Glimten 2005 nr 1.pdf - Sigtunahem

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiMarknadshyraBruksvärdeshyrorMarknadsanpassade hyrorVad betyder begreppen?MarknadshyraInnebär att hyresvärden fritt sätter hyranoch bjuder ut lägenheten till högstbjudande.Utbud och efterfrågan styr helt, Ingalagar eller regler begränsar marknadskrafterna.Hushåll med god ekonomi får stortgenomslag på hyressättningen. Med marknadshyrorhöjs hyrorna vid bostadsbrist.Marknadsanpassade hyrorInnebär att hyressättningen skall efterliknamarknadshyror. Bruksvärdessystemet är enform av marknadsanpassade hyror. I detskall hyrorna över tid utvecklas som på enoreglerad marknad där det råder balansmellan utbud och efterfrågan.BruksvärdeshyrorBestäms utifrån självkostnaden i allmännyttigabostadsbolag. Bruksvärdet är enAllmännyttigt bostadsföretagVi inleder ”Glimtenåret” under temat Boinflytande, hyressättning ochekonomi. Tunga hjärtefrågor både för Sigtunahem och Hyresgästföreningen.Vad menas egentligen med Boinflytande och hur fungerar detinom Sigtunahem? Vad och hur kan jag som hyresgäst påverka utvecklingeni mitt boende? Hur bestäms hyran? Hur mycket pengar pytsar Sigtunahemegentligen in i den kommunala apparaten? Håller Sigtunahemhöga hyror relativt andra hyresvärdar i regionen? Ja, det är frågor somställs till sakkunniga inom både Sigtunahem och hyresgäströrelsen.Text: Marina Helge, marknadschefsammanvägning av en lägenhets olikakvaliteter såsom standard, storlek, läge,närheten till service, kommunikationermed mera. Hyresgästernas allmänna värderingarskall ligga till grund för bruksvärdet.Bruksvärdessystemet innebär atthyran i de allmännyttiga bolagen sättertak för hyran hos privatvärdarna. Praxis äratt privata värdar får höja hyran maximaltfem procent utöver den framförhandladehyran i allmännyttan. Bruksvärdesregelnär en inskränkning av den fria marknadenmen motiveras av hyresgästers behov avtrygghet.Allmännyttigt bostadsföretagBostadsföretag som ägs av kommunen helteller delvis och som förvaltar bostadsfastigheterutan vinstsyfte. Kommunen tillskjuterhela det så kallade grund kapitalet omVi gör ett försök att här och nu besvara dessa frågor och några till genomolika reportage. Vi inleder med några allmängiltiga begreppsförklaringaroch en ”faktaruta” som återger delar av det Boinflytandeavtal som gälleridag mellan Sigtunahem och Hyresgästföreningen, Sigtuna/Märsta. Vifortsätter med intervjuer av sakkunniga personer i Hyresgästföreningenoch avslutar med lite ekonomiska fakta och statistik och en presentationav Sigtunahems ekonomichef, Clas Linfeldt.en procent av produktionskostnaden ochutser samtliga ledamöter i styrelsen.SjälvkostnadDe allmännyttiga bostadsföretagen skalldrivas ”utan vinstsyfte” och den långsiktigasjälvkostnaden skall ligga till grund förhyresnivån. Det pågår en intensiv debatt isamhället om hur begreppet självkostnadskall tolkas. Eftersom de allmännyttigabostadsbolagen inte längre subventionerasav staten har uttrycket fått en annan innebörd.Bostadsbolagen själva är av uppfattningenatt en viss ”risk” måste få vägas in ikalkylen, det vill säga bolagen måste få gåmed ett visst överskott. Bland annat för attklara framtida underhållskostnader, kunnagöra kloka investeringar, klara eventuellaräntehöjningar samt eventuellt minskadefterfrågan.Fakta BoinflytandeavtalTREVLIGA BOSTADSOMRÅDEN där hyresgästernakänner trygghet och trivs med sittboende är ett gemensamt mål för HyresgästföreningenSigtuna/Märsta och Sigtunahem.Boinflytandeavtalet är vägledandeför den lokala hyresgästföreningens ochområdeskontorets arbete att tillsammansmed engagerade hyresgäster skapa sådanabostadsområden. Hyresgästernas behovoch önskemål ska så långt det är möjligtligga till grund för åtgärder och aktiviteter.Avtalet om boinflytande mellan Sigtunahemoch Hyresgästföreningen består avett huvudavtal och underavtal för samrådoch information, hyresgästlokaler ochfritidsverksamhet, standardförbättring ochsjälvförvaltning.I huvudavtalet anges målet för verksamheten,”Beslut om förvaltning, underhålloch drift inom Sigtunahems ansvarsområdeska fattas på ett sådant sätt samt isådana former att de boende kan påverkabesluten och ta del i dessa”. Med det menasatt hyresgästernas kunskaper är enviktig förutsättning för att skapa en godbostadsmiljö och goda boendeförhållanden.Alla områden har olika fördelar ochproblem och att tillsammans hitta lösningarär en viktig uppgift för Sigtunahemsområdespersonal och den lokala hyresgästföreningen.Genom att boinflytandetbedrivs lokalt ute i våra bostadsområdenligger besluten inom avtalens områden hosSigtunahems områdespersonal och denlokala hyresgästföreningen. De som representerarde boende inom området är valdapå ett bostadsmöte dit alla boende inomområdet är kallade. Det finns inget kravpå att man måste vara medlem i hyresgästföreningenför att ta del i beslut som fattaspå bostadsmötet. Styrelsen för den lokalahyresgästföreningen består huvudsakligenav medlemmar i hyresgästföreningen menfår utökas med upp till tre ledamöter sominte är medlemmar för frågor som rör boinflytandeavtalen.För övergripande frågor och utvecklingfinns en boinflytandekommitté som bestårav representanter för Sigtunahem och Hyresgästföreningen.Boinflytandekommitténhar även till uppgift att lösa frågor somman inte kan enas om på lokal nivå.Samråd, information och beslutsrättSamråd mellan Sigtunahem och den lokalahyresgästföreningen ska ske regelbundet(Sigtunahem – Hyresgästföreningen Sigtuna/Märsta)för aktuell information om planerade ochpågående arbeten.Vid samrådsmöten förs protokoll om vilkeninformation och beslut som fattats.För att nya hyresgäster ska få en så brainformation om sitt bostadsområde, lokaler,boinflytande mm har både Sigtunahemoch den lokala hyresgästföreningen ettgemensamt ansvar. Sigtunahem i sambandmed kontraktsteckning och inflyttning ochden lokala hyresgästföreningen genomkontakt efter inflyttningen.Beslut fattas vid möten mellan Sigtunahemoch den lokala hyresgästföreningenmen måste alltid förankras vid ett bostadsmötedit alla hyresgäster kallats omdet innebär höjning av hyran, till exempelstandardförbättring, utökning av fritidsmedeloch lokaler, utökad service eller liknande.I kallelsen till bostadsmötet ska detframgå vilka beslut som ska tas.I vissa frågor är beslutanderätten heltöverlämnad till de boende. Hyresgästernahar rätt att besluta vilka ordningsregleroch föreskrifter som ska gälla för till exempellekplatser, tvättstugor och gemensammautrymmen, biltrafik och parkeringinom området. Även dessa beslut ska naturligtvisvara beslutade på ett bostadsmöteoch protokollförda. Det beslut som stödsav en majoritet av hyresgästerna gäller. Dehyresgäster som väljer att inte närvara ellersom inte skriftligt meddelar negativ åsikträknas som positiva till eventuellt förslag.Lokaler och fritidsverksamhetDe lokaler som hyresgästföreningen disponerarär tillgängliga för alla och skaanvändas för fritidsverksamhet. Hyran förlokalen/lokalerna områdesbaserad kostnadvilket innebär att utökning eller minskningav lokaler påverkar lägenhetshyran för deboende inom området. Ansvaret för verksamhetoch utlåning av lokalerna ligger påden lokala hyresgästföreningen.Fritidsverksamheten planeras och dokumenterasi en verksamhetsplan inför varjeår. Med verksamhetsplanen som grundläggs en budget för det kommande året därökning eller minskning påverkar hyran påsamma sätt som för lokalerna.Standardförbättrande åtgärderFör att öka de boendes möjligheter att beslutaom åtgärder som ligger utöver områdetsplanerade och budgeterade kostnader,till exempel utöka lekplatsens utrustning,köpa in en grill till området eller liknadesom hänförs till standardförbättrande åtgärder,finns möjlighet att avsätta pengari en pott för området som helt disponerasav de boende genom den lokala hyresgästföreningen.Även här beslutas detta påbostadsmötet och den summa som avsättsbelastar områdets hyra. Avsatta medel sominte förbrukas under verksamhetsåret stårkvar till nästkommande år.SjälvförvaltningMed avtalet om självförvaltning har varjeenskild hyresgäst möjlighet att själv ellertillsammans med andra boende möjligheteratt utföra inre eller yttre skötselpå bostadsområdet. Överenskommelsetecknas med varje hyresgäst som väljer attdelta och ersättningen som utgår genomavdrag på hyran beräknas efter den egnalägenhetens andel av vad det kostar förSigtunahem att utföra arbetet. Avtal omsjälvförvaltning regleras av kommunalskattelagenoch hyresförhandlingslagen ochbeskrivs mer ingående i föregående nummerav Glimten.Så här mycket betalar du förBoinflytandet och medlemskapeti Hyresgästföreningen• Medlemskap i Hyresgästföreningen,900 kronor/år.• Förhandlingsersättning, 120 kronor/år.• Boinflytandeersättning, 100 kronor/år.Gäller alla oavsett medlemskap.• Fritidsaktiviteter, överenskommelse görspå Bomöten med den lokala hyresgästföreningenom vilka fritidsaktiviteterområdet skall bedriva tillsammans. Kostnadenför aktiviteterna slås solidarisktut på alla hushåll i bostadsområdet ochbakas in i hyran. Gäller alla oavsett medlemskap.• Standardförbättrande åtgärder, överenskommelsegörs på Bomöten medden lokala hyresgästföreningen om vilkaåtgärder som skall vidtas i området,inventarier som skall införskaffas ochliknande. Kostnaden slås ut solidarisktpå alla hushåll inom bostadsområdetoch bakas in i hyran. Gäller alla oavsettmedlemskap.12 | glimten | nr 1 | 2005glimten | nr 1 | 2005 | 13

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiEtt bostadsbolag blir aldrig bättre än de som arbetar och bor där konstaterar Margareta Karlsson,efter att snart ägnat 15 år av både arbetstid och fritid till att utveckla Boinflytandet inomSigtunahem. Och som både anställd och förtroendevald inom Hyresgästföreningen vet honnog vad hon talar om.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografMargaretaKarlsson– om Hyresgästföreningenoch samarbetet med SigtunahemMargareta (Maggan), började arbeta påHyresgästföreningen 1991 av ren slump.Eftersom hon ditintills inte bott i hyresrättoch därmed inte varit medlem i Hyresgästföreningenvar kunskaperna om organisationenknapphändiga.– Jag ville helt enkelt bara byta jobb. Jaghade nämligen dubbelarbetat under fleraår som dagbarnvårdare i veckorna ochkassabiträde på Obs! under helgerna. Dentillvaron började nu bli ohållbar.Det fanns bara två jobb att söka förMaggan i närheten av dåvarande bostad,en villa i Odenslunda, Upplands Väsby.Den ena tjänsten var på fångvårdsanstalteni Rosersberg och den andra som sekreterarepå Hyresgästföreningen, UpplandsVäsby. Hon sökte båda.– Jag blev jätteglad när jag blev kalladpå anställningsintervju till tjänsten somsekreterare på Hyresgästföreningen, föravdelningarna Sigtuna/Märsta – Sollentuna.Jag hade gått en kontorsutbildning ibegynnelsen, kunde skriva maskin hyfsatoch tänkte att ”det här måste passa migsom handsken”.Det visade sig så småningom vara tackvare personalchefen centralt inom Hyresgästföreningen,som Maggan blivit kalladtill intervjun.– Det lokala kontoret i Upplands Väsbyhade bestämt sig för en annan personnär personalchefen ifrågasatte varför deinte kallat mig. Han tyckte mitt brev vartilltalande. Och han tyckte särskilt minkundbakgrund med erfarenheter frånPostbanken, kassan och kassaservice påObs! var utmärkt för ett arbete inom Hyresgästföreningen.Och så blev det. Den 7 januari 1991kliver Maggan in på Hyresgästföreningenskontor i Upplands Väsby, ett steg somkom att bli avgörande på väldigt mångasätt.Växt med uppgiftenMaggan ångrar inte för en sekund att hontog steget över till Hyresgästföreningen.Hon trivs jättebra. Och uppskattar särskiltmöjligheten att få träffa folk liksom möjlighetentill varierande, utmanande ochutvecklande arbetsuppgifter.– Jag hör verkligen hemma här.Och med eftertryck låter hon oss förståatt hon menar allvar. Hon berättar vidareom hur mycket hon förändrats underåren inom hyresgäströrelsen, inte baraarbetsmässigt utan också som person.– Tidigare var jag blyg, tyst och osäker.Inget skulle kunna få mig att säga någontingoffentligt. Nu är det en självklar del avmitt arbete och något jag inte ens funderarpå. Man växer med uppgiften. Jag minnsfaktiskt första gången jag talade inför engrupp. Det var en utbildning i ”sekreterarochordförandeskap”. Jag fick en oskyldigfråga om jag kunde bidra med mina erfarenheteroch svarade ja. När jag kom tillutbildningslokalen hade de placerat migpå ett podium inför 40–50 människor. Jagtrodde jag skulle svimma. Sedan dess harjag fått tillfälle att öva åtskilliga gånger ochdärmed utvecklat min ”retorik”. Och idagär det inte många som tror mig när jagberättar!Rollen som områdesarbetareMaggan har inte bara utvecklats som personsedan hon började arbeta på Hyresgästföreningen,hon har också utvecklatsrent yrkesmässigt.– Redan 1997 fick jag möjligheten attvikariera som ombudsman för avdelningenSigtuna/Märsta. Och den chansen tog jag.14 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 15

