11.07.2015 Views

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

evangelisk-luthersk missionstidning nummer 7-8 2008LÖSNUMMERPRIS: 40 KRInte i dig, men i Jesus!Nattvarden, Guds gåva till digBland bröder och systrar i Värmland


Ord till liv • Trettondedag Julfoto: cia anderssonRedaktörstankarFör att ni ska vetaSÅ BÖRJAR VI OM IGEN. GOTT NYTT ÅR – meddet hundrade <strong>numret</strong> av <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>! Vi fortsätter<strong>som</strong> tidigare. Vi har en Gud, <strong>som</strong> har uppenbaratsig i historien, och vi har papper på vadhan sagt och vill.Han vill ha vår tillbedjan, för den han är.Han vill att alla människor ska bli frälsta.Han vill att vi ska veta att vi är hans barn, förJesu Kristi skull.Han vill möta varje människa där hon är ochge det hon behöver för sitt liv.Han vill i nattvarden ge oss läkedom, förlåtelse,gemenskap med sig och alla sina barn.Han vill att vi ska kunna ge skäl för den tro vihar, hålla oss till sanningen och i kärlek växatill så att vi blir lika Kristus.Vi kan tryggt hålla oss till Bibelns 3000 årgamla texter, också i dag när den kristna tronblir allt mer angripen, särskilt i media. Ochinte alltid hittar man där texter värda att citera– denna gång blev det inget Saxat. Men låtmig till slut citera Världen idag, 12/12 -05 :”Jag tror att framgångsvägen för den kristnaförsamlingen är modet att våga vara ett annorlundafolk. Ett folk <strong>som</strong> inte låter sig ledas av tillfälligatrender i tiden, av mediedrev eller populärkulturutan vågar stå för värderingar grundadei kristen etik och korsets evangelium. Ettfolk <strong>som</strong> inte isolerar sig bakom sekterismensogenomträngliga murar eller oöverstigliga trösklar,men följer en smal och ändå tydlig väg mitt ivärlden, med avtryck <strong>som</strong> gör intryck både påmänniskor och samhälle där den drar fram.” FörBibeln talar om ”en port <strong>som</strong> förblir trång och enväg <strong>som</strong> förblir smal. Vår uppgift är inte att breddaden vägen, vår uppgift är att visa var den gårgenom att vandra på den.” (Kerstin Klason)EVA ANDERSSONRedaktörtill.liv.red@telia.comDetta skriver jagtill er för att ni skallveta att ni har evigtliv, ni <strong>som</strong> tror påGuds Sons namn.1 joh. 5:13Bli en tillbedjare – du också!Och de gick in i huset och fick se barnet med Maria, dess mor. Då föll de <strong>ner</strong> ochtillbad det, och de tog fram sina skatter och överlämnade gåvor till barnet: guld,rökelse och myrra (ur Matt. 2:1–12).DET ÄR UPPENBART att även hedningarna runt Israels folk på Gamla testamentetstid kände till Guds löfte om att en stor kung skulle födas i Juda. De skulle t.o.m.komma och uppvakta och hylla honom. På flera ställen förutspås detta: …kungarfrån Saba och Seba skall bära fram gåvor (Ps. 72:10b) och: Skaror av kameler skallövertäcka dig, unga kameler från Midjan och Efa. Från Saba skall de alla komma,guld och rökelse skall de bära. De skall förkunna Herrens lov (Jes. 60:6).Det måste ha väckt stor uppståndelse i Jerusalem då dessa förnäma män red in.Om de bara varit några simpla herdar hade de säkert inte fått audiens hos kungen.Det är impo<strong>ner</strong>ande med vilken iver och övertygelse de letade efter den nyfödde.Men överraskande är det att endast de vise männen lämnade staden för att iBetlehem söka efter barnet. Tänk vad blinda översteprästerna och de skriftlärdemåste ha varit! Här går de och väntar på den Messias <strong>som</strong> <strong>hela</strong> Gamla testamentettalar om. Så kommer det några stjärntydare från främmande land och berättaratt de sett hans stjärna. Då citerar de ett avsnitt ur Skrifterna <strong>som</strong> talar om varhan skulle födas, men blir inte nyfikna på vad detta handlar om. De gör ingen ansträngningatt själva följa med.Visst är det lätt att döma dem. Men hur gör jag? Kanske jag är duktig på attveta vad <strong>som</strong> står i Bibeln och hur man hittar i den. Ofta har jag ett färdigt svar påfrågor <strong>som</strong> människor ställer om kristen tro. Jag är kanske med i aktiviteter <strong>som</strong>har <strong>som</strong> mål att föra människor till Jesus. Men behöver jag själv också så att sägagå med till Betlehem och tillbe?När de vise männen väl kommit ut ur Jerusalem på väg mot Betlehem såg deden speciella stjärnan igen. Detta gjorde dem väldigt glada. Med till synes storövertygelse om att de hamnat rätt gick de in i huset och fick se barnet och dessmor, Maria. Utan tvekan och människofruktan föll de <strong>ner</strong> och tillbad det.Trons blick ser det <strong>som</strong> inte är synligt för ett mänskligt öga. Kungarnas kungfår ta emot guldet, vår Överstepräst tar emot rökelsen och vår Frälsare får myrra<strong>som</strong> förberedelse för sin begravning (Joh. 19:39). Bli du också en av de sanna tillbedjarna<strong>som</strong> tillber i ande och sanning! Det är sådana tillbedjare Fadern vill ha.BÖN: Herre, låt mig inte bara vara en <strong>som</strong> pekar på dig för andra utan också självtillber dig med uppriktigt hjärta. Hjälp mig ta dig på orden och tro evangelium.Innehåll3 FRÄLSNINGSVISSHETSTAFFAN LJUNGMAN6 I FOKUSSAM-ARNE NILSSON7 PÅ TRÅDENMED SÅNGBOKSKOMMITTÉN7 KORT & GOTT FRÅN NORGE8 ELIN FÖRSÖKTE JÄMKA IHOP…NILS-GÖRAN NILSSON10 I MÖTET MED…MAGNUS SVENSSON11 KORT & GOTT FRÅN STRANDHEM12 ACK,VÄRMELAND, DU SKÖNAJOSEF & EVA APPELLSTEFAN EKSTRÖMPredikant och byggare, Kristianstad14 MISSIONSNYTT & INFO15 MISSIONSNYTT & INFO16 NATTVARDEN – GUDS GÅVA TILL DIGALVE SVENSSON18 KONFIRMATION I ADDIS ABEBAHANNA-KARIN & WORKNEH HECHAMO18 TEOLOGISKA SEMINARIET I ASELLAOLOF GÖRANSSON19 SITUATIONEN INOM EELCCARLÅKE SÖDERLIND, BENGT HJORT20 SJÄLAVÅRD – OM TIO GUDS BUDGUSTAV BÖRJESSON21 NY BIBELLÄSNINGSPLAN!22 TACK- OCH BÖNEÄMNEN2 TILL LIV 01#2006


Alltid aktuellt ämne • FrälsningsvisshetInte i dig, men iJESUSNågon ser bara synden. Någon ser den inte alls. Och någon är rädd för att vara ’säker’…Det är nödvändigt att vi människor, med samma behov men olika bekymmer,får hjälp till frälsningsvisshet.– KAN HERR PASTORN säga hur man skall bringa en svårligen anfäktadsjäl att tro på nåden?Det kunde han inte, pastor Savonius i Bo Giertz’ romanStengrunden. Han hade ingen hjälp att ge gamle Johannes, <strong>som</strong>låg på sitt yttersta. ”Det är <strong>som</strong> om allt ljus hade gått ifrån honom”,sa skjutsbonden till prästen. ”Han ser bara sina missgärningar,men nåden ser han inte. Han har ögon <strong>som</strong> kattentill att se i mörkret, men för ljuset är han blind.”EN ANNAN BILD ur en senare berättelse i samma bok. Den gamlekyrkoherden har just fått en ny pastorsadjunkt. Ynglingentycker han vill presentera sig ordentligt för sin chef.– Jag vill bara att Farbror skall veta från början att jag är troende.– Såå, du är troende, det var roligt att höra. Vad tror du på då?– På Jesus förstås! ropade adjunkten. Jag menar – jag menar attjag har givit honom mitt hjärta!Då blev gubbens ansikte plötsligt gravallvarligt.– Menar du att det var något att ge honom?– Men Farbror! Om Farbror inte ger Jesus sitt hjärta så kanFarbror inte bli frälst!– Rätt talat, min gosse. Och lika sant är det, att om du tror digbli frälst därför att du ger Jesus ditt hjärta, så blir du inte frälst.Hjärtat, det är en rostig plåtburk på en avskrädeshög. Just ensnygg present! Men där kommer en underlig Herre gående ochförbarmar sig över den usla plåtburken och sticker sin spatserkäppigenom den och petar upp den ur smörjan och tar denmed sig hem. Så går det till…EN TREDJE BILD, denna gång ur verkligheten. Jag är kallad till etthem, där mannen ligger på sitt yttersta. Han har gått troget ibåde kyrkan och missionshuset, men nu har han kommit i själanöd.– Jag vet inte om en sån <strong>som</strong> jag kan bli salig.– Se på Jesus! Han är försoningen för våra synder och för <strong>hela</strong>världens.– Nog vet jag att Frälsaren har försonat allt, men jag vet inteom min tro räcker.– Men du kan veta att frälsningen räcker. Du får lita på vad Jesushar gjort för dig. Det finns något <strong>som</strong> heter frälsningsvisshet.– Så långt kommer jag nog aldrig. Om jag vore säker om Gudsnåd, då vore det inte nåd.Tre själar med tre bekymmerDe här tre bilderna belyser frågan om frälsningsvisshet från olikahåll. Vi har mött tre själar. Den första tvivlar på frälsningendärför att han inte ser något annat än sin egen synd. Med denandra är det tvärtom: han är så säker på sin frälsning att hanfoton: rachel karlssonTILL LIV 01#2006 3


inte alls ser sin synd. För den tredje är det inte synden <strong>som</strong> ärproblemet, utan tron. För honom har tron blivit en gärning,<strong>som</strong> han inte vet om han klarar av. Frälsningsvisshet gör honomnästan rädd, för säker är det farligaste man kan vara.Läs, bed och lev – för att få vetaVad säger då Skriften om frälsningsvisshet? Vi kan börja medJoh. 7:17: Om någon vill göra Guds vilja, skall han förstå ommin lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. Det finnsalltså ett sätt att få veta om tron är sann. Och det handlar inteom att tänka, reso<strong>ner</strong>a eller diskutera, utan om att pröva ihandling. Alltså: låt bli att fundera över om Gud finns, om frälsningenär verklig, om Bibeln är Guds ord. Pröva i stället att göraGuds vilja <strong>som</strong> om Guds fanns och frälsningen var verklig. LäsBibeln <strong>som</strong> om den var Guds ord, bed <strong>som</strong> om det lönade sig.Då kan du hitta vissheten. Den låter sig aldrig finnas utifrån,bara inifrån. Om någon vill göra Guds vilja så ska han förstå.Nästa bibelställe är 1 Joh. 5:13: Detta skriver jag till er <strong>som</strong>tror på Guds Sons namn för att ni skall veta att ni har evigt liv.Vi ska alltså inte bara hoppas utan veta att vi har evigt liv. Ochgrunden för denna frälsningsvisshet är inte främst en lära utanen person, Jesus Kristus. Det är han <strong>som</strong> ger frälsning, och hanger den av bara nåd. Visserligen är förutsättningen att vi tror påhans namn, men tron är ingenting annat än våra tomma händer,<strong>som</strong> vi räcker ut för att ta emot frälsningens gåva. Inte vår prestation,alltså, utan vårt behov.Och så går vi till Paulus i Rom. 5: Vi är stolta över hoppet attfå del av Guds härlighet. … Och hoppet sviker oss inte, ty Gudskärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss denhelige Ande. Här ser vi att vår visshet i hoppet är en gåva avGuds Ande. En gåva, inte något vi själva ska åstadkomma.Anden ger visshet i hjärtatNär det gäller Andens roll i frälsningsvissheten vill jag gärna citeraLuther i en predikan från 1537: ”Så länge en människa intetror kän<strong>ner</strong> hon ingenting – då finns tron inte heller i henneshjärta. Men så gjuter Gud den Helige Ande in i deras hjärtanoch säger det in i dessa, så att vi i sanning vet att det är så, ochinte annorlunda.Målet för predikan, dopet, sakramentet och avlösningen äratt vi skall veta att Kristus har lidit för oss. Därutöver skriverden Helige Ande det in i vårt in<strong>ner</strong>sta, i hjärtat. Ty hos dem <strong>som</strong>hör det tänds en inre låga, så att hjärtat säger: ’Det är förvissosant, om jag så skulle dö hundra gånger om för detta.’”Det är alltså Guds Ande <strong>som</strong> gör tron så levande i oss att denkan bli frälsningsvisshet.Fast då uppstår frågan: hur och när får vi Guds Ande? Dåkan jag inte låta bli att citera Stengrunden en gång till. Det är enorolig själ <strong>som</strong> frågar pastor Savonius:– Hur skall man kunna veta säkert om man är kallad av GudsAnde?Savonius funderade ett ögonblick, så grep han husförhörsboken,prasslade med bladen och läste:– Christina Jonsdotter… jo, du är kallad av Gud själv, ty härstår du upptagen bland hans döpta. Den saken kan du aldrigtvivla på.– Men om man ingenting kän<strong>ner</strong>?– Så kän<strong>ner</strong> Gud desto djupare!Just så är det. Frälsningsvissheten kan inte vara grundad påvåra känslor. Vi får hålla oss till fakta: Jesus har dött till frälsningför <strong>hela</strong> världen, och denna frälsning blev min när jag döptes.Jag behöver inte gå omkring och känna efter om jag kän<strong>ner</strong>mig döpt, jag är det. Inte heller behöver jag känna mig frälst, jagär det. Känslorna skiftar ju stund efter stund, men frälsningenvilar på säkrare grund.Tvivel på den egna tronDärmed har vi avvisat de salighetshinder vi såg i de båda förstabilderna ur Stengrunden. Gamle Johannes tänkte för lågt omFrälsaren, när han trodde att hans synd kunde skilja honomfrån Guds kärlek. Den unge pastor Fridfeldt tänkte för högt omsig själv, när han trodde sig kunna vinna frälsningen genom attge Gud sitt hjärta <strong>som</strong> present. Frälsningsvissheten måste grundaspå Jesus allena.Men vad ska vi säga i det tredje fallet? Där hade vi en man<strong>som</strong> visste att han var försonad med Gud genom Jesu blod, men<strong>som</strong> inte visste om han hade tagit emot försoningen i en rätt tro.Jag kan tänka mig ett samtal med honom ungefär så här.– Du vet ju att Jesus gav sitt liv för att frälsa syndare. Har han4 TILL LIV 01#2006


