LUM nr 9, 2011 - Humanekologi Lunds universitet

Förste kallade professorn nöjd med flytten– Jag hoppas hittakliniska forskare häratt samarbeta medmedicin. Att lämna New York förLund, och prestigefyllda CornellUniversity för inte lika kända Lundsuniversitet, gav anledning till en heldel höjda ögonbryn. Men neuroprofessornGunnar Gouras är nöjd medflytten, även om mycket fortfarandekänns nytt och förvirrande.Gunnar Gouras är läkare, Alzheimerforskareoch den förste professor som”kallats” till sin tjänst i Lund. Att ”kalla”en professor innebär att en tjänst inrättasspeciellt för en viss person, utan denvanliga tidskrävande gången med utlysningoch sakkunniggranskning. Dennanya möjlighet infördes i januari i år, ochska enligt universitetets regler tillämpasrestriktivt och bara för internationellatoppforskare.Gunnar Gouras är nu på plats i BMCsedan ett drygt halvår. Hans rum serfortfarande kalt och oinrett ut, men detberor inte på att han är nyinflyttad utanär ett medvetet drag.– När jag skulle lämna Cornell fick jagslänga otroligt mycket papper. Nu vill jagse till att aldrig samla på mig lika mycketigen, säger han.I Sverige är vi vana vid att se USA somett forskningsmässigt föregångsland.Men Gunnar Gouras menar att Europanumera ligger bättre till i somliga avseenden.När det gäller Alzheimers är t.ex.den cellbiologiska forskningen starkarei Tyskland, och forskningen kring biomarkörerstarkare i Sverige. En stor fördelför Sverige är också att ha ett sjukvårdssystemdär hela befolkningen ingår.– I anslutning till Cornell fanns visserligenett litet sjukhus. Men det var endyr privatklinik, så dess patienter skulleinte vara representativa för befolkningensom helhet, säger han och berömmerden kliniska Alzheimers- och Parkinsonforskningeni Malmö och Lund.– Jag hoppas hitta kliniska forskarehär att samarbeta med. Vi talar mycketom translationell forskning i USA –forskning som går hela vägen från laboratoriettill patientens sjuksäng – men ipraktiken händer det inte så mycket. Härdäremot har ni ju några goda exempel,som forskningen kring Parkinsons sjukdom,säger han.Vid sidan om forskningsmöjlig heternaär det privata skäl som fått Gunnar Gourasatt flytta till Sverige. Med en svenskhustru och en tysk mor, och många sommarlovi Tyskland under barndomen,har han länge varit lockad av Europa.När Parkinsonforskaren Patrik Brundinfick höra detta föreslog han raskt Gourasnamn för en ”kallelse-professur” (attPatrik Brundin själv nu flyttar åt andrahållet, till USA, blev en oförutsedd ödetsironi).Gunnar Gouras är läkare i botten ochhar behandlat många Alzheimers-patienter.Behandlat dem så långt det går, alltså– för sjukdomen kan ju bara bromsas,inte botas. Det är skälet till att han kommitatt lägga allt mer tid på forskarrollen.– Det känns så frustrerande att intekunna hjälpa patienterna så mycket somman skulle vilja. Allt det lidande jag settger mig en stark drivkraft att förstå merom sjukdomen, säger han.Gunnar Gouras är den förste professor som”kallats” till sin tjänst i Lund.Gunnar Gouras och hans medarbetareDavide Tampellini (också numera iLund) har nyligen lagt fram fynd sominte bara kan öka förståelsen för Alzheimersutan helt ställa de etablerade teoriernapå huvudet.Förenklat uttryckt har Alzheimers ansettsbero på att de drabbade nervcellernautsöndrat ett överskott av ämnet betaamyloid,som bildar skadliga s.k. plack ihjärnan. Läkemedelsföretagen har därförförsökt hitta substanser som minskar6 LUM nr 9 | 2011

Kritiserade LibHubersätts vid årsskiftetbibliotekstjänster. Efter mångaom och men får nu Lunds universitetsbibliotek ett nytt söksystem,och det kritiserade LibHub skrotas.Användarna måste nu flytta överallt sparat material till ett separatreferenshanteringssystem.– Före årsskiftet måste det ske –annars går det förlorat, säger MariaJohnsson, bibliotekschef på LTH ochmedlem i styrgruppen för projektet.Turerna har varit många kring LU:ssöksystem. I januari i år avlöstes Elin avLibHub som kritiserats hårt, bland annatför att LibHubs sökmotor uppgavsmissa uppemot trettio procent av alla relevantaartiklar. Som utlovat träder nuett nytt söksystem i kraft före årsskiftet.Summon, som det nya systemet heter, tasi drift den 15 december.– Det förväntas vara snabbt, har ettbra gränssnitt och täcker fler informationsresursernär man söker. Summonfick högst poäng vid upphandlingen isomras, berättar Maria Johnsson.Det är dock inte säkert att det nyasöksystemet blir långvarigt på LU. Kontraktetgäller till en början bara i ett år.Detta innebär att upphandlingen börjarom redan efter nyår.– Vi fick rådet av upphandlingsenhetenatt inte teckna ett nytt avtal om Lib-Hub. Som biblioteksorganisation hadevi självklart helst undvikit flera systembyten,förklarar Maria Johansson. Vikan idag inte säga vilket system det bliri framtiden utifrån den kommande upphandlingen.Det sker mycket produktutvecklingpå området för övergripandesöksystem just nu.Anledningen att den pågående upphandlingenavbröts, var då det upptäcktesatt företagen inte godkänt alla villkori avtalsutlysningen.– Vi borde ha upptäckt detta långt tidigare,men nu arbetar vi för att göra detbästa av situationen, säger Björn Wittenmark,t.f. universitetsbibliotekarie.Nuvarande LibHub kommer att finnastillgängligt fram till den 31 december.Detta för att inte den information somanvändarna sparat ska gå förlorad. Biblioteksdirektionenhar informerat om bytetpå hemsidor och i bibliotek, och harnu även fått tillgång till ett register på allaanvändare av My Collection, som är enfunktion i LibHub där man sparar nert.ex. egna referenser och artiklar. Ett informationsmailska skickas ut i dagarna.– Förhoppningsvis nås de flesta avinformationen på detta vis, säger BjörnWittenmark.Siw Kourtzman som är bibliotekschefpå Ekonomihögskolan, berättar att manpå fakulteten redan skickat ut informationtill anställda och forskare via mail,och att man även försöker nå användarnapå hemsidan och på plats i biblioteket.Man hoppas att detta byte ska kunnaske smidigt, med tanke på den kritiksom riktats mot biblioteksverksamhetenoch söktjänsterna under året.– Folk blir arga när man byter system,och denna gång är det ännu större risk eftersomupphandlingarna påbörjas igen,så det blir ytterligare ett år på ett gungfly.Lisa Blomqvisttre svarVet du att du måste föra över dittsparade material till ett annatprogram före nyår då LibHubförsvinner?Rachel Cooper,Språk- och Litteraturcentrum– Jag har en del materialsparat i My Collection,men har inte förtöver det, för jag vissteinte att LibHub skulleförsvinna.Josefin Redig,ekonomihögskolan– Jag vet att jag måsteföra över mitt material,och har redan sparat nerdet mesta. Jag såg informationi biblioteket omatt LibHub ska försvinna.Erik Lindblad,ekonomihögskolan– Vad är LibHub? Jag trorinte att jag använt mig avtjänsten.Sökverktyget Elin introducerades 2001 vidLunds universitet. Med det fick studenteroch forskare tillgång till mer än 550 databaseroch vetenskapliga tidskrifter.Sökverktyget hade utvecklats internt aven programmerare vid BiblioteksdirektiotSå här sparar duHar du sparat referenser och länkari LibHubs ”My Collection”? Då måstedu snarast föra över dessa till ett separatreferenshanteringssystem, såsomEndNote, innan söksystemet LibHubstängs vid nyår. Användarnas referenserkommer inte att överföras till detnya söksystemet Summon. Läs mer på:www.lub.lu.se .tBakgrundnen (BD), och såldes även till andra lärosäten.När programmeraren 2009 slutadesaknade BD kompetensen för att driva Elinvidare.Biblioteksdirektionen anlitade då denförre medarbetaren som konsult. Han erbjödLibHub som en övergångslösning.Systemet möttes av hård kritik.Biblioteksdirektionens chef och universitetsbibliotekarieLars Björnshauge slutadepå egen begäran i juni 2011, efter skarp kritikför övergången mellan Elin och LibHub.LUM nr | 2011 9

Nya ”grundlagen” klubbadorganisation. Den 1 januari träderLunds universitets nya grundlagi kraft. Den beskriver hur universitetetska organiseras och styrasframöver.– Jag är väldigt glad för att vikunnat enas. Det har inte varitlätt, men vi har haft kul och vriditoch vänt på varenda formulering,säger vicerektor Ingalill Rahm Hallberg.Hon är särskilt nöjd med attalla anställda, inte bara forskareoch lärare, ska få rösta och påverkavalet av rektor och dekaner. Detär Lunds universitet ensamt om iSverige.Ingalill Rahm Hallberg, tf prorektor frånårsskiftet, har lett arbetsgruppen som tagitfram Lunds universitets nya arbetsordningeller ”grundlag”. Den klubbadesav universitetsstyrelsen i november.Som vicerektor har hon drivit frågorom medarbetarskap och ledarskap. Honär glad för beslutet att alla ska få röstaom rektor och dekaner, inte bara ”vetenskapligteller konstnärligt kompetenta”,även om dessa fortfarande väger tyngreän ”övrig personal”.– Det är en viktig signal att vi öppnarupp för inflytande i hela organisationen.Annan personal har också kunskap sombehövs när vi fattar beslut.Grundlagen innebär flera nya organsom Ingalill Rahm Hallberg tror kommeratt stärka universitetet. Det förstahon nämner är Rektors ledningsråd.– Lunds universitet är bra på gränsöverskridandesamarbete, men det finnsmer att göra. Och genom att det informelladekanrådet försvinner och dekanernatillsammans med universitetsledningoch studenter bildar Rektorsledningsråd så visar vi att vi tar ett gemensamtansvar för Lunds universitet.Dekanerna får en svårare roll, vilketställer krav på arbetsformerna, mendet finns mycket att vinna både för helaUniversitets -förvaltningenUniversitetsstyrelsenRektorRektors ledningsrådUniversitetskollegietUtbildningsnämndenForskningsnämndenFakulteterEkonomihögskolanHumanistiska & teologiska fakulteternaJuridiska fakultetenKonstnärliga fakultetenLunds tekniska högskolaMedicinska fakultetenNaturvetenskapliga fakultetenSamhällsvetenskapliga fakultetenInternrevisionenHoldingbolagoch stiftelserÖvriga beslutandeorgan som reglerasi arbetsordningen*Lunds universitetsbibliotekUniversitetetssärskildaverksamheterKultur- och museiverksamheternaRådgivande organ* Disciplinnämnden, personalansvarsnämnden, nämnden för vetenskaplig oredlighet, antagningsnämndenoch nämnden för ämneslärarutbildningen.Ingalill Rahm Hallberg har lett arbetsgruppensom tagit fram den nya arbetsordningen.foto: kennet ruonauniversitetet och för fakulteterna, menarIngalill Rahm Hallberg.– Uppdrag som tidigare legat centraltkommer att kunna drivas av dekaner,till exempel en revidering av arbetsordningen.Den nya universitetsgemensammautbildningsnämnden hoppas hon ocksåmycket på. Den samlar styrkorna från”toppen till kapillärerna” vilket spar energioch kommer ge alla en känsla avatt ingå i större sammanhang, tror hon.Samma sak med den nya forskningsnämnden:– Att vi arbetar tillsammans med dehär frågorna och med fokus på hela universitetetger stora möjligheter både attsäkra kvaliteten och utveckla verksamheten.Bland alla de nya organen tror hon utbildningsnämndenblir den tuffaste utmaningeneftersom den spänner över såmånga frågor: kvalitet, pedagogisk utveckling,strategi och internationalisering.Nya vicerektorn Eva Wiberg ska10 LUM nr 9 | 2011

leda utbildningsnämnden och se till attkompetensen tas tillvara i de organ somförsvinner (se ruta).– Potentialen är stor men det är enkomplex uppgift att se till att arbetet bedrivsgränsöverskridande och man intehamnar i olika organisatoriska ”stuprör”,säger Ingalill Rahm Hallberg.I en del remissvar har man varit räddatt forskarutbildningen ska tappa kontaktmed forskningen när den blir utbildningsnämndensansvar. Ingalill RahmHallberg tror vinsterna är större.– Inom utbildning är vi vana att arbetamed kvalitetssäkring och det behövsinom forskarutbildningen. Den är väldigtdifferentierad – vilket i sig inte ärnågot fel – men kvaliteten varierar också.Sist men inte minst vill hon lyfta framde två nya styrelserna dels för centrumbildningarnai Universitetets särskildaverksamheter, USV, dels för museerna.– Det finns en bristande tillit mellanUSV och fakulteterna som inte gagnarnågon. Vår tidigare organisation byggdepå en distans till USV. Det har varitmycket knorr från olika håll men nunär vi för samman representanter för centrumbildningarnaoch fakulteterna i enstyrelse får vi en plattform för samarbetesom jag tror blir mycket fruktbar på sikt.Universitetets museer får också enegen styrelse.– Vi lyfter in externa ledamöter somkan hjälpa till att utveckla denna guldgruvasom våra museer är.Möjligheten att rekrytera dekaner– och faktiskt även prefekter – utifrån ären annan viktig nyhet i denna arbetsordningsom ska reglera universitetets inreliv. Ingalill Rahm Hallberg beskriverden som en ”ryggrad”. Nu ska den fyllaspå med praktiska detaljer kring tillämpningen.Rektor filar på en delegationsordning.BRITTA COLLBERGGrupper som ersätts avUtbildningsnämnden:Utvecklingsrådet, Rådet för utbildningpå forskarnivå, policygruppen för internationaliseringsfrågor(”Interpol”),Rekryteringsrådet.Grupper som ersätts avForskningsnämnden:Rådet för forskningsinfrastruktur, Rådetför forskarutbildning (i viss mån,mestadels går detta in i Utbildningsnämndensuppdrag), Trendspanargruppför forskning, Strategigruppenför MAX IV och ESS.Examensnämnden ska inte finnaskvar i nuvarande form och läggs eventuelltihop med antagningsnämndentill en nämnd som hanterar personärendenoch överklaganden etc.Oklart hur externa ledamöter ska nominerasorganisation. Universitetsstyrelsenklubbade universitetets nya”grundlag” så när som på en punkt:vem som ska nominera de externastyrelseledamöterna. Beslutetsköts på framtiden. Styrelsen hadenämligen samtidigt uppe en PMfrån Utbildningsdepartementet,som vill att dessa allmänföreträdarenomineras av lokala grupper utankoppling till lärosätena.Naturvetarnas dekan Torbjörnvon Schantz är kritisk.”Orden om högskolornas autonomi börjareka tomma, redan innan högskolornahar hunnit organisera sig under sina nyaarbetsordningar” skriver Torbjörn vonSchantz i sin blogg, apropå den senastehändelseutvecklingen.Han satt med i den arbetsgrupp somtog fram den nya arbetsordningen eller”grundlagen” för Lunds universitet.– Vi föreslog att allmänföreträdarna,som utgör styrelsemajoriteten, ska nominerasav Universitetskollegiet, säger hantill LUM.Kollegiet ersätter gamla hörandeförsamlingenoch består av forskare, lärareoch övrig personal. Tidigare har i praktikenrektor föreslagit allmänföreträdarna,varpå regeringen har fastställt, mende flesta är eniga om att det inte är en bramodell, eftersom problemen med rundgångi ansvarstagande och lojalitet är uppenbara,menar von Schantz:– Styrelsen kan begära att regeringenavsätter rektor. Men vem tar ansvaretom styrelsen inte fungerar? Det blir extrakomplicerat när styrelsen i sin tur lämnarförslag på vem som ska bli rektor.Tvisten nu gäller alltså något annat,nämligen om det är en lokal (eller nationell)grupp, fristående från lärosätena,som ska få nominera allmänföreträ-darna. Eller om förslagen ska kommafrån universitetets egen personal?Uppsala universitets förra prorektorLena Marcusson gav sig in i debattenmed en artikel i UNT tidigare i höst.Hon tycker att universiteten bör ha kvaruppgiften att själva lämna förslag och detvar också den åsikten man hade i arbetsgruppenbakom LUs nya grundlag.Nu blir detta kanske också Lunds universitetsstyrelsesåsikt, trots att man lyfteut punkten senast. Styrelsen ska skriva ettremissvar på utbildningsdepartementetspromemoria. Det är möjligt man tar denmodell som föreslås i arbetsordningen.– Men jag tycker styrelsen kunde tagittillfället att uttrycka var man står redannu. Om regeringen vill minska universitetensautonomi - det finns teckenpå det – kunde väl styrelsen vänta och taställning till det då, säger Torbjörn vonSchantz.BRITTA COLLBERGLUM nr | 2011 11