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiFakta om Margareta KarlssonFödd: 1949Familj: Gift för andra gången med Gösta, 3 döttrar – 38, 28 och 25år och 2 barnbarnBoendekarriär: Född, villa – Stocksund, första egna lägenheten,en etta med bostadsrätt i Upplands Väsby tillsammans med dåvarandemaken, därefter kedjehus i Upplands Väsby, villa OdenslundaUpplands Väsby, hyresrätt för första gången – Valstavägen när honflyttar till Gösta (1992).Utbildning: Realen (1965), 1-årig kontorsutbildning (1965–1966)Jobb: Postbanken (1966–1976) utlandsdelen/kontoret för sjömänoch FN-soldater, dagbarnvårdare och Obs! (1977–1990) kassabiträdeoch kassaservice, Pulsomatic (1990–1991) tillverkare avvärmepannor till båtar och husvagnar, kontorsarbete, Hyresgästföreningen(1991 ff) som, i tur och ordning, sekreterare, ombudsman,projektledare, verksamhetsutvecklare.Intressen: Hyresgästföreningen, sy, läsaFavoritförfattare: Elisabeth George, Wilbur Smith och NorahRobertsAktuell: Verksamhetsutvecklare, Hgf, ordförande lokala hyresgästföreningen,Valstavägen, ordförande i stadsdelsföreningenValsta/SteningeVisioner: Om mindre än tio år är jag pensionär! Eller kanske konsultåt Sigtunahem. Kanske har jag flyttat till varmare länder eller varförinte ut på landet! Gösta och jag sköter mina föräldrars lantställeutanför Norrtälje. Det kan ju bli en möjlig reträttplats! I övrigt syrjag mycket – framför allt när barnen var små – det blev kostymertill exet, kavajer med mera. Det viktigaste för mig blir förmodligenatt inte vara sysslolös. Och jag hoppas få råd att sluta arbeta medanjag fortfarande är frisk. Jag har sett alltför många planera för sinålderdom och kort efter pension somnat in så att säga.”Oavsett medlemskaphar alla rätt att görasin stämma hörd på ettbomöte.”År 2000 stod Hyresgästföreningen inför en stor omorganisation.Kostymen skulle minskas och verksamheten renodlas ocheffektiviseras. En del av lösningen hette ”områdesarbetare”. Detsom tidigare var uppdelat på ombudsmän och sekreterare skullefrån och med nu utföras av en och samma person.Maggan var en av alla som rekryterades till rollen som områdesarbetare.Hon delade sin tid mellan föreningarna i Sollentunaoch Sigtuna/Märsta. Kontoret som nu låg i Solna avveckladesoch Maggan flyttade in i lokaler på S:t Eriksgatan.– Min uppgift blev att ge stöd till Föreningar och lokala föreningari framför allt boinflytandefrågor. Att se till att bomötenanordnades, samrådsmöten genomfördes, verksamhetsplanerupprättades och till att ”ragga” folk.Områdesarbetarnas löner skulle finansieras med boinflytandemedeloch föreningarna fick plötsligt rollen som uppdragsgivare.– Vi var tvungna att arbeta med ganska kort framförhållning, iettåriga projekt, eftersom hela idén byggde på att Föreningarnaefterfrågade vår service och budgeterade för den.Fast arbetstid dagtid och möten med förtroendevalda kvällstidgjorde att situationen så småningom blev ohållbar. Inte bara förMaggan utan också för andra områdesarbetare. Visserligen vardet sagt i anställningsavtalet att all eventuell övertid skulle tas uti tid inom två veckor, men ...– Hur skulle det gå till? Vad skulle jag säga nej till? Som områdesarbetareför två Föreningar var jag fulltecknad utan möjlighetatt ta ut övertiden i kompensationsledighet.Flyttar inte en gång tillNu är dock situationen en annan. Ytterligare en smärre organisationsjusteringhar genomförts inom Hyresgästföreningen.Och Maggan har ännu en gång fått, om än inte en ny roll, så ialla fall en ny titel och ett helt nytt arbetsställe.– Nu kallas jag för ”verksamhetsutvecklare”, har i principsamma arbetsuppgifter men andra arbetsvillkor. Från och medoktober månad är nämligen arbetstiden oreglerad. Och jag kanlägga upp min tid efter de behov som finns bland våra förtro-endevalda och hyresgäster. Dock har jagfått längre resväg. Nu sitter vi nämligen iGloben och ett är säkert – jag flyttar inteen gång till.Hyresgästerna är viktigastMaggan tar sitt arbete och sina förtroendemannauppdraginom Hyresgästföreningenpå fullaste allvar.– Det viktigaste för mig är att hyresgästernaska få ut så mycket som möjligt förden hyra de betalar samt få möjlighet tillett reellt inflytande på verksamheten.Hon tror inte för en sekund att justmänniskor i hyresrätter skulle vara mindreintresserade av sitt boende.– Min erfarenhet är att de flesta faktisktvill vara med och påverka där de bor. Manvet bara inte hur man skall gå till väga ochtror att det är mer komplicerat än vad deti själva verket är. Där tror jag mig kunnagöra viss skillnad genom att visa på vilkamöjligheter som står till buds, peppa, inspireraoch väcka engagemang.Hon värnar om boinflytandeavtalet somtecknats mellan Hyresgästföreningen ochSigtunahem.– Det är ett mycket bra avtal som heltsaknar begränsningar. Det enda sombegränsar är vi själva och den tid vi ärberedda att lägga ned. Nu gäller det att tatillvara på de möjligheter som ges.En utbredd missuppfattning bland hyresgästeri allmänhet är att man måste varamedlem i Hyresgästföreningen för att varamed att påverka verksamheten i bostadsområdet.– Så är det självklart inte. Oavsett medlemskaphar alla rätt att göra sin stämmahörd på exempelvis ett bomöte. Det är viktigtatt alla hyresgäster känner till att bostadsmötenfaktiskt är beslutande i frågorsom framgår av kallelsen och att beslutendärefter omfattar alla kollektivt. Det kangälla tvättider, utformning av utemiljön,trygghetsfrågor och mycket annat.Hon redogör därpå för en rad konkretafrågor där hyresgästerna direkt varit medoch påverkat utgången av beslut i verksamhetensom ett led i boinflytandet.– Bland annat utformningen och ombyggnadenav alla lekparker inom Sigtunahemsbostadsbestånd. Utom parkenpå Buregatan förstås, som beslutades ochiordningställdes över huvudet på hyresgästernaoch se hur det blev. Både vuxna ochbarn är missnöjda och ingen leker i parken.Den viktigaste och svåraste uppgiftenför såväl hyresvärd som Hyresgästföreningär informationen.– Sigtunahem har en skyldighet attinformera alla nyinflyttade om boinflytandeavtalen.Hyresgästföreningen har ocksåen skyldighet att informera, bland annatom de förutsättningar och möjligheter detspecifika bostadsområdet erbjuder.Hyresgästföreningenhar gjort stor nyttaHon bedömer själv att Hyresgästföreningenhar gjort stor nytta för hyresgästernaunder årens lopp.– Utan Hyresgästföreningen skulle detha varit betydligt större skillnad mellan braoch dåliga hyresvärdar. Vidare skulle detha varit betydligt högre hyror.Maggan är övertygad om att just principenom att driva kommunala bostadsbolagtill självkostnad, utan att ta ut övervinstersamt lika hyror för likvärdiga lägenheter,enligt bruksvärdet, garanterat hyresgästernatrygghet.– På det sättet har hyresgästernas besittningsskyddstärkts. Risken för att råkaut för plötsliga och godtyckliga hyreshöjningarhar begränsats. I annat fall skullehyresvärden lättvindligt kunna bli av medobekväma hyresgäster bara genom att höjahyran.Maggan berättar därpå hur viktigt hontycker det är att Hyresgästföreningenverkligen prioriterar- och lägger ned resurserpå att marknadsföra nyttan med atthyresgäster organiserar sig, liksom visar påalla goda exempel.– Det är en förutsättning för att Hyresgästföreningenäven framledes ska ha möjlighetatt rekrytera nya medlemmar. Ju flervi är desto större maktfaktor liksom tryckpå etablissemanget! Men även solidaritetenökar med ökat antal medlemmar eftersomansvaret för de viktiga frågorna, exempelvisBoinflytandefrågorna, kan fördelas påfler personer.HyresförhandlareEn av Hyresgästföreningens viktigasteuppgifter är att årligen förhandla hyrorna.Och att i förhandlingarna hävda hyresgästernasintressen bland annat genom att setill att bolagen inte tar ut några övervinsteroch genom att bevaka hyresutvecklingenpå orten. Men arbetet med skäliga hyrorbörjar inte vid förhandlingsbordet utanlångt tidigare.– Hyresförhandlingarna börjar med bearbetningav politikerna. Med att försökapåverka avkastningskrav, avgifter för kommunalborgen och ifrågasättande av vilkakommunala verksamheter hyresgästernaskall vara med att betala. Parkeringsplatseri anslutning till kommersiell service ochfotbollsplaner som används av barn oavsettupplåtelseform är sådana exempel.Sagt om MagganNamn: MargaretaBillegrenBor: Stockholms 25 DRelation till Maggan:Samarbetspartnervid vissafrågeställningar samtordnar vi kurser ihop.Beskriv Maggan med tre ord: Glad, piggoch energiskVad har Maggan betytt/vad betyder honför hgf och hyresgästerna i Sigtuna/Märsta?:Väldigt mycket, hon offrar myckettid och brinner för Hyresgästföreningen iSigtuna/Märsta.Vad har hon gjort för skillnad?: Hon hartagit mycket initiativ till olika frågor.Slutord: Hon är en otrolig människa ochhon har banat väg och skapat en godrelation med Sigtunahem.Namn: Allan HögbergBor: SolnaArbete: Områdeschefför MarkarydsbostäderRelation till Maggan:Har ett tätt samarbeteoch talar ofta med varandrai olika ärendensedan en tid tillbaka.Beskriv Maggan med tre ord: Proffs,engagerad, trevligVad har Maggan betytt/vad betyderhon för hgf och hyresgästerna i Sigtuna/Märsta?: För kort tid för att kunna avgöradet men hon är väldigt intresserad ochengagerad av att ha en bra relation mellanhyresgästerna och fastighetsägaren. Hontalar samma språk och lyfter upp frågornapå rätt nivå.Vad har hon gjort för skillnad?: Hon gårframåt med en dialog som vi har.Slutord: Hon är rak och glömmer aldrignågonting som sagts så man kan aldriglova något utan att hålla det om man harmed Maggan att göra. Ser fram emot ettfortsatt bra samarbete.16 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 17

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiMaggan tycker det är viktigt att verksamhetendrivs utan att ta ut några övervinster,det vill säga i linje med självkostnadsprincipen.– Dock är jag av uppfattningen attsjälvkostnadsprincipen inkluderar en vissbuffert och inte som tidigare, att budgetenmåste gå jämt upp. Men bufferten skastanna kvar i bolaget och inte vara oskälig!Hon anser vidare i likhet med Hyresgästföreningencentralt att en hyra motsvarande25 procent av en medelinkomsttagareslön är en rimlig genomsnittlighyresnivå.På den nivån låg hyrorna i Sverige förebankkrisen i början av 1990-talet.– Det måste dock finnas valmöjligheteri form av olika typer av lägenheter ochstandard inom ett och samma bostadsområde.Enklare lägenheter för dem som villbo billigt och mer exklusiva lägenheter fördem som har råd att betala. Men det skavara lika trivsamt, tryggt och välskött i bostadsområdetoavsett lägenhetstyp.Sigtunahem lever inte som de lärMaggan tycker att ett bra bostadsbolag ärett bolag som inser att hyresgästerna är Aoch O. Och Sigtunahem kanske inte alltidfaller inom de ramarna.– Ett bostadsbolag blir aldrig bättre ände som bor och arbetar där. På pappretär Sigtunahem ett bra bostadsbolag. Ochhar verkligen alla de ingredienser som görett bra bolag. Men i praktiken fungerardet inte alltid som på pappret. Kanskeberoende på att inte alltid alla goda förslagförankras hos dem som har uppdraget attverkställa dem i vardagen?Om de bostadssociala aktiviteterna slutligensäger hon så här.– Det bostadssociala engagemanget ärett gemensamt mål för Sigtunahem ochHyresgästföreningen och möter inga somhelst motsättningar, tvärtom. Det liggerhelt rätt i tiden mycket beroende på attkommunen inte har de resurser som krävsför att ge de boende en aktiv fritid, trygghetoch omsorg. Det är dock viktigt att detär exklusivt för våra hyresgäster eftersomdet är de som får betala, via hyran.Vill utveckla samarbetetAllmännyttan, Hyresgästföreningen ochframtiden handlar om att i första hand utvecklasamarbetet.– Vi måste bli bättre på att informera,kommunicera och interagera. Informeraom överenskommelser, motivera beslut,redovisa goda exempel, visa på nyttan ochframför allt samverka.Och med Maggan i fören är det vår fastaövertygelse att Hyresgästföreningen ochSigtunahem även i framtiden allt som oftastsitter vid ”samma” sida bordet!Med hyresgästernas bästa för ögonen,boendemiljön, gemenskapen och tryggheten.Det som vi gemensamt kallar - Boendemed omtanke.Några viktiga år iHyresgästföreningens historia1907 startade den fösta Hyresgästföreningen.1915 startade Nynäshamns Hyresgästföreningen som än idag existerar.1924 bildades Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening – HSB – av Hyresgästföreningen iStockholm. Uppdraget var att bygga kvalitetsbostäder.1936 får Hyresgästernas Riksförbund sin första plats i en statlig utredning (den bostadssocialautredningen). Nu är Hyresgästföreningen erkänd både som företrädare och remissinstans.1936 öppnar Hyresgästföreningen juridiska rådgivningsbyrån.1939 gör journalisten Lubbe Nordström sin uppmärksammade reportageresa genom landet– ”Lortsverige”.1956 startar Hyresgästernas Fritidsverksamhet.1957 börjar Hyresgästföreningen förhandla hyror med SABO – de allmännyttiga bostadsbolagen.1968 ändras hyreslagen så att hyresgäster får rätt att bo kvar. Samtidigt införs bruksvärdessystemet.En spärr mot för höga hyror.1973 Införs bostadsdepartementet. Ingvar Carlsson blev Sveriges förste bostadsminister.1984 Införs hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll. Hyresgästen får själv bestämmaom han eller hon vill ha det återkommande underhållet.1985 och framåt gäller hyreskontrakten tillsvidare1992 byter kontaktkommittéerna namn till Lokala Hyresgästföreningar.Visste du attSagt om MagganNamn: Christina TuhtiAdress: SteningeRelation till Maggan:Sitter med istyrelsen i Valsta/Steningestadsdelsföreningsamt samarbetarkring Valstadagen.Beskriv Maggan med tre ord: Glad, effektivoch pådrivande.Vad har Maggan betytt/vad betyder honför hgf och hyresgästerna i Sigtuna/Märsta?:Allt, hon är med överallt och ser tillatt det fungerar med vad det än gäller.Vad har hon gjort för skillnad?: Hon sermöjligheterna och inte svårigheterna.Namn: Bengt JanssonArbete: Vd på SigtunahemRelation till Maggan:Samarbete iboinflytande frågor.Beskriv Magganmed tre ord: Rak, ärlig och klok.Vad har Maggan betytt/vad betyderhon för hgf och hyresgästerna i Sigtuna/Märsta?: Ett starkt stöd för hyresgästernai alla frågor och framför allt i boinflytandefrågor.Vad har hon gjort för skillnad?: Med ettgott samarbete löst problem på ett smidigtsätt och bidragit till att skapa trivsel ochtrygghet.1950-taletKampanjbild förbarnvänliga miljöer,ett samarbete mellanHyresgästföreningensfritidsverksamhet ochUnga Örnars riksförbund.Så här går enhyresförhandling tillHyresgästföreningen är enligt lag skyldig att förhandla för alla hyresgästersom vill ha det så. För att en hyresgäst skall bli bunden av de överenskommelsersom Hyresgästföreningen och hyresvärden träffar måste detfinnas en förhandlingsklausul i hyreskontraktet. Det är hyresgästen somFörhandlingsordningFörhandlingsordning kallas det avtal mellan Hyresgästföreningenoch hyresvärden som innehåller spelregler för förhandlingarna. Iden sägs bland annat att hyresvärden inte har rätt att höja hyranutan att först ha förhandlat med Hyresgästföreningen.HyresförhandlingarnaHyresförhandlingarna sker lokalt på orten mellan Hyresgästföreningenoch hyresvärden. Utgångspunkten för förhandlingarna är bostadsföretagetsbudget eller kalkyl och hyresgästföreningens analysav företagets ekonomi.Stora förhandlingsdelegationenFör varje allmännyttigt bostadsföretag finns en stor förhandlingsdelegation.Den består av representanter för de olika bostadsområdena.Uppgiften för delegationen är bland annat att granskabostadsföretagets underlag och bestämma vilka krav hyresgästföreningenskall driva. Delegationen utser sedan den grupp somförhandlar med bostadsföretaget – lilla förhandlingsdelegationen.Inför förhandlingarna brukar Hyresgästföreningen bjuda in sinamedlemmar till möten där man informerar om hyresvärdens kravpå hyreshöjning och om de krav föreningen avser att driva.Text: Marina Helge, marknadschefbestämmer om det skall finnas en sådan klausul. En hyresgäst som intevill ha klausulen får själv förhandla sin hyra med hyresvärden. Hyresgästföreningenhar rätt till ersättning – hyressättningsavgift om 10 kronor imånaden för att de förhandlar.Hyresgästföreningen ochbostadsbolagets delegationerVid hyresförhandlingen möts Hyresgästföreningens och bostadsföretagetsdelegationer. (Sigtunahem företräds av vd och ekonomichef).Parterna pressenterar sina bud och argumenterar utifråndem vilket resulterar i nya bud. Förhandlingen kan sträckas ut överflera dagar.Parterna skall komma överens om hyresförändringen och omhur hyrorna skall fördelas mellan olika lägenhetsstorlekar och olikabostadsområden. Hyressättningen inom ett bostadsområde skeroberoende av kostnaderna för just detta område.När man inte kommer överens strandar förhandlingen ochtvisten lämnas över till Hyresmarknadskommittén som består avrepresentanter för De allmännyttiga bostadsföretagens organisation(SABO) och Hyresgästföreningen. Kommittén avger en rekommendationom ny hyra som parterna är skyldiga att följa.B O E N D E M E D O M T A N K E18 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 19