– Ja, men om jag inte kan tro det rätt? Det står ju för att var ochen SOM TROR på honom inte skall förgås…– Nu ska jag ställa den avgörande frågan: Behöver du frälsningen?Vill du ha den?– Ja nog vill jag det. Det är ju därför jag har sånt bekymmer.– Då säger jag: det bekymret, det behovet, den viljan är din tro.Tron är <strong>som</strong> att räcka fram sina tomma händer mot Gud. Merkan ingen människa göra, och mer har aldrig Gud begärt. Förstårdu? Allt ger han dig av bara nåd: syndernas förlåtelse, livoch salighet. Allt detta är ditt. Vill du ha det? Viljan att ha detkallas tro.– Jo, nog vill jag – men varför kän<strong>ner</strong> jag mig så ängslig då?– Därför att det finns en fiende <strong>som</strong> vill ta ifrån dig din tryggaförvissning om vad Jesus har gjort för dig. Men det ska han intefå göra! Du är ju döpt till frälsning och evigt liv. Och nu kan duvara viss om att varken liv eller död eller några krafter i djupetskall kunna skilja dig från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre(Rom. 8:38–39).sagt Det är fullbordat, så kan varken du eller jag ta något därifrån.– Ja, men hur ska jag kunna veta att detta gäller mig?– Står det inte Så älskade Gud världen att han utgav sin enföddeSon? Hör inte du till världen? Då kan du förstå att det var digGud älskade, att det var för dig han utgav sin Son, för att du inteskulle förgås.Visshet i FrälsarenNu har vi nått slutet av dessa rader, och allt jag vill säga dig omfrälsningsvisshet kan sammanfattas så här: ”Ängsliga hjärta,upp ur din dvala! Glömmer du alldeles bort vad du har? Frälsarensvänskap, nåd och gemenskap. Ännu han lever, densammehan var.” Förstår du? Du tänker så mycket på vad du inte har:hur du saknar tro, fromhet, frälsningsvisshet, så du håller på attalldeles glömma bort vad du har. Frälsarens vänskap, nåd ochgemenskap! Det är ju där din frälsningsvisshet ska grundas, intei dig men i honom. ”Upp då ur dvalan, ängsliga hjärta! Glöminte alldeles bort vad du har! Även den timma tjockaste dimmasolen fördöljer, är solen dock kvar.”Det kan väl hända att det blir lite dimmigt för dig ibland.Men det gör inget att du inte är någon stjärna, så länge baraSolen är kvar. Nu är den faktiskt kvar, och så länge du integlömmer bort det kan du ha frälsningsvisshet. Inte i dig, men iHonom.STAFFAN LJUNGMANPräst, OsbyBoktipsKÖP BÖCKERNA PÅ BV-FÖRLAG 0435-521 77 WWW.BV-FORLAG.SEStengrundenBo GiertzFörsamlingsförlaget. Inb. 320 sid.Bo Giertz ständigt efterfrågade romanrymmer både själavård och gripandeberättelser. Fromhetslivet i en landsortsförsamlingskildras under tre olikaepoker: upplysningstiden, den storaväckelsen på 1800-talet och 1900-talets mitt. Boken ger en god undervisningom kristen tro, <strong>som</strong> håller attleva och dö på – en bok <strong>som</strong> pekar påJesus allena. Boken <strong>som</strong> alla måsteläsa många gånger. 99 kr (197kr)Talet om korset– Guds kraftEn Giertzbiografi. Rune Imberg m flFörsamlingsförlaget. Inb. 484 sid.Den hittills mest omfattande Giertzbiografin där enmängd bidrag – personliga, teologiska, litterära – gerläsaren en mångfasetterad bild av den rikt begåvadepersonlighet <strong>som</strong> Bo Giertz var. En NY BOK i vilkenman kan läsa om hur det var att ha Bo Giertz <strong>som</strong> fareller att efterträda honom; om hur Bo Giertz teologiskatänkande växte fram och om hans omfattande författarskap;vilken betydelse Bo Giertz haft i utlandet; omBo Giertz och kampen om kyrkan samt till sist den predikan<strong>som</strong> kallats hans ”andliga testamente”. 270 krTILL LIV 01#2006 5


I fokusFriskt mod, luthera<strong>ner</strong>!MISSIONSSÄLLSKAPET BIBELTROGNA VÄNNER har blivit den ideellaföreningen Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vän<strong>ner</strong>.Namnbytet kan te sig djärvt med tanke på hur ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>av liberalteologer har släpat den evangelisk-lutherska fanan ismutsen. Men framför allt ställer det nya namnet frågan om bekännelsetroheti fokus.Hur genuint lutherska är vi egentligen inom ELM? Och hurlutherska bör vi vara? Måste inte god lutherdom utmärkas avdet <strong>som</strong> ursprungligen kännetecknade reformationen? På fråganvad <strong>som</strong> var det väsentliga i denna har man svarat: Återupptäcktenav evangelium! För en lutheran bör således evangeliumstå i centrum. Men evangelium är nu inte vilket ”kärleksbudskap”<strong>som</strong> helst.”Evangeliet är till sitt egentliga väsen en predikan om Gudsnåd och godhet för Kristi skull”, säger Konkordieformeln. OchMartin Luther sammanfattar mästerligt det glada budskapetsinnehåll i förklaringen till Andra trosartikeln.Evangelium måste emellertid återupptäckas av varje ny ge<strong>ner</strong>ation,och här är just Lilla katekesen fortfarande ett utmärkthjälpmedel, den mest lättillgängliga av de lutherska bekännelseskrifterna.Men det finns fler, och man kan undra om dessainte under senare tid kommit att utgöra en sorgligt försummadkälla till väsentlig kunskap.Men vågar man rekommendera de lutherska bekännelseskrifternatill studium? Skulle det inte kunna uppfattas <strong>som</strong> ettutslag av partisinne? Kanske lugnare att inrikta sig på s.k. ’klassiskkristen tro’, dvs. sådant <strong>som</strong> alltid trotts överallt… Nej,bort med sådan defaitism! Dylik ängslan vittnar mest om bristandeinsikt i bekännelseskrifternas karaktär.I ett föredrag om den Augsburgska bekännelsen påpekar professorBengt Hägglund bl.a. följande: ”Den vid riksdagen iAugsburg framlagda texten var från början inte avsedd <strong>som</strong> enbekännelseskrift, allra minst <strong>som</strong> en ny bekännelse eller ett nyttsamfunds, en partikularkyrkas, bekännelse. Den var snarast enförsvarsskrift, avsedd att visa, att den ståndpunkt, <strong>som</strong> de evangeliskaförsamlingarna intog och <strong>som</strong> de inte kunde ge avkallpå, efter<strong>som</strong> den överensstämde med Guds ord, var den inomkyrkan alltid giltiga, ’katolska’, dvs. allmänneliga tron.”Det var alltså just till trons försvar reformatorerna agerade.Bekännelseskrifterna är till sin natur apologetiska. (En viktigskrift bland dem har t.o.m. namnet Augsburgska bekännelsensapologi.)Många kristna ungdomar visar stort och växande intresse förapologetik. Det är bra – sanningen förtjänar att försvaras. Menvarför är man så ivrig att gå över ån efter vatten? Helt klartfinns det åtskilliga framstående bibeltrogna reformerta teologer,men inte har de monopol på apologetik! Risken är att manfår en del skräp på köpet om man rekvirerar alla sina apologetiskavapen från deras depåer.De lutherska bekännelseskrifterna är till mycket nyttiga. Depåmin<strong>ner</strong> oss t.ex. om att man inte kan säga ja till sanningenutan att samtidigt säga nej till lögnen. – Sanningen själv sättergränsen för hur hänsynsfull och tillmötesgående man kan vara.– De ger andlig klarsyn och råg i ryggen när det gäller att avslöjafalsk lära. De har gett gångna tiders luthera<strong>ner</strong> – och kan ge nutidabekännare – sunt självmedvetande och stor frimodighet.Låt oss alltså förkovra oss i det lutherska arvet! I Hälsningfrån Församlingsfakulteten, nr 6/05, ger rektor Rune Imbergexempel på den rätta frimodigheten när han skriver: ”Naturligtvismakar inte de statliga utbildningsmonopolen och den rådandeuniversitetskulturen (särskilt då det agnostiska vetenskapsparadigmet)godvilligt på sig. … Samtidigt är vi luthera<strong>ner</strong>syn<strong>ner</strong>ligen privilegierade: På det akademiska och teologiskaområdet har vi ett syn<strong>ner</strong>ligen rikt och gediget arv att slåvakt om. Det är helt enkelt så, oberoende av vilket land dethandlar om (det är också min erfarenhet från Afrika), att bibeltrogenluthersk teologi nästan alltid står mycket stark i den akademiskavardagen om man jämför med andra traditio<strong>ner</strong>.”Så ska det låta!SAM-ARNE NILSSON• I FOKUS är tidningens ledare. Redaktionen, olika ansvarig-perso<strong>ner</strong> ochPer-Martin Hjort skriver lik<strong>som</strong> Henrik Åström, <strong>som</strong> välkomnas <strong>som</strong> nyskribent. Varmt tack till Petter Kollberg för alla de år han skrivit!• ÖPPET FORUM är en spalt för läsarens tankar och synpunkter. Över någotdu läst i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> eller Begrunda, om något i samtiden <strong>som</strong> vi bör skärpa uppmärksamhetenpå. Ett gott samtal i god ton, med respekt för varandrasåsikter, är något att eftersträva. Mejla till till.liv.red@telia.com eller skriv till<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 Lund.grafisk designbyrå böcker tidningar årsredovisningar bokomslag annonsergrafiska profiler logotyper affischer cd-konvolut broschyrer webbdesignwww.designforlivet.se6 TILL LIV 01#2006


Kort & gott • Nordisk apologetikkonferensLyssna – förstå – förmedlaNÄTVERKET NORDISKA INRE-MISSIONSRÅDET (vari ELMingår) inbjöd tillsammansmed Mediehøgskolenskurs- og kompetansesentertill ”apologetikk-konferanse”för lärare, journalisteroch förlagsfolkunder rubricerat tema.Konferensen är den andrai en serie <strong>som</strong> syftar framtill en större nordisk konferens2007.Från ELM-sammanhangdeltog redaktören för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>samt undertecknad. Det var en ny upplevelseför mig att komma till det norskaSörlandet och Kristiansand. Resanbörjade i mörkret på Gunnesbo stationi Lund den sista måndagen i novemberoch gick söderut mot Malmö och viaÖresundsbron till Kastrup. Därifrångick det hurtigt till Kristiansand i kabinöver Kattegatts mörka vatten.Ett femtiotal deltagare från de nordiskaländerna hade hittat till Kristiansandoch Luthersk MisjonssambandsMediehögskola. Öppningsföredragettog oss med på en personlig resa medfinske Leif Nummela in mot frågornaom varför jag tror och varför tvivlar.Skiljer sig tvivel från otro eller är det ettoch detsamma? Leif Andersen frånDanmark talade om den postmodernamänniskan, <strong>som</strong> likt mannen i Aramisparfymreklameninte säger <strong>som</strong> Descartes:”I think, therefore I am” utan:”I sense, therefore I am.” Andersen utmanadeoss att fundera över hur en sådankänslofokusering hos lyssnarenkunde ge anledning till omvärdering avutformningen av förkunnelse och evangelisation,om det är så att lyssnarensnarare upplever än reflekterar.Konferensen bjöd även på föredragom Jesus respektive Paulus <strong>som</strong> apologet.Att få lov att betrakta Jesus <strong>som</strong>apologet var ett nytt och spännandeperspektiv. En filosof av facket kundevittna om att religionsfilosofin på senareår har blivit ett nytt stort universitetsämneoch att de kristna filosoferna– särskilt i USA – har getts möjlighet attpå ett inte obetydligt sätt bidra till detakademiska samtalet. De förmenta ochfoto: flemming stidsen, tro & missionNIR – NORDISKT INREMISSIONS-RÅD, ett forum för inremissionsrörelseri Norden och ett organ därapologetiska frågor behandlas ocharbetsseminarier anordnas.reella riskerna för enung kristen att ge sig ikast med filosofiskastudier kan mot bakgrundhärav nu bedömasvara något mindreän tidigare. Andra föredragunder tredagarskonferensenbehandladeden eventuella inverkantsunamin ellerDa Vinci-koden skullekunna tänkas ha haftpå kristendomens ställningoch trovärdighet.Det var en stor förmån att få delta ikonferensen. Några reflektio<strong>ner</strong> vill jagdela. Naturligtvis finns det ge<strong>ner</strong>ellt enviss tolerans för dem <strong>som</strong> har ett störreintresse för apologetik. Men att apologetikenskulle ha ett viktigt ärende tillinremissionsrörelserna i Norden i stortkan nog kännas främmande för någon.Det är därför värt attlägga märke till attinitiativet till dennaserie konferenser iapologetik kommerfrån perso<strong>ner</strong> utanförEspen Ottosen,Norge, informationsledarepåNLM och medlemi arrangörsgruppen.den mindre kretsenav ”apologetikentusiaster”.Personligen kan jagse flera skäl att funderaöver behovet avfördjupat apologetikarbete.En uppdatering av kristen trotill en ny tid är nödvändig för varje ge<strong>ner</strong>ation.En apologetisk orientering ärgrundläggande för att en sådan uppdateringinte skall resultera i urvattningeller marginalisering. Kulturuppdrageteller det världsliga regementets kallelseförpliktar den kristne till att sätta sig ini vad <strong>som</strong> försiggår i den värld hon leveri. Apologetiken utgör bron mellandet inre livet och det yttre livet i världen.Jag anser det slutligen vara en intealltför vågad hypotes att kyrkans marginaliseringi Sverige i dag inte hade varitså uttalad, om en djupare apologetiskförankring och förståelse hade funnitsetablerad.foto: eva anderssonPETER HENRYSSONRedaktör för BegrundaLova Herren – på nytt!Varför görs en översynav sångboken?Motionen uppgav att LH iblandundviks och av en del inte anses haså stort värde samt att några tyckeratt den inte är aktuell längre – blandannat på grund av att sångerna ärsvårtillgängliga. Syftet är att sångskatteni LH ska leva vidare och bli flitigt användockså av kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>. Be för Lova Herrenoch <strong>hela</strong> projektet med att förnya den!Hur långt har arbetet kommit?För att få en uppfattning om åtgärdsbehov har vibörjat gå igenom sångerna fram till nr 386. Vi harförsökt betygsätta bland annat melodi, text och popularitet.Någon gång efter <strong>som</strong>maren 2006 tillsättskommittéer eller knyts till gruppen perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> hargoda kunskaper för text- och musikrevidering och ärbegåvade med både tålamod och uthållighet.Hur omfattande är revideringen?I planen ingår såväl språklig <strong>som</strong> musikalisk översynav sångerna, men den öppnar också för nya sånger.Barnsånger, tonsatta bibeltexter och sånger från andranordiska länder har efterlysts.De sånger <strong>som</strong> är mycket svårbegripliga samt avsnittetSånger att läsas lyfts bort. Avsikten är också attförse sångbokens textutgåva med noter och ackord.Ålderdomliga ord och uttryck vill vi, så långt detgår, ersätta med dagsaktuella. Vissa ord betyder intesamma sak i dag <strong>som</strong> när texten skrevs och kan avden anledningen inte behållas. Teologiska och bibliskamotiv måste vi däremot vara rädda om, men de behöverkanske i något fall förklaras i fotnot.Vilka sånger kommer att finnas kvar framöver?De flesta, men en del revideras språkligt. Nya sångerbedöms på samma sätt <strong>som</strong> de nuvarande. Ett krav äratt sångerna överensstämmer med Bibeln och harmonierarmed den evangelisk-lutherska läran. Sångernabör också ha visat prov på flerårig hållbarhet. Vi återkommernär det blir dags att lämna förslag på sånger,därefter ges de ut <strong>som</strong> provutgåva för synpunkter.Hör gärna av er till anders.i.falketorp@telia.com,karna.arvid@telia.com, joh.astrom@home.sePå trådenVid ELMs årsmöte 2004 bifölls en motion om revideringav sångboken Lova Herren (LH). ELMs styrelseantog därefter en plan <strong>som</strong> anger ramarna för arbetet.En första målsättning är att arbetet ska vara klartinom fem år. Uppdraget har getts till en kommitté<strong>som</strong> består av Anders Andersson (representerarMellansverige), Karna Arvidsson (Skåne) och JohanÅström (Västerbotten).EVA ANDERSSONTILL LIV 01#2006 7