SOL-centrum hemmaplanför fyra August-författarelitteraturvetenskap. Språk- ochLitteraturcentrum inspirerar. Detmenar Amanda Svensson som är enav fyra personer på centrumet somär eller har varit aktuella i Augustsammanhang.– Skrivandet är en ensamverksamhetoch det är roligt att vistasi miljöer där många har sammaintressen som en själv.På Språk- och Litteraturcentrum (SOL)arbetar eller studerar just nu fyra författaresom fått eller nominerats till Augustpriset.Förutom Amanda Svenssonså läser årets vinnare av Lilla Augustpriset,Cathrine Bengtsson, språk på SOLoch de tidigare pristagarna Sigrid Combüchenoch Stefan Casta undervisar påFörfattarskolan.När LUM träffade Amanda Svenssonen förmiddag i slutet av november berättadehon att hennes egen bok ”HeyDolly” stod på litteraturlistan när honbörjade läsa litteraturvetenskap på C-nivåi början av hösten. På hennes begäranplockades boken bort.– Det hade blivit obekvämt både förmig och de andra studenterna att analyseramin bok om jag varit närvarande,säger hon.AmandaSvenssonhar varitAugustnomineradtvå gångeroch pluggarjust nulitteraturvetenskappåc-nivå. foto:gunnarmenanderHon får tänka till innan hon svarar påfrågan hur länge hon har pluggat i Lund.Sammanlagt två och ett halvt år kommerhon fram till, men inte i en sammanhängandeperiod. Ibland, när bokskrivandetgått in i intensiva faser, harstudierna lagts på hyllan.– Jag gör egentligen saker och tingbaklänges: först skaffar jag ett yrke ochsen samlar jag ihop till en fil kand.De akademiska poängen är bra attkunna falla tillbaka på, menar hon, menframför allt är Amanda Svensson ute efterden bildning som hon tycker att universitetetger henne.– För mig är det jätteviktigt att läsaandra författare, säger hon. Jag har alltidvarit en bokslukare, men att läsa litteraturpå ett strukturerat sätt inom universitetetger något helt annat.Hösten har för Amanda Svenssons delstyckats upp av bokrelease med tillhörandemarknadsföring och föreläsningarrunt om i landet. Därför har hon interiktigt kommit igång med sin C-uppsatssom ska handla om den amerikanskaförfattaren Thomas Pynchon. Till vårentänker hon läsa franska.Det var Karin Nykvist, studierektorpå litteraturvetenskap och kulturskribentpå Sydsvenskan, som uppmärksammadeatt det just nu verkar fyra författarepå SOL som antingen nominerats ellerfått Augustpriset.– Vi kan givetvis inte ta åt oss äran förförfattarnas verk, men däremot för att detrivs och vill vara här, säger Karin Nykvist.För oss som arbetar eller studerarhär är det självklart inspirerande att dehär personerna finns bland oss.Karin Nykvist tycker att dagens studenterär mer kreativa och har siktet inställtpå att själva skriva i högre grad änvad studenterna hade på den tiden somhon läste på grundnivå. Då ville studenternabli lärare – idag vill de utveckla sittskrivande och bli kulturskribenter ellerförfattare.Det klagas ofta på studenternas dåligaförkunskaper, och Karin Nykvist hållermed om att studenterna inte har likamycket stoffkunskaper med sig som förr.Däremot tycker hon att de är de mer vaknakreativa och modiga, och kan skrivai mycket högre utsträckning än tidigare.De har en egen röst och är duktiga på attuttrycka sig, menar hon.Hon är också imponerad över den kulturellaaktiviteten bland SOL-centrumsstudenter – författarsamtal, diktläsning,teater och film är bara några exempel påvad studenterna ägnar sig åt. Hon troratt det har varit mycket viktigt att samlahumanisternas verksamhet under ettoch samma tak.Ulrika OredssontAugustpristagare/nomineradepå SOL-centrum• Amanda Svensson, student i litteraturvetenskapnominerad till LillaAugustpriset 2004 och till detstora år 2011.• Sigrid Combüchen, lärare på Författarskolan,pristagare år 2010.• Cathrine Bengtsson, student pålärarprogrammet, Lilla Augustpriset2011.• Stefan Casta, lärare på Författarskolan,Augustpris barn 1999.12 LUM nr 9 | 2011

Internationalisering ställerhögre krav på administratörerInternationalisering. Administratörernapå Lunds universitet spelaren stor roll i hur utländska gästerupplever sin vistelse i Lund. Oftagår den första kontakten med LUgenom just administratörerna, somska bistå med service och kunskap.Kraven blir allt högre och god kunskapi engelska, helst fler språk, ärnäst intill en nödvändighet.Internationella möten kan skapa förvirring.Svenska seder, lagar och traditionerkan lätt uppfattas som en djungel av studenteroch forskare som kommer resandehit utifrån. Man behöver hjälp medkrångliga försäkringsblanketter, vill haen bostad anpassad till familjen, och imånga fall möjlighet att utöva sin religion,till exempel genom bönerum påuniversitetet. Hur hanterar man den härtypen av frågor som är en följd av internationaliseringenav Lunds universitet?Om detta handlade KIA-dagen ”Administratören– en viktig del av ett internationelltuniversitet”.– Vi måste bli medvetna om andrasnormer och värderingar. Vi måste ävenförstå vad som kan förvirra hitresandestudenter, forskare och professorer föratt inte i onödan trampa någon på tårna,sade Karin Frydenlund, internationellchef på Medicinska fakulteten, ochen av arrangörerna av KIA-dagen.En administratör vid LU hanterar idagallt ifrån att lägga schema, ge studievägledningoch att översätta styrdokumenttill att arbeta med registrering, inköp ochrutiner inom till exempel löner, skatteroch stipendier. Med andra ord vitt skildauppgifter som kräver vitt skilda kunskaper.Bland deltagarna var det mångasom påpekade just att tiden till att hållasig uppdaterad och att ge bra service ärknapp, och att uppgifterna ökar i taktmed internationaliseringen av LU.Karin Frydenlund och Kristina Miolin var arrangörer av KIA-dagen om administratören på detinternationella universitetet.– För att kunna sköta vårt jobb idagbehöver vi hålla oss ajour med regelverkoch policies från olika länder. Vi kan intevara specialister på allt, men vi har däremotblivit specialister på att söka information,sade Helena Ullman, administrativkoordinator på MAX-lab sommedverkade vid KIA-dagen.Helena Ullman tror att det skulle varalönsamt för LU att ha ett centralt mottagningsarbeteför utländska gäster (sk.relocationarbete), i stället för att sammaarbete och sökande efter samma informationsker parallellt ute på fakulteterna.Ett 40-tal administratörer från olikadelar av universitetet deltog på temadagen.Det övergripande önskemåletfrån deras sida var att all informationfrån LU, såsom anställningsbeslut somidag skickas på svenska, ska finnas tillgängligpå engelska och helst på ytterligarespråk. Många närvarande beskrevdet svåra i att förklara krångliga sakersom pensions- och skattefrågor på engelska,för någon som inte har engelskasom modersmål. Därför efterfrågademånga möjligheter att läsa språk och attlära sig mer om olika slags lagstiftningaroch regler.Kristina Miolin som är internationellhandläggare på LU, och som var medarrangörav temadagen talade om var inomförvaltningen man kan få stöd i frågorsom gäller internationella kontakter.Hon gav praktiska tips på kontaktpersoner,hemsidor, litteratur och broschyrer.– Välkomstbroschyrer och mentorprogramär en bra start. Ett bra tipsär att berätta om Lund University ForeignFriends, LUFF, och masterkoordinatorn,som anordnar sociala aktiviteteroch skickar ut information genomtLUM nr | 2011 13

tnyhetsbrev, sade Kristina Miolin.Webbplattformen AWELU, en resursför akademiskt skrivande på engelska,lyftes fram av många som en stor tillgångi kontakten med utländska gäster och lärosäten.Avdelningar som Internationellarelationer, International Desk, InternationalHousing Office, Forskningsserviceoch LUFF nämndes som exempel påandra ställen att vända sig till i sitt arbete.En lista med förslag på åtgärder sammanställdesunder dagen och ska skickastill universitetsledningen.– Det kändes bra att bli uppmärksammadi sin yrkesroll som administratöroch att känna att det vi diskuteradeunder dagen kan göra skillnad. Nu skadet bli spännande att se vilka åtgärdernablir, sa Pernilla Siming på Medicinskafakulteten.text & foto: Lisa BlomqvistFotnot: KIA står för Kvalitetsutveckling i administrationen.tAdministratörernasönskelista• Anställningsbeslut översätts till engelska(skickas idag på svenska)• All information om LU på engelska (ochgärna andra språk)• Ordna och/eller informera om bönerum• Ett hotell i LU:s regi för kortare ochlängre vistelser• Ett centralt relocation-arbete (se ovan)• Kunskap om interkulturell kommunikation• Transparens – tydligare vetskap om vemman kan fråga om till exempel försäkringeller pension• Tydlighet om var man kan hitta informationatt hänvisa till• ”Sverigevägledare”• En central mottagning av personal,doktorander (som International Deskför studenterna)• Utöka LUFF:s verksamhet, gärna ihopmed en desk där personalen kan fåhjälp med praktiska saker. Det är interimligt att alla institutioner ska göradetta själva, kompetensen kan inte finnasöverallt.En cykelambulans i Chiunda, Malawi. Ambulanserna har bidragit till att kraftfullt minska dödlighetenbland födande mödrar.LU-utbildninginspirerade till lyckadsatsning på mödrahälsauppdragsutbildning. Cykelambulansertillsammans med förstärkningav en vårdcentral somservar tre byar i Malawi har fåttner mödradödligheten till noll i detområdet.Bakom den framgångsrika satsningenstår den rådiga barnmorskanMary Sibande som hakade på ettSida-finansierat utbildningsprogramsom drivits av Lunds universitet.Härom veckan var hon i Stockholm ochberättade om sina erfarenheter för representanterfrån bl.a. Sida och UD. Medfanns också Anette Agardh, lektor vidSocialmedicin och global hälsa samtprogramdirektör för universitetets internationellamasterutbildning i folkhälsovetenskap.Hon har tillsammans medkollegan Karen Odberg-Pettersson ansvaratför ett antal utbildningsprogrampå temat ”Sexuell och reproduktiv hälsaoch rättigheter”. Målet har varit att denBarnmorskan Mary Sibandes har genom utbildningfrån Lunds universitet kunnat ökagenomslagskraften i sitt arbete för minskadmödradödlighet i svårtillgängliga byar.inhemska befolkningen i Malawi ochandra länder på egen hand ska kommaigång med förbättringar.– Projektet i Malawi är ett fantastisktexempel. Engagemanget och delaktighetenhar varit stor bland byinvånarna, och14 LUM nr 9 | 2011

