Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

elms utlandsmission11. Pastor José Cordoba (Pepe) från Peru, Tina Bak,Danmark (tidigare missionär i Peru) och Isabel Uriarte,styrelseledamot i kyrkan i Peru (IELCH) vid hotellet debodde på under årsmötet.2. Missionssekreterare Peter Storgaard tolkar rev. YosiefAraia och mr Temesghen Berhane från Eritrea vid derasanföranden på torsdagskvällen.3. Bengt Hjort, tidigare missionär i Etiopien,tolkar qes Dawit Tufa, president i kyrkan i Etiopien.4. Qes Endale Awgichew, generalsekreterae i EELC.5. Pastor José Cordoba och biskop Walter Obareframför Kungliga slottet i Stockholm.2 345Foto: Anders Göth, Peter Storgaard, Ebbe Ragnarsson10 TILL LIV 07/08 • 2011

Ett historiskt möteEtt flertal utländska gäster hade bjudits in till ELMs jubileum– och det medförde många spännande möten och samtal!När det blev bestämt attELMs styrelse ville bjudarepresentanter frånvåra samarbetskyrkortill ELMs jubileum och årsmöte, gick vimed glädje i gång med förberedelser fördet som skulle bli ett historiskt möte iELM. Aldrig tidigare har det hänt attrepresentanter från ELMs samarbetskyrkorhar träffats.Utländska gäster vid jubileetJubileumshelgen besöktes av Isabel Uriarteoch pastor José Cordoba från Peru,rev. Yosief Araia och mr TemesghenBerhane från Eritrea, qes Dawit Tufaoch qes Endale Awgichew, qes MekonnenGeremew och ato Yeshitela Bekelefrån Etiopien samt biskop Walter Obarefrån Kenya. Det var meningen att rev.John Halakhe också skulle kommafrån Kenya, men tyvärr ville ambassadeninte godkänna hans ansökan. Vivar före årsmötet lite oroliga när detgällde visumansökningarna för våragäster. För oss i administrationen blevdet en ny uppgift att ta hand om, menGud hjälpte och ledde oss! Var med ochtacka Gud!Spännande eftermöte på McDonaldsEfter en lite hektisk torsdag med ankomstav våra gäster till Stockholm ochstart på årsmötet och jubileet var detdags för lite mat. Klockan var nu halvtio på kvällen. De flesta matställen varstängda, så det blev en tur till McDonalds.Det var första gången för alla;biskop Obare uttryckte en viss skepsisför denna restaurang eftersom de amerikanerhan känner har sagt att de skullevara glada för att de inte har denna kedjai Kenya. Men vi hade en trevlig måltiddå vi alla fick lära känna varandralite bättre.Det var spännande att se och hörasamtalen mellan representanterna. Defick berätta om sina kyrkors arbete,dela styrkor och svagheter i arbetetsamt uppmuntran och förbön för varandra.Fastän kyrkorna är ganska olikarent strukturellt och i medlemsantal, såhar de – liksom vi alla – samma uppgift:att göra Jesus Kristus känd och trodd.Samtal om läget i de olika kyrkornaELM förde samtal med alla representanternakring hur situationen ser ut ikyrkorna. Det var mycket givande!Vi fick tänka lite i nya banor kringhur kyrkorna kan hjälpa varandra. Detkan t.ex. ske genom utbyte av personal,både när det gäller administrativa uppgifteroch teologisk undervisning. Detsenare är bl. a. aktuellt på det teologiskaseminariet i Asella i Etiopien.Kontakten mellan Eritrea och Sverigehar varit minimal de senaste åren, mengenom våra samtal nu kunde vi knytanya band och se framåt. Kyrkan i Kenyahar bjudit in alla sina samarbetsorganisationertill konsultationer i september iår. Detta fick vi möjlighet att förberedagenom samtal med representanter frånbåde SLEF, LEAF och NLM. 1 Vi blevinformerade om att det i augusti kommeratt vara biskopsval i stiften. Varmed och be för detta – att Gud ska ledaomröstningen!Gästerna från Peru var på ett sättlite utanför när det gällde att umgåsmed sina kollegor, eftersom de endasttalar spanska. Men Gud hade välsignatoss med möjligheten att Tina Bak,tidigare missionär i Peru, kunde deltai stora delar av jubileet och hon gjordeen fantastisk insats genom att översätta.Pastor José ställde en fråga till mig somöverraskade mig, men också gjorde migoerhört glad! ”Hur gör vi om det finnsen längtan i vår kyrka för att missionerai ett annat land?” Jag blev ställd avfrågan, men kunde med tacksamhet taemot den och uppmuntra oss båda tillatt be för just detta. Det fantastiska medatt få frågor som jag inte är redo för äratt Gud är det! Jag får vända mig tillGud och be Gud visa vägen. Det är sålätt när jag själv vet vad jag ska göra attbara göra det utan att fråga Gud. Därförhar det blivit en välsignelse när jagstår utan svar. Var med att be om missionsiverockså i Peru, och om vishet attagera på rätt sätt!Tacksamhet och frimodighetDen största uppmaningen vi fick avvåra syskon var att fortsätta följa Gud!De har alla sett och märkt att Gud haranvänt ELM. Vi kan och ska se tillbakapå hundra års historia med tacksamhet.Gud har gjort många under, bådei ELMs arbete och i våra enskildas liv.Med den uppmaning vi fick av vårasyskon kan vi vara frimodiga och vågatänka tanken att vi om fem år kanskeinte har en aktiv del av arbetet i vårasyskonkyrkor, utan jobbar i fyra andraländer. Låt oss inte vara rädda för dennatanke utan i frimodighet förtrösta på attdet faktiskt är Gud som har all makt, ihimlen och på jorden.Tack till alla som har hjälpt till vid besökenav våra syskon från missionsländerna– med allt från uppmuntran, översättning,samtal, transport, mat till boendem.m. Må Gud ge er kärlek och kraft! Vifick påminna varandra om att det inte ärverksamheten som är det viktigaste, menatt gå dit Gud sänder oss! Är det Gudsom kallat dig till det som ditt liv är fylltmed?Peter Storgaard, missionssekreterare1 . SLEF: Svenska Evangeliföreningen i Finland;LEAF: The Lutheran Evangelical Association ofFinland; NLM: Norsk Luthersk MisjonssambandTILL LIV 07/08 • 2011 11

JUBILEUMSFÖREDRAGELM-BV100 år– identitet och framtidsvisioner”För en kristen ligger alltid det bästai framtiden! Också som missionssällskapfår vi förvänta oss att Gud ska fortsättavälsigna.” ELMs missionsföreståndare hölli samband med 100-årsjubileet ett tal somkan vara utgångspunkt för kommande år.illustrationer: Berit simonssonGud har givit växt och välsignelsegenom ELM underhundra år. På svenskmark och ute i världen.Det finns anledning till stor tacksamhet.Det finns också sådant som varitsmärtsamt. Abraham var ett hundraår när hans son Isak föddes (1 Mos.21:5). Det hade varit svårt och tungtmånga gånger i Abrahams liv. Hanhade gått i tro, men han hade fått väntaoch väntade fortfarande på många avlöftenas uppfyllande.Jag tror att Gud vill använda ELM,jag tror Gud kan använda ELM ochjag hoppas att de första hundra årenvarit för oss en god fostran för framtidauppgifter i Guds rike. Vi vet intevad som väntar men vi vet att ”föregår Herren, med segerns baner” (LH240:2).Jag önskar jag kunnat ge ett färdigtkoncept – ”Åtta steg för framgång iGuds rikes-branschen.” Men den typenav koncept är sällan särskilt fruktbara.I stället vill jag dela några tankar omELMs identitet och skissa något införframtiden.12 TILL LIV 07/08 • 2011

ELMs identitet i fyra nyckelordNär det gäller ELMs identitet vill jagutgå från de fyra nyckelord i vårastadgar som IVS-gruppen (Identitet– Vision – Strategi) lyfter fram i detsamtalsunderlag som finns med i jubileumsskriften”I Jesu spår”. I ELMsstadgars § 1, som är oförändrad sedanhundra år tillbaka, återfinns ordenBibeln, Kristi kyrka, evangelisk och1luthersk.Bibeln – en del av ELMs identitetOmkring förra sekelskiftet blåste förändringensvindar över svensk kristenhet.Förtroendet för Guds Ord somGuds Ord ifrågasattes. Det blev bakgrundentill vår smärtsamma födelse.Att stå upp för Bibeln, hela Bibeln, bleven del av vår identitet.Låt oss inte förlora detta – jag troratt risken finns. Den största faran äratt vi inte läser. Den finländske förkunnarenJohan Candelin höll vid ett stormöteför ett tiotal år sedan upp Bibelni luften och frågade: ”Vilka tycker attdet här är en bra bok? Vilka tycker detär världens bästa bok?” Alla räckteupp handen. Men när han frågade:”Hur många har läst hela?” Då var detbara en tredjedel som kunde räcka upphanden.Låt oss vara bibeltrogna, bibelburna,bibeldrivna och bibelinspirerade bibelläsandevänner!1. Se s. 28. 2. Martin Luther: Schmalkaldiskaartiklarna ”Om kyrkan”, Svenska KyrkansBekännelseskrifter, s 335.2Kristi kyrka – en del av ELMs identitetVi är en del av Kristi kyrka. Den kyrkanbestår av alla som är döpta ochtror. Eller som reformatorn MartinLuther uttryckt det: ”Ty ett barn påsju år vet numera, Gud vare lov, vadkyrkan är: hon är nämligen de heligatroende och ’fåren, som höra sin herdesröst’.”Att Kristi kyrka är en del av våridentitet innebär att vi erkänner att vihar syskon på många håll i olika traditioner,och samtidigt att medlemskapi vår organisation – eller någon annan– inte per automatik innebär medlemskapi Kristi kyrka. Det är dopet ochtron som frälsar.Låt oss fortsätta tacka Gud för attHan bygger sin kyrka på jorden och beHonom att visa hur Han vill användaoss i det bygget.3Evangelisk – en del av ELMs identitetFörkunnelsen av rättfärdiggörelse genomtron är en del av vår identitet.Där har vi grunden för vårt barnaskapoch det är den grund till vilken vi kanåtervända gång på gång. Detta glada,befriande budskap vill vi proklamera.Evangelisk betyder att vi i Bibelnfinner både lag och evangelium, menbetonar och tackar Gud för att evangelietöverträffar lagen och räcker somenda grund för frälsningen.Låt oss fortsätta vara evangeliska ivarje god bemärkelse!4Luthersk – en del av ELMs identitetVi har ett rikt arv att förvalta i det somMartin Luther och reformatorernalämnat vidare i förståelse av Bibelnsord. Vi har ett rikt arv att förvalta i detsom Carl Olof Rosenius och hans samtidai den nyevangeliska väckelsen lämnatvidare till oss. Här finns så mycketsom präglat oss och gjort oss till denrörelse vi är.I kristenheten har vi något att visade andra, något att tillföra, dela medoss av. Det sker när våra sångböckerbeställs långt utanför våra egna kretsar,när Till Liv läses i kristna hem runtom i landet, och när kristna ungdomarfrån många olika håll upptäcker våraläger och vår bibelskola.Här finns en utmaning, för omgivningensåg annorlunda ut på 1500-talet, på 1800-talet och på 1900-talet.Att gott förvalta det lutherska arvetoch det rosenianska arvet kan aldrigbestå endast i nytryck av gamla skrifter.Vi måste göra vår läxa mycket bättre,mycket djupare. Det finns en riskatt vi börja tala om vår egen tradition,förkunna om vår tradition – i ställetför att följa kallelsen och förkunna iden traditionen och själavårda (mötamänniskor) kanske inte med, utan somvåra fäder och mödrar gjorde.▲TILL LIV 07/08 • 2011 13