Reflekterande reportage • På besök i Värmlandfoto: roland gustafssonElinförsökte jämka ihopsin filosofi med kristendomenI Säffle i Värmland bor missionsvännen Elin Eliasson. Hon är 95 år, är insatt i Platons idélära och harpå egen hand lärt sig latin. Men det <strong>som</strong> bär genom livet är Guds löften och hans nåd.ELIN ELIASSON I SÄFFLE tar emot ELMs predikanter <strong>som</strong> på predikoturbesöker Värmland tre – fyra gånger varje termin. Närundertecknad kom till Säffle en fredagseftermiddag i oktober,hade Elin dukat fram en utsökt middag i sitt trivsamma kök.Det var god tid till att äta och samtala före predikan kl. 16. Efteren stund säger Elin frågande:– Tror du att Gud glömt mig? Jag är ju så gammal att nästanalla mina jämnåriga vän<strong>ner</strong> har fått flytta in i evighetens värld.Elin fyllde 95 år i april. Samtidigt vet Elin att Gud inte glömthenne. Hon är glad för besök, och för mig <strong>som</strong> predikant ochvän är det stärkande att samtala med Elin, <strong>som</strong> är skarptänktoch pigg och har en oerhörd livserfarenhet.Missionär i VärmlandElin berättar om prästen <strong>som</strong> hon gett Rosenius dagbetraktelsertill. På julottan fick han oförberedd rycka in efter<strong>som</strong>hans kyrkoherde, <strong>som</strong> egentligen skulle tjänstgöra, blivit sjuk.Då läste prästen Rosenius ’dagstycke’ för Juldagen till mångakyrkobesökares glädje och uppbyggelse. Elin har delat utmånga ”Rosenius husandakt” till olika människor.En av församlingens präster, <strong>som</strong> flyttat från orten, ringdeElin efter maken Ver<strong>ner</strong>s död och påminde om att nu var Ver<strong>ner</strong>iklädd den vita skruden. Kristi rättfärdig ägde han här i tiden,och nu vilar såningsmannen medan skörden kommer efter.I Lund, Norrland och RödmossenI unga år arbetade Elin bl.a. i Lund på ett boende för senildementa.Då tog Elin musiklektio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> kostade tre kronor. NärElin saknade pengar gick hon till Stampen och pantsatte sittstrykjärn och fick ut sex kronor.– Det var inte alltid så lätt, men det var spännande tider, sägerElin med glimten i ögat.Elin berättar om när Ver<strong>ner</strong> var sjuk i tuberkulos och skulleha luftombyte. Då flyttade makarna från Norrland till Rödmossensmissionshus i Skåne. Elin tog hand om skötseln av etttunnland betor hos John Engström. På hösten plockade honoch Ver<strong>ner</strong> äpplen i Ingelsträde hos Einar Christensson.Latin för nöjes skullElin har läst och lärt sig olika språk genom självstudier. Hon läsertyska, engelska, franska och på senaste tiden läser hon ocksålatin.8 TILL LIV 01#2006


Jag kunde inte tänka mig,trots alla predikningaroch allt jag hört,att Gud skulle stiga ned<strong>som</strong> människa och dö på ett kors.– Jag läser latin för nöjes skull. Det är så roligt!Fransk litteratur har intresserat henne och hon näm<strong>ner</strong> författare<strong>som</strong> Pascal.– Ibland kan jag fundera överom det är synd mot Gud ochövermod med min studieiver,säger hon.På fredagskvällen frågar jag Elinom hon kan tänka sig att ställaupp på ett reportage i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>. Eftervissa protester blev det så, attvi var redo för intervju på lördagsmorgonen.Elin berättar”Jag är inte kommen från ett såkallat läsarehem, men vi hade predikanhemma i Karlskrona. Detkom predikanter från NordöstraSkånes Missionsförening. Man kanta emot predikanter utan att vara en levande kristen. Det varinte den andan i hemmet. Men jag fick i varje fall höra Gudsords predikan hemma.Det fanns på 1800-talet ett barnhem i Stockholm dit oönskadebarn fick lämnas. Det var barn från överklassen. Det fannsen familj i Blekinge <strong>som</strong> tog emot en liten pojke därifrån. Denpojken blev min farfar. Min morfar var smed och kom antagligenfrån vallonsläkt i Frankrike. Jag fick ingen utbildning ochgick knappt ut folkskolan.– DET FANNS RIKLIGT MED LITTERATUR på bibliotek och jag gickdit och lånade böcker. Jag fick smak för poesi och filosofi ochförsökte tränga in i Platons och platonismens idévärld. Platonismeninnebär att Gud finns <strong>som</strong> saltet i vattnet men inte ärnågon personlig Gud. Jag kunde inte tänka mig, trots alla predikningaroch allt jag hört, att Gud skulle stiga ned <strong>som</strong> människaoch dö på ett kors.– JAG BESÖKTE PREDIKOLOKALER och fick bl.a. höra Axel B.Svensson predika. ’Gå in genom den trånga porten’, poängteradehan gång på gång. Då kände jag att jag var på väg till förtappelsen.Jag ville inte lämna min tankevärld men för säkerhetsskull försöka jämka ihop det kristnabudskapet med min filosofi.Ifall jag skulle dö så skullejag väl ändå bli salig! Berättelsenom den rike ynglingenbrände i mitt inre. För den rikeynglingen gällde det pengar. Förmig gällde det mitt livs inre skatt.I mötet med en människa fickjag höra: ’Du är inte född pånytt’, och jag kom in i ett mörker:Det är omöjligt för mig att bli salig,jag hamnar i förtappelsen. Jagminns ett ord ur Hannas lovsång:Herren dödar och ger liv och för tillhelvetet (1 Sam. 2:6). Så kände jagdet. Inga ord kan beskriva en sådanångest. Jag upplevde det <strong>som</strong> om jagvar övergiven av Gud.Tidningen Pietisten låg i min närhetoch jag slog upp den och ögonen föll på orden: Vänd dig tillmig, ty jag förlossar dig. Det blev till min hjälp.”Guds nåd är nogElin tänker på alla <strong>som</strong> i dag sjunger lovsånger, inte minst deunga. Har de blivit knäckta så att behovet av frälsning blivitstort och nödvändigt? Sjunger de av hjärtat?– I MIN SENA AFTON och under alla de omständigheter <strong>som</strong> följermed en sen levnadsafton vill jag i förundran och tacksamhetöver Guds tålamod med mig under ett långt liv utbrista:Guds nåd är mig nog! Det går upp och det går <strong>ner</strong>, men Gudslöften gäller. Min nåd är dig nog, avslutar Elin.MED TACKSAMHET TILL GUD för att jag fått möta Elin och fått delav Guds nåd och kärlek genom henne, önskar jag att ni alla <strong>som</strong>läser detta kommer ihåg henne i era förbö<strong>ner</strong>.NILS-GÖRAN NILSSONPredikant, ÅstorpTILL LIV 01#2006 9


I mötet med – Kerstin BengtssonAllt i allo – till för mångaDe allra flesta <strong>som</strong> har varit på Missionsgården Strandhemvet vem Kerstin Bengtsson är. Hon har sin hand medi mycket av vad <strong>som</strong> händer på missionsgården. Hon ärnågot av ansiktet utåt och tar emot dem <strong>som</strong> kommer dit.Men vem är hon egentligen? Hur ser hon på Strandhem?Vad tycker hon är viktigt i livet?VI SITTER I STRANDHEMS MATSAL en mörk och ovanligt kall torsdagskvälli november. Kvällsmaten, tillagad av Kerstin dennakväll, är precis avslutad. Vi börjar med att samtala om arbetetpå gården. Kerstin kom till Strandhem den 15 augusti år 1989.– Hur såg dina arbetsuppgifter ut då?– Då handlade det, lik<strong>som</strong> nu, mycket om att svara i telefonoch ta emot bokningar. Jag arbetade också i köket och så hadejag hand om logementen och städningen av dem.Kerstin lämnade sin lärartjänst <strong>som</strong> hemkunskapslärare iHelsingborg till förmån för Strandhem. Tjänsten hon tillträddevar nyinrättad och tanken var att hon skulle vara värdinna ochansiktet utåt. Som utbildad hemkunskapslärare har hon bibehållitryktet om den goda mat <strong>som</strong> serveras på gården.Då Kerstin var barn, drev hennes föräldrar ett pensionat i Fasalt,Örkelljunga, där hon växte upp och även bor numera.Ända sedan barnsben har hon alltså erfarenhet av gårdsverksamhet.FAKTA OM Kerstin Maria Bengtsson.YRKE: Husmor på Missionsgården Strandhem.BOR: Fasalt, Örkelljunga.TRE SAKER KERSTIN GILLAR: Trädgårdsarbete,korsord och stekt fläsk med löksås.TRE SAKER KERSTIN INTE GILLAR:Oärlighet, rasism och salt godis.VIKTIGT I LIVET:Att tro att Gud bär. Att se alla människor.Ett hem för alla– Hur har din situation förändrats under dina sexton år här?– I dag har jag lämnat mycket av köksarbetet ifrån mig ochtagit över ansvaret för ekonomin. Framför allt har den externagästverksamheten ökat. 1989 kom det inte många utomståendegrupper hit, det gör det nu och jag tycker det är väldigt roligt.Gården ligger mycket vackert vid Hjälmsjön med fin naturrunt omkring. Kerstin trivs mycket bra med att välkomna ochta hand om de gäster <strong>som</strong> kommer, och i dag är hon ansvarig förgästverksamheten. Hon ser gärna att Strandhem är ett hem föralla, både för grupper från ELM och för andra. Att Strandhemska fungera <strong>som</strong> missionsstation och få betyda något för dem<strong>som</strong> vistas här, tycker hon är viktigt.– Vi har mycket resurser till att ta emot folk och det är roligtmed de kurser <strong>som</strong> anordnas.Kerstin betonar betydelsen av att det finns en missionsgård därFakta om Missionsgården StrandhemANTAL SÄNGAR: 90.ANTAL RUM: 30.ANTAL PLATSER I MATSALEN: 100(det går med 120 på läger).ANTAL PLATSER I HÖRSALEN: 120.ADRESS: Smålandsvägen 48,286 35 Örkelljunga.TELEFON: 0435-500 77.MAIL: info@strandhem.nuHEMSIDA: www.strandhem.nubarn, ungdomar och äldre kan samlas i kristen anda kring GudsOrd. Läger, bibeldagar och liknande är en stor del av gårdensverksamhet, och detta har nu präglat Strandhem i drygt 60 år.Kerstin gläds också åt bibelskolan. Den ger en puls i tillvaron,och när folk bor på gården blir den mer levande.– Om vi endast fungerade <strong>som</strong> en gästverksamhet, skulle detinte vara lika meningsfullt att driva gården.Gud är medUnder åren har bönhörelse och Guds välsignelse fått bli allt klarareoch mer konkret för Kerstin.– Att Gud verkligen hör bön och att han välsignar är gott attveta. Det ger en trygghet i tillvaron att veta att Gud bär.I dag är Kerstin något av en veteran på Strandhem, hon harvarit här länge och kan stället bra. Hon trivs bra och hoppas attgården även framöver ska få bli till välsignelse för människor.MAGNUS SVENSSONElev på Strandhems Bibel- och lärjungaskola• I MÖTET MED GUDS ORD fortsätter. Tack till Per-Olof Nilsson och KerstinJohansson (även februari) <strong>som</strong> nu skrivit i två år. Eva Heikki och DanielRingdahl fortsätter 2006 och vi hoppas även på någon ny skribent.Några gånger pla<strong>ner</strong>as I mötet vara ”med en medmänniska”. Mycketpositiv respons har inkommit till tidningen över intervjuer <strong>som</strong> gjorts, och vivill därför lite oftare i kort form skildra möten med människor <strong>som</strong> på olikasätt själva ’mött Guds ord’ och vill leva efter det.10 TILL LIV 01#2006