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiBarbro Engman –Hyresgästföreningensförbundsordförande– Vi bygger inte hus, vi bygger samhällen, deklarerar Barbro Engman.Som räds konsekvenserna av segregation och utebliven bostadspolitik.– Det är inte rimligt att en undersköterska på Danderyds sjukhus skabehöva pendla till Rinkeby för att inte Danderyd bygger hyresrätter.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografFakta Barbro EngmanFödd: 1949Familj: Barnen Mikael 26 och Maria 24. Bonusbarnen Eva 39,Nina 37, Tim 13, Julia 5 och Wilma 3 år och några ingifta.Bor: Övernattningslägenhet på förbundetUtbildning/yrken: Förbundsordförande sedan 2000.Tidigare anställd på försäkringskassan, f.d. fackordförande, riksdagsledamot,hälsoplanerare, chef missbruksvården, landstingspolitiker,utredare med mera.Intressen: Träffa barnen, barnbarnen och vänner. Tränar på gymnågra gånger i veckan. Läser en och annan bok och är en flitigbiobesökare.Telefonen går varm på Barbro Engmanskontor, beläget i hjärtat av Stockholm.Med lugn och säker stämma klarar honav såväl intervjuer som planering av tvsändningarmed kort varsel. Just den härmorgonen vaknar nämligen Sverige upptill svarta rubriker om Malmö kommunalabostadsbolags (MKB) hemliga registreringav ”olämpliga hyresgäster”. Barbro har justställt sig positiv till att delta i programmet”Debatt”, SVT, som direktsänds från Göteborgsamma kväll apropå det provocerandeoch rättsvidriga tillvägagångssättet.Barbro uttrycker sin bestörtning överregistreringen hos det annars så socialt ansvarstagandeMKB, men låter oss förstå atthon är övertygad om att hemliga registerförekommer även hos andra hyresvärdar.Det är dock inte bara MKB som pockarpå Barbro Engmans intresse i kvällens tvsändning.– En viktig del i mina radio- och tvframträdandenär att nå fram till medlemmarna.Att säga saker som de kan identifierasig med. Saker som gör att de kännerförtroende för oss och våra möjligheter attpåverka.Barbro påpekar åtskilliga gånger att detär medlemmarna som bär upp Hyresgästföreningen.Om hur viktigt det är att integlömma bort att det faktiskt är en idéburenorganisation, en folkrörelse, den största ilandet sett till antalet medlemmar.Leva som man lärHon har bytt upp sig, Hyresgästföreningensförbundsordförande, hon har nämligenlämnat fyra års andrahandsboende iStockholm för ett övernattningsrum påförbundet.– Med mina kontakter skulle jag kunnafå en lägenhet i innerstaden hur lätt somhelst. Men att utnyttja situationen är intebara omoraliskt, det kulle skada hela organisationen.Trovärdigheten hänger ihopmed hur och vad man gör. Man måste levasom man lär.Apropå alla de politiker och fackföreningsföreträdaresom figurerat i media efteratt ha utnyttjat sin ställning för personligvinning, exempelvis lägenheter i centralalägen.– Personer med inflytande utnyttjar enicke fungerande bostadspolitik i stället föratt åtgärda den. Det om något leder till ettökat politikerförakt.Engagerad i många frågorBarbro Engman har gjort en kort ochdirekt karriär inom rörelsen. Efter att havikarierat ett år på Hyresgästföreningeni Dalarna och därefter med en organisationsutredninginför kongressen 2000, fickhon plötsligt frågan.– Är det du som ska efterträda Danneman?Och så blev det bara så.Även om hon inte kan stoltsera med någonlängre förtroendemannakarriär inomhyresgäströrelsen, har Barbro Engmanhaft många andra typer av förtroendeuppdragunder sitt snart 57-åriga liv.– Jag har varit en god medborgare ochengagerat mig i många frågor på olikasätt. Som ung mamma var jag riksdagsledamot.Jag har vidare haft uppdrag sombåde kommun- och landstingspolitiker ochdessutom var jag landets yngsta fackföreningsordförandeen gång i tiden, inomförsäkringsanställdas förbund, FF.För sin försörjning har hon arbetat medlångtidssjukskrivna, som hälsoplanerare,20 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 21

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | Ekonomi” Trovärdighet hänger ihop medhur och vad man gör. Man måsteleva som man lär.”chef inom missbruksvården och utredareinom barnpsykiatrin.– Genom mina anställningar ochuppdrag insåg jag tidigt att var och hurman bor är en välfärdsfråga, som beröroch får återverkningar på allt annat i livet.Hur härbärgerar egentligen samhället sinamedborgare? Psyksjuka, missbrukare, uteliggare– var ska de bo? Vi bygger inte hus,vi bygger samhällen. Deklarerar hon ochmedger samtidigt att hon är rädd för dekonsekvenser segregationen för med sig.Hålla ihop en spretig organisationHon beskriver Hyresgästföreningen somen spretig organisation bestående av537 000 hushåll, 20 000 förtroendevaldaoch 800 anställda.– Att hålla ihop denna stora folkrörelseär en utmaning, som att lägga pussel.Medlemmarna bor över hela Sverige ochhar olika viljor, intressen och åsikter. Ochhar dessutom helt olika skäl till sitt medlemskap.Att arbeta i en idéburen organisationbedömer hon annorlunda alla tidigare erfarenheter.– Engagemang är en förutsättning föruppdraget liksom lyhördhet och fingertoppskänsla.Det finns inga manualer, inga”allmänna råd” för verksamheten. I ställetblir intuition, tron på sig själv och tillitentill sin egen förmåga och uppfattning viktig.Man måste läsa tidningar resa mycketoch träffa folk. Medlemmarna ska kunnakänna igen sig och sina frågor i det jag driveroch i de exempel jag ger.Drivkraften är att vara till nyttaBarbro är född och fostrad in i politikenoch beskriver sig själv i ord som nyfiken,vetgirig och glad. Hon sover gott om nätterna,vaknar pigg och nyfiken på vad dagenkommer att bära med sig?– Det som intresserar mig allra mest ärmänniskor. Det som driver mig är ”att varatill nytta”, att göra något bra av ”jordelivet”.Några direkta ”magplask” har hon intevarit med om under sin tid som förbundsordförande,men ibland uppstår givetvisintressekonflikter.– Riksdagen har givit hyresgästföreningenen viktig uppgift, att förhandla hy-Röster på stan om HyresgästföreningenNej!Hasse & Anita Nyström, TvärvägenVi gick ur Hyresgästföreningen för cirka 1år sedan, vi var missnöjda eftersom de inteställde upp när vi behövde deras hjälp.Hyresgästföreningen finns bara för sin egensjälvbevarelsedrift.Ja!Jan Gustavsson, OdensalavägenGick med i Hyresgästföreningen för cirka 1år sedan. De verkar vara en bra motpart vidhyresförhandlingarna och jag har hittillsinte ångrat att jag gick med.ror. Det ska vi sköta på ett bra sätt. Iblandkan en hyresgäst eller grupp av hyresgästerkomma i kläm i en hyresuppgörelse beroendepå att olika intressen står mot varandra.Vi som organisation måste nämligenutöver individperspektivet också ha ettsamhällsperspektiv på hyresutvecklingen.Gör vi inget slipper vi kanske kritiken menom vi låter hyresutvecklingen gå åt fel hållkan det på sikt bli dåligt för alla.TrepartssamtalenNedmonteringen av beslutshierarkiernaoch övergången till en projektstyrd organisationtillsammans med trepartssamtalen(SABO, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna)är vad Barbro är mest stolt överunder sin korta karriär.– Man ska ha klart för sig att trepartssamtalenbygger på en intressekonflikt.Men kommer vi överens håller besluten.Till skillnad från om ansvaret låg på riksdagendär nya majoriteter oftast innebärnya direktiv.Trepartssamtalens syfte är att kommaöverens om en framtida utveckling av hyresrättensom upplåtelseform.– Samtalen handlar inte bara om hyressättningäven om den frågan fått störstmedial uppmärksamhet och Mona Sahlinlägger proposition i maj. Vi försöker ocksåkomma överens i en rad andra viktiga frågorsom trygghet, IT, miljö och estetiskutformning.Hon oroar sig dock för utvecklingenpå bostadsmarknaden och hyresrättensframtid.– Hyresrätten lever farligt. Det rådertuffa ekonomiska villkor i många delar avNej!Roger Johansson, LyckostigenJag är inte med och är nöjd med det. Jagklarar mig bra själv.landet där det är billigare att bo i villa änhyresrätt. Många av 40-talisterna bor i dagmed låga boendekostnader medan andragrupper som ensamstående med barn,arbetslösa och ensamboende pensionäreroftast inte har några ekonomiska möjligheteratt köpa vare sig villa eller bostadsrätt.Framtidens boende är redan byggt, detgäller att underhålla- och förvalta det väl.Det viktigaste för enmänniska i livet är boendetEnligt Regeringsformens första kapitel,§ 2, åligger det, det allmänna att trygga allasrätt till bostad och en god levnadsmiljö.– Rätten till bostad är inte vilken ostsom helst. Samhället måste fungera utanallt för mycket störningar. Vård, skola,omsorg är tydliga exempel på samhällsservicesom tar sin direkta utgångspunkt iboendet. Boendet är kanske den viktigasteförutsättningen för att människor ska fåsina liv att fungera. En förutsättning förjobb, gemenskap, trygghet och barns möjlighetertill en fungerande skolgång.Barbro konstaterar att planerarna oftasthar en klar bild över hur stort behovet ärav kollektivtrafik, parkeringsplatser ochvägbyggen, men de har ingen aning omfödelsetal, befolkningsrörelser och bostadsefterfrågan.– För tillfället råder en baby-boom i paritetmed 1940-talet. Trots det finns ingaplaner över var och hur folk ska bo i framtiden.Boendet måste bli en lika viktig ochsjälvklar fråga som infrastrukturen.Hon är rädd för konsekvenserna segregationenför med sig och poängterarvikten av att se bostadsbyggandet i ettsamhällsperspektiv.– Vi bygger inte hus, vi bygger samhällen.Läkare, polis, undersköterskormåste ges möjlighet att bo i fungerandesamhällssammanhang. Det är inte rimligtatt en undersköterska som arbetar på Danderydssjukhus ska pendla till Rinkeby pågrund av att man inte bygger hyresrätteri Danderyd. Vi måste bygga blandat förolika behov och plånböcker, hyresrätter,bostadsrätter, villor och radhus.Sunda ekonomier och rätta åtgärderHyresgästföreningens grundläggandemålsättning är allas rätt till en god bostadtill rimlig kostnad. Dessutom ska alla hyresgästergaranteras trygghet i boendet,inflytande och gemenskap. En viktig uppgifti det sammanhanget är att förhandlahyrorna.– En väl fungerande allmännytta är enförutsättning för att hyresgästföreningenska kunna ta sitt ansvar som förhandlareoch därmed hålla nere hyrorna. En rimligmålsättning borde vara att alla klarar sinhyra utan bostadsbidrag i framtiden.Enligt rörelsen är en hyra motsvarande25 procent av en medelinkomsttagares lönriktmärket för vad som skall anses rimligt.– Hyran bör stå i relation till vad du fårut, rätt kvalitet till rätt pris.Bruksvärdes- och självkostnadsprincipenspelar stor roll i hyressättningsarbetet påden svenska hyresmarknaden.– Självkostnadsprincipen ska ses långsiktigt.Målsättningen är en sund ekonomi.Sunda ekonomier har utrymme för framtidaunderhållsbehov och ett visst överskottför att täcka framtida investeringar. Detviktiga är att man har en god framförhållningsamt gör upp framtida övervägandentillsammans med sina kunder.Boinflytande på lika nivåBoinflytandet är en annan viktig uppgiftför Hyresgästföreningen. Tidigare regleradesBoinflytandeverksamheten genom avtalmellan SABO och Hyresgästföreningenpå förbundsnivå numera sker arbetet pålokal nivå genom överenskommelser mellanlokala föreningar och hyresvärdar.– Någon arbetar med organisering avtrygghetsvandringar, andra med inköp ochplantering av blommor, andra med gemensammafritidsaktiviteter. Hur väl boinflytandearbetetfungerar lokalt, hur aktiv delett bostadsföretag och Hyresgästföreningtar är mer beroende av personerna än organisationen.Byte av vd kan i värsta fallrasera ett bra och etablerat samarbete.Hon tycker förmedlingen av bostäderfungerar dåligt och förordar såväl samordnadbostadsförmedling som en bostadsanvisningslag.– Det dräller av små fastighetsägare istaden och kommunerna. Det måste finnasen samordning som visar hur utbudetpå orten ser ut. Någon som ordnar mötetmellan den som har och den som vill hasamtidigt som man ställer krav på den somvill bo. ”Under förutsättning att” ... Manbehöver inte krångla till det.Vet inte särskilt mycket om SigtunahemHon vet inte särskilt mycket om Sigtunahem,det erkänner hon, Hyresgästföreningensförbundsordförande, men tilläggeri samma veva.– Det ska ni vara glada för, för då finnsni förmodligen inte med på min ”svartalista”.Det känns tryggt!Röster på stanom HyresgästföreningenJa!Birgitta Olofsson, SödergatanJag är med i Hyresgästföreningen sedantidigt 80-tal och jag är jättenöjd. Jag harfått all hjälp jag har behövt när jag har frågatefter den. De sköter sitt jobb efter sinamöjligheter och jag önskar att fler skullevara med i Hyresgästföreningen.Ja!Yngve Mattsson, DalgatanJag var med och startade upp den LokalaHyresgästföreningen på 60-talet så jag harvarit med i Hyresgästföreningen en längretid och är nöjd med det mesta. De harbland annat hjälpt oss att få utemöbler pågården och jag vet att de gör så gott dekan i alla frågor. Det känns tryggt och jufler som går med desto bättre är det.22 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 23