jUBiLeUmSföReDRAGfraMTIdsVIsIon:geMenskaP och gerILLaGemenskap och gerilla, det är på något sätt så vi får möta framtiden.eLm som gemenskap• Vi behöver varandra. Flera olika ordhar använts för att beskriva gemenskapsaspekteninom ELM. Missionssällskap– ”sällskapet”; BibeltrognaVänner – att vara en av ”vännerna”;missions- och ungdomsföreningar –”föreningen” har oftast varit den lokalagemenskapen. Från början och fortfarandeär gemenskapen väldigt viktig.När väckelsen drog fram över Sverigepå mitten av 1800-talet var det englädje för många av dem som berördesatt finna gemenskap med andra somgjort samma erfarenhet – upptäcktenatt Jesus dött för mig. Den nyevangeliskaväckelsens budskap var personligt:Hur har du det ställt med Jesus?Är du verkligen kristen? Du fårtro det. Det gäller dig. Jesus är dinHerre och Frälsare. Personligt, meninte privat – man delade det med andra.Och när man fann att andra gjortsamma upptäckt slöt man sig samman.Gemenskapen var viktig!Det här behöver vi ta med oss införframtiden – och i samtiden. En tro somär personlig – men inte får bli privat –behöver en gemenskap.Och den postmoderna människan– det vill säga de allra flesta som borhär runtomkring – längtar efter gemenskap.En kärleksfull och innerliggemenskap. Där maskerna kan läggasåt sidan, där äktheten kan blomstra.Gemenskapen är viktig.• Hur ska gemenskaperna se ut? Skadet heta vänkrets, missionsförening,sällskap eller något annat? Ofta ochmånga gånger har det skrivit, sagts ochropats att ”ELM-BV är ett missionssällskapoch inget kyrkosamfund”. Detär sant. Man kan i och för sig vända påsatsen och säga att det kyrkosamfundsom inte samtidigt är ett missionssällskapär inte värt namnet kyrka.Vårt uppdrag är även i framtiden attförkunna evangeliet. Det ska vi göravar och en – och det ska våra gemenskapergöra. Men jag tror att vi behövervara generösa när det gäller vilkenform en lokal gemenskap kommer attta. Våra stadgar är generösa och medgermedlemskap i ELM för föreningar,församlingar och sammanslutningar.Låt oss vara lika generösa som vårastadgar är och vår rörelse varit, åtminstonei teorin, när man i ”kyrkligafrågor inte velat tvinga den enskildeeller den lokala gemenskapen” in i enviss form.eLm som gerillaELM är gemenskap och gerilla. Hadeinte Bibeln själv använt militära metaforertror jag inte jag vågat användaordet gerilla. Jag förespråkar alltsåinte att vi ska bli någon slags religiösaterrorister. Men det finns några sakersom gör att liknelsen med en gerillakan hjälpa oss:• Vi drivs av en idé. Evangeliet ärmycket större än vilken annan idé somhelst. Evangeliet är en Guds kraft tillfrälsning! Men liksom en gerilla intebara har en ambition om erövring utanerövring för en viss tankes, idés, ideologisskull så vill vi på samma sätt drivasav evangeliet för att evangeliet skaspridas och Guds rike växa.• Likt en gerilla är vi få och för attöverhuvudtaget lyckas behöver vifå folkets stöd. Vi har inte råd att hadåliga relationer till arbetskamrater,grannar och så vidare. Då kan vi aldrignå vårt mål: att Guds rike ska växa,att människors ska komma till tro. Vibehöver bli kända för vad vi vill ochär för, inte bara för vad vi protesterarmot. Vi är för: Bibeln som rik källa.Jesus som Frälsare. Äkthet i vardagslivet.Kärleksfulla kristna gemenskaper.Låt oss släppa tanken på att bromsaavkristningen, och i stället sätta in allaresurser på att påkristna Sverige.• Likt en gerilla har vi begränsade resurser.Vi kan inte anställa trehundramissionärer för att göra jobbet. Vi har14 TILL LIV 07/08 • 2011

artikelserie • korseTs Tecken 4Korset – enhetensMänniskors gemenskap med gud och med varandra har skadats genom synden.Men korset drar människor till gud, läker, upprättar och förenar – med himlen som mål.korsets teckenett enkelt kors ärför många bara ensymbol för död. Vivill i några artiklar2011 visa att korsethar så många fl erbetydelser.korset berättar omden största segern ivärldshistorien, densom Jesus vann överdödens makter. detär ett tecken förförsoning och förlåtelse,ett kraftfältvi får leva i – menockså för lidandet iJesu efterföljd.Kärleken harmånga symboler,men det störstakärlekstecknet ärkorset!korset är ett teckenpå enhet mellanmänniskor, ochmellan gud ochmänniska. och förhoppet – himlen äröppen för var ochen som tror!det händer att människor blir ovänner med varandra.Om man inte ser upp kan en ovänskap utvecklastill att bli fiendskap. Vi människor är intealltid vaksamma när vi hamnar i en kontroversmed en annan människa. Vi låter många gånger sådantsom ser ut som obetydligheter bli något värre.Det finns en fiendskap som är mycket svårare attleva med än den mellan människa och människa.Det är fiendskapen med Gud. Här kanske en ochannan studsar till. Kan man vara fiende till Gud?I tidens allmänna ytlighet är människor rätt främmandeför den tanken. Att Gud är kärleken låtergott och sympatiskt, men att jag en vanlig, och imina egna ögon hygglig människa, skulle leva somfiende till Gud — det kan man bara inte gå med på.Om man skulle hamna i en gudstjänst någon gångfår man kanske heller inte höra om den fiendskapsom faktiskt finns mellan Gud och människa.VARföR fiNNS DeNNA fieNDSKAp? Den orsakas avsynden. Synden sitter i oss och tar sig många olikauttryck i vårt vardagliga liv. Den sticker upp sitt ansiktei ovänlighet och självgodhet. Det svåra medsynden är att man är så omedveten om den. Det ärlätt att t.ex. kalla en ohederlighet för en bra affär.Vi människor hittar på andra namn för sådant somär synd. När vi lever ”i världen” lär vi oss dessanamn och vi kommer själva på nya.Gud har i sitt Ord talat om för oss hur ett gott livser ut i Hans ögon. Att leva det livet är lyckligastoch bäst för oss. Varje gång vi lever på ett annatsätt än Gud har sagt sårar vi Honom. Han sörjeröver att en människa som Han har skapat för atttillhöra Honom inte vill leva med Honom. Hanplågas när människor drar sig undan. Gud vill inteha oss människor som sina fiender. Han vill leva påett gott och kärleksfullt sätt med oss. Hans kärlektill oss skadas av att vi lever som främlingar förHonom.GUD SitteR iNte med armarna i kors inför det sorgligafaktum att vi människor lämnar Honom. Hanvill göra något åt det. Det har Han också gjort.Korset som restes på Golgata är Guds sätt att sägatill oss: Jag vill inte vara er fiende. Det straff somjag skulle lagt på er för era synder lägger jag i ställetpå min Son. Han går i god för er. Min vrede översynden drabbar Honom, inte er. Om ni tar emot itro det Han har gjort för er finns inte längre någonfiendskap mellan oss.Kristi kors skapar enhet och gemenskap. GenomKristi död på korset kommer vi i ett nytt förhållan-de till Gud, när vi i tro tar emot vad Jesus gjortför oss. Gud ser på oss med sin Sons ögon. Hanser inte det avskyvärda i våra synder. Han sersin Son i oss.Så har Kristus genom sin död på korset gjortoss till Guds vänner. Fiendskapen är borta. Varjedag renas våra samveten med syndernas förlå-telse. Varje dag har vi något att bekämpa. Varjedag behöver vi komma till den nådens trondär Kristus sitter. Fruktan har försvunnitur vårt liv. Vår levnad har blivit en hem-färd. Vi är inte på väg bort från Gud.Vi är på väg hem till Honom.kristus utför det stora undret i ossatt vi vill leva som vänner med andramänniskor. Vi ser på dem med’nådens ögon’ och vi erfar det somen stor befrielse. Det är så skönt attinte längre fästa sig vid det småaktigaoch kantiga hos människor.Förr älskade vi nästan det, mennu, när Kristus tagit makten i vårtinre, känner vi motvilja mot detsom förr kändes så naturligt.Vi har inte blivit änglar med etthimmelskt tålamod. Vi störs fortfarandeav andra människors egenheter.Vi blir irriterade på dem, mennär vi blir det är det något inom osssom talar med en annan röst. I vårtsamvete har Kristi gärning präglats in.16 TILL LIV 07/08 2011•