esultatet visar att det valda arbetssättetär väl investerade pengar, säger AnetteAgardh som studerat projektarbetet påplats i Malawi.Barnmorskan Mary Sibande bor ocharbetar i Mongochi-distriktet i södraMalawi. Malawi är ett av Afrikas fattigasteländer och i genomsnitt föder enkvinna i Malawi fem barn. Även om situationenförbättrats så brottas landet fortfarandemed både hög mödradödlighetoch hög barnadödlighet. Mary Sibandeberättar om förhållandena som fick henneatt engagera sig:– Jag berördes djupt av upplevelsernanär jag började arbeta med mödravårdute i Mangochis byar och samhällen. Endag på väg till byn där jag arbetade kördejag fast på grund av de dåliga vägarna,och blev varse de långa avstånden mellanbyarna och vårdcentralerna. Vid ett annattillfälle träffade jag en man och enkvinna som hade burit en gravid kvinnamed värkar på sina axlar i elva timmar.Allt för att ta sig till närmaste vårdcentral.Hon blödde och var trött – jag gavdem lift, berättar hon.Problemet för de gravida kvinnorna iMongochi och flera andra delar av Malawiatt i tid ta sig till en säker förlossning,ska ses ur mer än en synvinkel.– Det handlar inte bara om självaförflyttningen. Att det är långt mellanvårdcentralerna, dåliga vägar och besvärligterräng där inte bilar kan ta sig fram.Utan det är också själva beslutet kringfödseln och hur den ska genomföras somförst måste klaras av. Enligt traditionenska morbrodern eller en annan manligsläkting till den gravida kvinnan kontaktasför att besluta var och hur födselnska gå till.Därför har hemmet länge varit densjälvklara och vanligaste platsen att födasina barn på, ofta med brist på både professionellhjälp och ren miljö.När möjligheten att delta i utbildningsprogrammetuppenbarade sig viaMary Sibandes arbetsplats, College ofMedicine i Mongochi, tog hon chansen.Inledningsvis arbetade Mary Sibandemed tre byar, Ngatala, Mitawa mindondooch Stambuli. Tillsammans medbyborna och deras företrädare drog honigång satsningen på cykelambulanserknutna till den gemensamma vårdcentraleni området. Samtidigt förbereddesvårdcentralen för att bättre kunna tahand om akuta patienter.Resultaten har inte låtit vänta påsig. År 2005 dog nio kvinnor i distrikteti samband med sin graviditet eller födsel.År 2008 var siffran nere på noll. Äveni den omgivande regionen har det häntstora saker. Nu rullar sammanlagt ett 50-tal cykelambulanser knuta till fem vårdcentraler,och antalet dödsfall har sjunkitfrån 19 till två under samma tidsperiod.Därefter har arbetet spritt sig i än vidarekretsar, och det lokala projektet har fåttstatus som nationell förebild för hur lokaltengagemang kan förbättra mödravård.Mary Sibande och hennes kolleger haräven startat lokala kvinnonätverk somgenom uppsökande verksamhet informerarom mödravårdsfrågor och hurman föder säkert.Framgångarna till trots, i det fortsattaarbetet sätter den egna arbetskapacitetenbegränsningar och arbetet behöver flerengagerade på gräsrotsnivå. Från regerings-och myndighetshåll har det hittillsvarit mycket fokus på att förbättra sjukhusoch vårdcentraler. Men det behövslokalt engagemang i kommuner och byarpå fler håll, poängterar Anette Agardh.När hon summerar arbetet så härlångt anser hon att programmen har varitframgångsrika. Hon är särskilt nöjdmed att projekten har gett ringar på vattnetpå såväl lokal, regional som nationellnivå i flera av deltagarländerna.– Vi har besökt samtliga hundrataletprojekt och sett resultaten på plats, ochhär på konferensen ville vi visa svenskabefolkningen, Sida och UD att satsningengett resultat. Nu går vi vidare medsamarbetet i en nybildad global akademi.Björn MartinssonFotnot: Enligt FN:s statistik var år 2008mödradödligheten i Malawi 510 kvinnor per100.000 födslar med överlevande barn. Motsvarandesiffra i Sverige var 5 kvinnor.Enligt tradition är graviditet och födslar nästanuteslutande en kvinnoangelägenhet iMalawi, men de lokala projekten för säkraremödraskap involverar även männen. Här ettbymöte i Masanje.tLunds universitet,Sida och ITPI november var det slutkonferens iStockholm för Sidas och Lunds universitetsinternationella utbildningsprogram(ITP) inom sexuell och reproduktivhälsa samt rättigheter.Programmen har engagerat barnmorskor,gynekologer och obstetrikerfrån 33 länder i tre världsdelar. Tillsammanshar de sjösatt ett hundratal lokalaprojekt i hemländerna. Mödradödligheti samband med graviditet ochfödslar, familjeplanering, ungdomsmottagningaroch insatser för att förebyggaHIV/Aids-behandling är exempelpå vad projekten rymmer.Programmen har genomförts avLunds universitets avdelning för socialmedicinoch global hälsa under perioden2005–2010. Universitetet hargrundutbildat deltagarna i Sverige somdärefter startat förändringsprojekt isina hemländer. Uppföljande besökhar gjorts på plats och programmenhar avslutats med en regionalt förlagduppföljningsvecka.På övergripande nivå ska arbetet iITP-programmen bidra till att uppnåFN:s millenniemål.LUM nr | 2011 15

Hur har studenterna det före,under och efter studierna?Projekt undersöker hur man bäst samlar in användbara studentdataUtbildning. Lunds universitetbehöver ha bättre koll på vad studenternakan när de kommer, hurde klarar utbildningen och vad somhänder sen.– Ni behöver följa studentenshela livscykel för att ge en utbildningsom matchar behoven hos denhär stora, heterogena gruppen,säger utredaren Hanne Smidt.Lärosätena i Europa har de senaste tioåren blivit mer självständiga gentemotstaten. De måste i gengäld kunna visaatt de lyckas med uppdraget att utbilda,forska och samverka med samhället.Detta för att legitimera de stora summorsom satsas på högre utbildning.Utvärderingschef Tina Josefson och utredaren Hanne Smidt, som både arbetar med helaTrackit!-studien för EUA och leder LUs delprojekt.Goda exempel i Lund…Utbildning. Är det rimligt attstudenter på vissa utbildningar fårväldigt mycket stöd medan de somgår andra program får nästan inget?Kanske borde vi ha en miniminivånär det gäller uppföljning och stödinsatser?Utredaren Hanne Smidt har under sinaintervjuer funnit stora skillnader i vad utbildningsansvarigavet om sina studenteroch vad man gör för att hjälpa dem.Det gäller både i Lund och på andra håll.Inom Lunds universitet framstår LTHsom ett föredöme, menar både hon ochLUs utvärderingschef Tina Josefson.LTH har i perioder haft svårt att fyllautbildningsplatserna och också haftmånga avhopp de första terminerna.Man har fått lägga manken till både föratt få fler sökande och öka deras chanseratt genomföra utbildningen.– LTH åker ut och informerar pågymnasier och söker sig medvetet tillområden där man har ganska få sökande,berättar Tina Josefson.Alla nybörjare får i en enkät sedan berättaom sin bakgrund och sina förväntningar.Genom sitt ”early warning system”fångar LTH snabbt upp dem somfått problem med studierna och hjälperdem.– Man sträcker ut handen mot nya grupperoch visar att man menar allvar medbreddad rekrytering, säger Hanne Smidt.Under de första åren jobbar LTHmed äldre studenter som hjälplärare ochmentorer, vilket lyft resultat och genomströmning.Det finns fler som arbetar påliknande sätt, t.ex. Området för humanioraoch teologi och Medicinska fakulteten,som också har studentmentorer.Ett annat sätt att förbättra utbildningenär att ta hjälp av alumnerna – för attfå feedback men också för att värva demsom mentorer och utverka praktikplatser.LUMID – Master in Developmentand Management – är en av flera LU-utbildningarsom arbetar strategiskt medalumner över hela världen, berättar HanneSmidt och Tina Josefson.BRITTA COLLBERG16 LUM nr 9 | 2011

Antalet utbildade européer har inteförbättrats i den utsträckning som manhoppats och alltför få unga möter framtidensom välutbildade akademiker.– En ny europeisk studie vill hjälpa tillatt få upp farten mot ”a Europe of Knowledge”genom att analysera hur universitetenkan samla in användbara data omsina studenter, förklarar Hanne Smidt,projektledare för Lunds universitet ochmedförfattare till den europeiska rapportsom ska bli klar i september.– Bolognaprocessen har ändrat det europeiskautbildningslandskapet, men fåländer samlar systematiskt in informationom studenters och alumners väg genomutbildningen och ut i arbetslivet –uppgifter som behövs för att hela tidenförbättra och strategisk utveckla utbildningaroch program, säger Hanne Smidt.Studien heter ”Trackit!” av engelskansspåra, följa – och startade 2010 med attkartlägga hur man gör i Europa, på nations-och lärosätesnivå, för att följa studenterföre, under och efter deras studier.– Nu är vi inne i andra fasen och tittarpå hur lärosäten i tio länder jobbar meduppföljning, genomströmning, nollpoängareoch drop outs. Vi gör kvalitativaintervjuer på tjugo lärosäten, blandannat Lunds universitet, berättar HanneSmidt.Lunds universitet gör dessutom enegen kartläggning på samtliga fakulteterav hur man följer studentens livscykel.Även ledare, administratörer ochstudenter på olika nivåer har intervjuats.I februari kommer en internationell expertgrupptill Lund för att se hur mananvänder sig av ”tracking” eller livscykelanalysstrategiskt och på olika nivåer föratt ändra och förbättra utbildningarna.Trackit!-projektet avslutas alltså i september.Då vill man försöka samla resultatenpå nätet i en ”Trackit-pedia” somkan uppdateras efterhand som praxisändras.text & foto: BRITTA COLLBERGFotnot: Projektet Trackit! Tracking Learners’and Graduates’ Progression Paths genomförsi totalt 31 europeiska länder av EUA, EuropeanUniversity Association, med sju partners,däribland Lunds universitet.Juridik somvärdeskapareistället för pekpinnejuridik. I december lanserades Affärsjuridisktforum@Lund i syfte attlyfta kunskapen om juridiken som enstrategisk resurs i företaget. Forumetär ett samarbete mellan Institutionenför handelsrätt vid Ekonomihögskolanoch Juridiska fakulteten vid Lundsuniversitet, och har ett långsiktigt perspektiv.Genom en serie seminarieroch träffar ska forumet bilda en nyplattform för samverkan mellan universitet,innovationsföretag och andraintresserade för utbyte av erfarenheteroch kunskapsutveckling.– Vi vill visa på hur juridiken intebara är pekpinnar och regler, utan hurdet tillför värde och utgör en viktiggrundpelare i att arbeta proaktivt ochstrategiskt med företagets personal,varumärke, produkter och tjänster, sägerAndreas Inghammar, universitetslektori handelsrätt vid Ekonomihögskolan.… och internationelltUtbildning. Finland och Nederländernatillhör dem som lyckats bästmed att följa studentens livscykeloch dra lärdom av resultaten. I Finlandgick alla karriärvägledare ihopom en alumnenkät som gjorde attde kunde jämföra sina arbetsinsatser.Nu blir detta informella samarbetetill ett nationellt projekt.Ett annat exempel på vad som kan görasfann Hanne Smidt på Irland. Studievägledareoch studenthälsovård på ett universitetskrev ner alla frågor de fick frånstudenter under två år, och ringade infrågor som återkom med ökad frekvensvissa tider, t.ex. tentaperioder.Sedan kunde man skicka ut mail bretttill alla studenter med svar på frågor sombrukar komma upp lagom före varje sådanperiod.Studenterna kände att universitetetbrydde sig och studievägledarna och studenthälsovårdenvann tid.– Vi skulle kunna göra liknande iLund, säger Tina Josefson. Studenternahar LU-e-postadresser men använderdem inte, eftersom universitetet sällanskickar ut viktig information till demden vägen. Men man kan vänja studenternavid att kolla sin LU-mail om manskickar ut relevant information precisnär de behöver den. Och då skulle vikunna börja använda e-posten till annatockså, t.ex. enkäter.BRITTA COLLBERGDonationtill cancerforskningdonation. SparbanksstiftelsenÖresund donerar 2,5 miljoner kronorfördelat på två år till ett stipendiuminom cancerforskning vid Lundsuniversitet. Syftet med stipendiet äratt bidra till att forskningsresultat skakunna tas vidare från laboratorium tillklinik. Stipendiet kan sökas av translationellaforskare som nyligen disputerat.Julkalender på LTHfylld med experimentjulkul. I år är det femte året somstudenter på LTH gör en julkalenderfull med lärorika experiment. Underhela december fram till julaftongår det öppna en lucka om dagen påLTH:s webbplats www.lth.se och se enwebbfilm med roliga experiment.LUM nr | 2011 17

Det är fantastiskt att epidemiologi nu blivitett prioriterat område inom universitetet,tycker docent Karin Källén.Vid Epihealths doktorandkonferens fick de unga forskarna träna på att berätta kort och klargörandeför varandra om sin forskning. Upplägget var mycket lyckat, visade utvärderingen efteråt.Epidemiologisk studie stärkerkampen mot folksjukdomarmedicin. I januari slås portarna uppför den stora Epihealth-studien iMalmö. Dess kortsiktiga mål är attbygga upp en databas med enkätfrågor,en biobank och en samlingregisteruppgifter om 300.000medelålders och äldre personer iMalmö- och Uppsalatrakten. Detlångsiktiga målet är att med hjälpav detta material kunna stärka kampenmot de stora folksjukdomarna.Epihealth är ett forskarnätverk vid universiteteni Lund och Uppsala som är inriktatpå epidemiologi – stora befolkningsstudierav sjukdomars utbredningoch orsaker. Nätverket fick hösten 2009ett av de prestigefyllda anslagen till ”strategiskaområden” (se faktaruta).Vissa av LUs strategiska områden äretablerade sedan länge, med forskare somhaft mångåriga samarbeten. På epidemiologinsområde däremot har det funnitsbåde framgångsrika forskargrupper ochvärdefulla databaser, men inget organiseratsamarbete.– Därför gick första året åt till att formeraoss och få igång organisationen iLund, Malmö och Uppsala. Sammanlagtär vi över 120 personer, säger koordinatornför Epihealth, professor PeterNilsson.”Formeringen” har skett genom bl.a.två internat, en öppen temadag, en webbplats,en internetbaserad projektkatalog,två kurser och en konferens för doktorander.Tanken med den senare var attdoktoranderna skulle kunna knyta kontakter,hitta nya idéer och diskutera metodfrågori forskningen.– Inom forskarvärlden arbetar vi oftastalla inom varsin liten bubbla. Menom vi fogar samman dem blir vi en stor,mångsidig amöba, sa docent Karin Källénnär hon inledde konferensen.Epihealth har fått ett anslag på 42 miljonerkronor över fem år. Det räcker föratt bygga upp samarbetet och starta biobanken,men inte för de eventuella nyaforskningsprojekt som samarbetet kanleda till.– Forskningsanslag kan vi söka på annathåll. Det viktigaste är att epidemiologinu blivit erkänt som ett prioriteratområde vid Lunds universitet, menarKarin Källén.Vad gäller forskningsdatabasen,så är uppsalagruppen inom Epihealthredan igång med att samla in uppgifteroch blodprover från personer mellan 45och 75 år i Uppsala. I Malmö skulle manockså ha startat för länge sedan, om inteen så perifer faktor som en datatekniskbrandvägg satt käppar i hjulet.18 LUM nr 9 | 2011