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiHyressättningi SigtunahemText: Clas Linfeldt, ekonomichef | Foto: Jeanette Sundin, fotograflika principer har använts, genomåren, för fördelning av hyreshöjningarna.Exempelvis harhyrorna höjts med kronor perkvadratmeter efter bostadsyta,ett visst belopp per månad eller med procent.Under åren har det tillkommit fastigheterfrån andra fastighetsägare som använtsina principer för hyressättning.STORA OBERÄTTIGADE SKILLNADER i hyra mellanlikartade lägenheter gjorde att vi i mittenpå 1990-talet kände behov av att fördelaom hyrorna. Hyresmarknadskommittén,som består av ledamöter från HyresgästernaRiksförbund och SABO, hade någraår tidigare tagit fram en modell för hyressättningav bostäder.Modellen byggde på att man satte poängpå betydelsefulla faktorer för bostäder ochområden.Tillsammans med Hyresgästföreningenbeslutade vi att använda poängmodellenför en gemensam hyressättning. År 1997hade vi genomfört detta arbete och åretefter gjorde vi en första omfördelning avhyrorna.I modellen värderades områden ochbostäder var för sig. Vid värdering avområdet tog man hänsyn till bland annatområdets standard, geografiska läge, kommunikationeroch närhet till affärer ochskolor.Grunden för värdering av bostäder varytan och objekttypen, exempelvis 3 rumoch kök. Till detta gjordes kompletteringmed värdering av, för bostaden, bedömdapositiva och negativa faktorer. Bland positivafaktorer kan nämnas, stor balkong ellerextra balkong, uteplats, tvättutrustningi lägenheten.Av de faktorer som hade hyressänkandeeffekt, fanns störande insyn, avsaknad avfönster i kök, störning från tvättstuga ochutvändigt lägenhetsförråd.ÅREN HAR GÅTT OCH förändringar har skettav värderingar och områdenas förutsättningar.Därför känns det som om vi åter harbehov av att omarbeta poängmodellen.Hyresgästernas Riksförbund och SABOhar startat arbetet med att ta fram en nymodell för hyressättning. När denna finnstill hands är det aktuellt för oss att göradet lokala arbetet med en översyn av hyrornai Sigtunahem.Hyreshöjningvid badrumsrenoveringI januari 2005 träffade Sigtunahem överenskommelse med Hyresgästföreningen om hyreshöjningi samband med badrumsrenovering.Vid stambyten och vid renovering vid vattenskador passar vi på att höja standarden i badrum.För denna standardhöjning har vi nu kommit överens med Hyresgästföreningen om en viss hyreshöjning.Hur stor hyreshöjningen blir är beroende vilka åtgärder som är vidtagna i respektivebadrum.Under år 2005 gäller följande hyrestillägg:Helkakling alla väggar mellan golv och takTermostatblandare till duschBadrumsskåp med belysning och eluttag med jordfelsbrytareHanddukstorkKomplett förberedelse för ansl. av tvättmaskin, vatten, el och avloppTotalt maximal hyrestillägg81 kr/månad14 kr/månad16 kr/månad31 kr/månad54 kr/månad197 kr/månadÄndring av inkassohanteringVi har beslutat att utöka vårt samarbete med inkassobolaget Marginalen.I april 2005 tar Marginalen över all hantering som gäller försenade hyresinbetalningar. Exempelviskommer inkassokravet att skickas direkt från Marginalen till de relativt få hyresgästersom inte betalt hyran i tid. All kontakt angående försenade hyresinbetalningar skall, från ochmed april, tas med Marginalen.Vi räknar med att nå en högre effektivitet tack vare samarbetet med Marginalen. Marginalenhar stor rutin av att hantera hyresärenden.Bekvämt och smidigtsätt att betala hyranMed autogiro betalas räkningarna från de företag som du regelbundet betalar avgiftereller räkningar till. Hyra är till exempel en sådan regelbunden utgift.Betala med autogiro, det är enkelt! Med autogiro dras hyran automatiskt från dittbankkonto på rätt dag – varken för sent eller för tidigt. En viktig förutsättning är förståsatt det finns pengar på kontot vid betalningstillfället.Hyresavin kommer som vanligt. Du kontrollerar att uppgifterna stämmer, och omallt är som det ska, behöver du inte göra någonting annat än att se till att du harpengar på ditt konto. Du kan dessutom alltid stoppa en betalning och när som helståterkalla ditt medgivande om du vill.Anmäl ditt intresse genom vår hemsida, www. sigtunahem.se, eller kontakta osspå telefonnummer 08-591 796 00, så skickar vi en anmälningsblankett till dig.Sigtunahem gåröver till bankgiroSigtunahem har genomfört en upphandlingav finansiella tjänster. Som följd avden kommer vi den 1 mars att påbörja enövergång från postgiro till bankgiro.Med hyresinbetalningen kommer detfrån och med maj månads hyra att följa enbankgiroavi som du använder när du skabetala.Du kan betala på följande sättDet är lika enkelt att göra inbetalningarsom tidigare och du kan betala på följandesätt:••••••••••••InternetPrivatgiroFöreningssparbankens girobetalningSparbanksgiroNordea personkontoNB-giroSkandia-giroSEB BetalserviceBankgiro direktBankkontorSvensk kassaserviceLantbrevbärareAtt tänka på fördig som betalar via internetHar du lagt upp ett register över betalningsmottagaremåste du ändra till detbankgironummer som står angivet påfakturan.Att tänka på för dig somskickar bankgiroavier iPostgirots gula kuvertTyvärr medger inte Nordea/Postgirot attdu skickar bankgiroavier i Postgirots gulakuvert, vilket vi beklagar. Det är däremotmöjligt att använda Nordeas andra kuverttjänsterNB-giro eller personkoto.Vid frågor kontaktaClas Linfeldt, ekonomichef,Telefonnummer 591 796 00E-post clas.linfeldt@sigtunahem.se26 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 27

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiClas Linfeldt– om sig själv och denekonomiska utvecklingeni SigtunahemTryggt är det, att vara hyresgäst hos Sigtunahem, i alla fall ur ett ekonomisktperspektiv!Tråkig, aldrig, hur kan han kalla sig tråkig som bott på bordell i Dar es Salaamsamtidigt som kvinnosakskämparna stod på barrikaderna på hemmaplan, 1968.Tänk vad tiden går, i år är det nämligen trettio år sedan Clas Linfeldt gjorde entréi Sigtunahems korridorer!Clas föddes på Arboga BB 1947 och boddesina första år i Kungsör. Det hörde intetill ovanligheterna att mamma eller pappakom på honom med fingrarna i de nygräddadewienerbröden. Själv tror Clas att detär en skröna. Pappan var nämligen bagareoch mamman stod i bageriet och expedierade.Bagaryrket låg i släkten sedan generationer,det vittnar inte minst Clas sexfarbröder om som alla tjänade sitt levebrödsom just bagare. När Clas var fem år flyttadefamiljen ut på landet, sålde bagerietoch öppnade lanthandel. Lanthandeln gickText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografdock inte så bra varför familjen några årsenare flyttade på nytt, nu till Kolhammarutanför Märsta. Året är 1960. Arlandaflygplats är mitt uppe i sin etableringoch SAS är i stort behov av att rekryterapersonal. En av dem som blir aktuell ärClas pappa. Märstabostäder som byggerför högtryck färdigställer året därpå 480lägenheter på Tingvallavägen. En av deförsta familjerna att flytta in på nummer18 är just familjen Linfeldt. Och därmedhar för alltid banden med det som senareskulle bli Sigtunahem knutits.Siffror sen barnsbenAtt Clas yrkeskarriär skulle inriktas motsiffror och ekonomi har varit en självklarhetså länge han kan minnas.– Jag lärde mig räkna tidigt, säger hanmed glimten i ögat.Han tog studenten med ekonomiskinriktning 1967. Efter studenten blev detlumpen och först 1970 flyttade Clas tillegen lägenhet.– Jag ringde Märstabostäder men devar så griniga och meddelade att jag måstevänta minst två år. Då köpte jag mig enbostadsrätt i stället, en tvåa på Hugingatani HSBs regi.Hotell ”Splendid”1968 var ett spännande år, inte bara ur ettsamhällsperspektiv utan också för att detvar året då Clas för första gången reste utomlandspå egen hand.– Pappa var som bekant anställd på SASoch hade därför möjlighet att skaffa fribiljetter.Jag bestämde mig för att åka till Dares Salaam, huvudstaden i Tanzania. Hotelltänkte jag ordna med på plats.Väl framme på flygplatsen började Clasbläddra i några hotellkataloger och fastnadeför ett förhållandevis billigt hotell,”Splendid”.– Min reskassa var ganska pressad ochClas berättar med ”glimten” i ögat om att hanlärde sig räkna tidigt och att siffror och ekonomivarit ett självklart val.därmed blev utbudet begränsat.Efter att ha bestämt sig hoppade Clasin i en taxi. Det lät dock inte dröja förräntaxichauffören varmt rekommenderadehonom ett annat, något dyrare, hotell.– Jag insisterade dock med tanke påreskassan.Kort efter blev han avsläppt, men detflera kvarter innan han ens såg skymten avhotellet.Det visade sig nämligen att Clas bokatrum på en bordell. Så fort han klev ut ikorridoren ropade man ”girls, girls, girls”efter honom!– Jag var nog den sämsta kund de haft pådet hotellet, säger han och skrattar.Dagen därpå insisterade Clas inte längreutan gjorde som han dagen innan blivit rekommenderad,tog in på ett något dyraremen betydligt mindre ”trafikerat” hotell.Club 33 lite tryggareAndra resan var av helt annan karaktär.Året är 1970 och denna gång reser han iregi av Club 33. Det skulle snart visa sigatt just denna resa kom att få oanade konsekvenserför Clas och påverka hans liv förall framtid.– Jag åkte till Rumänien. Anledningentill att jag valde Club 33 var naturligtvis attde som reste med bolaget var i min egenålder, åtminstone inte äldre än 33. En avalla medresenärer var en kvinna från Varbergsom kom att betyda väldigt mycketför mig. Det var nämligen min blivandefru (nu exfru) och mor till mina två barn,Marcus och Titti, 28 respektive 30 år i dag.1975 började klättringenpå SigtunahemClas yrkeskarriär har alltid gått i ekonominstecken. 1967 tillträdde han sin förstaanställning som ekonom på SGS – ettelektronikföretag.– Jag fick anställning på SGS redaninnan jag tagit studenten. I slutet av1960-talet fanns det nämligen hur mycketarbetstillfällen som helst. Det kom representanterfrån banker, försäkringsbolagoch privata företag till skolorna och”handplockade” studenter på väg ut iförvärvslivet.1970 slutade Clas på SGS och börjadepå Electrolux med ungefär samma arbetsinnehållsom tidigare.– Parallellt med anställningen på Electroluxpluggade jag dessutom ekonomi påhandels, kvällstid, under två år.1975 utannonserar så Sigtunahem entjänst som kamrersassistent. Clas anmälersitt intresse eftersom det är på hemmaplanoch får tjänsten.– När jag började var vi totalt fem personersom tillsammans ansvarade för ekonomi,hyresrescontra och uthyrning. CurtEngström var kamrer och chef för avdelningen.Ulla Ring hade hand om bokföringen,Ingegerd Hårdänge uthyrningenoch Gertrud Elving hyresrescontran. Somkamrersassistent blev min uppgift att iprincip ”ta hand om det som inte kamrerntyckte var kul”.Det dröjde dock inte länge förrän Clasfick komplettera arbetsinnehållet medbetydligt mer utvecklande arbetsuppgifter.Curt visade sig nämligen vara en någotslarvig kamrer.28 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 29