teckenILLusTraTIon: anna-Lena åseMyrkrIsTus uTfördeT sTora undreT Ioss aTT VI VILL LeVa soMVänner Med andraMännIskor.Något inom oss hindrarhårda och tanklösa ord attkomma fram. Vi vill verkligenleva som nådens människor.Genom den nåd Kristus ger ossupptäcker vi något som gör oss gott.Vi upptäcker rikedomen hos andra människori deras sätt och i det som de kan. Den obehagligaavundsjuka vi förr kände erfar vi nu som en svårsynd. Den hindrade oss från att uppskatta det andragjorde. Den gjorde också känslan för det jagsjälv kunde göra mindre. Jag kunde säga elaka sakerom mig själv och glömde då att jag med dettaföraktade min Skapare.så har kristi kors givit mig en stor gåva. Jag leverinte längre som fiende till Gud och jag får leva igemenskap med andra människor. Jag är rädd omandras kristna tro och vill inte leva på ett sätt somskadar deras tro. Förr skulle alltid jag ha rätt. Nuhar Kristi kors fått mig att inse att Guds sanning ärstörre och djupare än vad jag kan förstå. Jag haråsikter, men Gud är Sanningen.Jag tillhör nu en ny gemenskap. Mitt hemland ärhimlen. Dit är jag på väg och jag är inte ensam påden vägen. Med mig har jag sådana som jag iblandhar svårt att förstå. När jag störs av deras glädjefattigaliv i tron ser jag dem klädda i vitt befriade frånall rädsla och tungsinne. Vi är på väg mot sammamål. Vandringen är alltid tillsammans. Vi är på vägmot undret att tillhöra den stora vitklädda skaran ihimlen. Där har vi för alltid lagt ifrån oss det vi härskadade varandra med.iBLAND tÄNKeR jAG på den smärta Gud måste kännainför dem som inte vill leva med Honom utan villgå andra vägar. Förr hade jag lätt att fördöma dem,men nu när Gud vunnit mig vid Kristi kors vill jaggärna visa på den läkedom som finns där. Och medglädje tackar jag Honom för att jag får tillhöra denvitklädda skaran i himlen.Egon oLsson, kyrkoherde em. och författare, Jörlanda17

BiBeLNyCKeLNBibelns litterära sidor– Gamla testamentethur ska vi läsa och förstå gamla testamentet i bibeln?Vi vill vara bibeltrogna – men hur bokstavstroende kan vi vara?vi som räknar oss sombibelläsare uppmärksammarnästan aldrig Bibelns litterära sidor, och detär synd, ty därmed missar vi viktiga aspekter avdenna livsviktiga bok. När vi läser Bibeln lyssnar vi,i bästa fall, till vad Gud har att säga oss, men hur hansäger det, tänker vi kanske inte så mycket på. Bibeln ärju egentligen inte en bok utan många böcker samlade. Ialla dessa böcker finns det många olika litterära stilar,och Guds sanningar och tilltal finns hela tiden inbäddadei en rik flora av berättelser, poesi, metaforer (bilder), symboler,ordspråk, liknelser och brev. Genom att uppmärksammaBibelns olika litterära former kan vi fördjupa vårförståelse av de sanningar som Gud vill delge oss. 1poesin i Gamla testamentetEn av Gamla testamentets mest framträdande litterärasidor (vid sidan av berättelser) är den poetiska. Någraböcker är helt och hållet poetiska: Psaltaren, Höga visan,Ordspråksboken och Klagovisorna. En del andra böckerär i huvudsak poetiska i sin form: Job och Ordspråksboken,men detta gäller även sådana profetböcker somJesaja, Hosea och Joel (och ett flertal andra).Psaltarens poetiska skönhet är oöverträffad inom litteraturen,enligt min mening. Psaltaren 1 och 23 är baratvå exempel på detta. Mycket vore att säga om dennapoesis rika användning av parallellismer (att en tanke uttryckstvå gånger i en varierad form), bilder och jämförelser.Det rika bildspråket inbjuder verkligen läsaren till attgöra sig sina egna föreställningar.tolkning av bibelpoesiMen vad innebär den poetiska formen när det gäller vår’tolkning’ av Bibeln? Vi får akta oss för att inte bli så felaktigtfundamentalistiska att vi förnekar att vissa bibliskasanningar kan uttryckas poetiskt. Jag vill ge två exempelpå detta som båda är hämtade ur just Psaltaren. I psal-men 104:5 läser vi: Du grundade jorden på dess fästen, såatt den ej vacklar till evig tid. Det finns väl ingen som troratt det bokstavligt finns några slags ”fästen” ute i rymdensom håller fast jordklotet? Ändå säger denna bibelvers någotväsentligt. På ett poetiskt sätt (och inte ett bokstavligt)utsäger den att Gud har skapat jorden och på ett fullkomligtsäkert sätt har förankrat dess bana i ett oändligt universum.Detta är tryggt att veta.Det andra exemplet är från Psaltaren 91:4 där det omGud heter: Med sina fjädrar skall han övertäcka dig,under hans vingar skall du finna tillflykt. Inte den mestbibeltrogne bland alla bibeltrogna vill väl hävda att Gudbokstavligt har fjädrar?! Ändå säger även denna bibelversnågot väsentligt om Gud och oss människor: Gud omgeross på alla sidor och han vill att vi liksom små kycklingarskall krypa in under hönans vingar (där det inte finns platsför en enda tupp!). Det är svårt att tänka sig en starkarebild för det liv och den gemenskap vi får ha med Gudgenom Jesus. Vi behöver alltså inte vara så ängsliga föratt använda ordet symbol eller symbolisk när det gälleren sann förståelse av Bibeln, och inte minst gäller dettaGamla testamentet.tilltalet i Guds poesiMärker du att det i detta sista psaltarställe (Ps. 91:4) finnsett tilltal? Det finns ett fint ord för detta och det är apostrof.När Gud apostroferar dig, så tilltalar han dig, ochdet gör han hela tiden i sitt Ord. Att språket och tilltaletär poetiskt i sin form minskar inte på något sätt sanningeni Ordet: Jesus är dig nära och han vill att du i alla lägen ilivet skall ta din tillflykt till honom och gömma dig där –under hans vingar.ingEmar rÅdBErg, fi l.dr i litteraturvetenskap, kungsäter1. av utrymmesskäl måste artikeln bli kortfattad, men jag håller gärnanågra föreläsningar i ämnet om det fi nns sådana önskemål (I. rådberg).18 TILL LIV 07/08 • 2011

akt på sakDet är minrätt att ...Foto: StockexchangeSom lärare på en bibelskola har jag ofta diskussionermed eleverna om vad som kännetecknar vår tidoch hur vi lever som kristna 2011. Vad är det fören tid vi lever i? Vilka tendenser och trender måstevi förhålla oss till? Vad präglar vår tänkesätt? Jagtror det är viktigt att bli medveten om att ingen avoss kan säga sig stå utanför påverkan av tendenseri tiden. Om vi inbillar oss att vi inte påverkas avsamhällets och tidens syn på saker och ting, så harvi en orealistisk självbild. Men jag tror också detfinns en poäng i att man som kristen tänker till enextra gång i vissa lägen – för att hålla rätt fokus.En formulering som dyker upp i olika situationer(i media, i samtal med människor, i mitt eget huvud)har fastnat hos mig: ”Det är min rätt att ...”Antingen uttalat just så eller underförstått i våraställningstaganden. Det som jag tror präglar vår tidi högre grad än tidigare är att vi åberopar vår rättpå alla tänkbara områden i livet – på gott och ont.Det är min rätt att ... tycka som jag vill, fatta beslutenbart utifrån mina egna värderingar utan hänsyntill andra, åka på utlandssemester, få barn ellervälja att inte få, få min vilja igenom på styrelsemötet,ha sex med vem jag vill, njuta min totala frihetsom pensionär, tänka på mig själv först, få alla leksakersom alla andra barn har, bestämma hur jaganvänder mina pengar, ha ett vackert hem, brytarelationer ”om de inte ger mig något längre” (vänskap,äktenskap, familj etc.)Vem ger oss alla dessa rättigheter? Med vilkenbakgrund kan vi hävda vår rätt? ”Alla harrätt till ett häftigt kök”, sägs det i en reklam.Jaha, då får jag väl se att skaffa mig det om jaginte har det. Det är ju min rätt.Eller vad är det som definierar minarättigheter?Som kristen har jag egentligen bara en rätt atthävda – men det tar emot för mitt postmodernainre att erkänna det. Vad blev det av min frihet?Min rätt att välja till och från, bestämma, styra ochställa i mitt eget liv? ”Men åt alla som tog emothonom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem somtror på hans namn” (Joh. 1:12). Är detta den endarättighet jag har i existentiellt perspektiv, då vändsmitt postmoderna jag till tacksamhet. Äger jagrätten att vara Guds barn, då blir allt annat mindreviktigt.Det kan fylla mig med en känsla av att vara nöjd– vilket egentligen är det vi strävar efter i vårt sökandeefter rätt och rättvisa i livet. Vår tillfredsställelseligger då i Guds kärlek och inte i allt annatsom vi tror oss ha rätt till. Kanske det till och medkan få mig att avstå från en rätt jag egentligen harom det skulle gagna någon annan.Jag tror inte att vi blir lyckligare människor avatt gå runt och hävda vår rätt på alla områden.Det präglar vårt tänkande i riktning mot att hittasprickor och fel i allt som omger oss. Om vi i ställetgläder oss över att ha rätt att vara Guds barnom vi ”tror på hans namn”, då får vi en helt annanutgångspunkt gentemot det som möter oss i vardagen.Det kan faktiskt ändra vårt sätt att se på livet.Det kan faktiskt göra oss mer nöjda. Och det kanfaktiskt bli ett vittnesbörd för andra.Benedikte Nilsson, bibelskollärare, StidsvigTILL LIV 07/08 • 2011 19

kenyaeLms utlandsmissionHelandeoch försoningoroligheterna efter valet i kenya 2007 ledde till många och smärtsammakonfl ikter. arbete pågår för att nå försoning och helande. kerstin nilsson,missionär i kenya, har letts in i det arbetet och ber om förbön.kerstin nilsson är missionär iKenya. Hon är anställd av SLEFi en tjänst på 40 %. ELM stöderhennes arbete genom att ställa enbil till förfogande samt betala förde kostnader Kerstin har när honhjälper kyrkan i Kenya. I sommarska ELM ha ett samtal med Kerstinoch SLEF om hur framtiden ocharbetet med HWEC (Healing theWounds of Ethnic Conflict) ska utformas.I sommar kom mer Kerstin att vara i Sverige och Finlandfrån 27 juni till 11 augusti och kommer bl.a. att åka till sommarlägretpå Falketorp och ELM Syds Sommarmöte.Kerstin skriver så här: ”I oktober 2010 ledde Gud mig tillatt delta i en workshop som fått namnet ’läka såren efter etniskakonflikter’, HWEC. Det arrangerades av den kenyanskagrenen av arbetet med samma namn och den anglikanskakyrkan i Kenya. Eftersom jag tilldelats två platser deltogäven en av kvinnorna från församlingen i Saino. Workshopenföljdes av en ytterligare workshop med ’utbildning avkontaktpersoner’ och jag deltog även i den, så även en avmedarbetarna från Saino.”Var med och be för HWEC-projektet, om helande förKenyas folk och för Kerstin Nilsson i hennes arbete.pEtEr storgaard, missionssekreterare1 23 4Hälsning från Kerstintill ELMs jubileum.5 6Kerstin har gjort en powerpoint-presentation avTILL LIV 07/08 2011 21•arbetet i hWEc om läkande av etniska konfl ikter.