Kort & gott • StrandhemEn dag rätt i tidenVI VAR ETT FYRTIOTAL perso<strong>ner</strong>,inkl. eleverna på bibelskolan,<strong>som</strong> en lördag i november samladestill temadag på Strandhem.Dagen leddes av Berit Simonsson,inspiratör från Oasrörelsen.Temat Bibelläsningvidgades till att omfatta ävenvår inställning till Bibeln och vardärför rykande aktuellt. Vi varju mitt inne i en pågående debatti efterdyningarna av kyrkomötesbesluteti homosexfrågan.Dagen blev en uppmuntran tillatt frimodigt lita på Bibeln – ochvi fick bl.a. höra följande:I BIBELN MÖTER VI GUD OCH SAMMALEVANDE ORD <strong>som</strong> en gång skapadehimmel och jord – och detär fast och värt att lita på ochdet har en förankring i historien,i vår jordiska verklighet. Menvår fiende djävulen är intresseradav att bryta <strong>ner</strong> Bibeln ochvår tillit till den. Han arbetarfrenetiskt. Ormens bibelsyn är:Skulle Gud ha sagt? För ormenvisste vad Gud hade sagt menville inte lyda.VÅR INSTÄLLNING TILL BIBELN SKAVARA KÄRLEK OCH VÖRDNAD – såska vi läsa och försöka förståden. I dag betyder ”att tolka”Bibeln närmast att anpassa dentill vår egen tid. Det <strong>som</strong> intepassar med samtiden kan strykas;det kan stämma för andratider. Så har kristenheten aldrigtidigare gjort – i dag gör mandet. Men då blir allt relativt. Vibör i stället använda denlutherska principen att ”låtaskrift förklara skrift”, och vi fårockså ta hjälp av kyrkans 2000-åriga tradition och de troendesgemensamma förståelse.GUD ÄR EN KONKRET GUD OCH DEN-SAMME I GT SOM I NT. Han är helig ibåde GT och NT. Det är fruktansvärtatt falla i den levandeGudens händer (Hebr. 10:31).Vi kan inte närma oss Gud utanatt förtäras, men han har självordnat ett sätt: Han har sänt ossJesus. I ingen annan finns detfrälsning (Apg. 4:12).DET SÄGS OFTA ATT ”BIBELNS ÖVER-ORDNADE PRINCIP ÄR KÄRLEK”.Dåmåste vi invända: Ja, Guds kärlek.Han säger: Kom <strong>som</strong> du är,men du behöver inte förbli <strong>som</strong>du är. – För han har tagit vårtsynd på sig.NÄR DET GÅR TRÖGT MED BIBELLÄS-NINGEN – LÄS ÄNDÅ! Gud byggerett förråd inom oss. Sen villHjälparen påminna oss om detvi läst. Läs Bibelns ord i ödmjukhetoch öppenhet och i tillittill att det är inspirerat av GudsAnde!KAN DÅ FÖLJANDE HÄNDA IGEN?Och Guds ord hade framgångoch antalet lärjungar i Jerusalemökade kraftigt. Även en stor skarapräster blev lydiga mot tron(Apg. 6:7). Be att Guds ord harframgång och blir ärat, också iSverige! Runt om i världen kommertusentals människor till tro,dagligen.EVA ANDERSSONillustration: berit simonssonfoto: fredrik hectorEn lärjungaskola för livetLärjungaskolan 2005–2006.På stenen: Paul Johansson, Sofie Glendert. Mittenradenfrån vänster: Susanna Sandström, Jakob Andersson, Johan Svensson, MikaelGustafsson, Peter Storgaard Andersen, Carl-Marcus Ekström. Nedre raden frånvänster: Magnus Svensson, Hanna Flink, Boel Andersson.• KORT & GOTT fortsätter att skildra vad <strong>som</strong> händer runt om i landet –möten med Gud och människor, läger och bibeldagar <strong>som</strong> fyller på.Skriv gärna kort om enkla händelser! Bidrag välkomnas!STRANDHEMS BIBEL- och lärjungaskolahar avslutat höstterminen.Vi har elva elever dettaläsår, och de kommer från Skånei söder till Dalarna i norr. Vi hararbetat med många olika teman:frälsningshistorien, trons mönster,bön och bibelläsning, tretemaveckor om Jesus, religio<strong>ner</strong>och livsåskådningar, människosyn,ledarskap samt i slutet avterminen Andens gåvor ochfrukt.Att arbeta i teman har den fördelenatt man hin<strong>ner</strong> fördjupasig i ett speciellt område av denkristna tron varje vecka. För lärarenär det en utmaning att försökabelysa ett ämne ur olikasynvinklar: Bibelns budskap,kyrkans lära, mötet med vårsamtid, själavårdande aspekter,apologetiska aspekter och inteminst utmaningen att omsättadet man lär sig i livet! Det är enprocess <strong>som</strong> är utvecklande bådeför eleverna och för oss lärare!Lärare på Strandhems Bibelochlärjungaskola är lik<strong>som</strong> tidigareLars-Åke Nilsson, FredrikHector, Joakim Hector, MarkusHector och Lena Röstin. Av osshar de tre förstnämnda kontinuerligundervisning medan Markusär på Strandhem ungefär varfemte vecka och Lena har själavårdvarje måndag. Dessutomhar Lena och Joakim personligasamtal med eleverna.Vi ser nu fram emot en ny termin!En stor del av vårterminenhar fokus på mission, och i februari-marsgör vi en fyraveckorsstudieresa till Etiopienoch Kenya. Var gärna med oss iförbön, det är ett stort projektatt åka iväg en stor klass på enså omfattande resa!FREDRIK HECTORLärare på Bibel- och lärjungaskolanTILL LIV 01#2006 11


Reflekterande reportage • På besök i VärmlandVästanviks nyrenoverademissionshus.Leif och Lennartefter ett LP-möte.foton: eva appellAck Värmeland, …dess dalar och skogge mig tystnadens ro…Ja, där vill jag bygga och bo…Så vet jag, att aldrig jag mig ångrar …Ack, Värmeland, du sköna…En helg under hösten 2005 åkte familjen Josef och Eva Appell från Skåne till Värmland, för att bl.a.besöka orter där ELMs predikoverksamhet på senare år blivit allt mindre. De fick se, att med öppenhetför lokala behov samt nya grepp och samarbete mellan kristna från lite olika traditio<strong>ner</strong>,finns det nya möjligheter.DEN FÖRSTA PROGRAMPUNKTEN för helgen var ett ’LP-möte’ i S:tMikaels kapell i Torsby. Jonny Bjuremo inledde mötet och sedantog sången vid. Lokalen var liten och sången stark så attden nästan lyfte taket. Inte minst de tre gitarristerna bidrog tilldetta. Två av dem är f.d. missbrukare och en av dem, Lennart,diktar sånger om Jesus. Vi sjöng en av hans sånger under kvällen.Bibelläsning, bön, vittnesbörd och sång varvades. Vi fickhöra starka vittnesbörd om Jesus. Gemenskapen verkade varmoch in<strong>ner</strong>lig och vi kände oss välkomna.Gudstjänster och diakoni hand i handS:t Mikaels församling kom till efter att några samlats till bibelstudiumden 11 september 2001. Man fick snart en önskan omatt också kunna fira gudstjänst och började då söka efter lokal.Efter nej från ett par församlingar hittade man en egen källarlokali ett hyreshus. I mars 2003 invigdes så S:t Mikaels kapell iTorsby, och ni firas det gudstjänster där i Lutherstiftelsens regi.LP-kontakten (se faktaruta) invigdes i oktober 2003 och ärS:t Mikaels församlings diakonala verksamhet i Torsby.Jonny Bjuremo, predikant i ELM-BV och prästvigd 1998 avbiskop Bertil Gärt<strong>ner</strong> för tjänst i Eritrea, är anställd präst i S:tMikaels församling. I arbetet ingår att vara föreståndare förLP-kontakten. Carina Bjuremo är bland mycket annat barnledareoch kantor i församlingen – förutom lärare på den kristnafriskolan Frykmansskolan i Sunne.LP-verksamhetenLP-VERKSAMHETEN BEDRIVER missbrukarvård på kristen grund. Detfinns sex behandlingshem runt om i landet där man erbjuder rehabiliteringför missbrukare av alkohol, narkotika och läkemedel. Vid hemmenfinns kompetent och erfaren personal. Vården är inriktad på personligoch andlig utveckling och innehåller arbetsträning, sa<strong>ner</strong>ing avekonomi, pla<strong>ner</strong>ing inför framtiden (drogfritt liv, bostad, arbete, socialtkontaktnät).Inom ramen för LP-verksamhetens arbete finns ett 60-tal kontaktcentra,dvs. ’Öppet hus’-verksamheter med främst rådgivning ochdagverksamhet på programmet. Ett av dem finns i Torsby. Kontaktcentrenoch behandlingshemmen kompletterar varandra. Inte sällanhar den vårdsökande vid något av hemmen haft en första kontaktmed just någon av LP-kontakterna. Dessa fyller också en mycket viktigfunktion i eftervården. Här får man hjälp att efter behandlingenhitta en fungerande vardag.Målsättningen är att med den kristna tron <strong>som</strong> grund ge en andlig,medicinsk och social rehabilitering till ett drogfritt och normalt fungerandeliv.LP-verksamhetens erfarenhet är, att när socialt och andligt arbetegår hand i hand, leder det till en fungerande missbrukarvård. Därförinriktas behandlingen på <strong>hela</strong> människan.(www.lp-verksamheten.nu)LP-kontakten viktig för mångaVi hade förväntat oss att det skulle vara lite ’stökigt’ på dettaLP-möte, men så blev det inte denna gång – för många missbrukareär det en verklig kamp att vara med på LP-mötena. Underkvällen uppmanades vi att be för en <strong>som</strong> varit med på caféet tidigarepå eftermiddagen, men <strong>som</strong> vände och gick precis innanmötet skulle börja. Alla <strong>som</strong> kommer är inte missbrukare. Endel är f.d. missbrukare och andra har inte varit missbrukarealls, men kommer för att dela gemenskapen och hjälpa till meddet praktiska. Några verkar t.o.m. ha LP-kontakten <strong>som</strong> sin12 TILL LIV 01#2006


Jonny Bjuremo. Frykensjöarna. Christel Andersson– en av de engagerade.Där klappar det hjärtan med heder och med tro… Ack Värmeland, … du krona bland Svea rikes länder! Med enklaste lycka förnöjder…församlingsgemenskap. LP-kontakten i Torsby har i dag kontaktmed ca 25 perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> är missbrukare. Dessa kommer tillcaféet, <strong>som</strong> har öppet två dagar i veckan. Ibland är Jonny ochf.d. missbrukare även ute och sjunger i olika församlingar.En av dem <strong>som</strong> brukar komma på LP-mötena och <strong>som</strong> har ettförflutet <strong>som</strong> missbrukare är Per-Arne Olsson. Under ett par årdrack han ganska mycket alkohol, tills det plötsligt blev stopp,när han efter en fest ramlade i en trappa och spräckte skallen.Ingen trodde att han skulle överleva, men mirakulöst nog gjordehan det. Han kom sedan till ett av LP-stiftelsens behandlingshem,där han fick hjälp att få ordning på livet igen. År1997–98 gick han på Strandhems Bibelskola i Örkelljunga.Nu kommer han på LP-mötena varje tisdag och fredag.ELM-predikan i S:t Mikaels kapellPå lördagskvällen var vi med när ELM-BV hade predikan i kapellet.ELMs möten samordnas centralt genom missionssekreterareJan-Åke Johanssons försorg. Denna gång var det Nils-Göran Nilsson <strong>som</strong> hade kommit den långa vägen från Skåneför att predika. De flesta <strong>som</strong> deltog var nya för oss sedan kvälleninnan. Efteråt var det kaffe, men inte så många stannadekvar för att dricka det. De flesta verkade ha bråttom hem.ArvikaHovfjälletGrumsSäffleSysslebäckSunneRott<strong>ner</strong>osVä<strong>ner</strong>nELM i VärmlandAlltsedan slutet av 1800-talet har missionsföreningarnavarit aktiva i Värmland.I början av 1900-talet hade ELMHagfors många föreningar där och fram till60-talet bedrevs en omfattandeMårbacka Filipstadverksamhet.I tio år bl.a. ordnades barndagar.KilKarlstadKristinehamnVad finns det då kvar idag? Östmarks och Fryksändemissionsföreningar är detvå <strong>som</strong> finns kvar. Man haringa egna predikanter (förutomJonny B.). Numera samlasman tre gånger per termintill predikan.(www.elm-bv.se)ÖstmarkTorsbyGudstjänst i nyrenoverat missionshusPå söndagen fick vi vara med på gudstjänst i Västanviks missionshus,tre km utanför Torsby. Missionshuset har tidigare variti ELMs ägo men såldes. Under femton år användes det <strong>som</strong>magasin, tills Kai och Aina Klockars köpte det. Kai har en kallelseatt renovera gamla missionshus, bevara det gamla och förenadet med ny teknik och använda det för Guds rike. Han lånarut det till t.ex. Lutherstiftelsen och andra, <strong>som</strong> vill ta Gudsord på allvar. Kai har stor användning för sina erfarenheter <strong>som</strong>gammal skrothandlare. Han verkar vara expert på att hitta billigt,användbart material och få till det på ett bra sätt. Bl a fickvi höra historien om hur köket i missionshuset blivit köpt för enkrona, och ändå ser det fräscht ut! Borden och stolarna <strong>som</strong> vifikade vid efter gudstjänsten har en gång varit inredning i Rosenbadi Stockholm.foto: axel nilssonÖstmarks Evangelisk Lutherska Missionsförening i början på 1920-talet.Flickorna tillhörde en barnsyförening <strong>som</strong> initierats av missionären Anna-Lena Jönsson/Röstin.1965 startades barndagar där lärare <strong>som</strong> Ingemar Andersson, MartaSvensson, Marianne Persson/Einarsson och Birger Persson deltog. Barndagarnabedrevs i Sörmark varje år t.o.m. 1972, då Birger Persson och Inga-Lisa fortsatte med dem i Lindan i Dalarna.TILL LIV 01#2006 13