Tema | Boinflytande | Hyressättning | EkonomiTema | Boinflytande | Hyressättning | Ekonomi” Först 1985 började kundenbli tagen på allvar inombranschen.”– Samma år som jag tillträdde tjänstenvägrade revisorerna godkänna bokslutet,de skrev helt enkelt inte på. Frampåhöstkanten fick jag därför själv hoppa inoch färdigställa rubbet.1980 går så Curt i pension efter att haarbetat halvtid de sista två åren.När Clas började arbeta på Sigtunahemför snart trettio år sedan såg kraven,rutinerna och förutsättningarna för detekonomiska arbetet helt annorlunda ut dagens.Det var under en tid när staten starktsubventionerade de kommunala bostadsbolagensverksamhet.– Vi fick bidrag för att bygga och bidragom vi inte lyckades hyra ut. På det sättettog vi ju egentligen aldrig några risker.Varken redovisnings- eller budgetarbetetställde krav på några särskilt avanceradeberäkningar.– Vi gjorde en kostnadskalkyl för nästkommandeår som ganska enkelt räknadesfram och naturligtvis täckte in en del”luft”. Resultatet blev allt som oftast, plus/minus, noll. Vissa år blev det förlust mendet spelade heller ingen roll eftersom detför den situationen fanns förmånliga statligalån som sedan efterskänktes. Skyddsnätetrunt bolagen var enormt, man behövdehelt enkelt inte tänka.Clas berättar vidare att kund, marknad,miljö, underhåll och andra frågor som görverksamheten komplex i dag inte existeradedå.– Beståndet var förhållandevis nytt ochkrävde inget underhåll. Hyresförlustlånersatte vid vakanser varför benämningenkund inte tjänade något egentligt syfte.Hyresgästernas val1978 gick Curt Engström i delpension,Clas tillträdde tjänsten som kamrer ochblev chef för avdelningen ekonomi ochuthyrning. Den stora frågan för bolaget dåsom nu var nyproduktion och att ”serva”fastigheterna. Kunden som fenomen lystefortfarande med sin frånvaro.- Först 1985 började kunden bli tagenpå allvar inom branschen. Plötsligt skallhyresgästerna få välja tapeter och färgsättning.Alla var minsann inte lika positivatill utvecklingen som även inkluderade atthyresgästerna själva skulle få bestämma närlägenhetsunderhållet skulle utföras. Mångatyckte det var rena nippran.Clas om tre vd:arAnsvarsfull, tråkig och noggrann svararClas direkt när han blir ombedd att beskrivasig själv med tre ord. (Han måste verkligenha dålig självinsikt vår ekonomichef.)Och så här beskriver han de tre vd:ar somverkat inom bolaget under hans trettio årvid det ”ekonomiska rodret”.– Åke Norlund, 1968 – 1988, fokuseradehelt på nyproduktion och förvaltning.Han förstod tidigt vikten av att ha ett gottsamarbete med hyresgästerna och var positivtill utvecklingen med hyresgäststyrtlägenhetsunderhåll. Han verkade som VDunder den tid då branschen styrdes av själkostnadsprinciper.Jag minns ett tillfälle dåbeslut fattades om byte av spisar på Magne-och Ymergatan. Det beställdes spisartill hela området oavsett om man i vissalägenheter bytt året innan eller kanske tvåår tidigare. Det viktiga på den tiden varnämligen inte den ekonomiska effektivitetenutan att logistiken fungerade.– Som person var Åke snäll, försynt, inteså drivande. Jag minns hur väl han förbereddeintroduktionen av Lasse Lindahlsom rekryterades att efterträda Åke somVD. Han hade nämligen tänkt tillbringasista halvåret före pension till att skola inden nye direktören. Men när väl Lassekom på plats sade han till Åke: ”Jag vetsjälv hur den här verksamheten skall skötasoch tänker köra mitt eget race”.– Lasse Lindahl, 1988–1999, var oerhörtnytänkande, driven och mycketekonomiskt intresserad. Med Lasse kombegrepp som ”kund” och ”marknad” ifokus. Han organiserade om verksamheten,decentraliserade ansvar och beslut,införde nya funktioner inom personal- ochmarknadsfrågor. Utvecklade Boinflytandetoch samarbetet med hyresgästföreningen.Lasse drev verksamheten effektivt, fick nedkostnaderna och medverkade till en positivhyresutveckling.– Bengt, 2000 ff, slutligen, är trevlig,massmedial och vill allas bästa. Med honomhar verksamheten, framförallt hyresgästinflytandet,utvecklats ytterligare.God ekonomi och marginalerFör dagen står Sigtunahem starkt ochgår som det ser ut en positiv framtid tillmötes. Efterfrågan på bostäder tycks hållai sig, bolaget expanderar genom fortsattnyproduktion och ekonomin är i balans.Men det gäller att ”förvalta pundet” väl.– Det viktiga nu är att vi fortsätter hållanere hyresnivåerna. Det blir en utmaning.Vi måste dessutom fortsätta ha en godekonomi som årligen ger ett visst överskott.Med det blir vi lojala långivarna somi sin tur ger bättre lånevillkor och därmedlägre ränta. Vi måste ha en marginal – detgynnar varken oss eller hyresgästerna attha en ekonomi som balanserar på randen.Clas berättar vidare om erfarenheterfrån tidigare konjunkturnedgångar, densenaste i mitten av 1990-talet.– När efterfrågan vid det tillfälletminskade hade Väsbyhem mycket störrebekymmer än vad vi hade, sett till antal vakantalägenheter. Det berodde med störstasannolikhet på att Väsbyhem hade engenerellt högre hyresnivå. Vi måste tänkalångsiktigt och bygga upp en ekonomisktrygghet för att klara eventuellt framtidakonjunktursvängningar med vakanser ochräntehöjningar som följd. Ett överskottom tre till fyra procent av omsättningenär en rimlig nivå för att i alla fall bibehållalåga räntor.Clas fortsätter berätta om utvecklingeni branschen, om hur synen på ”kund” kontinuerligtförändrats under årens lopp tillskillnad från synen på ”ekonomin”. Att detvar först med bankkrisen i början på 1990-talet de ekonomiska förutsättningarna föratt driva kommunala bostadsbolag påtagligtförändrades.– Det är otroligt, att kraven för att erhållaräntebidrag före bankkrisen i börjanav 1990-talet, bara var 1 procents soliditet.Det behövde ju inte ens uppfyllas på egenhand. Det uppfylldes av sig självt, genomägarnas insatta aktiekapital.Clas menar vidare att det ur ekonomisksynpunkt är tryggare att bo i Sigtunahemidag jämfört med 1970- och 1980-talen,skyddsnäten till, trots.– Nu har vi skapat en egen trygghetsom vi har kontroll över och är inte beroendeav politiska beslut på samma sätt. Vitvingas därför inte till tvära kast med hyreshöjningarsom följd. Det är faktiskt enbättre stabilitet i bolaget idag än någonsintidigare.Resultat och utvecklingär moroten i arbetetSamordningen av budgetarbetet bedömerClas som det mest intressanta i sitt nuvarandearbetsinnehåll.– Jag tycker det är kul att se hur alltväxer fram och få till ett bra resultat. Detär som att lägga ett kvalificerat pussel.Men jag uppskattar också bokslutsarbetetoch har fått lära mig mycket i sambandEn koncentrerad ekonomichef som förklararatt för många vakanta lägenheter kangöra djupa hål i ekonomin.med de ”specialutredningar” som jag fåttäran att hålla i.Clas berättar därpå om de stora kravensom ställdes på hans förmåga att få tilluppköpen av Arlanda- och Brännbo stiftelsernai mitten av 1990-talet liksom försäljningenav fastigheter och omvandlingentill bostadsrätter, 1999.– Vet du vad en permutation är? frågarClas plötsligt. Det är när en stiftelse dödasså att säga, när den juridiskt helt upphöratt existera. Jag har lärt mig mycket i sambandmed alla extraordinära utredningaroch just möjligheten att ständigt få läranytt och utvecklas har delvis hållit migkvar här under alla år.Förhandlare av hyrorFörutom ansvaret för Sigtunahems ekonomivilar en annan mycket viktig uppgifttungt på Clas tillsammans med bolagetsvd, nämligen att årligen förhandla hyrorna.– Förr justerades hyran enbart utifrånmåttet kronor/m 2 . Det fick effekten attexempelvis en tvåa på Tvärvägen ellerFrejgatan blev dyrare än en tvåa på Dal-30 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 31

Boende med omtankeBoende med omtankegatan och Sätunavägen. Det spegladenaturligtvis inte alls gängse uppfattningi kommunen. Storleken och byggnadsåretvar nämligen allena avgörande.Den icke fungerande hyressättningenföranledde såsmåningom förhandlingarmellan Sigtunahem och Hyresgästföreningen.– Vi nådde så fram till en överenskommelsesom mynnade ut i ett poängbedömningssystemdär lägenhetens standard,fastighetens byggår och bostadsområdetsläge i förhållande till bland annat kommunal-och kommersiell service, vägde tyngst.I samband med köpet av Arlanda- ochBrännbostiftelserna i mitten av 1990-taletöppnade sig ett gyllene tillfälle att omfördelaoch justera hyrorna enligt den nyaöverenskommelsen. Bolaget var nämligenändå tvunget att se över att hyressättningeni samband mednyförvärvet.– Poängbedömningssystemethar verkligenunderlättat hyressättningen,särskilt beräkningenav inflyttningshyrorna isamband med nyproduktion.Normalt har nämligenen hyresgäst rätt attfå en nyproduktionshyraprövad enligt bruksvärdesprincipenredanefter sex månader. Meneftersom Sigtunahem poängsätteroch förhandlarnyproduktionshyrornamed hyresgästföreningenredan innan inflyttning fallermöjligheten att få hyranomprövad.Marknadshyror – nej tack!Det har nu gått tio år sedan Sigtunahemoch hyresgästföreningen kom överensom hur principerna för hyressättning ochpoängbedömning skulle se ut inom beståndet.– Det är kanske dags att göra en översynav poängbedömningsmodellen och hyressättningeninom Sigtunahem? Värderingaroch attityder förändras över tid liksom faktiskaförhållanden. Affärer läggs till exempelned, andra kommer till. Och närhetentill kommersiell service är ju en faktor sompåverkar just poängbedömningen.Utdelningen och borgenVad som ska definieras som en rättvis hyraär ständigt på tapeten och diskuteras inteminst i mediala sammanhang.– En rättvis hyra är den som speglarboendevärdet. Bra lägenhetsstandard, brabostadsområde, nära kommunikationeroch nära service bör naturligtvis genereraen högre hyra relativt mer perifera lägen.Att låta tillgång och efterfrågan styra hyressättningentror han däremot inte alls på.– Marknadshyror skulle leda till att hyrornatrissades upp i centrala lägen. Ochmed den stora bostadsefterfrågan sområder just nu skulle förmodligen hela detgenerella hyresläget öka kraftigt. Vidareskulle segregationen öka eftersom pengarnaensamt skulle vara en avgörande faktoroch besittningsskyddet försvinna. Kraftigahyreshöjningar skulle nämligen med all säkerhetbli ett vedertaget sätt att bli av medicke önskvärda hyresgäster.Ofta dyker påståenden upp om hurmycket pengar kommunala bostadsbolagpytsar in i den kommunala verksamheten.Sigtunahems bidrag till kommunen i dagbestår av 5 procents utdelning på insattkapital och 900 000 kronor i form av borgensavgift.Den politiska majoriteten hardock aviserat en etappvis avveckling avutdelningen under två år.– Jag tycker egentligen att det är skäligtav kommunen att ta ut avkastning, det villsäga ränta på insatt kapital. I annat fallinnebär det attalla kommuninvånareär medoch subventionerarhyrorna iallmännyttan. Däremot ställer jag migtveksam till borgensavgiften. Kommunenlöper ingen som helst risk med sitt borgensåtagande.Det är ett mycket tryggtåtagande.Utöver utdelning och borgensavgift”subventionerar” inte Sigtunahem någonkommunal verksamhet.– Det finns de som hävdar att produktionenav äldreboendeanläggningar ärsubventionerad, men så är inte fallet.Kommunen betalar till självkostnadspris.I övrigt begränsar Aktiebolagslagen starktmöjligheterna till förtäckt utdelning.Det är inte som förr längreDe kommunala bostadsbolagen verkar idagpå en öppen marknad och konkurrerar påsamma villkor som alla andra bostadsbolag.De tidigare statliga subventionerna iform av räntebidrag, förmånliga statligalån, hyresförlustlån och liknande verkar föralltid tillhöra en svunnen epok.– Jag tror personligen inte att den tidendå staten tog ansvar för bostadsproduktionenkommer tillbaka. Bostadsproduktionenkommer att ses som en kommunal angelägenhet,något man löser bäst på hemmaplanefter de lokala förutsättningarna.Möjligtvis kommer statsmakterna att ta ettvisst ansvar för det stora underhållsbehovsom ligger framför oss i fastigheter uppfördainte minst under miljonprogrammet.Det är inte rimligt att låta hyresgästernabetala hela det kalaset. Sigtunahem kanskeklarar det hyfsat men inte bolag i landsortskommunernadär villapriserna redan idag är lägre än hyrorna.Clas berättar om andra företag där manfunderar på att sälja delar av fastighetsbeståndetför att klara de accelererade underhållskostnaderna.– Det är dock ingen bra och hållbar lösning.Statsmakterna måste verkligen ta tagi problemet. Annars är risken för kraftigahyreshöjningar överhängande om några år.Många vakanta lägenhetergräver hål i ekonominEn vakant lägenhet kostar ungefär dubbeltså mycket som en uthyrd, det villsäga dubbla månadshyror. Det beror påmerkostnader för annonsering, marknadsinsatser,visningar, uppfräschning, extraunderhåll samt bibehållna kostnaderför uppvärmning/drift och liknande.– Under rådande omständigheterhar vi råd med maximalt 80 vakantalägenheter, säger Clas som snabbtgjort precisa överslag. Varje vakantlägenhet utöver 80 gräver djupa håli ekonomin. I slutet av 1990-talet var viuppe i 130 vakanser som mest.– Och om vi hade alla lån till rörlig räntaskulle 1 procents ränteökning vara nog föratt äta upp mer än hela vinsten. Nu är inteden risken särskilt realistisk eftersom vi har70 procent av lånen till bunden ränta.Att oväntade räntehöjningar kan få oanadekonsekvenser är det många som harrelativt färskt i minne efter bankkrisen. Dåvar det främst politikerna som bar ansvaretför den besvärliga situationen som väntadebland annat allmännyttorna och dess hyresgäster.I dag råder andra förutsättningarför branschen. Utan regleringar och subventionerär allmännyttorna hänvisade tillsitt eget öde. Och för Sigtunahems vidkommandefinns ingen annan att skylla påän Clas om det visar sig att bolaget gjortfelaktiga ekonomiska bedömningar.Men vem bär egentligen ansvaret föruppkomsten av vakanta lägenheter?– Den stora boven historiskt har precissom i fallet med räntan varit den rådandesituationen i Sverige. Stora statsskulder,höga räntor och underskott i statens finanserhar allt som oftast orsakat tvära politiskabeslut som medborgarna ytterst fåttbetala och som därmed fått konsekvenserför bostadsefterfrågan. Miljonprogrammetvar ett sådant politiskt beslut. Villkorenför förmånliga lån stod i relation till storaproduktioner. Bankkrisen orsakades ocksåav politiska beslut. Skrotade räntebidrag,sänkt inkomstskatt och höjd fastighetsskattkrossade över en natt förutsättningarnaför många allmännyttor. De låga räntornasäkrade inte allmännyttornas ekonomiereftersom de tidigare kommit i åtnjutandeav räntebidragen. Staten räddade bankernaoch därmed de privata fastighetsägarnamedan kommunerna och de kommunalabolagen fick klara sig på egen hand.Vd för en dagEn översyn och justering av organisationenär det första Clas skulle ta itu med omhan fick vara vd för en dag.– Min bedömning är att det är den mestkritiska frågan vi står inför just nu. En braorganisation är en förutsättning för attpersonalen ska trivas. Och trivs personalen,trivs hyresgästerna.Clas förordar en decentraliserad organisationmed så många funktioner som möjligtutlokaliserade på områdesnivå.– Allt som lämpar sig bör också ut lokalt.Förutom det som redan är utlokaliseratexempelvis reparationer och skötsel. Däremotär jag en förespråkare för återgångtill en central felanmälan med en duktigKommunens ekonomichefChrister Sandbergom SigtunahemsClas LinfeldtI 34 år har Christer Sandberg arbetat inomSigtuna kommun, först som utredningssekreterarepå kommunkansliet och sedan20 år som ekonomichef. Eftersom Sigtunahemär en del av kommunkoncernen harChrister och Clas naturligtvis träffat ett otaluppgörelser, suttit i åtskilliga förhandlingar,gjort gemensamma upphandlingaroch samarbetat vid försäljning, upplåningoch kommunal borgen. Nu är det upp tillbevis – vad tycker egentligen kommunensekonomichef om Sigtunahems och hur harsamarbetet fungerat genom åren?– Clas är trevlig, behaglig, kompetent,noggrann och samvetsgrann. Han värnarom Sigtunahem och gör ett utmärkt jobb.Vi har inte alltid samma uppfattning menvi kommer alltid överens om en slutliglösning.Det mest intensiva samarbetet hade debåda ekonomerna i samband med uppgörelsenkring Brf Södergatan i början av1990-talet.reparatör eller exempelvis verkmästare vidrodret. Någon med auktoritet.En medlem i ”familjen Sigtunahem”Clas tycker att Sigtunahem känns som ettfamiljeföretag och har så alltid gjort.– Jag är en del av den familjen.Och visst är han, Clas är Sigtunahem.Det känns därför oerhört smärtsamt närhan på tal om visioner börjar tramsa omatt snart gå i pension. Inte Clas!? Han skaliksom alltid finnas där. För bolaget ochför oss i ledningen, för gruppen han ansvararför och inte minst för alla hyresgästersom vill prata med ”åldermannen”, det villsäga med den person som har bäst koll pådet som varit såväl som det nu gällande.– Det har skett en oerhörd utveckling av– Det var ett annorlunda arbete eftersomdet handlade om en bostadsrättsföreningoch vi annars huvudsakligen sysslarmed hyresrätter.Christer tycker Sigtunahem har skött sinekonomi bra genom åren, särskilt de tvåsista decennierna.– På 1970-talet var det dock tufft närdet stod 500 lägenheter tomma bara inomSigtunahems bestånd. Då arbetade jag påkommunkansliet och fick i uppgift att tillsammansmed bland annat Clas hitta sättatt fylla dessa vakanser.Christer hoppas att det goda samarbetetmed Clas och Sigtunahem fortsätter även iframtiden men tillägger;– Han är ju lite snål förstås ...verksamheten och bolaget under de trettioår jag varit anställd. Just möjligheten attsjälv få vara en del av den utvecklingen ochständigt lära nytt har starkt bidragit till attjag är kvar.Och om det är verksamheten somutvecklat Clas eller Clas som drivit utvecklingenav verksamheten förtäljer intehistorien. Men att han varit med om enstrapatsrik resa är det nog ingen som betvivlar.– Mest stolt är jag över att ha klarat avutmaningarna det innebar att dels köpafastigheter, dels avyttra under 1990-talet.Det kändes oerhört bra när det väl var ihamn och båda affärerna har varit positivainslag för bolagets ekonomi, avslutar ClasLinfeldt, Sigtunahems ekonomichef.32 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 33

