Glimten 2010 nr 1.pdf - Sigtunahem

Vikten av varumärketSedan september månad 2009 har det inom Sigtunahem pågått ett internt varumärkesarbete.Vilka är vi? Vilka vill vi vara? Hur ska det komma till uttryck? Varförska man välja just Sigtunahem? Och vem eller vilka tror vi väljer oss?Märstabostäder blev Sigtunahem en gång för länge sedan. Vid kommunsammanslagningeni början av 1970-talet närmare bestämt. Nuvarande varumärkesplattformhar därmed snart 40 år på nacken. Och är sprängfylld med värdeord uppkomna i ensnart svunnen tid.Då var det nog inte så många som diskuterade varumärke. Vikande marknad avstyrdesofta med politiska beslut. Hyrorna sattes enligt självkostnadsprincipen. I dagtalar vi bruksvärdeshyror förvisso, men allt mer med en viss marknadsanpassning.Läget ser ut att få om än begränsad, så en allt mer avgörande betydelse.Alldeles nu förlorar de kommunägda bostadsföretagen dessutom den hyresnormeranderollen, och vi spelar på samma spelplan som de privata fastighetsägarna.Förutsättningarna för de kommunägda bostadsföretagen ändras ständigt. Baraett är säkert. Konkurrensen är större än någonsin tidigare. Mellan olika kommuner,mellan upplåtelseformer, mellan privata värdar och kommunägda. Därtill är kunderna,särskilt i Stockholmstrakten, mer rörliga än någonsin tidigare. Och vår marknadpå just den här destinationen har försetts med ytterligare en dimension som görsig allt mer påmind, den internationella.Nu har vi samlats kring målet att ha Sveriges mest nöjda hyresgäster. Det ska vinå genom engagemang och ett professionellt värdskap. Vårt löfte är boende medomtanke. Det vill säga hos oss ska du bara trivas, vi sköter resten.Det inkluderar hela boendet, inte bara livet mellan fyra väggar. Vi talar om det itermer av ”livet hemma”. Det är just det som vi ska vara bäst på och som ska skiljaoss från andra.För att påminna oss om förskjutningarna i vår affärsidé och vårt varumärke. Föratt bättre uttrycka livet hemma symboliskt. Och för att särskilja oss från andra aktörerplanerar vi nu för att byta grafisk plattform.Hur det arbetet fortskrider följer du naturligtvis i Glimten. Missa inte resultatet inästa nummer.Men för att hitta läsning behöver du inte vänta till nästa nummer. I detta nummerhar vi bland annat ett litet temasom handlar om trygghet ochsäkerhet. Läs om Greger Sandströmsom forskat om SmartaHem, om hur närpolisen i Märstajobbar, om kvinnojouren ochom Farmor Gun som blev Åretsbloggare. Och mycket, mycketannat.God läsning önskar jag dig!AB SigtunahemBox 509195 25 MärstaBesöksadress: Stationsgatan 6, MärstaVäxel: 08-591 796 00Kundservice: 08-591 796 90Fax: 08-591 117 40E-post: info@sigtunahem.seHemsida: www.sigtunahem.seÖppettider måndag –fredagVäxeln: kl 8–17Kundservice besök: kl 8–17Kundservice telefontid: kl. 9–12Avvikelser annonseras på hemsidanUnder perioden maj–augustistänger Sigtunahem kl 14 på fredagar.Lediga lägenheter och parkeringsplatserpubliceras tisdag–torsdag påwww.sigtunahem.seOmrådeskontoren harTelefontid vardagar kl 7–9Öppet vardagar kl 7–9Akuta fel efter kontorstid:Bravida Service AB, telefon: 020-21 21 12Störningar efter kontorstid:Securitas, telefon: 010-470 55 10Glimten är en tidning för Sigtunahemshyresgäster och utkommer med fyranummer per år.Upplaga: 6 500 exemplar©Media SigtunahemAnsvarig utgivare och redaktör:Marina Ekdal, marina.ekdal@sigtunahem.seProduktion: Sigtunahem,Håkan Söderberg ochInger Lernevall text & form ABMarina EkdalRedaktör och marknadschefmarina.ekdal@sigtunahem.seTryck: Åtta.45Foto omslag: Lars Clason2 | Glimten | nr 1 | 2010