eportagei den här gudstjänsten var detäven konfirmation och därför liteextra festligt.claus grønbæk,en Københavnerkirkenspräster.Københavnerkirken –foTo: erIk J andersson, sTockexchangeVi reser till danmark, tillkøbenhavnerkirken som nufunnits i tio år. där vill manvara en gemenskap somrustar människor till att gåut med evangeliet.”föR föRStA GåNGeN VILL jAG ta med någonjag känner som inte är kristen tillgudstjänst.” Orden kommer från en avmedlemmarna i Københavnerkirken efteren söndagsgudstjänst. Hon har varitmed i församlingen några år och är gladöver att få vara med i en kristen gemenskapsom inte finns till för sig själv.Nystart och nytänkande i storstadKøbenhavnerkirken föddes för tio årsedan i några kristna människors längtanefter att nå ut med budskapet omJesus och i en sorg över att Den DanskeFolkekirken rörde sig allt längre ifrånsin Herre.– Vi var något av pionjärer i Danmarknär det gällde att bilda en lutherskfriförsamling, berättar Claus Grønbæk,som varit med sedan starten och är enav församlingens präster. Det var inteutan smärta, men vi försökte snabbtfokusera på det positiva och på att varakyrka för vår omgivning.Efter några år hade församlingenvuxit till ungefär 200 medlemmar ochman letade efter en egen lokal, mensamtidigt upplevde man att församlingennått en platåfas och var ganska vilsenom vägen vidare. Efter mycket bön, studier,samtal och studiebesök i olika församlingar,bland annat i USA, beslutademan att göra en riktningsändring. Mangick från ett tankesätt som handlade omattraction, att ”dra in” så många sommöjligt i kyrkan, till att tänka sending,att med evangeliet som drivkraft se sigsom en missionell gemenskap där människorrustas för att nå ut.Smågrupper bygger underifrån– I dag önskar vi bygga gemenskaperrunt om i Köpenhamn, och på andra hålli Danmark. Vi har gemensam gudstjänsttre söndagar i månaden. Men våra mindregrupper, som kallas K-grupper (6–9personer) och nätverksgrupper (20–30personer) är lika viktiga gemenskaper.En söndag i månaden är det nätverksgruppernasansvar att ordna mindregudstjänster eller möten, och försöka nåmänniskor i sina omgivningar.Pastor Claus berättar engagerat omförsamlingens struktur och arbete. Manär fortfarande ungefär 200 medlemmar.Det mesta av arbetet görs på frivillig basoch man har flera goda förkunnare iförsamlingen, förutom de två anställdapastorerna. Till mindre samlingar harman ett kontor med en mindre sal; försöndagsgudstjänster hyr man in sig i enskola och ser just nu inte något behovav att äga egna lokaler.Gudstjänst i skolaJag besöker en gudstjänst i maj 2011.Peder Lykke-skolan är en stor byggnad ibrunt tegel, och jag får en (otäck) känslaav att jag är femton år och på väg till engeografilektion eller en fysiklaboration.För säkerhets skull frågar jag en äldreman vid ingången om jag kommit rätt:– Ska det vara gudstjänst här?Han nickar och pekar bort mot ingångentill vad som verkar vara enaula. När jag kommer in i aulan är fyra,fem personer i full gång med att sättaupp musikinstrument, koppla in en videoprojektoroch ’sound checka’. Enkvinna hälsar på mig och när hon höratt jag är på studiebesök förklarar honatt det inte är en helt vanlig söndag,eftersom tre ungdomar ska konfirmeras.– Så fina kläder som man har i dagbrukar de flesta inte ha, och en del härär släkt och vänner till konfirmanderna.22 TILL LIV 07/08 • 2011

En särskild samling för barnen.En myllrande och mysigstad. Københavnerkirkenhoppas nå ut till många avKöpenhamns invånare.Bokbord medspännande boktitlar.i första hand för andraJag sätter mig ganska långt bak i aulansom smyckats för gudstjänst. Någraminuter efter klockan elva inledsgudstjänsten med att mötesledaren hälsarvälkommen och att en av försångarnasjunger en psalm a capella. De trekonfirmanderna kallas fram och efteratt hela församlingen bekänt den kristnatron får konfirmanderna var och ensvara på frågan om de vill tillhöra Herrenoch leva som kristna.God förkunnelse i centrumÄmnet för dagen är ”Er du tørstig?”och predikanten Manuel Vigilius utgårfrån mötet mellan Jesus och den samariskakvinnan (Joh. 4). ”Alla människortörstar – efter bekräftelse.”Manuel tar fram en vattenflaskaoch kastar den till en av åhörarna ochber honom dricka. Mottagaren tar enklunk och gör en grimas. Vattnet varsalt. Predikan fortsätter: ”Kvinnan vidSykars brunn sökte bekräftelse, hontrodde en man kunde möta hennesbehov, släcka hennes törst – men hondrack så att säga havsvatten. Det kanse friskt och klart ut, men törsten baraökar … Hon behövde det levande vattnet.Bara Jesus kunde möta hennes behov,släcka hennes törst. Bara han kansläcka din törst. Min törst.”fikasystem och gudstjänstvärdarEfter gudstjänsten kan man stanna kvaroch fika. Systemet är enkelt: Innanförytterdörrarna står en vagn där man föregudstjänsten lagt det man tagit med sig– bröd, ost, korv, sallad – och efteråt delarman på det som kommit in.Men just i dag ska ganska många vidaretill konfirmationskalas, så bara enliten grupp stannar kvar och fikar, medanandra städar ur aulan och de rumbarnen haft söndagsskola i. Gudstjänstvärdarna,som klädda i gröna västarhälsat välkommen vid dörrarna ett partimmar tidigare, står nu vid ett bokbordoch samtalar med några personer.Reflektioner på hemvägenNär jag åker hemåt över Öresundsbronfunderar på vad jag kan lära mig avKbn-kirken, av deras arbet ssätt och erfarenheter.Kbh-kirken är ett spännande försökatt nå ut med evangeliet i en storstad.Man har valt nya arbetssätt, men sersamtidigt en styrka i att ha goda relationertill andra kristna organisationeroch att vara ansluten till Luthersk Mission.På sin hemsida skriver man: ”Vi äranslutna till Luthersk Missionsföreningi Danmark, eftersom vi kan identifieraoss med föreningens inriktning och värderingar:Ett fritt evangelium, Bibelnstrovärdighet, tydlig missionsinriktningoch nådegåvor i funktion.”I gudstjänstform och hela församlingensstruktur är det ganska mycket somär otraditionellt. Man har ändrat föratt det ska vara lätt att komma in ochkänna sig sedd och välkommen. Mennär det gäller innehållet finns det en stortydlighet och stort djup. Predikningarnaär lätta att lyssna på, och med tydligtoch fördjupande budskap. (Lyssna gärnapå församlingens hemsida där flerapredikningar finns tillgängliga.)Det är möjligt att det finns en skillnadmellan Sverige och Danmark närdet gäller hur man förstår en lutherskidentitet. I Sverige bär också formen litemer av identiteten, medan i Danmark ärinnehållet helt överordnat vilket ger enlite större frihet i formerna. Oavsett hurdet är så utmanas jag av Københavnerkirkensom lyckats behålla bredd ochfokus i både förkunnelse och verksamhet,samtidigt som former och strukturändrats så mycket. Resultatet är uppmuntrandeoch utmanande. Vad har viför visioner i att nå ut?EriK J andErssonLäs mer på www.kbhkirken.dkTILL LIV 07/08 • 2011 23