– Vi hade tänkt samköra oss med enscreening för pulsåderbråck vid Skånesuniversitetssjukhus. Det hade inneburitbåde praktiska och ekonomiska vinster.Men i sista minuten fick vi reda påatt detta inte gick att lösa rent datatekniskt,säger professor Sölve Elmståhl somär LUs ansvarige för databasen.Epihealth fick i stället skaffa egen lokal,datautrustning m.m. Men det är nuklart, och de första besökarna kommer ijanuari. Efter att ha fyllt i en webb enkätom sin livsstil och sjukdomshistoria fårde lämna blodprov och gå igenom engrundlig hälsoundersökning.Någon ersättning till deltagarna kanEpihealth inte erbjuda. Man hoppas attchansen att få en gratis hälsokontroll,och på sikt hjälpa andra, ska vara tillräckligtlockande.– Vi mäter bland annat blodtryck,hjärtrytm, lungfunktion, blodfetter ochblodsocker. Det är uppgifter som ger engod bild av deltagarnas eventuella hälsorisker,säger Sölve Elmståhl.En annan nyhet inom Epihealth nästaår blir tillsättningen av en ny professur imedicinsk epidemiologi. Tjänsten är placeradvid Institutionen för kliniska vetenskaperi Malmö.– Tanken är ändå att den nya professornska vara en resurs för hela det epidemiologiskaområdet. Forskningen iMalmö är mest inriktad på stora befolkningsstudiersom Malmö Kost Cancer,Malmö Förebyggande Medicin och GottÅldrande i Skåne (GÅS), medan den iLund har fokus på buller, miljögifter ochandra miljörisker. Det är en styrka förEpihealth att vi har olika forskningsprofilersom kompletterar varandra, menarkoordinatorn Peter Nilsson.text & foto: INGELA BJÖRCKLäs mer om Epihealth på: www.med.lu.se/epidemiology_for_health_epihealthtDe ”strategiska”anslagenRegeringen gav för två år sedan anslagtill 43 forskningsmiljöer inom 20 s.k.strategiska forskningsområden. Satsningenska följas upp årligen, följt aven större utvärdering efter fem år. Omutvärderingen om fem år går bra fåralla behålla samma årliga anslag även ifortsättningen.LU fick anslag till nio strategiskaforskningsmiljöer, med följande inriktning:• Mellanöstern• Biologisk mångfald, ekosystem ochklimat• Klimatmodeller• Cancermarkörer• Stamceller och regenerativ medicin• Parkinsons sjukdom• Diabetes• Epidemiologi• NanoteknikEpidemiologisk forskning på bred frontmedicin. Epidemiologi är enligtNationalencyklopedin ”en vetenskapligdisciplin som sysslar medsjukdomars utbredning, orsaker ochförlopp”. Ämnets bredd avspeglasbl.a. hos de doktorander som ärknutna till Epihealth, och som nyligenredovisade sin forskning vid enkonferens på Örenäs slott. Här ärnågra av doktorandernas områden:Kejsarsnitt. Marie Carlsson Fagerbergär läkare på BB i Ystad och även doktorand.Hennes forskning handlar om hurdet går för kvinnor som förlösts med kejsarsnitten gång och nu väntar barn igen.Blir det problem vid den andra förlossningen,och i så fall varför? Hennes slutsats äratt kejsarsnittet i sig inte orsakar problem,men att de medicinska skäl som kan ha orsakatdet första kejsarsnittet ibland skaparsvårigheter även vid nästa förlossning.Rökning. Jonatan Axelssons forskning ärknuten till Reproduktionsmedicinskt Centrumvid Skånes universitetssjukhus. Hanhar undersökt spermiekvaliteten hos drygt300 unga män i Skåne för att se om denpåverkats av om föräldrarna rökt eller intevid tiden för befruktningen. Det visar sigatt framför allt pappans rökning spelar in:söner till rökande pappor har färre spermierän söner till icke-rökare.Autism. Nils Haglund är psykolog samtdoktorand i barn- och ungdomspsykiatri.Han ska undersöka ett nytt behandlingsprogramför barn med autism för att se omdetta är mer effektivt än nuvarande insatser,och om det lönar sig att börja behandlingenredan när barnet är tre–fyra år gammalt.För att hitta autistiska barn så tidigtleder han nu en screening av 8–10.000 barni Malmö, som undersöks vid barnavårdscentralernasvanliga 30-månaderskontroll.Mammografi. Åsa Olsson är kirurg ochhar studerat sambanden mellan mammografi,fetma och bröstcancer. Hennes resultattyder på att mammografi har extrastor betydelse för överviktiga kvinnor. Entumör kan ”gömma sig” lättare i ett stortbröst, och därför är det särskilt viktigt fördessa kvinnor att inte missa någon mammografikontroll.Muskelstyrka. OrtopedidoktorandenSimon Timpka har i en färdig studie visatatt kvinnor med dåliga gymnastikbetyghar mer problem med smärta och muskelvärktrettio år senare än kvinnor somhaft genomsnittliga eller goda jympabetyg.Han ska nu studera sambanden mellanmuskelstyrka hos unga värnpliktiga på1960-talet och samma mäns hälsa senarei livet.LUM nr | 2011 19

Nye professorn i biblioteks- och informationsvetenskapHur påverkar sociala medierkunskapsalstrandet i samhället?Ny medieekologi. Hur bland andraNationalencyklopedin upprätthållersin trovärdighet i konkurrens medde nya sociala medierna, forskarnye professor i biblioteks- och informationsvetenskapOlof Sundin om.– Alla yrkeskategorier somtidigare har haft någon form avfiltermekanism ställs nu inför nyautmaningar och frågan blir hur mankan utnyttja sin kompetens ochsamtidigt vidga perspektiven förvad kunskap kan vara, säger han.Olof Sundin talar i termer som litteratoch ny medieekologi. Med det menarhan förståelse för det nya medielandskapet.– Hur påverkas kunskapsformationeri vårt samhälle av de sociala mediernaoch vad behöver individen behärska föratt vara litterat i den nya medieekologin.Jag kan vara litterat i ett sammanhang,men i det närmaste vara illitterat i ett annat,säger han.Han menar att det inte alltid är lätt attfölja med i de nya mediekulturer somväxer fram på Internet, med nya skrivgenreroch förkortningar som har uppståttdär.– I den nya medieekologin har gränsenmellan konsument och producentluckrats upp. Det blir allt viktigare förbrukaren att kunna värdera, sammanställaoch hantera information, och samtidigtkunna axla en aktiv roll som producent,säger Olof Sundin.Hur den nya medieekologin påverkarlitteraciteten och förändrar hur kunskapformas, är två centrala teman förämnets forskningsprofil i Lund. OlofSundin och forskarkollegorna i ämnetbiblioteks- och informationsvetenskapundersöker bland annat hur skolan, bibliotekoch uppslagsverk idag arbetar medde förändrade förutsättningarna för litteracitetoch digital källkritik.– I Lund vilar ämnet på en humanistisktanketradition. En viktig frågeställningär hur en vanlig människa ska kunnaförstå förutsättningarna för de verktygsom finns på internet och som vi är alltmerberoende av, vilka krafter som stårbakom och skaffa sig ett kritiskt förhållningssätt,berättar Olof Sundin.Forskningen är även inriktad på attse hur de sociala medierna påverkar alstrandetav kunskap i samhället och OlofSundin har bland annat gjort en studie avsvenska Wikipedia och dess skribenter.– Idag är Wikipedia den sjätte mestpopulära webbplatsen i Sverige. I ett avseendehar Wikipedia faktiskt en ganskatraditionell syn på kunskap med avseendepå hur kunskaper värderas, det finnsOlof Sundinär ny professori biblioteks-ochinformationsvetenskap.ett upplysningsideal. Det nya är att allaär inbjudna att delta och bidra, alla kanvara experter och det är en klar förändringjämfört med gångna tiders formaliseradeexpertkunskap, menar han.I akademiska sammanhang är bibliotekoch informationsvetenskap ett ungtämne i Sverige. Den första professurenkom på tidigt 1990-tal och idag finns ämnetvid fem svenska lärosäten. I Lund ärbiblioteks- och informationsvetenskapplacerat vid Institutionen för kulturvetenskaper.Ämnet delar ansvaret för masterprogrammeti ABM (arkivvetenskap,biblioteks- och informationsvetenskaprespektive museologi) och erbjuder ävenfristående kurser och forskarutbildning.Utöver forskning och undervisning i detegna ämnet deltar ämnets forskare i fleratvärvetenskapliga forskningsgrupperoch utbildningsprogram på universitetet.– På institutionen finns flera disciplinerrepresenterade och vårt ämnes mångspråkighetär en styrka, menar Olof Sundin.Som nybefordrad professor hoppasOlof Sundin nu få möjlighet att ge ämneten ännu starkare förankring i Lundoch samtidigt bidra till att ämnet lyftsfram genom ett ökat nationellt och internationelltsamarbete.TEXT & FOTO: Johan Lindskoug20 LUM nr 9 | 2011

Bökigt att samarbeta över gränserGränsöverskridande samarbete.Målet är inte att alla inom Lundsuniversitet ska arbeta gränsöverskridande.Men för dem som villska det vara lätt. Dagens system avskräckerbåde forskare och studenterfrån att lämna det egna reviret.Det behöver göras en hel del för att fåfart på samarbetet över gränserna, delsinom universitetet, dels med omvärlden.Det var deltagare från stora delar av universiteteteniga om på ett seminarium inovember.Sture Forsén, föreståndare för tvärvetenskapligaPufendorfinstitutet, berättadeför LUM om frustrerade psykologstudentersom velat läsa en kurs öppen baraför medicinare.– Kursen handlar om experimentellametoder för att studera hjärnan och ärlika intressant för psykologerna. Men detvar alltså stopp. I det här fallet fick någrapsykologer ändå följa kursen, men detvar bara tack vare den goda viljan hos lärarensom smugglade in dem.Det ligger ofta budgettekniska skälbakom att inte ta in studenter från andrafakulteter. Så borde det inte vara, menarSture Forsén. Det är kontraproduktivtoch strider mot den gamla universitetsidén.Studenter måste få nosa på mångaolika ämnen – ju tidigare desto bättre.– Då vidgas vyerna och de träffarmänniskor med andra intressen. Det fåreffekter för lång tid framåt, menar Forsén,som gärna hade sett att lundastudenterfått börja sin utbildning med engemensam vetenskaplig grundkurs på åtminstoneen termin.– Det är svårare att meritera sig förden som jobbar tvärvetenskapligt, konstateradeflera på seminariet. En särskildLU-meritportfölj som uppmuntrargräns överskridande utbildningssamarbeteär därför en bra idé, tyckte CharlottaJohnsson från reglerteknik och socialpsykologenoch kognitionsvetaren ÅseInnes-Ker.– Det krävs uppmuntran från akademiskaledare på alla nivåer för att få fartpå samverkan, tyckte de också. Läraresom föreslår nya kurser får ofta stöd närde håller sig inom ämnet. De som vill integreraflera ämnen i en ny kurs får sällansamma uppbackning. Tvärtom riskerarde att dra på sig merarbete, inteminst administrativt; interndebiteringenger många huvudvärk.Andra idéer som fördes fram var enintern LU-ranking av miljöer som arbetargränsöverskridande, en bok med godaexempel samt speed-dejting för forskareoch lärare från olika ämnen.– När det gäller samverkan med parterutanför universitetet behövs mer stödoch juridisk experthjälp att skriva avtal,menade Maria Johansson på FunctionalFood Science Center.– LUs jurister är duktiga men underbemannade,och vi har faktiskt inte kunnatfullfölja vissa samarbeten på grund avatt vi inte fått tillräcklig hjälp.Alla behöver inte uppfinna hjulet. Vissagränsöverskridare inom LU har lyckatsundanröja hinder för samarbete på ettsmidigt sätt – samtidigt som andra fortfarandetampas med samma hinder! Vi kanvinna mycket på att dela med oss av våraerfarenheter, tyckte flera på seminariet.Universitetets särskilda verksamheter,USV, var väl representerade.Nästa år får USV en gemensam styrelsemed representanter för fakulteterna.– Styrelsen blir ett fönster mot andrafakulteter som kan ge legitimitet åt nyasätt att arbeta, hoppades vicerektor SvenStrömqvist. Det var han som tillsammansmed Karin Hofvendahl från planeringsavdelningenbjudit in till seminariet.I mitten av december ska de läggafram ett förslag till en handlingsplan föratt stärka samverkan mellan ämnen, fakulteteroch med omvärlden.BRITTA COLLBERGFotnot: Läs mer om delprojekt 5 påwww5.lu.se/fronesis/delprojekt-1-6Så främjas gränsöverskridande samverkanCharlotta Johnsson och Åse Innes-Ker.tSå kan vi samarbetaöver gränsernaFörslag som kommit upp på mötenoch workshops med fakulteter ochgränsöverskridande miljöer inom LU.• Fler fysiska, informella mötesplatser. Ettmer komplett, samlat LU-kalendariumdär alla kan ta del av de många gästföreläsningar,offentliga seminarier ochsamtal som erbjuds.• Delade tjänster. Möjlighet för lärare attha sin hemvist på flera ämnen eller fakulteter.• Sabbatstermin. Möjlighet att arbeta påannan institution inom LU.• Stimulansmedel – till gränsöverskridandeforskning och utbildning.• Enklare administration. Det handlarbåde om regelverk och attityder.• Tvärvetenskaplig meritportfölj.• En samlad ingång till LU. En välbemannad”One Stop Shop” som kan slussahugade externa samarbetspartners vidaretill rätt person eller miljö inom LU.• Grand Challenges. Definiera storagränsöverskridande utmaningar som LUvill arbeta med framöver.• Omvärldsbevakning. Hitta former föratt dela information så den kommer flertillgodo.LUM nr | 2011 21

Vi ses utanför Universitetshistoriska museet på Kulturen.Här är det nära till det mesta som Bengt OlleBengtsson vill att vi bättre ska ta vara på och värdesätta.Här och vidare ut i Lundagård finns mycketav historien och kulturen i form av byggnader somKungshuset, Universitetshuset, Palaestra samladerunt Universitetsplatsen.– Nästan alltid när man går förbi fontänen hörsmusik från Kapellsalen – atmosfären sitter i väggarna,säger han. Härifrån hör man också klockornafrån Domkyrkan.Nu är Bengt Olle Bengtsson inte den typorträtt| bengt olle bengtssonhållhistorienvid liv!– Genetik är den mest optimistiska vetenskapenvi har. I över hundra år har det funnitsen övertro på den!Det säger Bengt Olle Bengtsson, ävenhan optimist, som vigt en stor del av sittliv åt det ämnet. Nu har han gått i pensionutan att lämna varken genetiken eller Lundsuniversitet vars historiska sällskap han ärordförande för.Det är viktigt att göra universitetets historialevande, att öka förståelsen och få människoratt tänka, känna och reflektera, menarBengt Olle Bengtsson.22 LUM nr 9 | 2011