Innehåll GLIMTEN NR 1 2010GREGER VET ALLTOM SMARTA HEM SID 4Greger Sandström har doktorerat påSmarta hem. Och det är mycket merän självbeställande kylskåp.mer läsning810| Närpolisen vill synas| Nystart för kvinnojourenFARMOR GUN – ENROCKANDE PIRAT SID 18Farmor Gun blev Årets bloggare.Och hon har ett förflutet i Märsta.SIGTUNA-ARLANDAKLIMATNEUTRALT SID 30Sigtuna Arlanda är den förstadestination i Sverige som går motett nettoutsläpp av koldioxid somär lika med noll. Det är hotell- ochturistnäringen som tagit ett initiativ.FORUM INVIGSMED NY BIOGRAF SID 44I det gamla Folkets Hus växer ettAllaktivitetshus fram med blandannat en total renovering av Biokällan.VEM MINNS DESSAGLÖMDA PLATSER? SID 66Åke Ekdahl gör en genomgång avgamla namn på platser och hoppaspå läsarnas hjälp att få veta mer.Bilden är från ett torp vid Fjällen därUppfinnervägen går fram idag.12131416222428343638404142464748505253545658606270| Trygghet för äldre| Securitas ger säkerhet| Sigtunas nya säkerhetschef| Så lurar du tjuven| Ny badanläggning på gång| Nytt från kundservice| Miljardaffär ger nya lägenheter| Partierna om bostadspolitiken| Sätuna torg i förvandling| Kicki kommenterar| Ny radioreklam| Nya regler för hyressättning| Hemma hos sista borgmästaren| Vandraren på hal is| Basketfeber igen| Vikingarännet lockade många| De brinner för energi| Ombyggnation Tingvalla| En kväll på fritidsgården| 5 frågor till områdescheferna| Krönika av Carina Hult| Evenemangskalender| Om lokal konst| Nytt från kulturföreningen| KorsordetGlimten | nr 1 | 2010 | 3

Månadens profil | Greger Sandström4 | Glimten | nr 1 | 2010

Månadens profil | Greger SandströmTeknikför ett enklare livEtt enda knapptryck och alla lampor släcks.Värmen dras ner några grader och standbyapparaterstängs av. Greger Sandström harforskat kring familjers nytta av den teknik somryms inom begreppet Smarta Hem.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonIntelligenta hus, Smarta hem, benämningarnaär många på det som folkkanske mest förknippar med ett självbeställandekylskåp.Men det kylskåpet får nog fortfarandemest betraktas som en avancerad leksak. Idag handlar det om utveckling av tekniskalösningar för avancerad fastighetsautomation.Tekniker med näst intill oändligamöjligheter till smart utnyttjande av blandannat belysning, värme och ventilation.Det är system som baseras på sensorersom läser av omgivningen, till exempelmän niskors närvaro, luftens temperatur,ljusstyrka på en viss yta eller vindstyrkautomhus.Varje sensor har inbyggd intelligens somagerar i enlighet med en förprogrammeradfunktion som ser till att enheten gör sittarbete. Tänd, släck, fäll ut, dra upp, sätt igång eller stäng av.Det är dock inte tekniken i första handsom intresserat Greger Sandström. Utankundnyttan. Under fem år har han följtett par hundra Stockholmsfamiljer medföresatsen att undersöka vilken nytta boendei så kallade smarta hem har av olikaIT-lösningar. Vilka IT-tjänster de vill haoch vilka krav de ställer på utformning ochfunktionalitet.– De funktioner som visade sig uppskattasmest har framförallt med trygghet ochsäkerhet att göra.– Och saker som förenklar vardagen, tillexempel att kunna boka tvättstugan frånlägenheten. Att dessutom bli påmind närtvätten är klar och slippa springa ner i onödanger extra plus.Greger Sandström, som är anställd påJM sedan tio år, doktorerade på Smartahem vid Arkitekturskolan, KTH tidigarei år med avhandlingen Smart Homes andUser Values.Hans vision är en bostad som underlättarvardagslivet, höjer komforten, med teknikendold för användaren.Han fick förmånen att följa ett större antalfamiljer över tid. Familjer som i börjanav 2000-talet flyttade in i en nyproduceradbostadsenhet, villa alternativt flerbostadshusi de centrala delarna av Stockholm.Varje bostadsenhet utrustades med olikaGlimten | nr 1 | 2010 | 5