AKtUeLLt ÄmNeaTT VITTna förVi har alla mött dem – ivriga Jehovasvittnen – men hur bemöter man dem?Vi behöver rustas med både kunskapoch kärlek.jehovas vittnen och kristen troHur förhåller sig Jehovas vittnen till klassisk kristentro? Från ett kristet perspektiv är Jehovas vittnenatt betrakta som en heresi och en sekt. Dessa ord ärofta utbytbara i Bibelns språkbruk och refererar tillen grupp som av läromässiga skäl har skurit sig lossfrån den etablerade gruppen.1 Detta är precis vad’vittnena’ har gjort genom att förneka grundläggandekristna läror och ’bildat eget’.Nu kanske någon säger: ”Men varför kan Jehovasvittnen inte kallas för kristna? De har ju fått en delsaker om bakfoten och de håller sig för sig själva,men kan det göra så mycket? Dessutom tror de ju påBibeln och Jesus!”Sådana välmenta invändningar hjälper inte någon.Det råder nämligen en verklig skillnad mellan kristentro och Jehovas vittnens tro i ett antal centrala frågor.De bekänner t.ex. inte Gud som treenig och deförkastar den klassiska synen på Jesus som Gud inkarnerad.Dessa två läror avgränsar det kristna fråndet icke-kristna i frågan om lära.Låt vara att många kristna jag möter inte vet sånoga vad de tror på eller försöker revidera den kristnatron på ett sätt som kommer farligt nära att liknaren hedendom. Det gör inte kampen för den renaläran mindre viktig i dag än den var för Jesus ochapostlarna. Eftersom man i ett sekulariserat samhälleförsöker sudda ut skillnaderna mellan olika positioner– och dessutom alternativen är långt fler än någongång i historien – blir kampen för den klassisktkristna tron viktigare än någonsin!Hur läser man Bibeln?Den syn man har på Skriften får långtgående konsekvenserför tro och liv. Jehovas vittnen har en högskriftsyn – de tror att Bibeln helt och fullt är Gudsord – men de har också utombibliska tillägg som styrderas bibelsyn och bibelbruk. Dessa tillägg kommerfrån deras uppfattning att kristna i historien konsekventhar missförstått skrifterna fram tills dess attderas grundare Charles T. Russell på 1800-taletplötsligt genom ett antal uppenbarelser förstod dempå rätt sätt. Hans uppenbarelser blev viktigare änvad skriftordet faktiskt säger.Här finns ett problemområde hos ’vittnena’. Därförär det viktigt att i mötet med dem först kommaöverens om att Bibeln är Guds ord för att sedan visapå hur deras tillägg inte står i samklang med dennauppfattning. I deras egen översättning, ”Nya Världensöversättning av Den heliga skrift”, som gjordes1950–61 för att stödja deras redan utformadeteologi, förnekar de genomgående treenigheten ochinkarnationen.Många kristna känner sig nedslagna när de upptäckerhur duktiga vittnena är på att citera bibelversersom ser ut att undergräva den kristna tron i dessafrågor. Saken är den att de snarare känner till enhandfull verser än hela Bibelns budskap. Och dettaräcker, tyvärr, ofta för att få en kristen att vackla.en Gud eller en flera gudarLåt mig ta ett välkänt och representativt exempel. 2I Joh. 1:1, ”Nya Världens översättning”, står det:”I början var Ordet och Ordet var hos Gud och Ordetvar en gud.” Med orden ”engud” förnekas alltså både treenighetenoch inkarnationengenom att man översatt på ettsätt som strider mot klassiskkristen tro. ”Ordet” – somde också tror syftar på Jesus– sägs vara ”en gud” somär skild från ”Gud”. Detfår som konsekvensatt Jesus förstås somen högstående menändå skapad varelse.(Jämför t.ex.med Folkbibeln ellerBibel 2000 somhar ”Gud” vid bådatillfällena.)24 TILL LIV 07/08 • 2011

VITTnenHur bemöter vi detta? Jehovas vittnen anklagarkristna för att tro på tre gudar och inte en Gud.Det finns en ironi i ’vittnenas’ uppfattning om Jesussom ”en gud”. För trots att de säger sig vara monoteister3 tror de också att det finns en gud med litet g.Men frågan är: Kan det finnas skapade gudar? Dettatvingar dem in i ett dilemma: antingen får man övergesin översättning och erkänna att Jesus är Gud ellerså får de erkänna att de är polyteister.Debattglada vittnenJehovas vittnen gillar debatt, de är tränade i det.Och debatt gillade också Jesus och apostlarna. Jesusutmanade där det brände till, genom att visa på absurditetenoch motsägelserna i sina meningsmotståndarespåståenden. 4 Debattens format är något välbekanti Bibeln – två olika motsatta ståndpunkter brytsmot varandra i ett privat eller offentligt samtal.I grund och botten är situationen inte helt olik densom Jesus var i när han mötte fariséer och sadducéer.Hos fariséerna har vi en hög skriftsyn menockså tillägg till trosläran 5 och hos sadducéernahar vi en låg skriftsyn dåde endast godtog Fem Moseböckerna.Som en konsekvens av sin skriftsynförnekade sadducéerna ocksåatt det skulle finnas en uppståndelse,något som däremot fariséerna bekände.Ibland visar Jesus på absurditeteni deras tolkning av Skrifterna 6och ibland spelar han ut dem emotvarandra som i frågan om uppståndelsen.7Det som är viktigt att noterai Jesu sätt att bemötasina meningsmotståndareär att han inte drog sigför konfrontation då detbehövdes. Han lämnadealltid jobbet att tänkaigenom konsekvensernatill meningsmotståndarenoch åhöraren och användedärmed inga fula ILLLusTraTIon:IsabeLLe MaLMaeusknep.Han använde Bibeln och utifrån den visade han påhur de antingen hade förstått något fel eller lagt tillnågot i sin egen tradition.ödmjukhet och respekt i varje mötePrecis så här är det när vi vittnar för vittnena. Vi kanutgå ifrån Skriften och utmana deras tolkning (ochöversättning!) av den samt de extratraditioner de haretablerat. Det är ett viktigt faktum att kristna kananvända olika bibelöversättningar medan Jehovasvittnen begränsar sig till sin egen, ”Nya Världensöversättning”. Det blir i mötet med Jehovas vittnentydligt att deras tro inte stödjer sig på Skriften utanatt det är Skriften som stödjer sig på deras tro. Dettagör att de kan plocka verser ut ur sitt sammanhangför att till synes stödja sina uppfattningar.För att verkligen få en god diskussion bör man haen egen Bibel med sig (inte bara vara hänvisad till derasöversättning). Gå alltid till sammanhanget ochställ frågor. Här gäller det att kunna sin Bibel. Återkom,ta reda på mer och uppehåll kontakten om detär frågor som är oklara för dig.Till sist: i mötet med Jehovas vittnen – precis sommed alla som frågar om vår tro – är vad vi säger inteskiljt från hur vi säger det. Petrus uttrycker det såhär: ”… var alltid beredda att svara var och en somkräver besked om ert hopp. Men gör det ödmjuktoch respektfullt i medvetande om er goda sak, såatt de som talar illa om ert fromma liv i Kristus fårskämmas för sitt förtal”. 8 stEfan LindhoLm, nordiska L’abri, Möllewww.labri.orgVem ÄR KRiSteN?Ejnar svenssonen bok som vill besvarafrågan om vem som kankallas kristen, vem Jesuskristus är, hur man kanleva som kristen, m.m.boken är lämplig somstudie- och samtalsbok.gaudete förlag (2011)1. T.ex. 1 kor. 11:19 och 2 Petr. 2:1 2. Vittnena har särskilt lärt sig vissa bibelverser,t.ex. Joh. 1:1; kol. 1:15; upp. 3:14; Joh. 14:28, 28:28; 1 kor. 11:3. för utförligaregenomgång, se Patrick Zukerans undervisning på Leaderu: http://www.leaderu.com/orgs/probe/docs/jw-trin.html samt http://www.leaderu.com/orgs/probe/docs/jehovah.html [senast hämtade 2011-01-01]. 3. 5 Mos. 6:4. 4. Läs om Jesus ochPaulus strategi som apologet i ’apologetikens återkomst’ av stefan gustavsson i Theofi los,1/09. finns gratis på: http://www.theofi los.nu/?p=65&lang=no. för en fördjupning,se douglas grothius ’Jesus as Philosopher and apologist’ på: http://www.equip.org/articles/jesus-philosopher-and-apologist. [båda hämtade senast 2011-06-01.]5. T.ex. ”ni har hört att det blev sagt …” i Matt. 5:21. 6. T.ex. Matt. 15:1–9.7. Matt. 22:23–33; Mark. 12:18 ff.; Luk 20:27 ff. 8. 1 Petr. 3:15–16.TILL LIV 07/08 2011 25•

KyRKAN i VÄRLDeNinre mongoliet är tre gånger större än sverige.Banderollen talar sitt tydligaspråk: engelskan behövs.Ett avlägset hörn av världen.foto: pEr-martin hJortTill Liv i Inre Mongolietgunnel och jag har numera möjlighet att ta del av Till Livs innehållsrika nummersom via nätet sekundsnabbt når ända till Chifeng i kinesiska delen av Mongoliet.Vi har nu jobbat ett helt år som engelsklärare i denna miljonstad som ligger ca500 km nordost om Beijing, utsända av Svenska kyrkan, vid en högskola med över10 000 studenter.Läsningen av Till Liv är alltid uppmuntrande och trosstärkande, och vi vill gärnafrån vår sida passa på att ge ett livstecken från detta avlägsna hörn av vår värld.vi brukar då och då gå i kyrkan som ligger mitt i stan. Varje söndagsförmiddagsamlas där mellan tre och fyra hundra kineser för att tacka, be och lovsjunga, föratt lyssna till Guds Ord och för att ibland fira nattvard. Vi har rätt stora svårigheteratt följa med i predikan, men blir alltid lika varmt och hjärtligt välkomnade i församlingen(som enligt vad man sagt oss består av ungefär 4 000 döpta medlemmar).Två höjdpunkter har vi fått vara med om under det gångna året. Den första någraveckor före jul, då ett fyrtiotal vuxna och ungdomar blev döpta. Den andra, vid påskdagensgudstjänst, då en ganska stor ungdomskör – där vi bland medlemmarna kändeigen några av våra studenter – sjöng om den uppståndne Frälsaren.▲fortbildningskursförengelsklärare.gunnel ochper-martinhjort sitter ifrämre raden(nr 4 o. 5).GUDS ANDe VeRKAR utan tvekan också här, och Guds rike finns alldeles påtagligt mitti Chifeng – liksom det fortfarande finns i Sverige. Gud ske lov och pris!Chifeng, Inre Mongoliet, Kina den 13 juni 2011pEr-martin hJort26www.hjortikina.dinstudio.seTILL LIV 07/082011•