pen av ordförande som värnar om traditioneroch ceremonier – och inte hellersysslar Universitetshistoriska sällskapetmed den typen av verksamhet.– Vi ger ut viktiga böcker som syftartill att göra historien levande, att öka förståelsenoch få människor att tänka, kännaoch reflektera, säger han. Ett bra universitetska tillgodose de behoven!Ett exempel är Sverker Oredssonsbok om ”Lunds Universitet under andravärldskriget” som handlar om såväl flyktinghjälpsom nazistiska strömningar viduniversitetet. Historisk kunskap är aldrigett hot mot universitetets framåtsträvan,menar Bengt Olle Bengtsson.– Det är däremot den falska elitismen.När ”det lite fina” kring universitets livethotar att ta över kan det vara bra att påminnaom alla de studenter här som bådefrös och svalt för möjligheten till högrestudier.Själv har han i boken ”Genetik och politik”skrivit om sin företrädare, HermanNilsson-Ehle, Sveriges förste professor igenetik. Med sina erfarenheter från växtförädlingengav han stöd åt tidens rasbiologiskatankar. Något som Bengt OlleBengtsson bland annat tar upp i föreläsningen”Biologins mörka sida” som Kunskapskanalenvisat och som man kan sepå UR-Play.– Som vetenskapsman ska man varaen del i samhället, tycker Bengt OlleBengtsson. Man ska inte vara rädd föratt ta upp konflikter och svårigheter, mensamtidigt måste man försöka se sig självur ett distanserat, självkritiskt perspektiv.Genetiken var inte något självklart valför den unge Bengt Olle Bengtsson somförst tänkte sig en karriär som cellist ochdärefter en som matematiker.– Men i bägge fallen fanns det de somvar bättre än jag, konstaterar han.Efter åren som amanuens i matematiki mitten på 60-talet valde han genetiken i”När ‘det lite fina‘ kring universitets livethotar att ta över kan det vara bra attpåminna om alla de studenter här sombåde frös och svalt för möjligheten tillhögre studier.”konkurrens med medicin och internationellrätt. Den infödde lundasonen längtadedessutom bort från Lund. Hans politiskaintresse var väckt – vänsterpartist(– men inte tokvänster, invänder han) –och på en resa på väg till Budapest stannadehan till i Prag för att ta en snabb tittpå stan. Den natten startade Pragockupationen…Han sökte och fick ett stipendium tillOxford där han stannade i tre år och ävendisputerade. Han sammanfattar den tidenmed ”bra vetenskap, goda möjligheteratt utöva musik och mycket tid atttänka”.– Men i övrigt var miljön inskränkt,konservativ och förljugen.Sen blev det Lund igen och Lund hardet förblivit. Med vissa utflykter till Århus,Stanford, Paris och Svalöv där hanjobbade på en växtförädlingsinstitutionsom tillhörde SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).De första femton åren som genetikforskarei Lund beskriver Bengt OlleBengtsson som rätt fria – han styrde sigsjälv med stipendier och anslag. Men såför drygt 25 år sedan blev han professor.– Och då blev det universitetet jagskulle tjäna och serva. Ställa upp och taansvar. Nu går jag tillbaka till den gamlafriheten med min egen forskning ochen del undervisning.Bengt Olle Bengtsson tycker om attmöta studenterna, gärna de på grundutbildningsnivå.Han menar att det är därett universitet uppstår – i mötet mellantänkande forskare och unga intresseradestudenter.Och genetiken slutligen – hur harhans ämne utvecklats under det närahalva sekel som han sysslat med det? Harvi blivit något klokare när det gäller exempelvisvad som är arv och miljö?– Det är en kunskap i sig, detta att vilärt oss mer om vad genetiken inte säger.Det råder inte samma blinda tilltro tillden längre. Den kan säga en del – meninte allt. För trots att vi nu faktiskt kankartlägga en människas hela genuppsättningkan vi ändå inte förutsäga vilkasjukdomar eller andra åkommor honkommer att drabbas av.text & foto: Maria LindhBöcker av Bengt OlleBengtssonGenetik och politik. Berättelser om envetenskap mitt i samhället (Norstedts).Genetiska konflikter. Polemiska artiklarfrån trettio år (Ellerströms).Dessutom är han och Johan Stenströmredaktörer för boken ”Konstellationer”(Atlantis), med texter från Lunds universitetsKulturforum, som just utkommit.LUM nr | 2011 23t

Anna Pålsson praktiserar påCasino Cosmopol i Malmöunder sin praktikterminpå beteendevetenskapligaprogrammet.kasinopraktikantentenVarför är korttidssjukskrivningarvanligt bland kasinopersonal ochhur rekryteras den perfekte dealern?Det är några saker som AnnaPålsson får fundera över under sinpraktiktermin som beteendevetare.Hon har hamnat på Casino Cosmopol,en av många skiftande praktikplatsersom erbjuds den förstakullen på det beteendevetenskapligaprogrammet.Efter en rigorös säkerhetskontroll tarAnna Pålsson emot LUM innanför dörrarnatill Casino Cosmopol i Malmö.Hon visar runt bland spelbord, rouletteroch enarmade banditer medan hon berättarvad hon får göra under sin praktik.Förutom administrativt arbete påpersonalavdelningen ska hon försöka tareda på varför kasinots personal så ofta ärkorttidssjukskriven.– Det kommer förhoppningsvis bådemig och arbetsgivaren till nytta, och ledertill att personalen får det bättre, sägerhon. Ännu har hon inga svar på varförpersonalen ofta är sjukskriven, men förmodaratt sena nätter och oregelbundnaarbetstider kan bidra.Annars är hon imponerad av hur lugntoch sansat allt går till på kasinot och hurvälplanerad säkerheten är; dealern, haneller hon som sköter spelet, behöver aldrigdiskutera med upprörda gäster. Bakomvarje dealer står en övervakare somsköter eventuella diskussioner. Inte hellermåste spelpersonalen stå ut med överförfriskadegäster. Eftersom staten är huvudmanfinns det gott om personal somordnar med att allt går lugnt till och noggrannaföreskrifter över vilket tillståndgästerna måste vara i för att få spela.Efter rundvandringen i spelsalarnagår vi två trappor upp, till personalavdelningen.Här byts interiören av glitter,glamour och blinkande lampor utmot en helt vanlig kontorskorridor. Intelika fascinerande tycker LUM, menAnna Pålsson är nöjd.– För mig som varit sjuksköterska i fleraår är kontorsmiljön spännande, sägerhon med ett skratt och gör en gest motkopieringsmaskinen som vi just passerar.Casino Cosmopol har närmare 350 anställda,men personalavdelningen är liten– fem personer inklusive personalchefen,varav tre personer hjälper till med att läggaschema, ringa in personal och anställa nya.I veckan har Anna Pålsson varit medoch intervjuat ett tjugotal personer somsökt tjänst som dealer. Vid utgallringentestas de sökande i huvudräkning. Desom är snabba nog och samtidigt serviceinriktadehar goda chanser att få jobb.Men livssituationen är också viktig, menarhon, särskilt som personalomsättningenär så hög.– Ser man att de oregelbundna arbetstidernaär svåra att klara för den sökandeså är det en anledning att välja nån annan,säger Anna Pålsson.Efter besöket följer Anna Pålsson medtill parkeringen utanför kasinot. Hon sägeratt hon aldrig ångrat en sekund atthon valde att göra den frivilliga praktikterminen,trots att hon är 37 år och harlång erfarenhet av andra arbeten. Närhon började på det beteendevetenskapligakandidatprogrammet för några år sedanhade hon siktet inställt på ett jobbinom företagshälsovården. Nu ser honmånga fler tänkbara arbetsplatser.– Praktiken har verkligen gett nya insikteroch erfarenheter, säger hon medeftertryck.text: Ulrika OredssonFoto: Gunnar Menander24 LUM nr 9 | 2011

Vad är beteendevetareegentligen bra för?Även akademiker måste ut på praktikoch lära sig hantverket.Det menar beteendevetaren ochforskaren Ingela Steij Stålbrand,som det senaste året lagt myckettid på att fixa praktikplatser ochberätta för presumtiva arbetsgivarevad en beteendevetare är bra på.na som finns på allt från Socialdepartementet,biståndsprojekt i Sydafrika, PRbyråi New York till skolkontoret i SödraSandby. När Ingela Steij Stålbrand självläste beteendevetenskap för drygt tio årsedan hade hon siktet inställt på att blibegravningsentreprenör.– En som ”kränger” kistor och gravstenarskulle definitivt vara behjälpt av enexamen i beteendevetenskap, säger hon.Deras kunder är ju människor i kris somdessutom ofta kommer från andra kultureroch religionerHittills är Ingela Steij Stålbrandmycket nöjd med praktikterminen ochhon tror att även arbetsgivarna är det:tre av 19 praktikanter har blivit erbjud-Arbetsgivare vet sällan vad en beteendevetaregör. Därför har Ingela Steij Stålbrandarbetat på bred front för att görayrkesgruppen mer känd. Dels genom attbesöka presumtiva arbetsplatser och berättaom utbildningen, dels genom attbaka in en praktiktermin i programmet.Att en beteendevetare kan platsa påmånga ställen framgår av praktikplatsernafortsatt jobb, en av dem som personalchef.– Det har blivit allt tydligare att detinte går att läsa sig till all kunskap ochatt praktik är ett värdefullt moment ävenpå akademiska utbildningar, säger IngelaSteij Stålbrand. Mitt huvudbry har varitatt utforma en praktiktermin som motiveraratt man får akademiska poäng för den.Under praktikens gång har studenternamedverkat i nätseminarier med temansom alla på ett eller annat vis stöter på iarbetslivet – samarbete, integritet, etik,resultat och utvärdering. Alla praktikanterhar också fått som uppgift att skrivaen rapport om något som arbetsplatsenhar behov av att utreda.När praktikterminen är slut ska rapporternaredovisas, inte bara inför personalfrån praktikplatsen, kurskamrateroch lärare, utan också för inbjudnarepresentanter från Svenskt Näringsliv,Sydsvenska handelskammaren, arbetsförmedlingen,fackförbund etc.Ulrika OredssonBeteendevetenskapligaprogrammetProgrammet startade 2010. Tidigare kundeman bara läsa beteendevetenskap somfristående kurs och få ut examen enbart iett av huvudämnena psykologi, sociologieller pedagogik.Beteendevetare studerar hur kulturella,samhälleliga, sociala och biologiska faktorerinteragerar och formar mänskliga beteenden.Till skillnad från exempelvis socionomeroch psykologer arbetar beteendevetareinte huvudsakligen med behandling.Beteendevetare jobbar inom t.ex. företagshälsovård,personalarbete, utredningsarbete,med projektledning inom hälsoområdet,arbetsmiljö, utvecklings- ochutbildningsfrågor, rekrytering, coachningoch vägledning, men även inom produktutvecklingoch kommunikation.LUM nr | 2011 25t

Goda utbildningsmiljöer präglas av tillit, passionerade lärare som vet vad de vill ochstudenter som känner sig sedda. Men deras goda idéer och erfarenheter sprider siginte automatiskt vidare. Och akademiska ledare på högre nivåer känner ofta inteens till dessa ”guldägg”, men vet däremot var problemen finns. Det framgår av enny rapport. LUM har träffat författarna och besökt en av de goda akademiska mikrokulturerna– Avdelningen för förpackningslogistik på LTH.utbildningensgömda guldäggfoto: scott rothstein/shutterstockAkademin är van att granska kritisktoch hitta fel. De pedagogiskakonsulterna Torgny Roxå och KatarinaMårtensson gjorde tvärtom. Deletade upp goda utbildningsmiljöeroch ringade in det som var bra.– Vill man få fart på universitetet måsteman också synliggöra det som är bra.Det är lite som i fotboll: en duktig coachpåminner spelarna om vad de är duktigapå för att de ska orka jobba med brister-na, säger Torgny Roxå, som till vardagsarbetar på LTHs pedagogiska enhet Genombrottet.Han och kollegan Katarina Mårtensson,CED, har studerat fem utbildningsmiljöerpå tre fakulteter – LTH, medicinoch humaniora-teologi. De har intervjuatett femtiotal lärare, studenter, dekaneroch prefekter.Studien, som är en del av universitetetsutvecklingsprojekt inom utbildningen,EQ11, visar att goda utbildningsmiljöerhar mycket gemensamt. Och dettatrots skillnader när det gäller resurser,ämne och utbildningsnivå. De godakulturerna har ofta utvecklats under enlängre tid under ganska stabila förhållanden.Kulturen sitter i väggarna och tillitenmellan kolleger och mellan lärareoch studenter har kunnat växa.Tilliten är ett viktigt känneteckenoch behövs för den inre dialogen och utvecklingen.Om man litar på varandra,kan man prata fritt och också våga sägaemot varandra.Tilliten grundar sig i en gemensamvision, och ofta passion, för syftet medutbildningen. Alla tror också att de kanpåverka.– Lärarna kan säga sånt som att ”Viska förändra svensk industri”! Eller ”Viska göra om samhället!”.Det finns inte en, utan många olikaundervisningsmetoder i de studerademiljöerna. Gemensamt är att man tarundervisning på stort allvar och tillsammanstar ansvar för kvaliteten.– Om en kollega får dåliga kursutvärderingarengagerar det ofta hela gruppen.Man stöttar och coachar varandra, delarmed sig av tips och anteckningar eller görannat för att kollegan ska klara uppgiftenbättre, berättar Katarina Mårtensson.26 LUM nr 9 | 2011

De pedagogiska konsulterna KatarinaMårtensson och Torgny Roxå.foto: britta collberg”Allt gott ledarskaphandlar om att relateratill individer ochlyssna. Vi har ingentradition för detta inomakademin. Vi har fördålig koll på systemet,på den akademiska”kroppen” och på alladess olika kulturer.”Torgny RoxåLedarskapet ligger ibland hos en person,ibland delas det av flera kolleger.Oavsett modell har de goda miljöerna ettaktivt ledarskap som hanterar problem såsnart de dyker upp.Miljöerna bygger sin kultur ocksåutifrån sin historia. Det kan vara enperson eller en händelse som varit viktigaför den egna berättelsen. Den starkaövertygelsen att det man gör är viktigt,visar sig också i att miljöerna är aktivaoch öppna för kontakter och samarbetenutåt. De har stenkoll på sitt fält ochsnappar raskt upp nyheter. Samtidigt ärde väldigt medvetna i sina val. I universitetsgemensammaprojekt, utvärderingaretc. tar de tillfället och engagerar sig fulltut i det som är intressant utifrån derasegna värderingar och kultur, men låtersig inte uppslukas av sådant som de uppfattarsom mer ovidkommande.Studenter känner sig involveradeoch sedda i de här miljöerna. Flera berättaratt de egentligen hade tänkt gå vidareoch läsa andra ämnen, men blivit såväl mottagna och engagerade att de stannatkvar. De får utmaningar att tampasmed, mycket stöd och gehör för sina synpunkter.– Några studenter berättade för osshur svårt det var att välja examensämneoch handledare ”för det var som ettsmörgåsbord, med bara goda saker”.”Det här är ju bara helylle och idyll”är kommentarer som Katarina Mårtenssonoch Torgny Roxå fått på sin rapport.– Visst, men själva poängen är ju attlyfta fram de goda aspekterna, och detär också ett viktigt ledaruppdrag, menarrapportförfattarna.Men av elva intervjuade ledare –dekaner, vicedekaner, prefekter, viceprefekteroch utbildningsnämndsordförande– kände bara två till de godautbildningsmiljöerna inom sin egenverksamhet! Det saknas uppenbarligenett gemensamt värdesystem för vad somär ”bra”.– De akademiska ledarna ser inte in i”klassrummet” – de måste ut och finnasi de här miljöerna, säger Katarina Mårtensson.Nu vill de gå vidare och studera miljöersom haft problem, men arbetat föratt få ordning på dem.BRITTA COLLBERGFotnot: Rapporten ”Understanding strongacademic microcultures – An exploratory study”kan laddas ner från: http://www5.lu.se/upload/EQ11/ReportAcademicMicrocultures.pdf eller beställas av författarna.tTips!Till dekaner och prefekter• Försök lära känna grupperna pågräsrotsnivå inom din fakultet/institution• Försök se mönster utanför deformella ramarna• Skapa mötesplatser där mankan prata ”på riktigt” om undervisningoch ledarskap (t.ex.gemensam morgon- eller eftermiddagsfikapå institutionen)• Lyft fram det som är bra, ge beröm,ha tålamod!• Pressa inte samma modell påalla• Våga rekrytera den som bidrartill arbetsklimatet och inte alltidden som har flest publikationerTill lärare• Skaffa dig ett antal goda kollegersom du kan lita på och somdu kan prata undervisning med.• Finns de inte inom arbetsgruppen,skaffa dig samtalspartnersutanför gruppen.LUM nr | 2011 27