Reflekterande reportage • På besök i VärmlandPatrik Toräng ochJonny Bjuremo.Mor och dotter sjungeri LP-verksamheten....han fin<strong>ner</strong> blott bröder och systrar. …och vila i värmländska jorden Det landet jag prisar så gärna…Gemensamma gudstjänsterGudstjänsten delades med S:t Petri gudstjänstgemenskap i Karlstad,<strong>som</strong> också drivs i Lutherstiftelsens regi. Man brukar ha gemensamgudstjänst en gång per termin. Här i Värmland är detpåtagligt att de kristna behöver varandra, efter<strong>som</strong> de inte är såmånga. Det var en fin gudstjänst med ett fyrtiotal åhörare i olikaåldrar, där bl.a. några från LP–kontakten medverkade medsång. Carina Bjuremo spelade och Nils-Göran Nilsson predikadeäven här. Sedan firades nattvard – då fick Jonny assistansav Patrik Toräng, pastor i S:t Petri gudstjänstgemenskap. Viupplevde gudstjänsten <strong>som</strong> ett gott exempel på hur samarbetemellan olika evangelisk-lutherska traditio<strong>ner</strong> kan se ut.Stora behov och stor längtanVi hade förmånen att komma till Värmland några vackra höstdagardå landskapet visade sig från sin allra bästa sida. De gulbrunalöven på träden, den klarblåa himlen och Frykens blåavatten var en levande tavla, <strong>som</strong> fick tankarna att gå till Gud,vår Skapare, och hans nåd, <strong>som</strong> är ny varje morgon. Samtidigtvar det kyligt i luften. Det var också känslan vi fick när vi tänktepå det andliga klimatet här. Desto mer behövs sann bibliskförkunnelse.Vi fick ett vittnesbörd om detta efter söndagens gudstjänst.Michel och Naomi Rhodin från Karlstad berättade för oss attS:t Petri gudstjänstgemenskap är <strong>som</strong> en oas för dem i vardagen,där de får ta emot Jesus i undervisning och sakrament. Allaär lika viktiga och delaktiga i verksamheten. Dit kommer människormed olika kristen bakgrund <strong>som</strong> längtar efter bibliskförkunnelse.”Välkomna till Värmland!”Familjen Bjuremo, <strong>som</strong> numera bor i Sunne, brin<strong>ner</strong> för attvärmlänningarna skall få lära känna Jesus. Men det är inte lättatt vara få. Därför önskar de att fler familjer skall vilja satsa iområdet. De längtar efter människor <strong>som</strong> vill vara med och taansvar i en kristen verksamhet och <strong>som</strong> lever i Guds ord ochbön.JOSEF OCH EVA APPELLLutherstiftelsenGårdstånga, LundLUTHERSTIFTELSEN BILDADES 1955 i Stockholm av företrädare för olikabibel- och bekännelserörelser i Svenska kyrkan. Stiftelsens ändamålär att ”befrämja kristendomsundervisning och teologisk undervisningpå grundval av Bibeln och Svenska kyrkans bekännelseskrifter,samt att i övrigt verka för en sund kyrklig utveckling i evangelisk-lutherskanda”. Dess verksamhet består bl.a i att ge ut uppbygglig litteratur,inbjuda till föredrag och prästfortbildning samt att stödja gudstjänstverksamhetpå Bibelns och bekännelsens grund. LS är huvudansvarigför S:t Petri gudstjänstgemenskap i Karlstad (start år 2000)och S:t Mikaels församling i Torsby (start år 2003). Dessa församlingarär även anslutna till Missionsprovinsen i Sverige.(www.luthersk-tro.org/karlstad.htm; www.missionsprovinsen.se)Missionsnytt & infoFrån stadsmission till stuga i skogen…MISSIONÄRERNAiHÅKAN OCH SINNIKAEKSTRÖM, med barnen Sebastian,Sofie, Nicolina och Tindra, återkomtill Sverige den 6 december.De har varit i Peru i tre år ochska nu bo utanför Markaryd. Viönskar dem fortsatt Guds välsignelseoch frågar dem:– Vad är den största omställningenmed att lämna livet i Chiclayooch återkomma till Sverige?Vi saknar våra vän<strong>ner</strong> från gudstjänster,bönestunder, samtal,hembesök, pratstunder på gatanoch vardagslivets jämna lunk.Just nu lever vi i en flyttröra <strong>som</strong>är okej men saknar vardagsrytm.– Andra missionärer åker till’bushen’ för att missio<strong>ner</strong>a,medan ni lämnar stadsmissionför att i Sverige bosätta er mittute i skogen…Vi har sett Guds ledning i mångasmå detaljer i samband med dettabeslut och kän<strong>ner</strong> oss lugna,för Han leder. Pepe, pastor i LasBrisas, sa vid vår avskedsgudstjänst:”Ni slutar ju inte <strong>som</strong>missionärer, ni bara flyttar till enny plats efter<strong>som</strong> er kallelse harförändrats, och det ska vi intevara ledsna för utan fortsätta attbe för er.”– Vad har ni för önskemål införden närmaste framtiden?Att få besöka många av er <strong>som</strong>stöttat oss under de senaste åren.Att komma in i samhället, i skolor,i ett nytt hem, en ny platsmed nya vän<strong>ner</strong>. Att få snickra…Adress: Fam. Ekström, Tån<strong>ner</strong>yd4327, 285 93 Markaryd, tel.0433-150 17.HENRIK BIRGERSSON, Miss.sekreterare14 TILL LIV 01#2006


Missionsnytt & infoKom ihåg ELM-BVs bönevecka!MED TILL LIV 12/05 medföljde en folder för ELMs bönevecka 9–15 januari– om en vecka är det dags!Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden.Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus (Kol. 5:16–18).Förberedande missionärskursSOM FÖRBEREDELSE till sitt missionsuppdrag i Peru ska Maggan ochErik Andersson under våren 2006 studera vid Missionsinstitutet(MI) i Örebro. MI, <strong>som</strong> har sin bas inom Örebro Missionsskola,drivs gemensamt av Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen,men vänder sig till ett brett spektrum av svensk kristenhet.Deras missionärskurs är ingen teologisk utbildning utan en förberedelseför tvärkulturellt missionsarbete, en sorts ’verktygslåda’ förmissionärer.Sverige har internationellt sett väldigt få utbildningar för missionärer.MI:s missionärskurs har ett gott renommé, och ELMs styrelsevill undersöka om den är ett bra komplement till de utbildningar iNorge och Danmark <strong>som</strong> använts hittills. Erik, <strong>som</strong> har både en gedigenteologisk utbildning och viss erfarenhet från missionsfältet,kommer därför, tillsammans med bl.a. missionsföreståndare RolandGustafsson, att under studierna utvärdera kursen.Familjen Anderssons adress under studietiden blir: Tallrisvägen2M, 2 vån, 720 34 Örebro, tel. 070-538 0002.Nya tjänster i ELM-BVHENRIK BIRGERSSON, missionssekreterareMissionsprojekt 2006I DETTA NUMMER AV TILL LIV medföljer Missionsprojekt2006 med <strong>som</strong> bilaga – då ärdet ”först till kvarn” <strong>som</strong> gäller.Stöd ELM-BVs mission genom att anmäladig till konkreta projekt du särskiltvill sponsra.Roland Gustafsson har varit tjänstledig under hösten 2005 och gickfr.o.m. årsskiftet in i en modifierad missionsföreståndartjänst. Viönskar Roland Guds välsignelse i den nya befattningen!REKRYTERINGEN TILL DEN nya befattningen ”administrativ chef” är nuinne i slutskedet. Vi räknar med att tjänsten tillträds den 1 februari.2006.Presentation av den nye medarbetaren kommer att ske i kommandeutgåva av tidningen och på vår hemsida.GÖSTA EKLUND, medlem i rekryteringsgruppen och personalansvarigMMM-upprop till föreningarna i ELM!Den egna föreningens ekonomi ligger oss ofta varmt om hjärtat – menglöm inte pla<strong>ner</strong>a in kollekter och anslag till våra gemensamma angelägenheter:Missionen, Missionsgårdarna och Missionstidningen <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>!Nya tag på gamla löftenSOM TIDIGARE MEDDELATS har jag varit sjukskriven under en stor del avhösten. I november började jag arbeta deltid 25%; under decemberoch januari har jag halvtid. En arbetsplats på Strandhem har ställts iordning och mitt kontor flyttas nu ut ur hemmet i Kristianstad, såSkånetrafiken får ytterligare en pendlare. Under de gångna månadernahar jag känt mig omsluten av mångas förbö<strong>ner</strong> och fått mycketstöd och uppmuntran, även från ELMs ledning och personalansvariga.TACK!<strong>Till</strong>svidare fortsätter Harald Waldemarson att dela ansvaret förKenyaärenden i samarbete med mig. Så får vi alla med frimodighetönska varandra ett Gott Nytt År tack vare Herrens många löften.Nytt telefonnummer på Strandhem 0435-522 75.Tack för pionjärarbete!Bönesvar – en Sverigemissionär!KARIN GUNNARSSON, missionssekreterareÅKE JOHANSSON HAR under det gångna året brutit ny mark i ELM-BV genom projekttjänsten <strong>som</strong> Internetmissionär. På olika sätthar han varit närvarande på nätet, jobbat med ELMs nya hemsida,fått igång BV-Förlags webbshop, lagt grunderna för en webbredaktion,och varit en ’alltiallo’ i datorfrågor. Stort tack för dininsats, Åke, och Guds välsignelse över de studier du nu påbörjar!ELM ser gärna en fortsatt satsning på Internet och utvärderarhur en framtida tjänst bör utformas. Under tiden jobbas det vidaremed bl.a. hemsidan på frivillig basis, och vi är mycket tacksammaför de viktiga insatser <strong>som</strong> görs av både webbgruppenoch webbredaktionen.BENGT HJORT, ordförandeUNDER FLERA ÅR har vi sökt efter en predikant för övre Norrland, närmarebestämt för Skellefteå/Piteå-området. Tjänsten, <strong>som</strong> under senareår benämnts ”Sverige-missionär”, har uppenbarligen varitsvår att besätta.Nu kan vi dock med glädje och tacksamhet meddelaatt David Appell känt Guds kallelse och ledningatt gå in i denna uppgift. David har under treårs tid följt den teologiska utbildningen vid Församlingsfakulteteni Göteborg och har utöver dettaunder den senaste terminen deltagit i Lutherstiftelsenspastoralkurs.ELMs styrelse har kallat David till Sverigemissionär med huvuduppgiftenatt förkunna och förmedla Guds Ord vid predikningaroch gudstjänster samt genom bibelstudier och vid besök på servicehemm.m. Det rör sig om en projektanställning på i första hand treår. David går in i tjänsten under januari 2006.Vid samtal med David har det kommit fram att han har en starkinre kallelse till att bli herde/präst och att han gärna ser att han blirprästvigd genom Missionsprovinsens försorg. Styrelsen har uttrycktsin respekt för detta men har också framhållit för David att dettainte är en kallelse, <strong>som</strong> ELM centralt kan tillmötesgå, utan att denendast kan realiseras inom ELM, om missionsvän<strong>ner</strong>na lokalt gerDavid en kallelse till detta. Så har också skett, genom att vängruppeni Skellefteå kallat David till församlingsherde.Låt oss bära fram David, hans hustru Gunilla och deras två sö<strong>ner</strong>Jonatan och Samuel i förbön inför Herren!BENGT HJORT, ordf i styrelsen för ELM-BVTILL LIV 01#2006 15