saXat&uTbLIckarVåga ifrågasätta abortlagen!I Dagens Nyheter (17/4) ifrågasattesoväntat den svenska abortlagen av de tvåfilosoferna och forskarna Nicolas Espinozaoch Martin Peterson: ”1960- och 70-talenskvinnorörelse hade fel när den drevfram en abortlag som bygger på tankenatt kvinnans rätt till sin egen kropp nästanalltid är överordnad fostrets. …” Artikelnmedförde en del insändare, särskilt sedanen sjuksköterska i maj skrivit till Socialstyrelsenom det obehag man upplevdenär aborterade foster andades och sen ficksjälvdö.Marcus Birro, författare och krönikör,skriver i Svenska Dagbladet (4/6): ”Svenskverklighet med generös (och ofta slarvig)abortlagstiftning har de senaste åren kommitpå kollisionskurs med den nya medicinskaverkligheten. Eftersom aborträttenav någon anledning anses som en kvinnligrätt är den för alltid gjuten i eld och sanning.Den är som en grundlag och extremtsvårdebatterad. …När det nu kommer fram att aborteradefoster andas, lever och kämpar för sina livnär de blivit avlägsnade, så blir diskussionendirekt antingen skev eller infekterad.I stället för att på allvar fördöma och ifrågasättadet medicinskt riktiga, det värdigaoch det nödvändiga i att fullt friska fosterlångsamt dör i ett blodigt handfat, såblundar den politiskt korrekta massan ochtalar i stället om vilka effekter de levandefostren kan åsamka personalen. Väldigt fåtar de små barnens (eller livens) parti. Inteheller Socialstyrelsen. …Varför är det ingen som ifrågasätter detrimliga i att abortera fullt friska foster somsedan ligger och dör medan sjukvården,som en gång i tiden svor en ed att räddaoch främja liv, ser på med armarna i kors?Är aborträtten heligare än rätten till liv?Är ett foster som uppenbarligen leverutanför moderns kropp fortfarande en delav kvinnan? …Ett land som låter ett foster ligga ochsjälvdö efter en abort är inget värdigt land.Inte för barnet, inte för mamman som tagitbeslutat att avlägsna sitt barn, och inteför en sjukvård som alltjämt applåderarsig varandes universums bästa. Givetvisinte heller för de sköterskor som är medom det.Göran Hägglund är socialminister.Vågar han stå rakryggad framför denpolitiskt korrekta mobben, och vågar hanfaktiskt förklara det uppenbara. En generösabortlagstiftning går inte alltid jämntmed en värdig människosyn.”Hans höghet Dalai LamaDalai Lama predikade i Lunds domkyrkai våras – och etikprofessor Ann Heberlein(Amos Inuti 3/2011) undrar vad som är såfantastiskt med honom: ”Dalai Lama är enärkekonservativ, utklädd till mysfarbror iklänning, en småleende abortmotståndare,en försynt homofob som tror att lidandeoch sjukdomar är ett resultat av människorsförsyndelser.” ”Tänk så mångadrömmar som kommer att krossas i dag… Tänk så många dumheter som kommeratt uttalas i Domkyrkan i dag – åh,dessa medelålders människor som törstarefter visdom och klokskap, så lätta de äratt dupera, manipulera och förleda. Detenda som krävs är en liten skallig karl frånTibet, en man som ler och säger saker i stilmed ’pengar skapar inte riktig lycka’ och’vad barn behöver är riktig omtanke’ somom det var djupa visdomar. …Varför är världen så vänligt inställd tilljust Dalai Lama (samma värld som hackarpå Påven som faktiskt på flera punkter tersig mer sympatisk än Laman och definitivtärligare) Sannolikt för att den tibetanskamunken säger precis det vi vill höra, detvill säga till intet förpliktande floskler.’Jag tror att själva meningen med livet ärsökandet efter lycka’, säger han … Jagtror att han har fel och jag tror att han ärfarlig. Meningen med livet är inte att varalycklig. Meningen med livet är att göraskillnad, att göra nytta, att leva på ett sättsom gynnar andra än dig själv. Kanskekommer då lyckan som en liten bonus. …”ökat förtryck av kristnaJohan Candelin skriver i Rundbrev nr3-2011 för Martyrkyrkans vänner om ökatantal attacker mot kristna med anledningav ”det som har hänt och händer i ländersom Egypten, Syrien, Jemen, Tunisien m.fl.Den vanliga reaktionen hos oss i väst äratt det är bra att det nu blir ’demokrati’.Det bästa är ju att folkets vilja får skeutan begränsning av någon diktator, sägerman.” En gallupundersökning har gjortsbland den muslimska befolkningen ”ochresultaten bådar inte gott för den kristnaminoriteten. Av muslimerna i Egypten ochPakistan är det 82 % som anser att enkvinna som begått äktenskapsbrott skallstenas. I Egypten anser också 77 % avmuslimerna att man skall hugga handen aven tjuv.Gällande den kristna minoriteten ochdem som sprider budskapet om Jesusblir följande fråga mycket avgörande:Vad skall man göra med den som lämnarislam? Av muslimerna i Egypten anser 84% att lagen borde stipulera dödsstraff fördetta ’brott’.” Även i Pakistan har situationenförvärrats sedan minister Bhattimördades. ”Just nu finns planer på att enmuslim skulle bli hans efterträdare somminoritetsminister, någonting som allakristna kyrkor har protesterat mot. …Bägge dessa situationer innebär ettökat ansvar för MKV, dels att försvaravåra lidande syskon och dels att arbetaför verklig religionsfrihet i den muslimskavärlden. Ändå är det utan tvekan tid attge stormvarning. Muslimerna är inte vårafiender, men vi bör mycket klart och påalla tänkbara sätt signalera att den kristnaminoriteten måste skyddas. …” ReD.sommarLäsningLönnfackethenrik Lindeskogalla känner till historien om attdet ska fi nnas en skatt gömdnågonstans i den gamla kyrkan.Jonte och sara bestämmer sigför att undersöka saken. Mendet är inte alla som gillar derasnyfi kenhet ... en barndeckare i bästa Lasse-Maja-stil. god och spännande sommarläsningför barn i 9–12 årsåldern.gaudete förlagTILL LIV 07/08 • 2011 27

ELM-BV 100 årÅterblick 1971–1980Läs mer omELm-Bvs 100 åri jubileumsboken”i Jesu spår”!Köp boken påBv-förlag –www.bvforlag.se;0435-521 77dEL 7I början av sjuttiotalet har Bibeltrogna Vännersammanlagt drygt trettio missionärer i Etiopien,Eritrea och Kenya, och man önskar sändaut fler! Men 1974 störtas Etiopiens kejsarei en kommunistisk militärkupp och under fleraår plågas landet av oroligheter. Inte minst skolverksamhetenpåverkas negativt av det kommunistiskastyret. Från 1975 har missionen inget’eget’ arbete i Etiopien, utan allt drivs av denetiopiska kyrkan, men med stöd i form av missionäreroch ekonomiska resurser. I Eritrea ärförändringen inte självvald, utan tvingas framnär missionärerna på grund av oroligheter i landettvingas lämna. I Kenya växer arbetet. Missionenoch kyrkan, som 1979 byter namn till TheEvangelical Lutheran Church in Kenya, har många verksamhetsgrenar,till exempel radioproduktion, bibelöversättningsarbete, skoloroch kvinnoarbete.I Sverige kämpar BV med den s.k. kyrkofrågan. Hur ska man ställasig till den allt mer negativa utvecklingen i Svenska kyrkan? Vad skaBV rekommendera sina föreningar och missionsvännerna? BV ochsamverkansorganisationerna i Sydsverige gör 1973 ett gemensamt uttalande1 som inleds med orden: ”Vi ser med sorg och stark oro på attSvenska kyrkans biskopar och många av dess präster i förkunnelseoch verksamhet alltmer gjort avsteg från bibeln och de lutherska bekännelseskrifterna,som utgör grunden för den Svenska kyrkan.”Manönskar inte bilda någon ny kyrka, men dömer inte den som lämnarSvenska kyrkan, och man påminner om att det sedan gammalt ”inomvåra kretsar funnits både sådana som tillhör lutherska nattvardsföreningaroch sådana som går till nattvarden i Svenska kyrkan” och detär upp till den enskilde att välja sin väg. En del missionsvänner bildarfria församlingar och bryter med BV. Det är svåra år med flera smärtsammakonflikter.Samtidigt som predikoverksamheten i Sverige också kämpar medbrist på både predikanter och de som vill lyssna på budskapet, finnsdet lokal växt och flera missionshus byggs. År 1976 avlider sällskapetsordförande Sigurd Stark och efterträds av Henning Lindmark.På Strandhem anställs John-Erik Ekström, med erfarenhet av bibelskolearbetei Kenya, som studierektor och hösten 1977 startar en terminslångbibelskolekurs. BV-Förlag kompletterar bokutgivning medpredikningar på kassett. Första utgåvan från ’bandcentralen’ innehållertvå predikningar av Axel B. Svensson och Harald Nilsson.EriK J andErsssonrättelse: I Till Liv 5/2011 s. 30 stod felaktigt karl nyström i st. f. harald nyström.1. MT (Missonstidningen) 1973, s.158, ”strandhemsuttalandet”.SAmtiDiGt HÄNDe: ”almstriden” utspelas i Kungsträdgården• Pinochet tar makten i Chile • Oljekris och lågkonjunktur• Den första persondatorn lanseras • Kung Gustaf VI Adolf döroch Carl XVI Gustaf blir kung • Vietnamkriget upphörPå trådenOla Hectorola hector är sedan den1 februari anställd som organisationssekreterarei eLM – och hanhar därför redan lite erfarenhetav hur arbetet är.Ola, berätta lite om dig själv!– Jag är 62 år och uppvuxen i Örkelljunga. Eftergymnasiet i Hässleholm och ekonomistudier i Lundåtervände jag i början av 70-talet till Örkelljunga.Gifte mig med Ulla och vi har fem söner tillsammansoch för närvarande sex barnbarn. Efter studier och militärtjänstgöringbörjade jag av en tillfällighet på minfars och farbrors företag inom klädesbranschen. Jagtog över rörelsen 1976 tillsammans med min bror. Vihar drivit den i 33 år tills vi sålde den för ett par år sen.På fritiden är jag gärna ute i naturen alla årstider,men särskilt på våren och försommaren då alltingspirar så fantastiskt. Jag är också sportintresserad. Desenaste fyra åren har barnbarnen en stor plats i livet.Från den 1 februari hjälper jag till med ELM-BVsadministration och har kontor på Strandhem i Örkelljunga.Jag har en halvtidstjänst, jobbar måndag tillonsdag och lite på torsdag förmiddag. Det blir litemer än halvtid – det kan jag kanske kompensera medledighet under sommaren.Vad ingår i dina arbetsuppgifter?– Jag försöker vara en administrativt samordnandelänk mellan styrelse, anställda och medlemmar. Svararpå telefon och mejl. Hela tiden kommer nya frågorsom ska besvaras och kanske utredas. Det har varitmycket fokus på årsmötet i Stockholm som var i börjanjuni; årsberättelsen och verksamhetsplaner för deolika nämnderna skulle samordnas.Hur ser du på framtiden i ELM?– Det negativa är att givandet till ELM har minskatden senaste tiden. Var finns missionsglöden att spridabudskapet om Jesus i Sverige och i våra missionsländer?Det positiva är nya, unga medarbetare somjobbar med mission i Sverige och utlandet, och somhar en stor iver att missionera. Det ger en positivframtidstro som jag hoppas sprider sig bland våramissionsvänner.Du har varit med i ELM sen barnsben – vad har ELMfått betyda för dig personligen?– ELM har alltid varit min fasta punkt i livet. Jag haralltid tillhört vår ELM-förening i Örkelljunga och engageratmig där. Då tvivel kommer på, som det gör förde flesta människor, tänker jag alltid på några ord avSimon Petrus: Herre, till vem skulle vi gå? Du har deteviga livets ord, och vi tror och förstår att du är GudsHelige (Joh. 6:68).Eva andErsson28 TILL LIV 07/08 • 2011