Porträttet | Görel FlycktPorträttet | Görel FlycktPorträttetGörel FlycktText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografet är tidig eftermiddag densista fredagen i januari ochvi är på väg hem till GörelFlyckt för att teckna åretsförsta porträtt. Det är grått,kallt och ruggigt så vi småspringer från besöksparkeringenpå Granitvägen fram tillport nummer tio. Och inte blir vi mycketvarmare av att komma in i trapphuset sommest liknar ett kallgarage i mitt tycke. MenGörel håller inte alls med. Det är bara ettsom stör henne; alla prylar och ägodelarsom folk sprider omkring sig och ligger ivägen när hon ska dela ut flygblad. Dessutomutgör de en brand- och säkerhetsrisklåter hon hälsa.Görel har för alltid lämnat politikenbakom sig, åtminstone partipolitiken. Detär i alla fall vad hon säger. Sedan sensommarenägnar hon istället sin tid och kraftpå Hyresgästföreningen. Efter ett tiotalår träder hon åter in som medlem och ärfast besluten att kämpa för allmännyttansöverlevnad och dessutom försöka få liv iden halvt insomnade lokala hyresgästföreningenpå Granitvägen.Vi kliver in i Görels lägenhet om fyrarum och kök på bottenplan och i hallenblir vi stående en stund för att smälta allaintryck. Det känns som om hela Görelsliv passerar revy på väggarna. Hallväggenpryds av löpsedlar från hennes många olikapolitiska utspel, vardagsrumsväggen ärprydd av vackra målningar och sovrumsväggenär fylld av hundratals fotografierav familj, släkt och vänner som likt mosaikbreder ut sig över precis hela väggytan.Själv förundras jag dessutom över hurhon lyckas få till det hela utan att ett endahänger på sniskan?Efter att ha gått vår husesyn slår vi ossned kring köksbordet som står färdigdukatmed kaffekoppar och sockerkaka.Til för alltidMedan Görel serverar kaffet berättar honatt hon faktiskt bott på samma adress sedan1983.– Och nu har jag bestämt mig. De ska fåbära ut mig härifrån. Själen min sitter i dehär väggarna.Men det var nyligen nära att döttrarnalyckats övertala henne att flytta till Nunnanalternativt Väringavägen för att honskulle få lite lugn och ro. Men nej, nu harhon som sagt bestämt sig. Görel berättarvidare om hur tufft hon haft det under desista åren som boende i området. Hon gicknämligen ur Hyresgästföreningen 1993och bildade i stället Östra Tils Intresseförening,konkurrent till Hyresgästföreningen.– Detta är nog det dummaste jag gjort ihela mitt liv.Görel berättar om hur utfryst hon blevav vissa grannar under en rad av år. Omhur de gick omvägar när hon sågs passeraoch hur det slutligen kulminerade medstenkastning och krossade fönsterrutor ilägenheten i slutet av 1990-talet.– Det har satt djupa ärr i själen, men jaghar härdat ut trots allt.Görel strävar eftersamhörighet och gemenskapSå nu har Görel trätt till korset och återblivit medlem i Hyresgästföreningen medstora ambitioner att utveckla först ochfrämst gemenskapen inom bostadsområdetoch därmed göra det trevligt för alla.– Jag är övertygad om att det är åtminstoneen del av lösningen på alla tråkighetersom skett här i Til under senare tid. Om vikänt en större samhörighet och gemenskaphade vi också haft ögon för varandra. Dåhade inte lika stort utrymme getts åt dethär fåtalet ungdomar att vandalisera och”beskjuta” bussar. Nu måste vi verkligen fåfart på området igen, genom gemensammaansträngningar och genom ett konstruktivtsamarbete med bland annat Sigtunahem.Görel är kanske inte i första hand kändsom hyresgäst i Sigtunahem eller som drivandei Hyresgästföreningen. För de allraflesta är hon däremot en känd politikerprofil.Nu senast som ett av toppnamnenpå Junilistan.– Jag var andre ersättare och stod pålistan som representant för kristdemokraterna.Jag lämnade dock Junilistan idecember, formellt av hälsoskäl, men ocksåberoende på de oerhörda krav som ställs.Som ersättare måste man nämligen precissom ordföranden vara påläst och uppdaterad,svara mot media, hålla torgmöten,skriva fyndiga och kluriga insändare, ungefärsom en scout, ”Alltid redo”. Och det– utan att komma till Bryssel. Så ideell ärinte jag. Jag kände mig heller inte bekvämmed att representera kd på Junilistan eftersomjag redan i november 2003 lämnadekristdemokraterna.Görel verkar ha svårt att hitta rätt mellanhöger och vänster och uppger själv attjust partiernas ”polarisering” ofta varitanledningen till att hon famlat.– Jag betraktar mig som en borgerligsocialdemokrat, kanske något i linje med”gråsosse”. Jag kan inte förlika mig medbenämningen socialist, inte heller medmoderat. Och på den borgerliga kantenfinns det bara ett parti, moderaterna. Deandra partierna larvar bara med.Att stå för det man tror påGörel har tidigare varit medlem i det socialdemokratiskapartiet.– Socialdemokraterna svek i EU-frågan.Jag lämnade partiet i samband med attIngvar Carlsson ansökte om medlemskapi EU redan innan folkomröstningen genomförts.Det blev kristdemokraterna för Görelistället. Under sommaren 2000 handplockadeshon till partiet, valdes snabbttill ordförande och till ersättare i socialnämnden.Kommunstyrelsen leddes då aven borgerlig majoritet med Peter Kockum(m) i spetsen.– Jag var gråtfärdig efter att den borgerligaallianseni slutetav 1990-talet fattatbeslut omavyttringav delarav Sigtunahemsfastighetsbestånd. Mintanke var att som ordförande i kristdemokraternaoch sedermera även gruppledarei kommunfullmäktige samarbeta medoppositionen för att driva politiken mermot mitten. Tillsammans med dåvarandeoppositionen (s, mp, v) lyckades jag förhindraen katastrofal vägplanering genomDroppsta. Vi lyckades också sätta stopp förfortsatt privatisering av Märsta sjukhem.När den borgerliga majoriteten underförsommaren 2002 skulle anta nya ägardirektivför Sigtunahem, gjorde jag allt föratt sätta stopp för ytterligare försäljning.Jag kom därmed att spela lite av rollensom politisk vilde, Peter Kockum var intenådig. Men trots att mina partikamrater ikd ville hålla sig åt höger, kände jag att jaggjorde rätt.34 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 35