Undervisningen • En nattvardspredikanNattvarden– Guds gåva till dig– Kom till mig, mitt barn, säger Jesus.Jesus möter oss i nattvarden och vill där ge oss allt han äger och det vi behöver.Läkedom, förlåtelse, liv och salighet. Låt oss ta emot det, ofta. Guds barn behöver det, ofta.Markus 14: 22–26: Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackadeGud, bröt det och gav åt dem och sade: ”Tag, detta är minkropp.” Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem,och de drack alla ur den. Och han sade till dem: ”Detta är mittblod, förbundsblodet, <strong>som</strong> är utgjutet för många. Amen sägerjag er: jag skall inte dricka av det <strong>som</strong> vinstocken ger, förrän dendag då jag dricker det nytt i Guds rike.”I varje kristens liv pågår en läkande process. Profetens budskapi det 53:e kapitlet hos Jesaja kan sammanfattas i orden:Genom hans sår är vi <strong>hela</strong>de.Dagligen måste den <strong>som</strong> tror på Jesus höra eller läsa någotom syndernas förlåtelse. Inte ett måste, <strong>som</strong> om det var ett kravfrån Herren, utan ett måste för att barnet behöver bekräftelse.Med barn menas här Guds barn. Det är betydelsefullt för vårabarn att få veta att vi älskar dem och finns när de behöver oss.På liknande sätt har vi ett behov av att varje dag få veta att Gudälskar oss och att han för Jesu Kristi skull förlåter oss i dag igenallt <strong>som</strong> blivit fel. Så <strong>hela</strong>r han oss på nytt dag för dag.Tag emot – läkedom för själen!Det läker själen att bli förlåten. Inte så, att vi blir mer och mersyndfria i vårt liv, men så, att vi för varje gång vi kommer till honomfår ännu mer av tacksamhet, förvåning och glädje för atthan inte tröttnar utan ständigt möter oss med en älskande förälderstålmodiga förlåtelse. Vi är <strong>hela</strong>de. Det skedde på korset.Nu är vi föremål för hans <strong>hela</strong>nde själavård på vägen till detfullkomliga livet i hans rike. Jesus bjuder in oss till måltid medsig. I nattvarden får vi om och om igen ta emot hans läkedom,hans bekräftelse. Det är <strong>som</strong> ville Jesus säga: ”Nu får du dettabröd och vin i din mun för att du inte ska behöva tvivla mer.Har du svårt för att tro evangeliets ord när det predikas: smakadå med din mun och hör att detta är min kropp och mitt blod.När du äter det, tuggar och sväljer det, ska du tänka på mig <strong>som</strong>älskar dig så mycket att jag gett mitt liv för att rädda dig!”Han har gett oss denna måltid att firas i församlingen efter<strong>som</strong>han vet att vi behöver det. Han är den store läraren och pedagogen.Han räcker oss gåvorna, synligt och konkret. Det bliren mycket speciell hjälp för tron. Jesus tar oss på det sättet söndagefter söndag med till Golgata. Vi får en plats nära korset.”Var så god, ställ dig här nära intill mig så att du ser bra och hörallt. Här är jag, för dig korsfäst. Jag led och dog av kärlek tilldig. När jag ropade, övergiven av min Far, togs allt det bort <strong>som</strong>stängde dig ute från gemenskapen med mig. Jag har köpt digfri.” Hör du det? Jesus säger att du är fri att vara hans, bara,bara hans.Tag emot – syndernas förlåtelse!I en syn såg Johannes ett lamm i himmelen. Det såg ut <strong>som</strong> dethade varit slaktat – och det hade det. Men nu lever det lammet.I nattvarden påminns vi om hans död, hur han offrade sinkropp och sitt blod, dvs. sig själv, på korset, men vi firar deninte för att minnas en död person eller för att ta emot en dödHerre. Nej, Jesus Kristus lever.Det är den levande Herren Jesus <strong>som</strong> ger sig själv till oss imåltiden. Kroppen och blodet är inte en liten bit av honom. Närvi får gåvorna får vi <strong>hela</strong> Jesus. Det är ett mysterium. Han gersig till dig med allt vad han äger och har.När du tar emot honom får du korset. Du får förlåtelsen. Dufår den tomma graven. Du får hans uppståndelse. Du får hansrättfärdighet. Du får hans lydnad. Du får hans helighet. Du fårdet eviga livet. Han öser över dig allt han äger. Hela himmelen,<strong>hela</strong> härligheten, den totala glädjen, en kärlek <strong>som</strong> flödar över,allt ja, allt.Tag emot – en helig gemenskap!På engelska kallas nattvarden The Holy Communion. Ordenbetyder ”helig gemenskap”. På Jesu tid hade man vid vissa festmåltidergemensam bägare i familjen. Det var naturligt att alla<strong>som</strong> hörde ihop delade bägare. Det är ett tecken på syskonskapatt vi har en kalk <strong>som</strong> alla tar emot. En helig syskonring, därman kommit nära varandra för att var och en vill komma HerrenJesus nära.Den personliga gemenskapen med honom gör att alla slagsgränser bryts. Vid nattvardsbordet möts tonåringen och ålders-16 TILL LIV 01#2006


LäkedomHär vill jag dröjahär vid nattvardsbordethär i korsets och dödensoch uppståndelsenseviga närvaro –Mitt hjärta står öppetväntanderedo att överlämna sigåt Läkaren med de sargade händerna.I en skälvande stund av sanningskall den vassa kniven i Hans handvarsamt öppna mitt värkande mörkerför domensoch nådensoch kärlekenseviga läkedom.Ur Som barn av Anita Wemmenbornillustratio<strong>ner</strong>: maria bergströmpensionären på exakt lika villkor. Därför kan de ha gemenskapmed varandra även om de inte har något annat att dela. De mötsför att ta emot Jesus. Det finns inget större i <strong>hela</strong> världen, alltsåblir deras gemenskap djup och stark. Helig gemenskap med denHelige själv. Gemenskap med hans kropp och blod. Brödet <strong>som</strong>vi bryter, är det inte gemenskap med hans kropp? (1 Kor. 10:16.)Tag emot – Gud är trofast!I det gamla förbundet mellan Gud och Israels folk talades oftaom folkets trolöshet och Guds trofasthet. Ordet <strong>som</strong> vi översättermed nåd lär på hebreiska egentligen betyda förbundstrohet.När man i gammaltestamentlig tid talade om Guds nåd villeman betona att Gud verkligen är att lita på. Han kan inte ochvill heller aldrig svika sina löften.Jesus kallar nattvardens dryck för förbundsblodet; det försoningsblod<strong>som</strong> <strong>hela</strong> det nya förbundet vilar på. Nästa gång dutar emot Herrens lekamen och dricker ur bägaren, tacka honom<strong>som</strong> är trofast. Tacka honom <strong>som</strong> du kan lita på. Han sviker digaldrig. Han glömmer dig aldrig. Han har inte lovat att du alltidska förstå vad <strong>som</strong> sker, men han har lovat att aldrig vara trolös.Han kommer alltid och i evighet att hålla fast vid sina löften.Hans nåd är evig. Den gäller för dig.Efter<strong>som</strong> förbundsblodet är utgjutet för många ska dettabudskap bli förkunnat i <strong>hela</strong> världen för alla folk.Tacka och lova Herren!Jesus tackade sin Fader för gåvorna (= maten) genom att välsignaGud; välsigna i betydelsen lovprisa, upphöja och ära. ”Välsignadvare du Herre vår Gud, <strong>hela</strong> världens konung, <strong>som</strong> frambringarbröd av jorden. Allas ögon väntar efter dig och du gerdem deras mat i rätt tid...”Vi tar ofta maten för självklar och glömmer kanske att tackaGud och ge honom äran för varje gång vi får äta.Glädjen och tacksamheten för den heliga måltiden har naturligtmedfört att den kallats för en tacksägelse (grekiska eucharisti).Låt oss därför vid varje Herrens måltid tacka och lova,prisa och upplyfta hans heliga namn. Måltidsgemenskapen skafortsätta i himmelen. Jesus säger att han ska dricka det <strong>som</strong>kommer av vinstocken på nytt i Guds rike.Låt din lovsång här och nu vara en förövning till körsångenvid tacksägelsen i himmelen. Härligt sången där skall brusa,starkt <strong>som</strong> dånet av ett gigantiskt vattenfall. Tacket ska aldrig ievighet tystna. Amen.ALVE SVENSSONPräst och föreståndare på Åhus missionsgårdTILL LIV 01#2006 17


Mission i Etiopienfoto: hechamofoto: hechamofoto: carlåke söderlindKonfirmation i Addis AbebaDEN SOM KOMMER TILL MIG, skall jag aldrig någonsin kasta ut –det ordet utgick qes Bahta ifrån i sitt tal vid en nattvardsgångför en dryg vecka sedan. Det är ett fantastiskt ord, det gällerovillkorligt, det gäller vem <strong>som</strong> helst, det gäller alltid! Kyrkanvar så gott <strong>som</strong> fullsatt, då på söndagsmorgonen, och det var engod stund.Det var första nattvardsgången för dem<strong>som</strong> konfirmerats veckan innan. Bland konfirmandernafanns två muslimer, <strong>som</strong> döptsföre konfirmationen. En av dem är en pojke,Abderzak Nur Bez, 15 år gammal, <strong>som</strong> isex år fått understöd av hjälporganisationenCompassion International, <strong>som</strong> samarbetarmed EELC (Etiopiens Evangelisk LutherskaKyrka). Under denna tid har det Guds ord han fått läraverkat på hans hjärta så att han på frågan vad Jesus betyder förhonom spontant svarade: ”Han har renat mig från min syndoch så har han gjort så mycket annat för mig.”Flickan, Sofie, 24 år gammal, kommer frånen muslimfamilj i Wollo i norra Etiopien.Hon har flera syskon, <strong>som</strong> hon ber för, attockså de ska få del av det goda budskapetom frälsningen i Jesus Kristus, det <strong>som</strong> honsjälv blivit gripen av. Fortfarande får honytterligare bibelundervisning en gång iveckan. Hon har berättat att hennes släktingarville gifta bort henne med en muslim i ett arabland. Förberedelsernahade gått så långt, att det bara var två dar kvar tillbröllopet, då hon lyckades rymma. På grund av att hon rymtoch att hon blivit kristen, är hon utstött från familjen. Det är ettglädjeämne att muslimer vill ta steget och bekänna Kristus ochsamtidigt ett stort böneämne att de ska växa i Ordet och blistärkta i sin tro.HANNA-KARIN OCH WORKNEH HECHAMOMissionärer, EtiopienTeologiska seminariet i AsellaPÅ DET TEOLOGISKA SEMINARIET i Asella är nu verksamheten ifull gång. Efter flera praktiska motgångar tidigt under dengångna hösten kunde LTS i början av november hålla en pastors-och ledarkonferens med drygt 30 deltagare och flera utländskagästföreläsare. De inbjudna var präster, evangelisteroch ledare i EELC. Kursens syfte var att ge viktiga nycklar tillett rikt och fördjupat bibelstudium samt medvetenhet om ochglädje över vår evangelisk-lutherska bekännelse och gudstjänst.Även ledarskap och församlingsbyggande behandladesunder kursen. Utöver qes Mekonnen, Olof Göransson och qesDawit deltog Lars Hjort och Jonny Bjuremo <strong>som</strong> lärare ochfrån Kenya/Finland kom Ansi Simojoki.Kursen var mycket uppskattad och LTS pla<strong>ner</strong>ar att hålla enuppföljningskurs om ett år igen.Sedan tre veckor studerar tolv nya studenter i Asella på enfyramånaderskurs. Denna gång har studenter från Hararge-,Addis Abeba- och Arsisynoderna fått möjligheten att delta.På LTS upplever jag och rektorn qes Mekonnen att arbetetmed kortare kurser är viktigt och välsignat. Men vi tror egentligenatt en längre grundutbildning för nya präster och evangelisterskulle gagna EELC:s framtida arbete bättre efter<strong>som</strong>bristen på utbildade ledare i kyrkan är stor och kommer attöka i framtiden.Tyvärr är det i dag mycket svårt för LTS att pla<strong>ner</strong>a för framtidenoch att få till stånd längre kurser. Inom det s.k. Arsi Outreach,<strong>som</strong> stöds av ”EtiopienHjälpen” i Sverige, har man nupå eget initiativ och utan samråd med kyrkans ledning ellermed LTS startat två teologiska utbildningar på andra orter. Anledningenär inte att LTS saknar möjlighet att ta emot dessa studenterfrån EELC, utan förmodligen en strävan efter att ävenpå detta område kunna styra verksamheten utan inblandningav någon annan. Under sådana här förhållanden kan inte LTSvara den teologiskt sammanhållande och ledande resurs <strong>som</strong>EELC så väl behöver i dag.Be att Herren visar den visa och goda vägen framåt för LTSså att hans rike tjänas och hans namn äras.OLOF GÖRANSSONLärare vid det lutherska teologiska seminariet i Asella18 TILL LIV 01#2006