Exemplet förpackningslogistikindustrierfarenhetlyfter undervisningenDimman ligger tät runt Designcentrumpå LTH, men på Avdelningenför förpackningslogistik är det ljustoch fullt med folk denna fredag.På fjärde våningen presenterarekonomen Christina Lindskog sittarbete på doktorandkursen i kvalitativtextanalys. Två trappor nerbeskriver tre studenter sillburkensfärd från fiskfabriken till återvinningsstationen.– Våra masterskurser är tvärvetenskapliga– vi har studenter från bland annatmaskinteknik, technology management,livsmedels- och bioteknik. För flera är detförsta gången de arbetar tillsammansmed studenter från andra utbildningsprogram,förklarar Annika Olsson.Hon är professor och leder denna avdelning,en av fem som lyfts fram i rapportenom goda utbildningsmiljöer (seartikel sidan 26).Förpackningslogistik tillhör den tvärvetenskapligaInstitutionen för designvetenskaper.Här finns fem disputerade lärare,varav en på Campus Helsingborg.Man ger enbart kurser på avancerad nivå,tre till fyra per år.En av de elva doktoranderna är ChristinaLindskog, som driver ett konsultföretagpå Ideon, inom verksamhetsutveckling,strategi och styrning. Sedanett par år forskar hon också på halvtidkring förbättringar och innovation inomvården. Varför valde hon som är ekonomatt doktorera på LTH?– Jag har alltid sett mig som praktiker,men efterhand känt ett behov av attreflektera och tänka djupare. Här välkomnarman samarbete över alla gränser,även näringslivet. Man är nyfiken,tar vara på oliktänkande och tycker detär självklart att det man forskar om skakomma till nytta, säger hon.Det var under ett öppet seminarium2009 som Christina Lindskog kom ikontakt med ämnet förpackningslogistikoch dess första professor, f.d. LTHrektornGunilla Jönson.28 LUM nr 9 | 2011

Fr. v. professor Annika Olsson, studenterna Carin Jacobsson, Lars Persson ochBjörn Henriksson, läraren Henrik Pålsson, doktoranden Christina Lindskog,Ovan: Studenterna på masterkursen i förpackningslogistik kommer inte barafrån olika delar av LTH utan också av världen.– Jag fick omedelbar och positiv responspå mina reflektioner fastän jag varny och kom utifrån. Det var avgörandeför mig. Man är välkomnande inte barai ord, utan också i handling, säger ChristinaLindskog.– Gunilla Jönson är avdelningens”kulturskapare”, säger också hennes efterträdareAnnika Olsson som slår vaktom öppenheten. Doktorandkursen sompågår när LUM hälsar på är ett exempel.Den leds av etnologen Jenny Ingridsdotterfrån Södertörns högskola.– Jenny forskar i kulturanalys och varföljeforskare på oss i ett projekt om innovation.Vi bad henne föreläsa om diskursanalys,en analysmetod i forskning, ochinsåg att här fanns mer att hämta. Nu lederhon alltså en hel kurs för våra doktorander,berättar Annika Olsson.Annika Olsson har dessutom just utökatsin tvärvetenskapliga krets av doktorandermed en jurist som arbetat femtonår inom avfallsbranschen: ”Det blir perfektatt få någon som utforskar den sistaetappen av en förpacknings liv”. Finansieringenordnas delvis genom den donation,som la grunden för professuren och ämnet.– Jag är med aktivt och söker externaforskningsmedel, så vi kan använda delarav donationen som ”riskkapital”. Detär viktigt att kunna ta risker, säger AnnikaOlsson.Medan doktorandkursen fortsätter påfjärde våningen är seminariet två trapporner på väg att avslutas. Nästa vecka närstudenterna träffas igen blir det i mindregrupper – och då blir det kamratlärande,man diskuterar och ger varandra feedback.– Det är en bra kurs, tycker industriellaekonomerna Carin Jacobsson, LarsPersson och Björn Henriksson.Ungefär sextio procent av tiden går åttill att jobba i grupp med projekt och deraseget case är alltså sillburkens logististiskaväg.– Man lär sig mycket, men det kan bliganska krävande, eftersom vi läser flerakurser parallellt och de flesta har projektoch case av det här slaget, säger CarinJacobsson.De har ännu bara läst fyra veckor ochinte lärt känna de andra kursarna närmare.Men de gillar att läsa här – Designcentrumi sig är en enormt mycketbättre studiemiljö än övriga LTH-byggnadertycker de.– Och så fungerar hemsidan för kursenväldigt bra – allt finns samlat, välstrukturerat. Så är det inte överallt, sägerBjörn Henriksson.Det är en fördel att lärarna har stor industrierfarenhetoch kontakter med näringslivet.Det kommer många gästföreläsareutifrån.– Det kan bli lite tjatigt eftersom deofta tar upp liknande saker. Men dekommer från olika branscher och då blirändå intressant, säger Carin Jacobsson.Läraren Henrik Pålsson har fem årsindustrierfarenhet och disputerade påLTH 2009.– Vi lärare både forskar och undervisaroch tar upp mycket forskning i kurserna.Och så har vi ett pedagogiskt intresse.Vi diskuterar undervisningsfrågoroch tar dem på allvar, säger han.text: BRITTA COLLBERGfoto: gunnar menanderLUM nr | 2011 29

utbildningens gömda guldäggHur kan de goda utbildningsmiljöernainspirera resten av universitetet?Hur kan erfarenheterna från de goda utbildningskulturerna spridas och inspireraandra inom universitetet? LUM frågade tre dekaner, som bland annat föreslår flermötesplatser och ökad status för undervisning genom att det pedagogiska arbetetblir mer vetenskapligt grundat.Bengt Jeppsson,vicedekan medansvar för utbildningsfrågor,Medicinskafakulteten:– Jag känner till vårastarka utbildningsmiljöerfrämst genomvåra programdirektörer och vår utbildningsnämnd.Vår fakultet betonar attundervisning är en naturlig del av den akademiskayrkesrollen. Och vi backar uppdet med en pedagogisk enhet – MedCul– och pedagogiska frukostseminarier. Vihar tillsammans med Region Skåne avsatttvå miljoner kronor per år till pedagogiskforskning. Vi uppmuntrar pedagogiskt nytänkande,t.ex. arbetar blivande läkare,sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnasteri team under realistiska förhållanden.De driver avdelningar och skötermottagningar med handledning. Dettaär igång i Malmö och kommer i Lund ochHelsingborg.– Men trots ett starkt engagemang förutbildningen hamnar den ändå i skugganav forskningen. Våra forskare drar in alltmer externa medel, medan anslagen tillutbildning ligger ganska stilla. För att verkligenlyfta måste alla lärare få pedagogiskfortbildning. Det är inte så lätt eftersommånga är verksamma inom vården. Det ären kvalitet, men det innebär samtidigt attresurserna och tiden är begränsad.Eva Wiberg,prodekan förHumaniora ochteologi, och frånårsskiftet vicerektorLU, medansvar för utbildningsfrågor:– Vi inom HT harhaft två internat inom ramen för EQ11 –det var ett sätt för oss i fakultetsledningenatt fånga upp det som pågår. Annat somfrämjar utbytet är vår pedagogiska utvecklingsgruppsinspirationsdagar och institutionernaspedagogiska seminarier m.m.– Fakultetsledningen och särskilt grundutbildningsnämndenhar relativt bra kollpå de goda mikromiljöerna, men vi skullegärna vilja veta mer om vad som faktisktgörs ute i föreläsningssalarna. Jag tror attlärare och forskare gärna vill visa upp sigmer. HT-dagarna är sådana tillfällen, mendet vore önskvärt med fler mötespunkter.– Genom de goda insatser som görsinom HT när man arbetar i team kan vi avlastavarandra och byta erfarenheter. Utvecklingskonferenseroch pedagogiska papersär också bra – en del av våra lärare ärmycket aktiva här – men behöver spridasmer i t.ex. internationella tidskrifter. Samtidigtbör forskning om utbildning och lärandevärderas utifrån sina egna förutsättningar.Vi behöver fortbildningsseminariermed praktiska övningar och behöver funderamer över ledarskap. Jag ser framemot att arbeta med de här frågorna i dennya universitetsgemensamma utbildningsnämnden.Anders Axelsson,rektor, LTH.– Undervisning harhögre status på LTHän på många andrahåll inom universiteteteftersom vårt utbildningsuppdragärså stort och för attprofessionsutbildningar som civilingenjörsutbildningenställer speciella krav på helheten.– Jag har själv bra koll på de goda miljöerna.Det tog lite tid, men vår pedagogiskaakademi är nu inarbetad och respekterad.Vår pedagogiska utvecklingsenhetGenombrottet har varit igång i över tio åroch de bjuds in att berätta om hur vi jobbartill konferenser både i Sverige och runtom i världen.– Ändå kan det vara svårt att hävdaundervisningens status i jämförelse medforskningen som har helt andra ekonomiskamuskler. Jag tror på att höja statusengenom att uppmuntra vetenskapligutveckling av pedagogisk kompetens. Vistartar nu ”Engineering Education” sominnebär att högskolepedagogik och didaktikblir ett forskningsämne. Vi uppmuntrarvåra lärare att skriva pedagogiska papersoch delta i konferenser. Den som meriterarsig genom undervisning får löneförhöjningoch även institutionen får ett påslag.Att bli ETC:are som vi kallar det – ExcellentTeaching Practitioner – kan jämföras meddocentkompetens inom forskningen.30 LUM nr 9 | 2011

Läraren NicolóDell’Unto medstudenterna FredricWirbrandoch Fredrik Hansson,som hargjort en film omhur Lunds domkyrkahar skiftatutseende underårens lopp. foto:jenny loftrup3D-kompetensnytt konkurrensmedel för lundaarkeologerSe men inte röra. Utrustning för3D-scanning är oftast öronmärktför ett fåtal forskare. Studenter kanmöjligen få en visning av hur denfungerar.Men i Lund får studenter i digitalarkeologi lära sig att själva göra3D-modeller av föremål och platser.Denna spetskompetens är en storfördel när de ger sig ut på en tuffarbetsmarknad.Konkurrensen om attraktiva jobb är stenhårdför arkeologer, och för arkeologistudenterär det mycket svårt att skaffa sigtillräcklig gräverfarenhet. Men kursen idigital arkeologi ger studenterna någotsom är eftertraktat vid utgrävningar ochpå museer världen över. De lär sig 3Dscanning.Alla museer har föremål ellerplatser som de vill ska för evigas i 3D föratt skapa upplevelser som mättar sugetefter historia som känns levande, väckerkänslor och får besökarna att uppleva enannan tid. Forskare vill använda 3D föratt det ger större exakthet och helt nyamöjligheter att bearbeta information. Ettexempel är att man kan sammanfoga delar,till exempel av ett skelett och se hurdet såg ut när det fortfarande var helt.– För studenterna i digital arkeologiär det här ett guldläge eftersom de ärbland de första med den här kunskapen,och det ökar deras chanser att få jobb,säger Nicoló Dell’Unto, biträdande lektori arkeologi och lärare på kursen.Han träffar två av sina studenter iDomkyrkan för att prata om olika sättatt skapa digitala resor i tiden. När FredrikHansson och Fredric Wirbrand skullevälja idé till sitt projekt, valde de attgöra en film om Lunds domkyrka ochhur den har ändrats av olika byggherrar.I filmen plockas tinnar och torn av och påsom legobitar. Nästan tusen års byggandehinns med under en och en halv minut.Filmen kommer att visas på det nyabesökscentret vid Domkyrkan (se ävenlänk från www.lu.se/lum).– Domkyrkans torn har till exempelbara sett ut som de gör i 140 år, det vetinte alla, säger Fredrik Hansson.De kunde inget om 3D-scanning närde satte igång, men en hel del om Dom-tLUM nr | 2011 31

Arkeologistudenternas film visar hur Domkyrkan har bytt utseende genom åren. Ovanett kopparstick från 1782 efter en målning av Elias Martin. I slutet av 1800-talet fickDomkyrkan sitt nuvarande utseende. Fotot till höger är från ca 1900. foto: carl curmantkyrkan. Andra studenter på kursen harrekonstruerat ett långhus i Uppåkra,och ytterligare några har scannat föremålfrån utgrävningen vid Saluhallen iLund för Kulturens räkning.Luften i Domkyrkan är varm och luktartända stearinljus, och framme vid altaretordnar några män inför ett bröllop.Precis som för nästan tusen år sen – ellerkanske såg det helt annorlunda ut då?Det vill Nicoló Dell’Unto att besökarnaska kunna ta reda på med hjälp av ettklick på en lånad iPad.– Tänk dig att du står precis här ochtittar på de här vita bågarna och ornamenten,och på din iPad kan du se hurdet såg ut när de var målade i många olikafärger. Vi kan inte bara rekonstruerakyrkan, utan också människor som rörsig inuti så besökaren får en bild av livetför till exempel trehundra år sedan ochför åttahundra år sedan.Nicoló Dell’Unto menar att teknologinär lätt att lära sig, det som är viktigareoch svårare är analysen. Han är medi den tvärvetenskapliga forskargruppenDigital Heritage Forum, där Humanistlabbetär en viktig aktör. De samarbetarmed både offentliga och privata aktörerrunt hur man kan skapa tidsresor medhjälp av digitala medier.Det finns forskare som har beröringsångestinför upplevelseindustrin, menNicoló Dell’Unto menar att forskarnaistället bör samarbeta med temaparkeroch liknande.– Om arkeologer och andra forskarelämnar över visualiseringen till dem sombara har det tekniska kunnandet blir detofta kommunikationsproblem. Och dendigitala världen blir osann, med en massasaker som inte stämmer. Det är då detblir disneyfiering.Att låta studenterna lära sig 3D handlarinte bara om att lära dem vad de behöverför att de ska bli mer attraktiva förarbetsgivare.– Studenternas tankar är mer elastiskanär det gäller att komma på sätt attanvända ny teknik, de kommer på andraidéer än vad vi som inte är med i den digitalagenerationen gör.Till sommaren har alla studenter somtDigital Heritage Forumläst digital arkeologi blivit tillfrågade omde vill följa med och arbeta på en utgrävningi Catalhöyuk, en unik bosättningfrån yngre stenåldern som upptäcktespå 60-talet i Turkiet. Förutom att grävaska de också dokumentera utgrävningarnasutveckling i 3D varje dag. I Lundhar man börjat samla 3D-modeller frånolika utgrävningar med målet att skapaett bibliotek. Nicoló Dell’Unto menaratt det kommer att innebära en revolutionför undervisningen, studenter kommerkunna ta på sig 3D-glasögon och gåin ett rum som är en exakt modell av tillexempel ett rum i Pompeji.– Jag tror vi blir först med att låta vårastudenter gå runt på olika utgrävningsplatseri virtual reality. Det kan aldrigersätta gräverfarenhet på plats, men detkommer att bli ett otroligt komplementoch det är inte framtiden. Det är nu.Jenny LoftrupForskargruppen Digital Heritage Forum fördjupar sig i hur digitala medier kan hjälpaoss att göra tidsresor. Gruppen består av medarbetare från Institutionen för arkeologioch antikens historia, Humanistlaboratoriet, Institutionen för designvetenskaper,Virtual Reality-laboratoriet och Konstnärliga fakulteten. Projektet har bland annatskapat en plattform för forskare, kommunikatörer av kulturarv och småföretaginom branschen digitala medier. Projektsamarbeten som är på gång rör så skildaobjekt som Dalby kyrka och kloster, Lunds domkyrka, Pompeji i Italien, hällristningaroch virtuella kroppar i rörelse och “Malmö 1692” – en virtuell värld.32 LUM nr 9 | 2011

