JUBILEUMSFÖREDRAGELM-BV100 år– identitet och framtidsvisio<strong>ner</strong>”För en kristen ligger alltid det bästai framtiden! Också <strong>som</strong> missionssällskapfår vi förvänta oss att Gud ska fortsättavälsigna.” ELMs missionsföreståndare hölli samband med 100-årsjubileet ett tal <strong>som</strong>kan vara utgångspunkt för kommande år.illustratio<strong>ner</strong>: Berit simonssonGud har givit växt och välsignelsegenom ELM underhundra år. På svenskmark och ute i världen.Det finns anledning till stor tacksamhet.Det finns också sådant <strong>som</strong> varitsmärtsamt. Abraham var ett hundraår när hans son Isak föddes (1 Mos.21:5). Det hade varit svårt och tungtmånga gånger i Abrahams liv. Hanhade gått i tro, men han hade fått väntaoch väntade fortfarande på många avlöftenas uppfyllande.Jag tror att Gud vill använda ELM,jag tror Gud kan använda ELM ochjag hoppas att de första hundra årenvarit för oss en god fostran för framtidauppgifter i Guds rike. Vi vet intevad <strong>som</strong> väntar men vi vet att ”föregår Herren, med segerns ba<strong>ner</strong>” (LH240:2).Jag önskar jag kunnat ge ett färdigtkoncept – ”Åtta steg för framgång iGuds rikes-branschen.” Men den typenav koncept är sällan särskilt fruktbara.I stället vill jag dela några tankar omELMs identitet och skissa något införframtiden.12 TILL LIV 07/08 • 2011
ELMs identitet i fyra nyckelordNär det gäller ELMs identitet vill jagutgå från de fyra nyckelord i vårastadgar <strong>som</strong> IVS-gruppen (Identitet– Vision – Strategi) lyfter fram i detsamtalsunderlag <strong>som</strong> finns med i jubileumsskriften”I Jesu spår”. I ELMsstadgars § 1, <strong>som</strong> är oförändrad sedanhundra år tillbaka, återfinns ordenBibeln, Kristi kyrka, evangelisk och1luthersk.Bibeln – en del av ELMs identitetOmkring förra sekelskiftet blåste förändringensvindar över svensk kristenhet.Förtroendet för Guds Ord <strong>som</strong>Guds Ord ifrågasattes. Det blev bakgrundentill vår smärtsamma födelse.Att stå upp för Bibeln, <strong>hela</strong> Bibeln, bleven del av vår identitet.Låt oss inte förlora detta – jag troratt risken finns. Den största faran äratt vi inte läser. Den finländske förkunnarenJohan Candelin höll vid ett stormöteför ett tiotal år sedan upp Bibelni luften och frågade: ”Vilka tycker attdet här är en bra bok? Vilka tycker detär världens bästa bok?” Alla räckteupp handen. Men när han frågade:”Hur många har läst <strong>hela</strong>?” Då var detbara en tredjedel <strong>som</strong> kunde räcka upphanden.Låt oss vara bibeltrogna, bibelburna,bibeldrivna och bibelinspirerade bibelläsandevän<strong>ner</strong>!1. Se s. 28. 2. Martin Luther: Schmalkaldiskaartiklarna ”Om kyrkan”, Svenska KyrkansBekännelseskrifter, s 335.2Kristi kyrka – en del av ELMs identitetVi är en del av Kristi kyrka. Den kyrkanbestår av alla <strong>som</strong> är döpta ochtror. Eller <strong>som</strong> reformatorn MartinLuther uttryckt det: ”Ty ett barn påsju år vet numera, Gud vare lov, vadkyrkan är: hon är nämligen de heligatroende och ’fåren, <strong>som</strong> höra sin herdesröst’.”Att Kristi kyrka är en del av våridentitet innebär att vi erkän<strong>ner</strong> att vihar syskon på många håll i olika traditio<strong>ner</strong>,och samtidigt att medlemskapi vår organisation – eller någon annan– inte per automatik innebär medlemskapi Kristi kyrka. Det är dopet ochtron <strong>som</strong> frälsar.Låt oss fortsätta tacka Gud för attHan bygger sin kyrka på jorden och beHonom att visa hur Han vill användaoss i det bygget.3Evangelisk – en del av ELMs identitetFörkunnelsen av rättfärdiggörelse genomtron är en del av vår identitet.Där har vi grunden för vårt barnaskapoch det är den grund till vilken vi kanåtervända gång på gång. Detta glada,befriande budskap vill vi proklamera.Evangelisk betyder att vi i Bibelnfin<strong>ner</strong> både lag och evangelium, menbetonar och tackar Gud för att evangelietöverträffar lagen och räcker <strong>som</strong>enda grund för frälsningen.Låt oss fortsätta vara evangeliska ivarje god bemärkelse!4Luthersk – en del av ELMs identitetVi har ett rikt arv att förvalta i det <strong>som</strong>Martin Luther och reformatorernalämnat vidare i förståelse av Bibelnsord. Vi har ett rikt arv att förvalta i det<strong>som</strong> Carl Olof Rosenius och hans samtidai den nyevangeliska väckelsen lämnatvidare till oss. Här finns så mycket<strong>som</strong> präglat oss och gjort oss till denrörelse vi är.I kristenheten har vi något att visade andra, något att tillföra, dela medoss av. Det sker när våra sångböckerbeställs långt utanför våra egna kretsar,när <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> läses i kristna hem runtom i landet, och när kristna ungdomarfrån många olika håll upptäcker våraläger och vår bibelskola.Här finns en utmaning, för omgivningensåg annorlunda ut på 1500-talet, på 1800-talet och på 1900-talet.Att gott förvalta det lutherska arvetoch det rosenianska arvet kan aldrigbestå endast i nytryck av gamla skrifter.Vi måste göra vår läxa mycket bättre,mycket djupare. Det finns en riskatt vi börja tala om vår egen tradition,förkunna om vår tradition – i ställetför att följa kallelsen och förkunna iden traditionen och själavårda (mötamänniskor) kanske inte med, utan <strong>som</strong>våra fäder och mödrar gjorde.▲TILL LIV 07/08 • 2011 13