Missionsinfo EtiopienSituationen inom EELCETIOPIENS EVANGELISKfLUTHERSKAKYRKA, EELC, uppvisar för närvarandeen ganska splittrad bild.Det finns sådant <strong>som</strong> är mycketglädjande och uppmuntrande,men också sådant <strong>som</strong> är starktbekymmersamt och <strong>som</strong> ger oroinför framtiden. Det <strong>som</strong> ärverkligt glädjande och uppmuntrandeär att det på flera platserförekommer lokala initiativ <strong>som</strong>tar sikte på att föra ut evangeliumoch nå människor medbudskapet om Jesus. Som exempelkan nämnas den lokala församlingeni Sabian i Dire-Dawaresp. i Sullulta, några mil norrom Addis Abeba. På dessa platserfinns det församlingsmedlemmar<strong>som</strong> med mycket enklamedel själva har byggt upp ettarbete och <strong>som</strong> också är månaom att nå andra platser medevangelium. Dessa människorarbetar dock utan något störrestöd från den centrala kyrkan.Det <strong>som</strong> oroar och <strong>som</strong> är bekymmersamtär den centralakyrkans bristande auktoritetoch därmed bristande förmågaatt leda arbetet. Kyrkans styrelse,exekutivkommittén, samtkyrkans centralkontor i AddisAbeba, förefaller i flera avseendenha mist kontrollen över arbeteti stort. Följande exempelkan nämnas.Bristande konstitutionellkontrollEELC:s konstitution är förhållandevisny; endast några årgammal. Med hänsyn till dettakan man inte förvänta sig attalla detaljer till fullo skall ha fallitpå plats ännu. Men det är allvarligtnär man åsidosätter en sågrundläggande sak <strong>som</strong> konstitutionelltval till kyrkans styrelse.Den styrelse <strong>som</strong> lett kyrkanfrån dess årsmöte i april i årfram till nuvarande tidpunkt harnämligen inte varit legal efter<strong>som</strong>Arsi-synodens representanterinte utsetts i laga ordning.Detta har förhoppningsvis rättatstill nu, men felsteget måstepåpekas efter<strong>som</strong> det ger uttryckför en attityd <strong>som</strong> inte bör accepteras.En stor del av det arbete <strong>som</strong> idag utförs i Arsi-området utförsinom ramen för det <strong>som</strong> benämns”Arsi-Outreach Committee”*.Hur denna organisationkonstitutionellt förhåller sigtill EELC i allmänhet ochEELC:s styrelse i syn<strong>ner</strong>het äroklart. Därmed är också EELC:sstyrelses möjlighet att leda, styraoch ha insyn i detta arbete starktbegränsad. (Se tredje stycket.)* Arsi Outreach Committé, benämningenpå den organisation i Etiopien vars arbeteEtiopienHjälpen stöder.Bristande ekonomiskkontroll och styrningSedan gammalt har kyrkansekonomi varit centralt sammanhållen.En av exekutivkommitténutsedd finans- och budgetkommittéhar haft ett övergripandeansvar för <strong>hela</strong> kyrkansekonomi genom att utarbetabudget och rekommendera lönenivåeretc. för kyrkans anställda.Baserat på dessa rekommendatio<strong>ner</strong>har styrelsen fattat beslut,<strong>som</strong> sedan effektueras avlokala befattningshavare, t.ex.stationsföreståndare och rektorer.Nu förefaller denna godaordning ha åsidosatts efter<strong>som</strong>,enligt uppgift, stationsföreståndare/rektorerpå några statio<strong>ner</strong>tagit saken i egna händer och beviljatde anställda löneförhöjningar<strong>som</strong> inte beslutats i kyrkansstyrelse. Detta är självfalletytterst olyckligt efter<strong>som</strong> skillnaden,och därmed spänningen,mellan ”rika statio<strong>ner</strong>”, t.ex.Addis Abeba och Dire-Dawa,och ”fattiga statio<strong>ner</strong>”, t.ex.Qersa och Koffale, snabbt kanbli mycket stor.Bristande kontroll överarbetets inriktning ochutvecklingDetta problem berör i huvudsakArsi-området, där arbetet undersenare år, till följd av Etiopien-Hjälpens engagemang i området,har utvecklats starkt. Etiopien-Hjälpens stöd går dock inte viaEELC centralt utan kanaliserasdirekt till ovannämnda ”Arsi-Outreach Committee”, vilket tarifrån styrelsen dess möjlighet attsjälv styra över fördelningen avekonomiska medel för att därigenomkunna påverka arbetetsinriktning och utveckling. Somexempel på vad detta kan ledatill kan nämnas information <strong>som</strong>ges i ”Rundbrev nr 28” frånEtiopienHjälpen. I denna informationredogörs det för ett pla<strong>ner</strong>atkurscenter i Zwai avsettför fortbildning av evangelister.Enligt uppgift har ”stiftelsen”beviljat pengar till detta. Det anmärkningsvärdaär att dessa pla<strong>ner</strong>uppenbarligen inte diskuteratsi kyrkans styrelse. Relationenmellan kyrkans nuvarandeteologiska utbildningscentrum,LTS i Asella, och detta nya kurscentrum,<strong>som</strong> båda kommer attligga i Arsi-området, har inteheller behandlats.foto: carlåke söderlindEtiopienHjälpens stöd är ihög grad knutet till enskilda perso<strong>ner</strong>.Även om dessa perso<strong>ner</strong>är helt pålitliga och tillförlitligaså är detta tillvägagångssättolyckligt, framför allt av det skäletatt det måste vara <strong>hela</strong> kyrkansstyrelse <strong>som</strong> har ett samlatansvar för allt arbete inom kyrkan.Att på detta sätt gå förbibåde kyrkans styrelse och kyrkanscentralkontor bidrar i höggrad till att undergräva dessa institutio<strong>ner</strong>sauktoritet. Dennaproblematik har flera gånger påpekatsfrån ELM-BVs sida vidkontakter med företrädare förEtiopienHjälpen. Vår förhoppningär att denna dialog skallfortsätta, fördjupas och leda tillsamsyn.Som vi ser det, måste auktoritetenhos både kyrkans styrelseoch kyrkans centralkontor snaraståterupprättas. Med anledningav detta kommer vi frånELM-BV:s sida att begära att fåha konsultatio<strong>ner</strong> med kyrkansstyrelse och med representanterför kyrkans centralkontor såsnart <strong>som</strong> möjligt. Vårt huvudbudskapvid dessa konsultatio<strong>ner</strong>kommer att bli att ELM-BV:s fortsatta stöd förutsätter ensammanhållen kyrka, där konstitutionensolika delar samt ledningensauktoritet respekteras.Vi kommer också att starkt förordaatt kyrkan tar initiativ tillkonsultatio<strong>ner</strong> med och mellansamtliga organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> påett eller annat sätt samarbetarmed EELC.Avslutningsvis vill vi understrykaatt ovanstående är skriveti omsorg om EELC, <strong>som</strong> vi börha i åtanke i våra förbö<strong>ner</strong>! Låtoss inte glömma att om inte Herrenbygger huset är arbetarnasmöda förgäves. Om inte Herrenbevarar staden vakar väktarenförgäves.CARLÅKE SÖDERLIND Missionssek.BENGT HJORT OrdfTILL LIV 01#2006 19


SjälavårdGud talade alla dessa ord…Gud gav en gång det utvalda, befriade Israels folk ord att följa. Orden gäller även i dag, Kristus harbefriat oss och vi är kallade att leva efter hans vilja. Under år 2006 kommer Gustav Börjesson att undervisaom tio Guds bud, ett bud varje månad med inledning här.Och Gud talade alla dessa ord: Jag är Herren, dinGud, <strong>som</strong> har fört dig ut ur Egyptens land, urträldomshuset (2 Mos. 20:1–2).Så börjar Gud när han ger sina bud till sittfolk. Han är Befriaren, <strong>som</strong> talar till detfolk <strong>som</strong> han har räddat ut ur Egypten.Ett räddat folkDet är folkets läge. Förut har de varit slavarunder hårda makter. Men Herren har befriatdem från slaveriet. Han har tvingat farao attsläppa dem.De hade inte kunnat göra sig själva fria. Desuckade och klagade över sitt slaveri, och derasrop över slaveriet steg upp till Gud. Gudhörde deras klagan och kom ihåg sitt förbundmed Abraham, Isak och Jakob. Gudsåg till dem och kändes vid dem <strong>som</strong> sina (2Mos. 2:23ff). Han sände Mose till dem. Defick höra att Herren skulle rädda dem. Defick nytt hopp. Och de fick se vad Herrenkunde göra. Han lät den ena plågan efter denandra komma över farao och Egypten. Och tillsist kom den underbara natten då de kunde bryta uppoch tåga ut ur Egypten. Herren hade gjort dem fria.Ett folk utvalt av HerrenDe visste att Herren var <strong>hela</strong> tillvarons Gud. Han rådde övervattnet i Nilen. Alla varelser var i hans hand – paddor och flugor,mygg och gräshoppor. Han var Herre över väder och vind,över mörker och ljus. Men tänk – denne <strong>hela</strong> världens Gud hadeutvalt dem till sitt eget folk!Därför kallar han dem att leva <strong>som</strong> hans folkHan är deras Herre. De är uttagna till att vara hans folk. De skaleva med honom. Nu får de höra vad detta innebär. I ”alla dessaord” ställer han fram hur de ska tro på honom, hålla sig till honomoch göra hans vilja.illustration: margrethe johanssonNu är vi det räddade folketNu har Herren befriat oss – inte från Egypten utan från syndenoch döden och djävulen. Han har friköpt oss från det meningslösaliv <strong>som</strong> vi ärvt från våra fäder. Det har inte skettmed förgängliga ting, med silver eller guld…utan med Kristi dyrbara blod, <strong>som</strong> med blodetav ett lamm utan fel och lyte (1 Petr. 1:18f).Vi är nu Guds folk – ett utvalt släkte, ettkonungsligt prästerskap, ett heligt folk, ettGuds eget folk, för att vi skall förkunnahans härliga gärningar. Vi <strong>som</strong> förut inte varett folk är nu Guds folk, vi <strong>som</strong> inte visste avnågon barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.(1 Petr. 2:9ff.)Därför är vi kallade att leva efter Guds viljaVi ska vara Guds efterföljare. Vi är ju hans älskadebarn. Vi ska leva i kärlek, så <strong>som</strong> Kristushar älskat oss och utlämnat sig själv för oss.Förut var vi mörker, men nu är vi ljus i Herren.Nu ska vi vandra <strong>som</strong> ljusets barn. Ljusetsfrukt består i allt vad godhet, rättfärdighetoch sanning heter. Vi ska inte ha någotatt göra med mörkrets ofruktbara gärningar,utan i stället avslöja dem. Vi skall prövavad <strong>som</strong> är kärt för Herren. (Ef. 5:1f, 8ff.)Nu är orden inte ”bokstav”, nu verkar AndenNär Herren talar ”alla dessa ord” till oss är orden desamma,men de kommer inte till oss <strong>som</strong> förut. De kommer inte påstentavlor, inte <strong>som</strong> ”bokstav”. Vi lever i den nya Pingsten. Judafolketfirade Pingsten femtio dagar efter Påsken. Då påmindede sig hur Herren – femtio dagar efter uttåget – hade gett demlagen. Nu har alltsammans fått sin fullbordan genom JesusKristus. Påsken är fullbordad – Jesus har i sin död och uppståndelsegjort oss fria från synden och döden och djävulen. Pingstenär fullbordad – Jesus har utgjutit den helige Ande över sittfolk. När vi tror på Kristus verkar den helige Ande i oss. Hanskriver ”alla dessa ord” <strong>som</strong> levande ord på våra hjärtan.(2 Kor. 3:3–6.) GUSTAV BÖRJESSONProst, Sätila• SJÄLAVÅRD finns <strong>som</strong> en stående spalt i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>. Välkommen med dinfråga – ett svar kan betyda så mycket! Det skrivs av Gustav Börjesson ochpubliceras i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> så snart vi kan. Skicka din fråga till TILL LIV, ”Själavård”,Sandgatan 14B, 223 50 Lund. Var gärna anonym!20 TILL LIV 01#2006


Bibelläsning 2006Vandra med människor i GTUnder 2006 kommer <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> att <strong>som</strong> bibelläsningsplan återge den <strong>som</strong> finns ihäftet ”Med människor i GT”. Varje månad får vi följa en person i Gamla testamentet.Planen börjar strax efter att tidningen kommit ut och sträcker signågra dagar in i efterföljande månad. Välkommen att följa planen – och lärakänna dess perso<strong>ner</strong> och framför allt deras Gud!Läs ur författaren Bo Johnsons eget förord!DENNA BIBELLÄSNINGSPLAN sträcker sig över ett år. För varje månad samlar sig texternakring en gammaltestamentlig gestalt. När man kommer dessa gestalter nära,gör man upptäckten att de är mycket individuella personligheter – de har var och ensin egen karaktär med mänskliga drag, med fel och brister. Hos än den ene, än de andrekän<strong>ner</strong> vi igen olika sidor hos våra medmänniskor och hos oss själva. Situatio<strong>ner</strong>och problem inom de givna historiska och sociala ramarna visar sig vara tidlösaoch allmänmänskliga. …Under själva berättelsens gång visar sig hur den linje <strong>som</strong> vi brukar benämnafrälsningshistorien utvecklas. Det är nämligen i detta vardagliga skeende, med desskonkreta händelser på gott och ont, och bland dess levande människor <strong>som</strong> någontingväxer fram – ett uppdrag, <strong>som</strong> svarar mot en förväntan. På detta ger Nya testamentetett svar. …Texterna är hämtade från såväl Gamla <strong>som</strong> Nya testamentet och ansluter sig direkteller indirekt till månadens gammaltestamentliga gestalt eller till de frågor <strong>som</strong>kan väckas i sammanhanget. <strong>Till</strong> texterna ges kortare introduktio<strong>ner</strong> för att presenteraoch hålla samman frågorna i berättelsen. Man kan alltså under läsningen de olikadagarna gärna kasta en blick tillbaka på introduktio<strong>ner</strong>na. De vill peka på viktigapunkter i texterna och sätta in dem i det bibliska sammanhanget. Men svaren påfrågorna ligger i texterna själva.BO JOHNSONProfessor em i GTs exegetik i LundBibelläsningsplanAbrahamInte så sällan inleds en biblisk berättelsemed en släkttavla. Deförsta elva kapitlen i 1 Mosebokhandlar om <strong>hela</strong> människosläktet,men därefter övergår berättarenjust genom en släkttavlanästan omärkligt till att ställa Abraham(eller Abram, <strong>som</strong> han heteri början) i centrum för berättelsen.Han får kallelsen att utvandra,löftet om ett nytt landoch en talrik avkomma, och envälsignelse, vars innehåll såsmåningom alltmer klarnar.Den historiska tid patriarkberättelsernarör sig i ärungefär 1900–1600 f Kr – alltså nästanlika lång tid före Nya testamentet <strong>som</strong> vi leverefter den nytestamentliga tiden. Berättelsernapassar in i den dåtida sociala och kulturella miljön,så långt vi kän<strong>ner</strong> till den. Men människorna ochderas karaktärer är märkvärdigt oförändradegenom årtusendena.JAN 6 1 Mos. 11:10–327 1 Mos. 12:1–98 Apg. 3:11–26Abram vandrar omkring i det utlovade landet medsitt husfolk och all sin egendom. <strong>Till</strong> den stora familjenhör hans hustru Sara (<strong>som</strong> i början heterSarai) och hans brorson Lot. Abram sätts på upprepadeprov av Gud. Ibland sviktar han, <strong>som</strong> närhan inte vågar tala om att Sarai är hans hustru. Dåfår Herren ingripa och rädda sin profet. Menibland består han provet, <strong>som</strong> i relationen till brorsonenLot.9 1 Mos. 12:10–2010 Ps. 105:1–1511 1 Mos. 13:1–1812 1 Mos. 14:1–2413 Hebr. 6:13–7:10illustration: jonas ahl<strong>ner</strong>Följ med in i Abrahams liv…I tron lydde Abraham,när han blev kallad att dra uttill det land <strong>som</strong> han skullefå i arv, och han begav sig i vägutan att veta vart hanskulle komma. HEBR 11:8Steg för steg börjar berättelsen antyda syftetmed att Abram har blivit utvald. Men först skallAbram prövas och befästas i sin tillit till Gud.Guds löfte till Abram får den högtidliga formen avett förbund, <strong>som</strong> Gud sluter med sin utvalde. Gudförbinder sig själv att vara Abrams beskyddare,och Abram får sätta all sin tro och tillit till Gud.14 1 Mos. 15:1–2115 Rom. 4:1–1216 Gal. 13:6–14Löftet om sonen är första steget mot de storaframtidslöftena. Men uppfyllelsen dröjer, och Saraisöker i samförstånd med sin man en lösning i”tjänstekvinnans son”, Ismael. TjänstekvinnanHagar var hustruns (och inte mannens) egendom.Gud upprepar emellertid sitt löfte och sluterett förbund med Abram med omskärelsen <strong>som</strong>tecken. De bådas namn blir nu Abraham och Sara.17 1 Mos. 16:1–1618 1 Mos. 17:1–1419 1 Mos. 17:15–27TILL LIV 01#2006 21