eLmbarn & faMILJStormöte – för hela familjeneLm SyD HöLL i mitteN AV mAj– i samband med sitt årsmöte –vårens stormöte i Ekets Missionshus.Vad betyder ett stormöte för en aktivbarnfamilj? Christina Johansson, Örkelljunga,reflekterade: ”Stormötet ärför oss som ett storfamiljsmöte och ettvälkommet avbrott i vardagen. Det ärett sätt att träffa gamla vänner. Allt gårju inte att säga i kortmeddelanden påFacebook – vi behöver den personligakontakten med andra. Vi längtar ocksåefter att sitta ner och lyssna till godbiblisk undervisning. Men att höra enpredikan i sin helhet är inte så lätt närman har barn i ’springåldern’. Det voreELUInformation och nyheter från ungdomsorganisationen eLuKristina runeson ochsofia nilsson lederbarnsamlingen vidELm syds stormöte.bra med ett avskilt rum med högtalaredär småbarn kunde leka och föräldrarlyssna. Samtidigt tycker vi att de äldrebarnen behöver få mötesvana ochkunna lyssna längre stunder.”För barn i åldrarna 5–13 år fannsbarnsamlingar både före och efterfikat. I de fräscha hobbyrummen i källarenfick drygt 20 barn fylla stolarnarunt borden. De tittade sig nyfiketomkring. För flera av dem var detförsta gången de var i Ekets Missionshus.Men de flesta sångerna vi sjöngvar välkända. Barnen önskade sång påsång från sångbladet. För några barnblev det en miniträff med kompisarfrån andra föreningar.Triplakören, ca 15 sprudlande tonåringar,delade med sig av tryggheteni Jesus i sång och tal – och spred storglädje!Christina J. lyfte också fram enannan tanke: ”När det är stormöte pånära håll ställs oftast den egna gudstjänstenin. De som inte orkar åka ellerkan ta sig till stormötet går då misteom predikan och det är tråkigt ...”Ett stormöte kräver extra insatser avvärdföreningen vilket vi gästande känneren tacksamhet över att de tar. Mengenom merarbetet lyste även en glädjesom Annika Hector Madvig från Eket,med kameran i högsta hugg, får varaett exempel på: ”Det är så roligt att semissionshuset fullt. Jag måste dokumenteradet!”Kristina rUnEsonwww.puls2011.sefoTo: annIka hecTor MadVIgtacka för• möjligheternaatt åkapå barn-,Plus- och familjelägeri julioch augusti.Be för• att barnenska få brasommarveckormed sinafamiljer,• att barnenska få blifyllda av Jesusi sommar,• att BVItjänstenskafå en vikarie,• sommarensalla läger.pULS på StrandhemDeN 3–7 AUGUSti är det dags försommarens och årets höjdpunkt iELU. Puls har växt till att vara mycketmer än ett läger för tonåringar. Hit äralla välkomna – som lägerdeltagare,dagsbesökare eller till enstaka möten.Mötena hålls på Solängskolan. Tvåeftermiddagar erbjuder vi även flerahögintressanta seminarier.Temat i år är ”Fokus: Himlen”. Detrymmer så mycket och känns väldigtspännande. Bland talarna finns AndersSjöberg, Mattias Engström, Jonny Bjuremo,Thomas Nilsson, Olof Edsingeroch på seminarierna bl.a. MarkusHector, Carl Magnus Adrian, ElinLindström och Sara Johansson. Läsmer på www.puls2011.se.Vad är då Puls och varför arrangerarELU det? Vi önskar att följandeska prägla och definiera Puls:• Först och främst: Den treenigeGuden ska stå i centrum. Det är införhonom vi samlas.• Tre centrala begrepp utgör kärnani vad Puls är: undervisning utifrånGuds Ord, tillbedjan i bön och lovsångsamt möjlighet till personligt gensvarutifrån det som Gud har talat.• Nio andra aspekter är extraviktiga för Puls. Puls ska vara 1) enoas för unga (som kraftkälla, viloplatsoch mötesplats), 2) relevant för unga(ex. i undervisning möta ungdomardär de är). Vidare ska Puls ha 3) ettvardagsfokus (och rusta för livet medJesus), 4) ett lärjungaperspektiv (gekonkret hjälp till att följa Jesus), 5) ettmissionsperspektiv (som missionsorganisationvi vill poängtera kallelsen’utåt’). Vi vill dessutom att Puls skavara en plats där 6) gåvor kommeri funktion (vilket ger kreativitet ochglädje i uppgifterna)och fungera som 7)’nätverkande’ förunga människor (tillinspiration och ingång i denlokala gemenskapen). Sist men inteminst ska Puls ha en tydlig 8) ELU/ELM-förankring (och verka vitaliserandeför både den lokala gemenskapenoch all övrig verksamhet) samtockså kunna 9) statuera exempel påhur kyrkan kan vara relevant ochattraktiv – detta i full trohet motbekännelsen och Kristus, som är detverkligt attraktiva.Vill du stå med i bönen om att dettainte bara ska vara tomma ord, utanatt Puls ska få vara ett redskap i Gudshand som får föra unga människor tillfrälsning och liv i Jesus Kristus? Tackför hjälpen!JaKoB a., martin s. och andrEas g.Be för• sommarenskonfi rmander,• medarbetaretill nästa läsår,• ELUs nyaledarutbildning,• PULS påstrandhem.TILL LIV 07/08 • 2011 29

ELMNYTT & INFOInformation och nyheter frånorganisationerna ELM-BV, ELUoch ELM Nord/Syd samt frånmissionsgårdarna.Jesus Kristus är densammei går och i dag och i all evighet. HEBR. 13:8ELU söker ungdomssekreterare i LundELU söker en ungdomssekreterare till Lund med anställning från hösten 2011.Vi söker Dig som har en personlig tro förankrad i den evangelisk-lutherska traditionen.Du arbetar både självständigt och i grupp, och tycker om utmaningen att identifieraproblem och föreslå lösningar. Men framför allt söker vi dig som är engagerad och brinnerför att nå unga människor med budskapet om Jesus.Välkommen med din ansökan och ditt CV till rekrytering@elungdom.se.För mer information se annons på www.elungdom.se eller kontakta ELUs ordförandeoch personalansvarig Daniel Ringdahl, daniel.ringdahl@elungdom.seeller 0768-985 551.Stig HasselgårdElin och Mattias Lindström är nu snarthalvvägs i sin period som missionärer iPeru. I sommar kommer de till Sverigeunder en period av tio veckor för attberätta om arbetet och hålla semester.Vi hoppas ni vill ta möjligheten attträffa dem och höra hur de har det somfamilj i Peru och hur arbetet går. De kommerfinnas med på följande aktiviteter:23 juni Tältmöte kl.19.30 i Hannabad/Markaryd10 juli Ängelholm kl. 10; Tältmöte kl.14.00 i Eketv. 28 ev. en dag på Barnläger Strandhem16–17 juli Sommarmöte i Hässleholm19 juli Breanäs Bibelcampingv. 30 Fridhems sommarläger, samt Umeå1 aug. S:t Petri församling, Karlstad4, 6 aug. PULS på Strandhem7 aug. Kapellet i Kristianstad9 aug. Missionsinfo Markaryd11–12 aug. Församlingsfakulteten,Göteborg14 aug. Kvillebäckens församling,GöteborgPeter StorgaardELM Sydsstyrelse informerarStyrelsen för ELM Syd har efter konstituerandesammanträde följande sammansättning:Christer Unosson, ordf., BengtEngström, v. ordf. och mötesordf.,Christina Nilsson, sekr., Mats Lundin, v.sekr., Regina Svensson, ekonomiansvarig,Anders Ekström, Filip Nilsson, RuneNilsson, Nils Larsson, Anna-Carin Svensson,Viktoria Jämstorp, Viktor Lindén,Filip Giselsson och Kristina Nilsson.(Kontaktpersoner för olika ansvarsområden,se www.elmsyd.se.)ELM Syds barnverksamhetsinspiratörKristina Runeson kommer efter sommarenatt vara ledig från sin tjänst i ca ettår för vistelse i USA med familjen. Tyvärrhar vi ännu inte hittat någon ersättare förhenne, så vi planerar f.n. för att försöka’övervintra’ ett år utan hennes utvecklandeoch inspirerande arbetsinsatser – sombl.a. bestått i nytt undervisningsmaterialsamt organisering av barnläger och barnsamlingarpå ELMs missionsgårdar ochvid stormöten.Anders EkströmStöd ELMs arbete i Sverige och utlandet!pg 5 58 43-7, bg 476-1144ELM-styrelsen informerarELMs styrelse höll konstituerande sammanträdei Stockholm den 6 juni (se nedan).Under de senaste åren har en ledarskapsmodellmed tredelat ordförandeskapanvänts, vilket visat sig vara välsignat.Därför beslutades att fortsätta på dettasätt. Dessutom utsågs representanter tillett stort antal nämnder och kommittéer,och olika arbetsuppgifter fördelades.Ordinarie ledamöter i styrelsen är ArneEngström, ordf. (AU), Lasse Johansson, v.ordf. (mötesordf.; AU), Gunnar Davidsson,2:e v. ordf.(ordf. i AU), Mats Giselsson,Rune Imberg (AU), Gabriel Skilling(ers. i AU), Thomas Henriksson, TobiasPersson, v. sekr., och Alve Svensson.Ersättare är Jens Lunnergård, sekr., PeterHenrysson och Eskil EngströmTid för ELMs årsmöte 2012 bestämdestill den 1–3 juni. Plats för årsmötet ärännu inte bestämd.Styrelsen vill också informera om någrapersonalförändringar. MissionssekreterareAndreas Giselsson avslutar sin tjänst den31 juli 2011. Rekrytering av en ersättarepågår. Även Inger Nyholm slutade sintjänst som expeditionssekreterare den 30juni. I hennes ställe kommer Per Hector,Åsljunga, att stötta ELM-administrationenpå ideell basis. Vi vill rikta ett varmt tacktill Inger och Andreas för era arbetsinsatsersamt välkomna Per!Tobias Persson, på uppdrag av ELM-styrelsen30 TILL LIV 07/08 • 2011