Porträttet | Görel FlycktPorträttet | Görel FlycktGörel utanför sitt hem på Granitvägen som honvarit trogen i 22 år.Mot EMUDen stora kraschen kom med EMU-omröstningen2003. Och ännu en gång är detfrågorna i Bryssel som får Görel att slängain handduken.– Jag blev ombedd att vara ja-generali Sigtuna i samband med EMU-omröstningen.Men jag engagerade mig iStockholm i stället, mot EMU. Då blevjag utfryst ur kristdemokraterna. Som frånnästan ingenstans dök Nils Lundgren uppoch ville att jag skulle engagera mig i Junilistan.Och det gjorde jag.Men trots att Görel redan lämnat kristdemokraternastod hon fortfarande somrepresentant för partiet på Junilistan.– Alltid retade det väl någon inom partiet.Men nu har jag avsagt mig alla uppdragockså i junilistan. Nu skall jag istället satsaall min tid och kraft på bostadspolitikenoch värna allmännyttan. Jag ser fram emotvalet 2006. Och då lutar det nog mot attsocialdemokraterna får min röst. Det finnsbara en superpolitiker i den här kommunen,Anders Johansson (s). Han är smart,påläst och retorisk.Görel Flyckt föddes 1937 på AllmännaBB i Stockholm. Hon växte upp i Stocksundtillsammans med far och mor ochtvå betydligt yngre syskon. Mamman varhemmafru och pappan var ingen mindreän Yngve Flyckt, pianist, kantor, ornitolog,författare och dessutom Expressens förstemusikkritiker från tidningens start 1944.– Min pappa har betytt allt för mig, vistod varandra oerhört nära. Han dog för45 år sedan men jag tänker fortfarande påhonom varje dag. Jag var bara två år närhan tog med mig på sina resor. Så jag ärmer eller mindre uppfostrad på Operan, ikonserthus och på teaterscener.Görel berättar om hur hon satt tyst ochstilla framför scenerna med stora ögon.Och vidare att just det faktum att hon varäldst i syskonskaran, med en mamma sombara var så där lagom road, förmodligenvar orsaken till att hon så tidigt börjadefölja med pappan på hans uppdrag.”Bra folk och fähundar”Görels pappa kom från Östersund ochfarföräldrarna beskriver hon i ordalag som”frireligiösa arbetare”.– Pappa var liberalt sinnad men pratadealdrig politik. För honom fanns det baratvå typer av människor; ”Bra folk och fähundar”.Redan på 1940-talet umgicks hanöppet och naturligt med homosexuella ochandra ”exhibitionister”. Hemma fanns alltfrån medlemmar i Svenska akademien tillbrevbärare, vilket kanske var ovanligt påden tiden. En större liberal har jag aldrigträffatGörels morföräldrar var extremer åtandra hållet. Hennes morfar var nämligennazist och sin mamma beskriver Görelsom en ”borgarjänta”.Görel berättar vidare om hur det faktumatt hon uppfostrades på estraderna, i enkulturliberal anda, undanhållen klassamhälletoch utan någon i övrigt partipolitiskdimension starkt påverkat henne senare ilivet. Och att det kanske är en del av orsakentill att hon har så svårt att riktigt hittahem ideologiskt och partipolitiskt.– Jag visste ingenting om den politiskaarenan, om klasskillnader och jantelag. Detär perspektiv som kommit in långt senare imitt liv. Det var nog först i slutet av 1980-talet när jag befann mig i en väldigt jobbigperiod i livet, hade tröttnat på att resa ochflacka och började jobba på Tufvassonstransformatorfabrik som jag kom i kontaktmed det.Drömmen om att bli journalistUnder sin grundskoletid gick Görel blandannat i Adolf Fredriks sångklasser somdet hette på den tiden. Realen tog hon iStocksund 1954. Därefter blev det ett år påMörby läroverk.– Jag körde i matematik, fysik och kemimen var duktig i språk. På sommaren försöktejag läsa upp betygen parallellt medett jobb som städerska. För pengarna togjag körkort. Det kostade mig sammanlagt358 kronor.Framåt hösten gick hon några kurser påBorgarskolan, maskinskrivning och stenografi.– Jag gjorde under den här tiden dessutombort mig rejält i mina föräldrarsögon. Jag sov över hos en ung man, somjag var förälskad i. Och trots att jag var 18år blev det ett jädra liv och som straff blevjag förpassad till Gustavianska husmodersskolani Leonardsberg i Fiskeby. Förutomjag själv gick där ett 15-tal förlovade, tråkigaflickor. Uppförde man sig väl kundeman få flitpengar, 5 kronor per månad. Jaglyckades inte en enda gång. Så småningomångrade sig väl pappa även om han fortfarandevar rädd om min dygd.Våren 1956 blir istället inledningen påGörels hela yrkeskarriär som flitig skribent,grafiker och journalist. Hon börjadenämligen på Poppius journalistskola iStockholm.– Under hela mitt liv hade jag drömtom att bli just journalist. Jag var bra ispråk och såg naturligtvis en förebild i minpappa som var kulturskribent.Görel går grundkursen och får självastegrundaren, Set Poppius som lärare.– Alla lärare var helt suveräna och dåtidensstora journalister. Jag gick faktiskt utsom kurstvåa.Ensamstående familjeförsörjareGörel har allt sedan 1956 skrivit. Både somanställd journalist på redaktioner och somfrilans. Periodvis har hon kombinerat skrivandetmed jobb som sekreterare, läkarsekreterare,tidningsutdelare, taxichaufföroch fabriksarbetare. Det har inte alltid varitlätt för henne att få ihop försörjningensom ensamstående mamma till fyra barnunder perioder.– Direkt efter Poppius flyttade jag upptill min farmor i Östersund och börjadearbeta på Östersunds-Posten. Under dentiden träffade jag min äldste sons far.Som ensamstående mamma flyttadeGörel tillbaka till Stocksund i början av1960-talet.1964 flyttade Görel till Märsta. Honköpte en trea på Sätunavägen för 7 650kronor och var nu ensamstående till tvåsmå barn.– Vi hade inga möbler utan sov på madrasserpå golvet. Och jag arbetade bådedag och natt för att få ekonomin att gårunt. För barnens tillsyn hade jag privatdagmamma, det var ju under en tid dåkommunala dagis inte var särskilt vanligt.Året därpå blev riktigt tungt för familjen.Barnen drabbades av mässling, vattkopporoch kikhosta i en följd. Till sluthade jag inte ett öre. Jag gick till socialenmen blev utslängd. Då började jag dela uttidningar på morgnarna och klarade migpå så sätt. Jag fick också jobb som ”radskrivare”på UNT, Uppsala Nya Tidning, därjag stannade några år på frilansbasis. Ersättningenvar 7,5 öre per publicerad rad.Ständigt dåligt samvete1969 träffade hon Lasse från Rimbo. Degifter sig och får två barn.– Han var en av de mest trivsammamänniskor jag träffat. Visserligen oansvarig,kvinnokarl och ibland kändes det somom jag hade fem barn, men det till trots,har vi alltid varit de bästa vänner.Efter sju år gick de skilda vägar och sedandess lever Görel ensam.Hon berättar vidare om den alltjämtpressade ekonomin och hur den påverkadefamiljesituationen. Om Jens som bara var14 dagar när hon började köra taxi, omäldsta dottern Lotta som endast tio årgammal fick fungera barnvakt, om hennesständigt dåliga samvete för att vara en dåligmor. Och om att hon självklart erkäntdet för sina barn.– Ibland har vi oerhörda diskussioner.Vi hummar inte utan är ärliga och rakamot varandra. Och idag säger Görel attsammanhållningen är mycket god och atthon har kontakt med alla barnen varje dag.– Mina två äldsta döttrar är som bästaväninnor och mina barnbarn som syskon.Tre av mina fyra barn bor här i Sigtuna,Jens på Granitvägen och mina döttrar iPilsbo och på Väringavägen.Sigtunahem trogenNär det kommer till Sigtunahem harGörel bara positivt att säga.– Jag har varit hyresgäst här i 22 år ochtycker att Sigtunahem är ett fantastisktbostadsbolag. Det stör mig när hyresgästerklagar och skäller om service och hyra.Många gånger beror det helt enkelt på attde inte vet hur ett bolag fungerar.Hon tycker vidare att satsningarna påpensionärerna är storartade, liksom erbjudandetom Internetutbildning för 55+.– Jag har själv gått den utbildningen, eftersomjag var livrädd för datorer i början.Oavsett vad som händer ilivet skall hyran kunna betalasHon värnar om allmännyttan och återkommerofta till hur illa hon tyckte omutförsäljningen av delar av Sigtunahem förett antal år sedan– Med privata hyresvärdar följer barasämre service och högre hyra, vad är detatt sträva efter?Görel vill stoppa bostadsombildningenoch är av uppfattningen att det är omoralisktatt profitera på sitt eget boende.– Det är fruktansvärt att göra klipp påen allmännyttig hyresrätt, på något somtillhör alla och som alla har varit med ochsponsrat.Hon ställer sig däremot något tveksamtill Sigtunahems nyproduktion i Garnsviken,Pilsbo etapp 3.– Det måste finnas sätt att bygga billigare.Karteller trissar upp priserna. Varförinte köpa exempelvis material från någotannat land? Med de höga hyrorna är detbara ett fåtal som har ekonomiska resurseratt klara av hyran och då är inte ”allmännyttan”av allmänt intresse. Min filosofi äratt man ska kunna klara sin hyra även omdet värsta inträffar, det vill säga om manförlorar sitt jobb eller blir sjuk.I övrigt tycker hon det är bra med enblandad bebyggelse.– Ett bostadsområde skall bestå av hyresrätter,bostadsrätter, villor och radhusomvartannat. Annars ökar risken för segregation.Titta bara på hur det ser ut i denhär kommunen. Rasism i Sigtuna stad ochomvänd rasism i Valsta. Det är emot minaprinciper men det är fråga om inte Sigtunahemskulle behöva införa kvotering?Hon ser fram emot Sigtunahems fortsattaetablering på Granitvägen, där planerasen produktion om drygt 60 lägenheteri två plan. Tvåor och treor, med balkongalternativt uteplats.– Det är bra att bygga för det kommerså mycket andra positiva effekter på köpetsom bättre service, kommunikationer ochinfrastruktur.Glad över arbeteti HyresgästföreningenNu är Görel som sagt aktiv inom den lokalahyresgästföreningen på Granitvägen.– Vi ska ha årsmöte den 9 februari föralla boende i Til. Då har vi även bjudit inkommunalrådet Anders Johansson. Hanska få berätta om exploateringsplanernaför området. På mötet ska vi även välja enny styrelse och jag tror vi får ihop hela nioledamöter och två ersättare. Både nya ochgamla aktiva dyker förhoppningsvis upp.Görel berättar hur glad hon är över attde verkar få igång samarbetet igen och viktenav att det blir ett teamwork i framtidenoch inte ett enmansarbete.– Vi kommer dessutom att få tillgångtill en ny lokal. Sigtunahem får vår gamlaföreningslokal och vi Sigtunahems kvarterslokalpå Granitvägen. För pengarna istandardförbättringspotten ska vi renoveraoch köpa nya inventarier så den blir mysigoch funktionsduglig.Hon trycker ännu en gång på hur viktigtdet är få till en gemenskap i området,trygghet och trivsel.– Vi har ett bra och gediget Boinflytandeavtalmed Sigtunahem. Det kan bli ännubättre om fler engagerar sig.Nyfikenhet, styrka och en tro på sig självär det som driver Görel att fortsätta engagerasig i olika frågor.– Min pappa sade alltid till mig; ”Du ärbäst, Du klarar allt”. Själv vill jag inte dönyfiken.Per Grundén – en avnågra storheter som besöktGörels föräldrarhemUnder pappans yrkesliv passerade en heldel av dåtidens storheter Görels hem.Här är bara några som hon träffat:Brita Hertzberg, Einar Beyron, Sigurd Björling,Benna Lemon-Brundin, Gurli Lemon-Bernhard, Erik Saedén, Per Grundén, HasseFunck, Ulla Sallert, Gunnar Hahn, WilliamLind, Hans Leygraf, Bertil Bokstedt, GottfridBoon, Karl Ragnar Gierow, Erik Lindegren,Hjalmar Gullberg, Bror Hjorth, RolandSvensson, Gunnar Brusewitz, Edward Lindahl,Nils Linnman, Per-Martin Hamberg,Kjell Stensson, Carl-Adam Nycop, Eva-LisaLennartsson, Karl-Birger Blomdahl, HarryMartinson och många, många flera.36 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 37

Boende med omtankeBoende med omtankeSigtunahemsPensionärsklubbLuciaträff 15/12Text: Lola Svensson, projektledare | Foto: Jeanette Sundin, fotografOnsdagen den 15 december firade Sigtunahems Pensionärsklubb lucia. Ett femtiotal personerhade samlats i Sigtunahems lokaler för att fira lucia tillsammans. Lucia med tärnor och tomtar komfrån Sätunaskolans årskurs 6. Efter lucians framträdande sjöng alla en rad olika välkända julsångertillsammans och intog glögg, kaffe och pepparkakor.Bertil Franzén 19/1Qi GongVi har startatQi Gong torsdagarmellanklockan 14–15,och håller till påSödergatan 50.Janis Bilands ärledare och förnärvarande är vi20 deltagare.Pensionärsklubben– träffar 2005Onsdagen den 16 mars, klockan 16.30,Modevisning av Gullis Kläder ValstaOnsdagen den 13 april, klockan16.30,Mina blommor. Föreläsare är TomasGustafsson, projektledare utemiljö påSigtunahem.Onsdagen den 18 maj, klockan 16.30,MusikunderhållningOnsdagen den 8 juni, Heldag, UtflyktPenionärsvistelsepå Lillebo 2005Sommaren 2004 genomförde Sigtunahem förförsta gången en vistelse för ett 40-tal pensionärerpå Lillebo kursgård strax utanför Enköping.Vistelsen fick ett positivt genomslag, vilket letttill att vi upprepar succén i år.Förberedelserna inför årets pensionärsvistelseär i full gång och kommer att genomföras i tvåomgångar. Den första mellan den 4 och 13 julioch den andra mellan den 18 och 27 juli.I mitten av mars månad kommer alla boendeninom Sigtunahem som fyllt 65 år att få en personliginbjudan där det framgår mer detaljeratom vistelsen.Håll utkik efter brevet i mitten av mars.Tisdagar kl. 10.30 är du som är 65+välkommen att promenera i grupp tillsammansmed likasinnade.Vi startar den 15 mars och utgår frånStationsgatan 6 – Sigtunahem.Bok- och filmklubb startar på Norrbacka KulturverkstadHar du någon gång tyckt att boken varit bättre än filmen, eller tvärtom? Här har du chansen attdiskutera, kritisera eller till och med berömma det du sett eller läst!Vi startar en film- och bokklubb för dig som har intresset i litteraturen och filmen men kanskeingen att diskutera det med? Här har du nu chansen att göra det med likasinnade.Vi kommer att ordna med gemensamma träffar på biblioteket i Märsta centrum och på Kulturverkstadenpå kvällstid/dagtid (beroende på behov). Vi kommer att bjuda in olika gästföreläsarei form av filmkritiker och författare. Men de största och viktigaste gästerna är ni.PROMENADGRUPPVälkommen tillvår promenadgruppOnsdagen den 19 januari var det så dags för pensionärsklubbens förstamöte på det nya året. Kvällens tema var en bildkavalkad av Bertil Franzénom hur Märsta har utvecklats sedan 1950-talet. Till kvällens föreläsningkom ett fyrtiotal personer.Efterlysning!Pensionärsklubben kommer att försökastarta upp studiecirkel i vävning, lapptäcksteknik,sömnad med mera.Ledare för detta blir Annika Ridderströmsom är hyresgäst hos oss och aktiv i Pensionärsklubben.Till detta efterlyser vi om det är någonsom har eller känner någon som harvävstol som bara står och inte används.Hör av dig till Lola Svensson, telefonnummer08-591 153 27.Träffarna kommer att genomföras i tre veckorsintervaller. Vi kommer att erbjuda både dag ochkvällsträffar.Första träffen sker torsdagen den 17 mars ochkommer att hållas i Kulturverkstaden i Norrbackadit även era barn kan följa med. Vi ser nämligenöver möjligheten till parallell sagostund.Anmäl dig på talongen här bredvid eller ring tillJohan Zanotti 070-420 10 33. Glöm inte att fylla iom du är intresserad av en dag- eller kvällstid.Anmälan till BOK & FILMKLUBBENNamn: ...................................................................................................................Adress: ..................................................................................................................Telefon: .................................................................................................................Mobiltelefon: ........................................................................................................DagKvällSkicka anmälan till: AB Sigtunahem, Johan Zanotti,Box 509, 195 25 Märsta.Vi vill ha anmälan innan den 15 mars.38 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 39