”Vi forskare får inte bli isolerade från omvärlden, och genom att vi kan tala medvem som helst om vår forskning förbättrar vi möjligheten att öka det allmännamedvetandet i frågor som vi forskar om”.Det var utgångspunkten för den workshop som Johanna Stadmark, forskare ikvartärgeologi berättar om.Vi forskare måste bli tydligaremed vad vi gör!Hur når man ut med sin forskning och vadmenar vi egentligen med att nå ut?”, ”Jaghåller på med grundforskning, det är nogändå inte någon som fattar hur intressantdet är…”, ”Jag undviker att prata med journalisterför man blir ändå bara felciterad.” ”Nu räcker detinte med att vara bra på att forska, jag måste dessutomkunna berätta för andra vad jag håller på med.”Känns citaten igen? Kanske har du själv sagt någotsom ovan, kanske har du hört någon annan uttala sigså. Dagens behov av forskningsbaserade beslut för attförbättra tillståndet i Östersjön fick den starka forskningsmiljön”Hantering av multipla stressfaktorer iÖstersjön” vid Lunds universitet att, i samarbete medHavsmiljöinstitutet, anordna en workshop i ledarskapoch kommunikation.Tanken var att vi forskare inte får bli isolerade frånomvärlden och att vi genom att kunna tala med vemsom helst om vår forskning förbättrar möjligheternaatt öka det allmänna medvetandet i en fråga. Vi måstebli tydligare.Vi var ett tjugotal forskare från Sverige, Danmark,Finland och Nederländerna, med Östersjön somgemensam nämnare, som tränades i hur man når utmed sin forskning. Utbildare var COMPASS (CommunicationPartnership for Science and the Sea) somgenomför samma träning inom ramen för det prestigefullaAldo Leopold Leadership program i USA.Under veckan intervjuades vi i olika situationer aven svensk vetenskapsjournalist och journalister somjobbar för bland annat Nature och för nationell radioi USA. Mycket av förberedelsetiden lades på ett verktygsom kallas ”message box”, en sammanställning av:Vad handlar det här om? Vilket är problemet? Varförär det här intressant? Vad är lösningen på problemet?Vilka fördelar finns det med det här resultatet? Genomatt tänka igenom alla dessa delar, och gärna fundera påanalogier eller lämpliga metaforer, innan en intervju –är det enklare att få fram det man vill få fram. Mångafick en aha-upplevelse. ”Jag har nog inte varit tillräckligttydlig med vad som är mitt huvudbudskap tidigare.”Ett annat tips från journalisterna var att de vill berättahistorier, och om vi som forskare inte kan ge demen historia får de själva bygga en och det är i den situationenmånga forskare känner sig felciterade.En reflektion från veckan var att det ofta är ensegna kollegor som man är orolig för då man uttalarsig i media.Vad ska detycka omatt jag uttalarmig inågot sominte är mittspecialområde?Frånjournalistenssynvinkelspelardet inte”Ett annat tips från journalisternavar att de vill berätta historier, ochom vi som forskare inte kan gedem en historia får de själva byggaen och det är i den situationenmånga forskare känner sigfelciterade.”någon roll ifall man är den allra bästa på området, t.ex. övergödning i Östersjön, så länge som man kanförklara på ett sätt så att läsarna eller lyssnarna förstår.Veckan avslutades med en snabb inblick i så kalladenya medier. Hur kan vi som forskare använda socialamedier? Vad ska man tänka på? Hur gör man när mantwittrar? Är Facebook ett bra sätt att sprida informationom forskning? Ett par timmars snabbkurs gjorde susen.En workshop av detta slag är något vi som deltogverkligen kan rekommendera andra forskare oavsettforskningsområde! Kontakta oss gärna för mer information.Johanna StadmarkKvartärgeolog,ingår i den starka forskningsmiljön”Hantering av multipla stressfaktorer i Östersjön”gästkrönikanLUM nr | 2011 33

Samarbete förenklasmed studieplan på webbenforskarutbildning. Ett nyttwebbaserat planeringsverktyg hartagits fram för doktorander inomhumaniora och teologi. Verktygetska förhoppningsvis förenkla ochförtydliga samarbetet mellan handledareoch doktorand.Syftet är att förenkla planeringenav doktorandernas studier,att göra planeringsarbetet meradynamiskt och kontakten mellanhandledarna, prefekt och prodekansmidigare.– Tidigare har arbetet med de individuellastudieplanerna ofta setts som ”onödigtoch pliktfyllt pappersarbete” somman skrev och sedan glömde bort, berättarFredrik Lindström, prodekanuspå Området för humaniora och teologi,och även ordförande i HT:s forskarutbildningsnämnd,som initierat arbetet.– Den gamla studieplanen uppdaterasoch skrivs ut för arkivering en gångper år. Den nya elektroniska individuellastudieplanen, som HT-området nu tagitfram, är utformad på ett sätt som gör detmöjligt för doktoranden och handledarenatt kontinuerligt hålla dokumentetaktuellt och för att förbereda den årligauppdateringen. Den individuella studieplanenkan också användas som en löpandeuppdaterad loggbok, till exempelför handledningstillfällen eller minneslistor.Tjänsten är webbaserad för att underlättakontakt då inblandade parter befinnersig på annan ort.Enligt Fredrik Lindström har manlänge talat om att skapa en universitetsgemensamLU-plattform för doktorandernasstudieplanering. Men när ingentinghände så tog man saken i egnahänder. En arbetsgrupp av handledare,doktorander och andra tillsattes, varpåHT-områdets systemadministratör JohanDahl arbetade fram verktyget. Höstens30-tal nya doktorander har nu tillsammansmed sina handledare börjatarbeta med plattformen, och är hittillsnöjda.– Om ett år ska vi utvärdera tjänsten,men hittills är vi stolta över vad vi åstadkommit,säger Fredrik Lindström. Andrafakulteter är välkomna att användaoch anpassa vår studieplan, vi delar gärnamed oss.Lisa BlomqvistNYTT SÖKSYSTEM PÅ LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK!Den 15 december kommer biblioteken att få ett nytt söksystem, Summon. Detnuvarande systemet LibHub kommer att vara tillgängligt t.o.m. den 31 december.Har du resurser sparade i LibHubs “My collection” bör du så snart sommöjligt överföra dem till ett referenshanteringssystem. Mer informationoch manualer hittar du på www.lub.lu.se34 LUM nr 9 | 2011

BokenLärjunge på viftLinnés lärjunge Daniel Rolander skickadesår 1754 till Surinam för att samla inväxter och djur. Resan höll på att kostahonom livet, men blev vetenskapligtlyckad och resulterade i en tjock resedagbokpå latin. Delar av denna har nuöversatts av professor Arne Jönsson, ochRolanders liv beskrivs av James Dobreff,också latinare vid LU. Nytagna fotonav Helene Schmitz illustrerar boken Urregnskogens skugga (Max Ström).Fysikshow på populär Oslo-turné. foto: stina ausmeelFysik- och lasershowfirade 200-åring i OsloShowtime. Fysik- och lasershowen vid Lunds universitet fick det hedersamma uppdragetatt bidra till underhållningen vid Oslo universitets 200-årsjubileum. All utrustning ochshowartisterna från Fysiska institutionen i Lund var på plats i Oslo i mitten av november.– Det var en jättesuccé för oss med tre överfulla föreställningar, totalt cirka 2.000åskådare, och fler personer i kö än vad som kom in, mellan 3.000 och 4.000, säger ennöjd Johan Zetterberg på Fysiska institutionen.2 februariÖppet symposiumom ultraljudUltraljudsundersökningar är idag oumbärligaför diagnosen av många olika sjukdomar. Pionjärernainom tekniken var två lundaforskare,läkaren Inge Edler och fysikern HellmuthHerz, som fick det prestigefyllda Laskerprisetför sina insatser.Fysiografiska Sällskapet ordnar den 2 februariett symposium till minne av Edlers ochHerz’ pionjärarbete. Symposiet består av kortaföredrag och demonstrationer av hur ultraljudanvänds inom medicinsk diagnostik. Symposiet,som äger rum i universitetssjukhusetsaula i Lund, är gratis och öppet för alla.17 decemberNobelpristagareni kemi gästar LundÅrets nobelpristagare i kemi, DanShechtman, kommer till Lund, 17 december.Han håller en föreläsning kl15.00 på Kemicentrum, i sal G. Innanföreläsningen gör han ett kort besökinom den del av Kemiska institutionendär det bedrivs liknande forskningsom den som har belönats medårets nobelpris.Snart viktigasti världen?Kina kommer snart att vara världensmest inflytelserika stormakt, menar ekonomiprofessornKlas Eklund i bokenKina. Den nygamla supermakten(SNS). Han berättar om landets historiaoch den snabba utvecklingen på senareår, och om hur Kina försöker hanterasina politiska, sociala och miljömässigaproblem.FenomenetGustav MahlerTonsättaren Gustav Mahlers musik väcktestarka känslor hos hans samtid – alltfrån hänförelse till avsky. En föredragsochkonsertserie anordnades i Lund i vårasmed anledning av 100-årsjubileet avMahlers död. Materialet har nu samlatsi antologin Min tid ska komma (Sekel),sammanställd av musikvetarna UrsulaGeisler och Henrik Rosengren med bidragfrån andra LU-forskare.Konstnärlig anatomiEn medicinare, en författare och enkonstnär har samarbetat kring verketEn annorlunda resa i vårt inre (AnatomyBible). Boken berättar i text ochbilder om människans inre, och varvarmedicinska fakta med poetiska ordlekaroch anekdoter. Medicinaren är professoremer. i kirurgi Ingemar Ihse, som samarbetatmed författaren Bo Bjelvehammaroch konstnären Bo Veisland.LUM nr | 2011 35

insändarePå gångViktigt att bevaraakademiska miljöer!modernisering. Zoologhuset i Lundhåller på att omformas! När jag tog ditkollegor, rekryterade från andra delar avlandet och som under sina lundensiskaår arbetat bara några hundra meter frånZoologiska institution utbrast de förvånat:Har vi verkligen något så imponerandeatt visa upp i Lund? Utländska studenterkunde nicka och kommentera vidanblicken av sjöko skelettet: Ja. Universitetär ju väldigt gammalt.Zoologhuset har skötts av Akademiskahus. De har inget uppdrag att bevaravärdefulla akademiska miljöer för framtiden.Statens Fastighetsverk ska vårdaQ-märkta hus, men vem har ansvaretatt bevara ännu existerande värdefullauniversitetsmiljöer för framtiden? Detkan gälla föreläsningssalar, laboratorieroch museala undervisningssamlingar.Har LU gjort någon inventering avvärdefulla akademiska miljöer? När SVTpå 1980-talet skulle spela in en TV-serie,sökte man en föreläsningssal på ettuniversitet, som förblivit intakt sedan1930-talet. Man hittade endast en sådani hela landet. Även den är borta nu!I ämnet museologi vid LU ingår främsthur man katalogiserar och bevarar föremål.Vid andra universitet har man ävenundervisning i byggnadshantverk och ihur man bevarar hela miljöer för vettigframtida användning. LU borde införasådan utbildning!Även om man ”tvångsförflyttar” humanistertill Zoologen kunde man ”kapslain” museet och stora föreläsningssalen,tSkriv till LUM! E-post: LUM@rektor.lu.senär huset moderniseras. Att bevara museetskulle knappast göra ett märkbartintrång på universitets totala lokalyta.Fortfarande kunde man då visa vad manunder ett sekel demonstrerat för universitetsstuderande,men också för hundratusentalsskolelever, som ”otäcka” djurfosteri sprit, vackra fjärilar, skelett avutdöda arter m.m. Objekt som blivit tillpräglingsbilder för generationer. Att fortfarandevisa Sveriges fåglar tredimensionelltborde engagerat ornitologer.Lunds kommun sökte bli europeisk kulturhuvudstadutan att ha en stadsteatermed fast ensemble, ett konserthus, enopera, ett stadsmuseum, ett konstmuseum(förutom Skissernas museum somingår i ”tionde universitetsområdet” liksomBotan). Kommunens elever ochstadens turister kunde länge tillgodogörasig zoologmuseet utan att kommunenbidragit ekonomiskt till en av Lundsverkliga turistattraktioner. De finns intealltför många vid sidan av Domkyrkanoch Kulturen.Crafoordstiftelsen anslog två miljonerför att rädda spektakulära delar avzoologiska museets samlingar från packasned i ett förråd på Gastelyckan. Menvart tar den unika miljön vägen, som ärfrån första världskriget? Man kan frestasatt jämföra förslaget till ny visningsmiljöför samlingen med att ge en älskad kvinnaen gåva utan att slå in den i en presentförpackning.Per-Anders MårdhAdress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund. Internpost: Hämtställe 31.16 december Öppna Fem-år- föreföreläsningar.Se sid 40 i detta LUM ochwww.lu.se/35016 december Lunchkonsert. Folkmusiki Luciatid. Konsert med Musikhögskolansfolkmusiker. Fri entré. Kl 12.15i Kapellsalen, Palaestra et Odeum, Lund.17 december Examenskonsert: OlaRåbius Magnusson, piano. Verk av Mozart,Beethoven och Liszt. Kl 15.00 Rosenbergsalen,Ystadvägen 25, Malmö.17 december Nobelpristagare tillLunds universitet. Årets nobelpristagarei kemi, professor Shechtman, kommeratt föreläsa på Kemicentrum. Kl 15.00 påKemicentrum, sal G, Lund. För mer information,www.kc.lu.se19 december Docentföreläsning imedicinsk strålningsfysik av Bo-AndersJönsson. Populärvetenskapligt hållenföreläsning med titeln ”Hur farlig ärjoniserande strålning i låga doser?”.Kl 10.00 i föreläsningssalen på Onkologiskakliniken, Skånes Universitetssjukhus,Lund.20 december Lunchkonsert på Pufendorfinstitutet.Välkomna till dentredje av höstens lunchkonserter på Pufendorfinstitutet.Denna gång framförCarrtetten Griegs kvartett nr 1 i G-moll,Opus 27. Alla är välkomna men de fyrtioförsta är de som får plats. Konserten ärgratis men lunchmackan tar ni med själva.Kl 12.00–13.00 i Pufendorfinstitutet, Biskopsgatan3, Lund.23 januari Seminarium för forskarhandledare.”Kreativt och kritiskttänkande i forskarutbildningen”.Medverkande: Fil Dr Eva Brodin. För anmälanoch information, se www5.lu.se/o.o.i.s/360424 januari Scandinavian day – enbranschdag om IT & Turism med experteroch goda exempel. Institutionenför Service Management vid Lunds universitet,Campus Helsingborg, vill bjuda digoch din verksamhet till en spännande konferensom framtidens turism. Arrangörer:Lunds universitet, Campus Helsingborg tillsammansmed Mittuniversitetet och Ifitt.Information och program, se www.ifitt.org/congresses/website/enter2012/36 LUM nr 9 | 2011