BibelläsningsplanHerren och änglarna besöker Abraham och förnyarlöftet. Abraham prövas ånyo i sitt ansvarstagandeför Lot men därmed också i förhållande tillandra människor. Förebedjarens roll är viktig. Denbibliska förbönen är inte den yttersta utvägen,<strong>som</strong> man tar till sedan alla andra vägar visat sigvara stängda, utan den är det engagemang därman får vara beredd att satsa sig själv.JAN 20 1 Mos. 18:1–1521 1 Mos. 18:16–3322 2 Mos. 32:30–3523 1 Mos. 19:23–2824 Luk. 17:22–37Äntligen föds den utlovade sonen Isak. Men därmedframträder också spänningen mellan den utkoradeoch den <strong>som</strong> sätts i andra hand, även omdet betonas att också Ismael är en Abrahamsson. Än i dag spelar detta en viktig roll i Mellanösternoch annorstädes, då araberna uppfattarsig <strong>som</strong> Abrahams avkomlingar genom Ismael.25 1 Mos. 21:1–2126 Luk. 1:46–5527 Luk. 1:67–7928 Rom. 4:13–25Abrahams slutliga prov, befallningen att offraIsak, innebär att Gud säger emot sig själv, sådanman har lärt känna honom, och handlar i stridmed sina egna löften. Abraham kommer alltsåmycket nära den totala gudsövergivenheten. Ingentingstämmer längre för honom; det enda hanhar är Guds röst. På Golgata gick Gud ett steglängre, när han verkligen offrade sin egen Son.Men långfredagen följdes av påskdagen.29 1 Mos. 22:1–1930 Ps. 22:1–3231 Rom. 8:28–39Historien om Abraham avslutas med att Abrahamombesörjer en gravplats åt sin hustru Sara samtser till att hans son Isak får en hustru från hansegen släkt i det gamla hemlandet. Abrahams övrigafamiljeförhållanden finns också med i berättelsen,men det framhålls att utkorelsen genomsonen Isak kommer i främsta rummet. Men inteheller Ismael är bortglömd. När Abraham dör, begravshan av sina båda sö<strong>ner</strong> Isak och Ismael, <strong>som</strong>i fred och gemensamt ansvarstagande möts vidhans grav.FEB 1 1 Mos. 23:1–202 1 Mos. 24:1–93 1 Mos. 25:1–104 Apg. 7:1–85 Matt. 1:1–17NÄSTA MÅNAD: MÖT REBECKA!Ur Med människor i GT – en bibelvandring med Bo Johnson.Illustratio<strong>ner</strong>na är gjorda av Jonas Ahl<strong>ner</strong>. Med tillstånd från förf.och Proprius förlag.Tack- och böneämnenGiv, o Jesus, fröjd och lycka. Ett nytt år går åter in.Skulle krav och kors mig trycka, låt din vilja dock bli min.Tag mig själv och allt jag har, Frälsare, i ditt förvar.Giv oss alla, folk och kyrka, ny välsignelse och styrka.Jesus, ha mig i ditt minne. Jesus, för mig närmre dig.Jesus, prägla du mitt sinne. Jesus, lär mig lyda dig.Jesus, styrk min kropp och själ.Jesus, mig beskydda väl.Jesus, hjälp när jag får lida. Jesus, vandra vid min sida. SV. PS. 194:1, 3• •TACKA SÄRSKILT FÖR• att Jesus Kristus är densamme även dettanya år• allt vi har i Jesus och be om att kunna sedet och vila i det• att vi har Guds Ord ibland oss och föratt det håller i alla tider• bröder och systrar i Värmland, för degudstjänster <strong>som</strong> firas där och be förElin Eliasson, Jonny Bjuremo och Gudsrike i Värmland• Kerstin B. och hennes tjänst för många,för Strandhem och bibelskolan där, beför all personal, lärare och elever• familjen Ekströms och Åke J:s avslutadearbete och be för deras framtid• arbetet bland muslimer i Etiopien ochför dem <strong>som</strong> kommit till tro på JesusKristus• Sam-Arne Nilsson och Cia Anderssonför det arbete de nu utfört i hundra nummerav <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>BE SÄRSKILTJesus, jag ber att du öppnar mina ögon,så att jag ser allt jag har i Dig.Ja, öppna mitt hjärta Jesus,så tron kan födas och bära frukt i mitt liv.Tomma kärl vill han fylla,tomma kärl vill han fylla,tomma kärl vill han fylla med levande vatten.• om Guds välsignelse över det nya året,över hem och förening/församling• om vilja att ofta möta Herren i denheliga nattvarden• för dem <strong>som</strong> arbetar med revideringenav Lova Herren• för dem <strong>som</strong> fått en särskild kallelse att’försvara tron’ i media och debatter• för LP-kontakten och att fler genom denska få viljan att lämna sina gamla liv• för Svenska kyrkan och dess ledning,för präster <strong>som</strong> kämpar• för EELC, dess styrelse och president,för samarbetet med EtiopienHjälpen, omen god lösning på problemen• för missionärerna i Etiopien och detteologiska seminariet• för Karin G och Maggan & Erik A• för Roland G, den ’administrative chefen’och för <strong>hela</strong> ELM-BV• för David Appell, hans familj och tjänstfoto: carlåke söderlind22 TILL LIV 01#2006


KORT INFO från TILL LIVANNONSBILAGAN ges ut månaderna 2, 4, 6, 9, 11 och 12. Extra ex. finns även på missionsgårdarna och Gränden,Stockholm, samt på ELMs hemsida www.elmbv.se under <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>.DUBBELNUMMER brukar nr 8/9 vara. I år (och kanske även framöver) blir det i stället nr 7/8. Det utkommer <strong>som</strong>vanligt i början av juli. Numret pla<strong>ner</strong>as innehålla fler sidor än vanligt och därmed extra mycket god läsning. Nr 9utkommer (<strong>som</strong> vanligt) i början av september.EVANGELISERANDE NUMMER pla<strong>ner</strong>as juni-<strong>numret</strong> att bli även i år, utformat av <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s redaktion. Det är tänkt attdelas ut till grannar och arbetskamrater inför <strong>som</strong>maren eller till någon terminsstart. Efterfrågan 2005 var intealltför stor. Fundera i föreningarna över möjligheten och glöm inte beställa – någon större överupplaga kommerinte att beställas. Mer info i nr 4/2006.FEL kan uppstå ibland: tomma sidor, sent i brevlådan, utebliven bilaga mm. Hör av er till oss i Lund – de fel vi intevet om kan vi inte rätta till.ÖPPET FORUM är en spalt för läsarens tankar och synpunkter. Över något du läst i<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> eller Begrunda, om någoti samtiden <strong>som</strong> vi bör skärpa uppmärksamheten på. Ett gott samtal i god ton, med respekt för varandras åsikter,är något att eftersträva.Låt gärna tidningsarbetet, skribenterna, redaktionen och tidningsnämnden stå med på er bönelista!Familjemissionsdagpå Strandhem 7/5-06Undervisning av Mats Tunberg.Särskilt program förbarn och tonåringar.Information frånELM:s valberedningMedlemmar i ELM har rätt attföreslå kandidater till styrelsen.Förslagen skall sändas till valberedningensordf. före februarimånads utgång.Observera att kandidatenmåste vara tillfrågad. Han skallockså ha varit medlem i ELM(MBV) eller i ansluten förening iminst tre år. Valberedningenkommer sedan att behandla förslagen.I tur att avgå från styrelsen är:Sven Hammarberg, Per Henriksson,Jens Lun<strong>ner</strong>gård, ThomasNilsson samt ersättarna Olle L.Nilsson och Jan-Ulrik Smetana.I styrelsen sitter dessutomAnders Andersson, Arne Engström,Gösta Eklund, BengtHjort, Johannes Lyche, LennartOlofsson, Linus Sjödahl ochHarald Waldemarson.NILS-GÖRAN NILSSONKaprifolv. 9,265 32 Åstorp.nils-goran.nilsson@swipnet.seELUs vintermöte 10 februari 2oo7 ÄngelholmStrandhem serverar lunch à 65 krAnmäl senast 23 januari 060435-500 77eller info@strandhem.nu.FÖR PROGRAM, SE ANNONSBILAGAN NR 12-05Välkommen tillKÖRLÄGERpå VikbolandetFalketorp Missionsgårdden 3–5 mars 2006Fred 19.00 – sönd 15.00.Ledare: Anders AnderssonPris: 400 kr inkl. noterÅlder: från 17 årAnmälan:falketorp_korlager@hotmail.comTel: Emy, 0125-700 23el. Lina 0125-320 77Tala om vilken stämma dusjunger och om du kommer tillkvällsmat fred. 18.00.Övriga mötenFebruari5 Hässleholm 14 Fride Månsson,Johan Pettersson. SångGudrun Rot.Att leva medsin sexualitetTemadag på Strandhem 11/2Info: se annonsbilagan (nov)eller tel: 0435-500 77.Du missar väl inte anmälan?Välkomna tillPrim-väst våren 2006!21/1 på Strandhem 9.30–11.4511/2 på Strandhem 9.30–11.4511/3 i Ängelholms missionshus9.30–11.451/4 på Strandhem 9.30–11.4528, 29, 30/4 PRIM-läger (28/4startar ca kl 18.30, 29/4 Inspelningsdag,30/4 uppsjungning pågudstjänst 10.00 (slut ca 11.30).Mer info under våren.För att man ska få vara med ochspela in CD:n och följa med pålägret måste man närvara vid treav de fyra övningarna före lägerhelgen!För mer info eller frågor kontakta:Sofia (0435-533 63) eller Bodil(0431-290 56).Smala Gränd 5, 111 39 StockholmTel 08-700 51 60, fax 08-700 51 69www.elmbv.se pg 5 58 43-7, bg 476-1144Ordförande Bengt HjortTel 035-411 45, 073-070 20 61E-post bengt.hjort@elmbv.seMissionsföreståndare Roland GustafssonTel 0435-503 55, 070-657 55 32Fax 0435-522 05E-post roland.gustafsson@elmbv.seMissionssekreterareCarlåke Söderlind (Etiopien)Tel o fax 0613-430 00, 070-658 30 33E-post carlake.soderlind@elmbv.seKarin Gunnarsson (Kenya)Tel 0435-522 75, 070-241 82 30E-post karin.gunnarsson@elmbv.seHenrik Birgersson (Peru)Tel 0241-79 40 79E-post henrik.birgersson@elmbv.seJan-Åke Johansson (Sverige)Tel 0435-506 65E-post jan-ake.johansson@elmbv.seKassör Ingegerd JohanssonTel 08-700 51 62E-post ingegerd.johansson@elmbv.seEvangelisk Luthersk Mission-Syd ELM SYDwww.elmbv.se pg 38 16 87-3, bg 917-4418Ordförande Anders MånssonTel 0431-290 56E-post bodil.mansson@mbox301.swipnet.seExpedition: ELM Syd c/o Erling Hansson,Boarp PL 2047, 280 23 Hästveda.Tel 0451-370 97. Fax 0451-370 18.E-post erling.hansson@lm.lrf.seEvangelisk Luthersk Mission-Ungdom ELUwww.kus.org pg 3 16 86-9, bg 305-0960Ordförande Simon NilssonTel 035-21 18 77E-post simon_nilsson@swipnet.seKassör Sven Gunnar GunnarssonLavendelvägen 18, 227 38 LundTel 046-12 00 32, fax 046-37 35 15BV-Förlagwww.bv-forlag.se pg 87 81 74-2, bg 503-3147Smålandsvägen 48, 286 35 ÖrkelljungaTel 0435-521 77, fax 0435-522 05E-post info@bv-forlag.seKristen bokhandel i HelsingborgTel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8.TILL LIVwww.tillliv.se pg 607 98 93-1, bg 5545-1330Ägare och utgivare ELM-BVAnsvarig utgivare Nils-Göran NilssonRedaktör för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>Eva Andersson, tel 046-39 93 65<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 LundE-post till.liv.red@telia.comRedaktionsråd för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>Eva Appell, Lars Göran Brandt,Roland Gustafsson, Lars-Åke Nilsson,Sam-Arne NilssonRedaktör för BegrundaPeter Henrysson, tel. 046-211 84 61E-post begrunda.red@telia.comGrafisk form Cia AnderssonExpedition & annonser<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 LundTel 046-39 93 60, fax 046-39 93 61E-post till.liv.design@telia.com<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, 11 nr/årOrdinarie 410 kr; stud. m. eget boende 220 kr”Pastorsprenumeration” 250 krBegrunda, 2 nr/årBilaga i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> 60 kr/år för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>-prenumeranterEndast Begrunda 80 kr, lösnummer 40 krPrenumeration pg 607 98 94-9Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31Storkågeträsk 11, 934 94 KågeE-post i.e.holmqvist@telia.comTaltidning Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31Annonser: Den 10:e i månaden föreaktuell utgivningsmånad, dvs senastden 10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov.till till.liv.design@telia.com, 046-39 93 60.Kostnad för privata/kommersiella annonser:9:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr(ELM/ELU-föreningar: 5:00 kr/mm)Tryck Norra Skåne Offset Hässleholm10:e årgången ISSN 1402-1838TILL LIV 01#2006 23


POSTTIDNINGBVid obeställbarhet återsänds tidningen till:Ingrid Holmqvist, Storkågeträsk 11, 934 94 KågeMakt att bli barnMen åt alla dem<strong>som</strong> tog emot Honomgav Han makt att bli GUDS BARNmakt att träda utur krav och krampoch effektivitet och duktighetoch skuldmakt att på lätta barnafötter dansa uti den fullständiga prestigelöshetenden fullständiga friheten<strong>som</strong> ett evigt DU för HONOMmedhans kärlek <strong>som</strong> enda skydd.UR ”SOM BARN” AV ANITA WEMMENBORNNÄSTA NUMMER UTKOMMER CA 3 FEBRUARIKristus gör oss fria!Varför firar vi gudstjänst?Hur blir föreningarna missio<strong>ner</strong>ande?Mission i PeruOM ABRAHAMDär inget hopp fanns,där hoppades han ändåoch trodde. ROM 4:18

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!