Boende med omtankeBoende med omtankeSommarkollot är tillbakaÄventyrskolloMissa inte möjligheten att upplevaen sommar med sol, bad och äventyrNu är det dags att anmäla sig till sommarens kollo som går av stapeln veckorna 32–33. Vi håller till på Lillebo kursgård straxutanför Enköping.Kollot är uppdelat i två perioder. Första perioden är den 1–7 augusti och riktar sig till dig som är i åldern 7–12 år, den andraperioden, mellan den 7 och 14 augusti, är till för dig som är 13–15 år.Tag chansen och njut av sommaren på ett annorlunda sätt. För dig som är 7–12 år ordnas bland annat nattfiske, nattbad, spökrunda,bad och kanot. För dig som är äldre,13–15 år, blir det bland annat nattbad, windsurfing, kanothajk och nattvandring (förden som vågar!) ... intressant, eller hur?Precis som tidigare vänder vi oss till er som bor hos oss inom Sigtunahem plus att det är gratis – kan det bli bättre? Vill du hängapå och njuta av sommaren med oss på kollot så ska du anmäla dig senast den 29 april 2005 nedan via talongen eller ringa till JohanZanotti, telefonnummer 08-591 796 03 eller mobilnummer 070-420 10 33. Obs! Glöm inte att skriva vilken ålder ditt barn har.Anmälan till ÄventyrskolloBarnets namn: ................................................................................................ Barnets ålder: ...........................................................Adress: ..................................................................................................................................................................................................Telefon: .......................................................................................................... Mobiltelefon: ..............................................................Förälders namn: ...................................................................................................................................................................................Förälders underskrift ............................................................................................................................................................................Skicka anmälan till: AB Sigtunahem, Johan Zanotti, Box 509, 195 25 Märsta. Vi vill ha anmälan innan den 29 april.Anhörigföreningen och Väntjänsten bjuder in tillÖppet Husi FrejgårdenSigtuna kommun har höjt anslagen till Anhörigkonsulent och Valstasatsningen vilket resulterat iatt Väntjänsten och Anhörigföreningen startat verksamhet i Valsta på Frejgården.Välkommen till öppet hus i Frejgården för att träffa Anhörigföreningen och Vänstjänstenföljande dagar: måndagen den 7 mars kl. 13–15, värd: Anhörigföreningen och torsdagen den10 mars kl. 13–15, värd: Väntjänsten.AnhörigkonsulentenDen av Sigtuna kommun anställda anhörigkonsulenten kommer att finnas iFrejgården från och med den 7 mars följande tider: måndagar kl. 13–15och torsdagar kl. 13–15VälkommenValstatsningen, Anhörigföreningen och Väntjänsten i samverkanAnhörigföreningenIdeell förening för dig som är anhörig tillnågon som är långvarigt sjuk eller funktionshindrad.Som tillvaratar dina behov av stöd i såvälpraktiska som medmänskliga frågor.Som skapar goda kontakter med politikeroch andra beslutsfattare.Och utvecklar ett personligt samarbete medpersonal inom sjukvård och omsorg.VäntjänstenVänder sig till dig som är pensionär bosatti Valsta/Steninge och vill ha kontakt medandra människor.Möjlighet att prata med någon om stortoch smått.Råd om vart du skall vända dig vid tillfälligasvårigheter.Sällskap vid promenader, högläsning, läkarbesökoch liknande.Dags att anmäla sig till åretsValstadagen 4 junivid Vattentornet i Valsta – en chans för dig och din förening att visa uppsig, underhålla, informera, bjuda på eller sälja något.Arbetet med årets upplaga av Valstadagen är i full gång. I år flyttas verksamheten till Vattentornet i Valsta för att utvidga aktivitetenoch bereda fler möjlighet att delta. Tanken är att invånare från kommunens alla hörn skall lockas att besöka Valsta för att undertrevliga former få se, höra och smaka på vad Valsta har att erbjuda. Vi hoppas att föreningar med flera i såväl Valsta som övriga kommundelarvill vara med och visa upp sig under dagen.Årets Valstadag kommer att pågå mellan klockan 12 och 24 med uppträdanden, information och försäljning och dans till levandemusik. Mat och dricka skall finnas till försäljning.Fler ”prova på-aktivteter” efterlyses.Är du intresserad att delta hör av dig till Lola Svensson på telefonnummer 08-591 796 52 eller mobilnummer 070-420 10 61senast den 31 mars 2005. Du kan också anmäla dig via Frejgårdens hemsida. Gå in på www.sigtunahem.se och sök underFrejgården och där under Senaste nytt.Den som har försäljning av mat, ska utöver vanlig försäljning, kunna erbjuda en eller flera ”smakportioner”, det vill säga små bitar eller portioner, för en kostnad av högst5–10 kronor. Tanken är att den som vill ska kunna vandra runt bland stånden och köpa en smakbit vid de olika försäljningsstånden. Vid konkurrerande verksamheter ochvid matförsäljning kommer vi att prioritera föreningslivet.40 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 41

Kund | MarknadFotografMichael Nyströmnder januari hyrde MichaelNyström galleriet Trekanteni Sigtuna och visade där sindigitala fotokonst.Foto har sedan länge varitkonstbegrepp. Digitala fotot tillhör idagvår gränsöverskridande värld.Michael kom till världen 1960 i Hofors.Foto blev hans framtidsdröm. Som frilansarbetade han för lokaltidningen. Under80-talet fick fotointresset stå tillbaka förbiokemistudier i Uppsala. Sedan tog ITintressetoch datavärlden över och sög upphonom i en lång arbetsperiod.– Efter många år med övertid och stressgick jag in i väggen, jag blev utbränd, berättarMichael.– Jag återgick till mitt fotointresse.Startade eget 2004, tog massor av sigtunabilder,raggade reklamjobb, porträtt ochbröllop men började också på allvar arbetamed kontsfotografering.– Eftersom jag känner den digitala teknikenväl arbetare jag med digitalkameraoch redigerar, tillverkar bilderna i digitalafotoskrivare.– Jag satsar på att bli en lokal fotografdär tid även finns för konstnärlig utvecklingmed fotot som uttrycksmedel. Här”Kroatien” av Michael Nyström.Michael Nyström vid sina bilder på Trekanten.– på galleriet TrekantenText & foto: Larz Eldbåge, konstprofessor och konstnärpå Trekanten har jag nu min första riktigafotoutställning.Digitalkameranbehärskar han verkligenBilderna är tekniskt perfekta. Ibland liteför tekniska och tillrättalagda. Tre bildertilltalade mig särskilt. De innehäll mångakriterier av konstnärligt slag: Kroatien ochvinter på fjärden och trots vykortsmotivetTant Bruns höstlöv.Här kunde man finna både färgkänslaoch fint utförda stämningar och välkomponerademotiv. Dock saknades unikitetenoch överraskningarna som kan skjutakonstverk till stora höjder. Bilderna är trogetmotivbundna, snälla och naturillustrerande.Utmanar inte betraktaren till någondjupare analys. Men visst är det konst!Och bra fotokonst dessutom.Michael är ung och det här är bara förstautställningen. Det kommer alldeles säkertatt bli konst av högre klass efter någraår och flera utställningar. Ambitionen ochintresset finns och han kommer söka sigvidare och utvecklas till en skicklig fotokonstnär.Alla förutsättningar tycks finnas.Jag ser med nyfikenhet på hans framtid.Galleri Trekanten påKonstmässan i SollentunaEn av bygdens gallerister, Maud Granström,deltog för 10:e gången på mässan i Sollentuna,17–20 februari.I år visade galleriet grafik från två mycketkända konstnärer professor Karl Axel Pehrsson(1921–) och Hans Arnold (1925–).KARL AXEL PEHRSSON är idag känd för sinainsekter och skalbaggar. Bakom sig har en digermeritlista där utvecklingen skett i olika stilarterfrån fabulerande, berättande till att under slutet40-talet bli konkretist. På 60-talet ändradeshans konst igen till att bli figurativ och surrealistiskgenom hans pånyttfödda samlarintresse frösmåkryp och skalbaggar. Hans stenlitografier ärmästerliga och otroligt välgjorda och har undersenare tid fångat en stor publik.HANS ARNOLD är egentligen schweizare menbosatt i Gamla Stan större delen av sitt liv. Välkändoch populär som illustratör med surrealistiskateckningar i Året Runt på 60- och 70-taletsamt som bokillustratör av bland annat Tomtar& Troll. Som konstnär är han mer tecknare änmålare. Motiven alltid ironiska, ofta kombinerademed skräck och humor. Hans fantasi imotiven tycks aldrig sina. Han grafiska bladär förtryckta i svart och handkolorerade medspruta och pensel. Upplagorna är små och varjeblad har sin egen speciella prägel och särart.Ödlor” av Karl Axel Pehrsson”Tallrik” av Hans Arnold.På gångVälkommenRoger PontareMed storbandet Ballroom Big Band.Missa inte detta unika tillfälle att uppleva folkkäreRoger Pontare tillsammans med storband.Datum: 9 mars kl. 19Entré: 160 krPlats: KulturumteaternFörköp: Centrumbiblioteket, Märstaoch Turistbyrån, SigtunaArrangör: Kultur och FritidSanna NielsenKänd från bland annat melodifestivalen ochjulkonserter på Globen.Sanna uppträder tillsammans med pianist.Datum: onsdag 13 april kl. 19Entré: 120 kronorFörköp: Centrumbiblioteket, Märsta och Turistbyrån,SigtunaArrangör: Kultur och FritidBabylons gatorFörfattarinnan Carina Burman pratar blandannat om sin senaste bok.Datum: onsdag 16 mars kl. 19Entré: 50 kronor.Förköp: Centrumbiblioteket, Märstaoch Turistbyrån, SigtunaPlats: BorgmästargårdenArrangör: Kultur och FritidNätter i spanskaträdgårdarKlassisk gitarrmusik med Mårten Falk.Datum: onsdag 6 april kl. 19Förköp: Centrumbiblioteket, Märstaoch Turistbyrån, SigtunaEntré: 50 kronorPlats: BorgmästargårdenArrangör: Kultur och FritidGästgiverier,krogar och värdshusOrdföranden i Norrsunda fornminnesföreningPetter Ålander ger smakprov med ”Någotom gästgiverier, krogar och värdshus iSigtuna kommun”.Datum: 21 april kl. 19Entré: fri entréPlats: Sockenstugan, kaffeservering.Kund | Marknadmed tips om vad som händer i ditt bostadsområde ochi kommunen. Skriv till AB Sigtunahem, Katarina Karlsson, Box 509,195 25 Märsta eller maila till katarina.karlsson@sigtunahem.se.Brasafton i SockenstuganSportlovspalatsetBad, judo, sportdykning, cafeteria, skytte,film, hoppborg, bollspel, bilbana, rithörnaDatum: 28 februari–4 mars, kl 10–15Entré: 40 kronor/dagPlats: Valsta Sim- och sporthallArrangör: Kultur och FritidRunristarskolaLär dig hugga runor i sten och rista i trä.Datum: tisdag 1 mars, kl. 13–16Plats: Sigtuna MuseumSpånslöjdLär dig göra formar och gjuta kopior avmedeltida smycken från Sigtuna.Datum: torsdag 3 mars, kl. 12–16Plats: Sigtuna MuseumTenngjutningLär dig göra formar och gjuta kopior avmedeltida smycken från SigtunaDatum: fredag 4 mars kl. 12–16Plats: Sigtuna MuseumMunkholmen”Från kohage till gräddhylla”. RuneNorrsell kåserar om Munkholmen förroch nu.Datum: 17 mars kl. 19Entré: fri entréPlats: SockenstuganKaffeserveringArrangör: Sigtuna HembygdsföreningPinbackenVecka 9 Ishallen UterinkenMåndag 11–15 9–15Tisdag 12–15 9–1519.30–21Onsdag 11–15 9–15Torsdag 11–15 9–12Fredag 11–15 9–15Lördag 11–12.45 12–14Söndag 11–12.4518–20BioPuhs film om Heffaklumpen, barntillåtenGröna Ladan BiokällanSigtuna MärstaLördag 26/2 14 16Söndag 27/2 14 16Tisdag 1/3 16onsdag 2/3 14Torsdag 3/3 16Fredag 4/3 14Lördag 5/3 14 16Söndag 6/3 14 16Sportlovsveckan42 | glimten | nr 1 | 2005 glimten | nr 1 | 2005 | 43

Kund |PryltorgetMarknadHar du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver du dagmatte åt din hund. Då kan du annonsera gratis i Glimten.Enda kravet är att du är boende inom Sigtunahem och att försäljningsvärdet inte överstiger 6 500 kronor. Angenamn, adress, telefon eller e-post samt det du vill ha med i annonsen.Nästa nummer av Glimten kommer ut den 24 april. Vi vill ha din annons senast den 10 april till adressen:Glimten ”Annons”, Box 509, 195 25 Märsta eller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se.Du får gärna bifoga en bild på det du skall sälja.SäljesRidbyxorRidbyxor, svarta, knäskodda, strl. 42.Pris 100 krHandskarCross, bmx, mc-handskar för barn 3–9 år.Pris: 50 krMunkorgMunkorg för häst.Pris: 50 krTillbehör till bilstereoOriginalkartong, front, fjärrkontroll tillbilstereo Sony CSX-CA 700 säljes, då självastereon stulits ur bilen.Pris: 1000 krTel.: 08-592 590 55Tina MalmKonstTavla 76x57 cm. Sommarstrand. Färgetsningav Axel Olson, Halmstadsgruppen.Värde: 5 000 kr. Försäljningspris: 2 500 kr.Mobil: 070-310 19 33E-post: lennart.lofgren@tele2.seLennart Löfgren.FrimärksalbumFrimärksalbum med några engelskafrimärken.Pris: 250 krPopulär RadioÅrgång 1942 och 1943, inbundna.Pris: 200 kr/stTel.: 08-592 506 54Evert HenningssonTvättmaskinMycket bra & fräsch tvättmaskin säljes:Märke: Margherita, Modell: AL 109X, Bredd59,5, Höjd 85, Djup 53,5Alla typer av program.Pris: 2 000 krMobil: 070-302 10 32PernillaUtdragsvagntill källsorteringskärlVagnen som förenklar ochhjälper dig att hålla ordningoch reda under diskbänken.Pris: 100 krMonteras i skåpbotten.Säljes på Stationsgatan 6Vinn en hyresrabatt!Sid .......... Sid .......... Sid .......... Sid .......... Sid .......... Sid ..........Känner du igen bilderna? Du hittar dem här i Glimten.Var med och tävla om en hyresrabatt på 400 kronor. Rabatten dras av på maj månads hyra.Tio stycken som skickar in rätt lösning har chans att vinna. Fyll i sidnumren under bilderna ochskicka in talongen till Glimten, AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta och märk kuvertet med”Hyresrabatt”. Vi vill ha ditt svar senast den 1 april.Namn: ........................................................................................................................................Gatuadress: ................................................................................................................................Postnummer: .............................................................................................................................Lägenhetsnummer: ...................................................................................................................VinnarespabesökI förra numret av Glimten skulleman leta ”julkulor” . Kulornafanns på sidorna 6, 11, 12, 15, 20,33, 36 och 40.Följande tre vinnare har vunnitvarsitt presentkort på 400 kronortill en spaanläggning i kommunen.Vinnare:Ulla Berger, Frejgatan 12Ann-Katrin Wennerland,Norrbackavägen 39Terttu Vucic, Ymergatan 12Grattis, presentkorten skickas tiller inom kort.44 | glimten | nr 1 | 2005