÄLKOMNA!ADRESSERMISSIONSSÄLLSKAPETBIBELTROGNA VÄNNERPostadress: Box 6160, 102 33 Stockholm.Besöksadress: Upplandsg. 43,1 tr. Tel. 08-33 25 23, fax 08-34 58 18.Hemsida: www.msbv.se Postgiro5 58 43-7, bankgiro 476-1144. Ordförande:Nils-Göran Nilsson, Kaprifolv.9, 265 32 Åstorp. Tel. o fax 042-592 01. Missionsföreståndare: RolandGustafsson, tel. 0435-503 55,fax: 0435-522 05. E-post: roland.mbv@ crossnet.seMissionssekreterare: Carlåke Söderlind,0613-430 00. E-post: carlake.mbv@crossnet.se.Missionssekreterare (utlandet) Per-Martin Hjort, 044-841 63, tel. o fax:044-816 73. E-post: per-martin.mbv@crossnet. se, per-martin.hjort@kristianstad.seKassör: Ingegerd Johansson, E-post:ingegerd.mbv@crossnet.seBV-FÖRLAGSmålandsv. 48, 28635 Örkelljunga.Tel. 0435-521 77, fax 0435-522 05.Postgiro 87 81 74-2, bankgiro 503-3147. Hemsida: www.bv-forlag.seNORDÖSTRA SKÅNESMISSIONSFÖRENINGPostgiro 38 16 87-3, bankgiro 917-4418. Ordförande: Börje Karlsson,Skogsvägen 2, 290 60 Kyrkhult. Tel.o fax: 0454-77 06 57. E-post: borjekarlsson@ebox.tninet.seEVANGELISK-LUTHERSKMISSION SYDVÄSTPostgiro 51 54 33-1, bankgiro 5504-1834. Ordförande: Göran Ask, Bronsåldersvägen4, 263 71 Jonstorp. Tel.042-36 77 09.KRISTNA UNGDOMSFÖRBUNDETI SYDSVERIGEPostgiro 3 16 86-9, bankgiro 305-0960. Kassör: Sven-Gunnar Gunnarsson,Lavendelv. 18, 227 38 Lund. Tel:046-12 00 32 (säkrast måndagar),fax: 046-37 35 15. Ordförande: FredrikCarlsson, Buttlegårde, 620 23 Romakloster.Tel. 0498-561 19.KRISTNA UNGDOMSFÖRBUNDETSMUSIKFÖRENINGPostgiro 13 59 98-3, bankgiro 709-2976. Ordförande: Linus Sjödahl, Falketorp,610 28 Vikbolandet, 0125-320 64.ANNONSERManusstopp: Den 10:e i månadenföre aktuell utgivningsmånad.Adress: Till Livs annonsavdelning,Sandgatan 14B, 223 50 Lund. Tel.046-39 93 60, fax 046-39 93 61.E-post: till.liv.design@telia.comPrissättning för privata/kommersiellaannonser: 7:50 kronor/ spaltmillimeter,minimipris: 100 kronor. Föreningar4 kr/mm.TIDIGARE NUMMERav Till Liv kan rekvireras från BV-Förlag.(adress: se ovan)PRENUMERATIONSANSVARIGIngrid Holmqvist, Storkågeträsk 11,934 94 Kåge. Tel. 0910-960 31. E-post: i.e.holmqvist@telia.comtill liv april 2001 23

posttidningbVid obeställbarhet återsänds tidningen till:Ingrid Holmqvist, Storkågeträsk 11, 934 94 Kågeinnehållett mål – ett namn– en organisation 2göran ask, elm svtill att börja med 3martin svenssonkorsets själavård 4mats giselssonatt mogna för livet 6håkan ekströmsaxat & utblickar 7,13,16månadens förklaring 7olof göranssonäktenskapet i dag 8gustav börjessonpå lurenmed janna sjödahl 9mbv:s årskonferens 10henrik åström, daniel brandtmbv-information 10om andra mosebok 11fredrik carlssonom apostlagärningarna12fredrik carlssonsjälvårdgustav börjessonuppenbarelseboken 14tomas bokedalpå lurenmed rolf smetana 15uppdrag kenya 17roland gustafssonpå väg från beroendetill samarbete 19peter ndung’uannonser 21Vårens vita ranunkelHeltäckningsmattan i bokskogens salarär blekgrön i vårkvällens dunkelmönstrad i ljusa och gråa nyanser– av vårens vita ranunkel.Grinden står öppen till stigen som ledertill sippors aprilsvala mark.Sakta jag går mellan bokjättars stammar– som står med sin ljusblanka bark.Sida vid sida med kalken mot ljusetstår blommor i mångtusental.Komna ur mullen de skimrar av skönhet– i trastarnas sångfyllda sal.Undren av liv, både växter och djur,har danats för människans skull.Sparven i nästet och liljan i Saron– vad skönhet från Gud, kärleksfull.Fjolårets mullbruna lövtäcke lyftes,och vårblomstren återuppstår.Larven förvandlas i puppan till fjäril– den flyger med vingar en vår.Mänskor blir födda på nytt genom Ordetoch undfår Guds nåds välbehag.Komna ur stora bedrövelsens mörker– Guds åsyn dem mättar en dag.Lammet lovsjunges av vitklädda skaran,där bortom allt troslivets dunkel…Drömmande går jag där ute i skymning– hos vårens vita ranunkel.lennart axelssonfoto: ola ragnarssonbilagor medföljer