disputationer16 decemberAndreas Nordlander i religionsfilosofi:”Figuring flesh in creation: Merleau-ponty inconversation with philosophical theology”. Kl10.15 i sal 118, Centrum för teologi och religionsvetenskap,Lund.Eva Nilsson Nylander i bok- och bibliotekshistoria:”The mild boredom of order:A study in the history of the manuscriptcollection of Queen Christina of Sweden”. Kl10.15 i sal 201, Institutionen för kulturvetenskaper,Lund.Anna Rosengren i historia: ”Åldrandetoch språket. En språkhistorisk analys av högålder och åldrande i Sverige cirka 1875–1975”.Kl 10.00 i sal MB416, Södertörns högskola,Huddinge.Asilah Ahmad Tajudin i elektrisk mätteknik:”Biomarker detection via lab-ona-chipintegrated immunoaffinity approachfor fluorescence and mass spectrometry readout”.Kl 9.00 i hörsal E:1406, E-huset, OleRömers väg, Lund.Kajsa Landgren i vårdvetenskap medinriktning omvårdnad: ”Infants with colic.Patients´ experiences in short and long perspektivesand the effect of acupuncture treatmenton crying, feeding, stooling and sleep”.Kl 13.00 i SSSH-salen, Health Sciences Center,Baravägen 5, Lund.Abolghasem Danesh i bioteknik: ”Prodection,purification and characterization ofantibacterial biomolecules from an alkaliphilicbacillus”. Kl 10.30 i hörsal K:C, Kemicentrum,Getingevägen 60, Lund.Jacob Weisdorf i ekonomisk historia:”Malthusian progress”. Kl 10.15 i EC3:211,Holger Crafoords Ekonomicentrum, Lund.Erik Alerstam i fysik: ”Optical spectroscopyof turbid media: Time-domain measurementsand accelerated Monte Carlo modelling”.Kl 10.15 i sal B, Fysicum, Lund.Erik Larsson i medicinsk strålningsfysik:”Realistic tissue dosimetry models usingMonte Carlo simulations – Applications for radionuclidetherapies”. Kl 13.00 i föreläsningssal1, Skånes universitetssjukhus, Lund.Elin Ekström i laboratoriemedicin medinriktning experimentell patologi: ”Wnt5asignaling in Malignant Melanoma”. Kl 13.00i aulan, CRC, ing 72, Skånes universitetssjukhus,Malmö.Eva Morsing i klinisk medicin med inriktningpediatrik: ”Development in childrenborn very preterm after intrauterine growthrestriction with abnormal blood flow”. Kl09.15 i föreläsningssalen, Kvinnokliniken, plan3, Skånes universitetssjukhus, Lund.20 decemberJames Wood i biomedicin med inriktningneurologi: ”Integration and function of newneurons generated from fibroblasts and adultneural stem cells in the pathological brain”. Kl9.00 Segerfalksalen, Wallenberg Neurocentrum,Lund.21 decemberAlexander Maurits i kyrkohistoria: ”Denvackra och erkända patriarchalismen. Den lundensiskahögkyrklighetens präst- och mansideal”.Kl 10.15 i sal 118, Centrum för teologi ochreligionsvetenskap, Lund.Disputationer som ägt rum:Elisabeth Wittström i klinisk medicin medinriktning oftalmologi: ”Electrophysiology,optical coherence tomography and moleculargenetic analysis in patients with glaucomaand/or best vitelliform macular dystrophyas part of clinical care”.Charlotte Larsson i folkhälsovetenskap:”Common risk factors associated withacute myocardial infarction: Population-basedstudies with a focus on gender differences”.Darbaz Awla i klinisk medicin med inriktningexperimentell kirurgi: ”Signalingand adhesive mechanisms in acute pancreatitis”.Marie Gisselsson Solén i öron-, näsochhalssjukdomar: ”Recurrent acute otitismedia – aetiology, diagnostics and prevention”.Faming Wang i arbetsmiljöteknik: ”Clothingevaporative resistance: Its measurementsand application in prediction of heat strain”.Fethi Bouksila i teknisk vattenresurslära:”Sustainability of irrigated agriculture undersalinity pressure – a study in semiarid Tunisia”.Fredrik Lindqvist i signalbehandling:”Estimation and detection of transmission linecharacteristics in the copper access network”.Christina Fuentes i tjänstevetenskap:”Green retailing – A socio-material analysis”.Peter Håkansson i ekonomisk historia:”Ungdomsarbetslösheten – om övergångsregimer,institutionell förändring och socialtkapital”.Amanda Tan-Sonnerfeldt i handelsrätt:”The development and use of standards bynon-state actors: A study of the dynamics ofregulating sustainability assurance”.Jessica Petersson i laboratoriemedicinmed inriktning experimentell hematologi:”On the function of the interferon-induciblep53 target gene TRIM22”.Aree Omer Abdulla i klinisk medicinmed inriktning experimentell kirurgi:”Role of platelets and neutrophils in regulationtrypsinogen activation and tissue damage inacute pancreatitis”.Elisabeth Mangrio i folkhälsovetenskapmed inriktning socialmedicin: ”Epidemiologicalstudies of sociodemographic factors,early life factors, health, and medical careconsumption among small children”.Mabel Hungwe i kulturgeografi: ”Insearch of `Community`in Zimbabwe´s fast trackresettlement area of Mazowe district”.Olof Ekman i brandteknik: ”PerceptionstLUNDS INTERNATIONELLAAF-BORGEN • LUNDLÖRDAG 21 JANUARI KL 17.30-01ALL INFO PÅ WWW.JAZZPARTY.SEUpptäck Backagården!– det kompletta kurs- och konferenscentretmitt i natursköna Skåne.Vi har nio moderna konferenssalar,med senaste teknik. Nyrenoverat boendeoch en restaurang med menyerenligt god skånsk tradition.Stenskogen 735, 243 91 Höör, tel 0413-746 00, info@backagarden.seLUM nr | 2011 37

PARKERINGSKONTORETönskar God Jul!Parkera fel ocVälkommen till Parkeringshuset GRANATHEN där detalltid finns lediga p-platser!Lätt att parkera och det finns personhissar medautomatiskt dörröppning. En smart parkering bådevinter och sommartid!• Försäljning av p-dekal inför vårterminen påbörjas:2012-01-09. Kl.08.00• Besök vår hemsida http://www.se.lu.se/parkering• Ni är alltid välkomna att kontakta oss på tel:046-222 70 96– vi gör din vardag enklare –LU SERVICE tackar för ett gottsamarbete under 2011 och önskaren riktigt God Jul och Gott Nytt ÅrTRYCKERI • POST • LOKALVÅRD • BOSTÄDER • VAKTMÄSTERI •PARKERING • VERKSTAD • RECEPTION | LUNDS UNIVERSITET38 LUM nr 9 | 2011

Nationalekonom blirny dekanus på EHLProfessor Fredrik Andersson vid Nationalekonomiskainstitutionen blir ny dekanus på Ekonomihögskolanefter professor Allan T Malm(företagsekonomi) som lämnar den postenvid årsskiftet.Läs intervjun med Fredrik Andersson inästa LUM som utkommer den 27 januari.Flyttlasset gårtill Medicon VillageNu pågår ett intensivt arbete inför flytten tillAstraZenecas lokaler. Klart är nu att ESS, EuropeanSpallation Source, flyttar sitt huvudkontordit. ESS med sitt 90-tal medarbetareflyttar in den 1 februari och blir då ett av deförsta företagen då Medicon Village tar överanläggningen från AstraZeneca.Mer information om hur Lunds universitetarbetar med flytten hittar du på: www.lu.se/mediconvillageLTH upprättaren jubileumsfondI samband med LTHs 50 års jubileum har LTHbeslutat att inrätta en jubileumsfond. Medelfrån denna fond kommer att användasför stipendier till de avgiftsbelagda masterprogrammenför utomeuropeiska studentersamt till att främja studenter, doktoranderoch yngre forskares (max 40 år) fortsatta arbetevid LTH. För er som önskar stötta fonden– sätt inbeloppet på postgiro 15650-5 eller bankgiro5051-4728 och märk insättningen medLTH:s jubileumsstipendiefond och avge avsändare.hänt!MEDALJ I. Professor em. i klinisk kemiJohan Stenflo har fått Kungliga FysiografiskaSällskapets minnesmedalj i guldför sina banbrytande arbeten om blodetskoagulationsmekamismer.MEDALJ II. MatematikprofessornGunnar Sparr harfått Engeströmskamedaljen, av KungligaFysiografiska Sällskapet.Enligt motiveringenhar han ”påett föredömligt sättkombinerat grundläggandeforskningGunnar Sparr.med engagemang i undervisningen ochstarkt bidragit till att den tillämpade matematikeni Lund kunnat leda till kommersiellagenomslag.”Karl JohanÅström.JUBILEUMS-MEDALJ. För attuppmärksamma desom betytt alldelessärskilt mycketför verksamhetensutveckling harLTH instiftat en jubileumsmedalj”förberömliga gärningar”.I samband medjubileumsfesten i no-vember delades den ut för första gången,och gick till Karl Johan Åström, professoremeritus i reglerteknik.KOMMISSIONÄR.Klas Eklund, adjungeradprofessorvid Ekonomihögskolan,är en av 13ledamöter i regeringensnytillsattaframtidskommissionsom ska tecknaen bild av hur Sverigekommer se ut2020 och 2050.PRISAD. Athenapriset 2011 går till en diagnosmetodsom gör det möjligt att upptäckapreeklampsi, havandeskapsförgiftning,redan tidigt i graviditeten. Detär professor och specialistläkare StefanHansson tillsammans med sin forskargruppoch professor Bo Åkerström somunder flera år arbetat med diagnosmetoden.NY LEDAMOT.Professor SamuelByrskog, CTR, harvalts till arbetandeledamot i Kungl.Vitterhets Historieoch AntikvitetsAkademien.Klas Eklund.Samuel Byrskog.tof trust and national perspectives in multinationalcrisis management: An examinationof the European union military strategic level”.Ingela Pålsson Skarin i byggande ocharkitektur: ”A finance model for the built culturalheritage”.Martin Andersson i värmeöverföring:”Solid oxide fuel cell modeling at the cell scale– focusing on species, heat, charge and momentumtransport as well as the reaction kineticsand effects”.Yasmeen Taleb Odbeidat i byggnadsmekanik:”Structural retrofitting of concretebeams using FRP – debonding issues”.Marwa Dabaieh i byggande och arki-tektur: ”A future for the past of desert vernaculararchitekcture”.Rikard Ojala i matematik: ”Towards anall-embracing illiptic solver in 2D”.Johanna Mellgren i geobiosfärsvetenskap,inriktning berggrundsgeologi:”Conodont biostratigraphy, taxonomy and palaeoecologyin the Darriwilian (Middle Ordovician)of Baltoscandia – with focus on meteoriteand extraterrestrial chromite-rich strata”.Oliver Purschke i geobiosfärsvetenskap,inriktning naturgeografi och ekosystemanalys:”Plant community assembly &biodiveristy – a spartio-temporal perspective”.Mohammad Ali Mazlomi i bioteknik:”Sampling, sample treatment, assay and realtime monitoring of biotechnological processes– using an integrated flow-injection system”.TjänsterDoktorand i miljövetenskap i klimatscenarierför vattenresurser och ekosystemfunktioni sjöar. Ref nr NPA 2011/697, ans 29december. Info 046-2224169.Doktorand i geobiosfärsvetenskapinom integrerad terrester-akvatiskbiogeo kemi. Ref nr NPA 2011/699, ans 20 januari.Info 046-2229579.LUM nr | 2011 39

Posttidning BLunds universitetBox 117221 00 Lundhallå Caroline Runéus...kommunikationschef och operativ koordinator för Lundsuniversitets 350 års-jubileum som startar i december 2016.Universitetet firar 350 årom fem år, men tjuvstartarredan nu i december?foto: mikael risedal– Ja, vi har ett fem-år-före-firande som ett avstamp medspännande öppna föreläsningar under eftermiddagen den16 december och en förfest på kvällen (se föreläsningsprogrampå www.lu.se/350).Hur långt har ni kommit i förberedelserna?– Vi har gjort en enkel benchmarking med andra universitetsom jubilerat, exempelvis Oslo, Karolinska och Humboldti Berlin. Och så har vi haft tre idémöten med ett stort antalkreativa personer både inom och utom universitet.Vad har ni lärt er och vad har dessa möten resulterat i?– Vi har bland annat lärt oss att det är viktigt med framförhållningoch tidig involvering. Och så har vi gjort förslagtill olika delprojekt. Vi kommer att fira jubileet från december2016 till januari 2018 och det kommer att hända mycketunder dessa 14 månader. Bakgrunden till att vi firar justdå är att universitetet grundades i december 1666 och invigdesi januari 1668.Kan du ge förslag på aktiviteter?– I detalj är det lite tidigt, men det blir förstås föreläsningar,utställningar, debatter, invigningar, festligheter och andraevents. Men även det oväntade och nya kan förväntas.Det är viktigt att jubileet lockar alla grupper inom universitetetoch även våra samarbetspartners. Allmänheten skaockså känna sig delaktig i firandet.Det senaste jubileet firades 1968 – under visst tumultfärgat av den tiden. Vilken ”färg” kommer detta jubileumatt få?– Vi kommer att blicka bakåt i historien men framför alltframåt. Världen förändras så oerhört snabbt och det kommeruniversitetet också att göra. Mycket kommer att handlaom hur vi möter framtiden.Hur skulle du vilja beskriva den blivande 350-åringen?– Som en motor i utvecklingen, en kunskapskälla, en mosaikav nyfikna, passionerade människor som är bra för samhället.Varför ska man fira jubileum?– Därför att det verkligen är värt att fira att Lunds universitetöverlevt, ständigt utvecklats och behållit sin starka rollunder alla dessa år. Men vi kan inte slå oss till ro. Vi kommerockså att använda jubileet för att mötas och diskuteraviktiga framtidfrågor. Dessutom är det roligt att fira – sebara på LTHs 50-årsfest som till exempel lockade oväntatmånga hemvändande alumner.Maria LindhFOTNOT. Styrgruppen för LU350 består även av Göran Bexell somär ordförande, övermarskalk Carin Brenner, professor Bengt OlleBengtsson och kommunikatör Petra Francke. Ansvariga för olikadelprojekt kommer att vara vicerektor Eva Wiberg, dekan HåkanLundström, professor Mats Benner och fundraiser Ulrika Nilsson.Kontaktpersoner håller på att utses på fakulteterna.