Äktenskapskurs förförlovade och nygifta parDen 25–29 juli på Strandhemeller fyra helger i Gråbo med startden 23–24 septemberEn äktenskapskursför äkta parTolv onsdag kvällar kl 18.30-21.00under hösten och våren på Strandhemmed start den 7 septemberJohn Breneman 0302-40156info@kris.se www.kris.seMöten augusti21 Mala 14Joachim Borg,Per NilssonSång JeanetteJohansson,Joachim ochNilla Borg28 Ekestad 14Bert Modig,Astrid och IngvarHugossonELM SYDS SOMMARMÖTE 2011 I HÄSSLEHOLMLÖRDAGEN DEN 16 JULIMötesledare: Mats Björklund09.30 Bön och Lovsång10.00 Välkomsthälsning, Nils Larssonsång av ”Arrangörskör”10.20 Jesus – centrum i min bön 1, Sverre BöeSång av Prim VästJesus – centrum i min bön 2, Sverre Böe11.15–12.00 Barnsamling11.50 Meddelanden12.00 Uppehåll, Musik på ”torget”13.15–15.00 Barnsamling13.30–15.00 Tonårssamling13.30 Jesus – centrum i min relation till andra,Martin Lindh14.10 Sång av Jeanette Johansson,Joachim och Nilla Borg14.20 ELM information, förbön och sång. Kollekt.15.00 Uppehåll16.00 Sång av Priebe/Lindberg/Birgersson + kompJesus – vägen?! Daniel EngelbrektAllsång, med lovsångsteam från ELF Kristianstad19.00 Lovsångs- och förbönsgudstjänst iHässleholms PingstkyrkaSång av One NationPräst: Sverre Böe. Kollekt ELMusHelgsmålsbön i Hässleholms kyrkaSång av ”Sjung på nytt”-körenPräst: Torbjörn Lindahl. Kollekt ELMusGrafisk designbyråwww.designforlivet.seSommarmötesplatsen ligger vid Hässleholmsgårdenstrax utanför centrala Hässleholm. Adress: Hovdalavägen303 (GPS N 56° 9.088 E 13° 44.804). Från stora rondelleni Hässleholm svänger man av mot Malmö. Vägvisningtill sommarmötesplatsen kommer att finnas från Helsingborgsvägen,Kristianstadvägen, Vankivavägen och Malmövägen.Stadsbuss linje 1 (Garnisonen) går med täta avgångarfrån Resecentrum och järnvägsstationen. Stig av vid hållplatsHässleholmsgården. Därifrån är det ett par hundra metersgångväg till mötesplatsen.Man kan även följa sommarmötet på www.elmsyd.seoch närradion 98.9 MHz.Telefon till sommarmötesplatsen: 0706-996 286SÖNDAGEN DEN 17 JULIMötesledare: Ingrid IpsenFRIDHEMS MISSIONSGÅRD25–28 juliSommarbibelskola– för alla åldrarTema: På död och Liv29-31 juliSommarläger– för hela familjenTema: I liv och dödAnmälan 18 juliProgram och anmälanwww.fridhem.infoEller Inga-Lill Helgesson0935-440 4409.30 Bön och lovsång10.00 Högmässa med HHN påsommarmötesplatsenJesus – centrum i mig, Torbjörn LindahlSång av Lena Henningsson & RickardLarsson. Kollekt. Möjlighet till förbön11.50 Meddelanden12.00 Uppehåll13.10–15.00 Barnsamling13.30 Jesus – centrum i min vardag,Håkan Giselsson14.20 ELM Syd och ELU – information, förbönoch sång. Kollekt.15.00 Uppehåll16.00 Barnen sjunger/ Fam. Hagenfors16.30 Jesus – centrum i min församling,Stefan EkströmSång av CanticumJesus – centrum i mitt tjänande,Anders MånssonJesus – centrum i mitt liv?!ELM Syds Sommarmöte 2011 HässleholmELM Syds Sommarmöte planeras ocharrangeras helt ideellt. Arrangörer lägger neråtskillig tid och kraft för att människor från storadelar av vårt land ska kunna mötas, umgås, menframförallt få undervisning om Livet med Jesus.Även om mycket utförs av frivilliga krafter, harvi en hel del praktiska kostnader för bl.a. ljud,internet, toaletter och diverse hyror av lokaler.Dessa kostnader har tidigare dragits av frånmöteskollekten.För att på ett tydligare sätt redovisa de praktiskaomkostnaderna och i stället låta kollekten gå tillverksamheten, kommer vi att ta ut en parkeringsavgiftpå mötesplatsen.Man kan välja om man vill lösa parkeringsavgiftför en dag (50 kr/bil) eller båda dagarna (100kr/bil). Det underlättar processen om alla bilistertar med sig jämna pengar.ELM-BV www.elmbv.seSmala Gränd 5, 111 39 StockholmTel 08-559 231 04E-post expeditionen@elmbv.seOrdförande Arne EngströmTel 042-678 30, e-post ordf@elmbv.seOrganisationssekreterare Ola HectorTel 08-559 231 57, e-post ola.hector@elmbv.seEkonomi E-post ekonomi@elmbv.seELM-ekonomi, Missionsgården StrandhemSmålandsvägen 48, 286 35 ÖrkelljungaMissionsföreståndare (Sverige)Erik J AnderssonTel 08-559 231 42, 0700--212 619212619E-post erik.j.andersson@elmbv.seMissionssekreterare (Etiopien)Jens Aage NielsenTel 08-559 231 56E-post jens-aage.nielsen@elmbv.seMissionssekreterare (Kenya och Peru)Peter StorgaardTel 08-559 23 153, 0733-148 997E-post peter.storgaard@elmbv.sepg 5 58 43-7, bg 476-1144autogiro (8327-9) 23 699 246-7ELM NordOrdförande Carlåke SöderlindE-post carlake.soderlind@kramnet.sepg 37 52 74-8, bg 5782-4096ELM Syd www.elmsyd.seOrdförande Christer Unosson, tel 0435-534 90E-post ramnekarr@crossnet.seExpedition: ELM Syd c/o Erling Hansson,Esplanaden 3F, 280 40 Skånes FagerhultTel. 0433-340 63, e-post erling.hansson@lm.lrf.sepg 38 16 87-3, bg 917-4418ELU www.elungdom.seOrdförande Daniel Ringdahl Tel 0768-985 551E-post ordforande@elungdom.sepg 3 16 86-9, bg 305-0960BV-Förlag www.bvforlag.seTel 0435-521 77, fax 0435-522 05E-post info@bvforlag.seKristen bokhandel i HelsingborgTel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8pg 87 81 74-2, bg 503-3147Till Liv www.tillliv.seÄgare och utgivare ELM-BVAnsvarig utgivare Erik J. AnderssonRedaktör för Till LivEva Andersson, tel 046-39 93 65Till Liv, Sandgatan 14B, 223 50 LundE-post eva.andersson@tillliv.seRedaktionsråd för Till LivErik J Andersson Maria Gunnarsson, AndersGöth, Lars-Åke Nilsson, Daniel RingdahlRedaktör för BegrundaPeter Henrysson, tel. 046-211 84 61E-post peter.henrysson@tillliv.seGrafisk form Isabelle Malmaeus (vik)Expedition & annonserTill Liv, Sandgatan 14B, 223 50 LundTel 046-39 93 60, e-post design@tillliv.seAnnonser insändes senast:10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov.Kostnad för privata/kommersiella annonser:10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr(ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm)Gåvor och kollekter till Till Liv:pg 607 98 93-1, bg 5316-4000Prenumeration pg 607 98 94-9Till Liv ny pren./pdf 350 kr; ord. 470 kr;student/pdf 250 krBegrunda, 2 nr/år (bilaga i Till Liv)För Till Liv-pren. 80 kr/årEndast Begrunda 100 kr, lösnummer 50 krPrenumeration Annika Lind, tel 0435-543 47Göingegatan 1 A, 286 32 ÖrkelljungaE-post prenumeration@tillliv.seTaltidning Annika Lind, tel 0435-543 47Tryck Norra Skåne Offset Hässleholm15:e årgången ISSN 1402-1838TILL LIV 07/08 • 2011 31

posttidningBvid obeställbarhet återsänds tidningen tillannika Lind, göingegatan 1 a, 286 32 örkelljungaInvigning&Loppis!foTo: sIrI PåLssonValborgsmässoafton blev en festkvällpå Missionsgården Strandhem. Drygt150 personer samlades för att invigabön- och andaktskapellet och se detnya samtalsrummet. Altartavlan i kapellet utgörsav orden från Jesaja 53 målade i form av ett korsdirekt på den vita väggen: Men det var våra sjukdomarhan bar, våra smärtor tog han på sig, medanvi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gudoch pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsersskull, slagen för våra missgärningars skull.Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,och genom hans sår är vi helade.Ur strandhEmsnYtt JUni 2011den 7 maj var det loppmarknad ochauktion. det var 20-års jubileum, och detrådde verkligen feststämning. här fannsmassor med prylar, många besökare, ettunderbart väder – och det blev ett rekordresultatpå 165 000 kr! tack till gud!Ett års bibelskola för att rustas för ett liv med Jesus.SJÄLAvåRd, mISSIONSRESA och BIBELUNdERvISNINGi en miljö för både nybörjare och erfarna.det går fortfarande bra attanmäla sig till höstensBibel- och lärjungaskolapå strandhem!StrandhemBIBEL- & LÄRJUNGASKOLAwww.strandhem.nunästa nUmmErUtKommEr ca 1 sEpt.Bli Ordets görare • ord till livEtt kors att bära • undervisningSökes: En skatt och en pärla • undervisningJohannes döparen • själavård