MUSIK I VÄSTERBOTTEN - Västerbottens museum

sa i forna tider. Då Andersfors byggdes då var detfest och då dansades det väldeliga. Även på andraställen inom socknen, bl a i Andersvattnet, fannsdet styva dansare. Eva Dahlberg hette den ena, denandra hade varit i Sundsvall och lärt sig. Man dansadepolkett och så gjorde dom en lek som kalladespromenad, varvid man ställde upp fyra par i fyrkant.»(Uppteckning av Ernst Westerlund 1950 efterJ W Burlin, Bygdeträsk, Burträsk. Skellefteå museum).Promenaden har också tecknats upp av GerdaRunnqvist-Jacobsson i Åbyn, By ske, 1933.PolskaUtom 'Hamboskan' har jag hittills inte stött på någonpolskedans i Burträsk. För den som vill letapolskedanser förefaller Västerbottens inland meragivande. Polskedanserna tycks ha levt kvar längredär. Men det hela är ännu helt outrett.Spelman Gunnar Persson, Hällnäs (bördig frånMårdsjÖberg, Vilhelmina) berättade för mig vid ettbesök i våras att 'Slängpolska' dansades i hans hemtrakter.Den dansades parvis och gick fort. Jag speladein två slängpolskor efter honom. Enligt Gunnarkunde hans bror Artur Persson i Mårdsj Öbergdansa slängpolska och säkert finns fler i Vilhelminasom kan. Sista gången Gunnar Persson var med omslängpolskan var på 1920-talet.Från Stensele har jag fått uppgift om att man därdansat 'Polska', 'Bakmes' och 'Sen polska' och attdet troligen fortfarande finns sådana som kan dansadem.Då det gäller polskedanser i Västerbotten är detmesta ogjort!LåterskensdansenLåterskensdansen (norrskensdansen) är en turdans iförslagsvis 4 eller 6 turer. Hittills har jag bara träffaten som har dansat den i Burträsk, nämligen ViktorLindström. Han kommer emellertid inte ihåg såvärst mycket av den, men tror att den var på 6 turer.Bror Lundberg, Skellefteå, gjorde på 1960-taleten rekonstruktion av dansen efter utfrågning av äldredansare och fick fram 4 turer.Om man går efter den musik till dansen somfinns upptecknad så kan man anta att dansen harvarit allmän i hela Västerbotten. I »Bland spelmäni Västerbotten» finns den upptecknad som »Norrskensdansen»,arrangerad av Nils Stålberg. Hangrundar sig på uppteckningar från Norsjö 1890,Degerfors 1935, Vindeln 1935 och Sorsele 1953(efter en spelman i Abborrtjärn). I VÄSTERBOT-TEN 1927 finns två varianter av musiken — frånNorsjö och från Nysätra/Burträsk.HamboskaViktor Lindström gav mig följande beskrivning på'hambo': Ta dubbel handfattning och gör fyra dalsteg(först höger fot i luften) och dansa sedan om.I omdansningen tar pojken med båda händerna omflickans midja och flickan lägger sina händer på pojkensaxlar. Omdansningssteget börjar pojken medvänster fot. Under varje takt slänger pojken flickani luften. Hambon ska nigas.När jag frågade om han kände till uttrycket'hamboska', svarade han att det var samma sak som'hambo'. Det var bara att »man neg så förbaskat;man kom nästan ner i sittande ställning innan manslängde flickan i luften.» Att niga så mycket tyckteViktor var för jobbigt, så han hade inte lärt sig dendansen.SkojjarnEn 'skojjar' är, kunde man säga, en dans där manbyter danstakt mitt i alltihopa för att skapa oredapå golvet.Enligt Josef Nyström, Ljusvattnet, Burträsk, växlarman mellan polkett och vals. Josef säger att manhade särskild musik. Enligt en musikuppteckningefter Kvarnsvi-Helmer består skojjarn av omväxlandeschottis och polkett.Gunnar Karlsson från Svarttjärn, Burträsk, har underen följd av år intresserat sig för västerbottniska musikochdanstraditioner. Han har besökt och intervjuatgamla spelmän, han har tecknat upp melodier och beskrivitdanser. Som aktiv spelman och pedagog harhan också levandegjort de västerbottniska musiktraditionerna.Tillsammans med Siw Burman arbetar han ivår med ett projekt stött av länets folkbildningsförbund,en turné, där de båda unga spelmännen samtidigtpresenterar folkmusik och samlar traditionsuppgifter.De här publicerade dansbeskrivningarna är återgivnaefter ett stencilerat häfte som utarbetats förfolkdans- och spelmanslag.83