Månadens profil | Greger Sandströmsmarta hem-funktioner för att öka trygghetenoch säkerheten, öka bekvämligheteneller minska kostnaderna.Bland annat försågs lägenheterna medett nätverk som styrdes via en terminalsom i vissa fall bestod av en bärbar dator, iandra av en pekskärm på väggen.Till nätverket kopplades larmfunktionerför brand, inbrott, läckage. Bokning avtvättstuga, samlingslokal och övernattningsrum.Elektroniska nycklar. Porttelefonmed bildskärm. Möjlighet att avläsasin individuella förbrukning av el, gas ochvatten. En elektronisk kalender med påminnelsefunktioner,väderstation, klockaoch e-notes.Villorna försågs dessutom med ett belysnings-och passagesystem som även kontrolleradevärme och ventilation.Greger Sandströms resultat visar attde boende värderat funktioner som ökartryggheten och säkerheten högst, liksomfunktioner som spar tid. Det vill säga larmav olika slag, de elektroniska nycklarnaoch portkameran med bildskärm. Liksombokningssystemet. Andra funktioner somansågs användbara var det kombineradesystemet med data, tv och telefoni. Närdet gäller energifunktionerna gick dockåsikterna isär.– Kanske skulle resultatet blivit ett annatom vi skulle ställa samma frågor idag. Jagtänker på den klimatdebatt som nu är såaktuell.En viktig aspekt, menar Greger Sandström,är tilliten och tillgängligheten tillsystemet. Små skillnader i utformning fårstora skillnader i beteende. Han säger såhär– Vi märkte en avsevärd skillnad i användningenav systemen, där de med enpekskärm ständigt uppkopplad mot smartahem systemet var betydligt flitigare användarejämfört med dem som fått en bärbardator vilken oftast stod uppkopplad motInternet.– Även tilliten spelar en avgörande roll.Till exempel fungerade inte energimätningssystemeti vissa lägenheter inledningsvisoch trots att det något senarefungerade bra, användes inte funktionen.Slutsatsen är att ett smarta hem-systemmåste fungera väl från början. Hemmafinns inte något krav på att använda någotsom fungerar dåligt.Intresset för att styra hemmet medavancerad teknik är inget nytt. UnderFunktionerkring trygghetochsäkerhet uppskattasmest. Och sådant somförenklar vardagen,att kunna boka tvättstuganfrån lägenhetenoch bli påmindnär tvätten är klar.IT-yran för drygt tio år sedan formligenexploderade marknaden. Men så komdot.com-kraschen och luften gick ur. Numenar Greger Sandström att intresset ärpå väg att växa igen och att smarta hemsystemenär här för att stanna. Nu med nyaintressenter.Det som för tio år sedan mest intresseradeaktörer som JM och Skanska drivs idaginom Sabo-världen (Sveriges allmännyttigabostadsföretag). Det är det ekonomiskaincitamentet som är avgörande, menarGreger Sandström.– Sabo-världen ser sitt ägande långsiktigt.Därmed blir det lättare att räkna hemden här typen av investeringar som smartahem-tekniken innebär.Svenska bostäder i Stockholm, Poseidoni Göteborg och KBAB i Karlstad är baranågra Sabo-företag som infört tvättstugebokningssystemoch passersystem somstandard vid nyproduktion och ombyggnationav hyresrätter i dag. Vilket inte alltidär fallet vid uppförande av bostadsrätter.Ett faktum som gör att Greger Sandströmbedömer tryggheten och säkerheten högrei nyproducerade hyresrätter jämfört medbostadsrätter.Men med smarta hem-utvecklingen följerså mycket mer än trygghet, säkerhet ochkomfort. Möjligheterna i framtiden verkaroändliga när man lyssnar till Greger Sandströmsom utvecklar.– Vi talar om en helt annan möjlighettill servicenivå framgent. För att ta ett exempel.Du bor i en hyresrätt och planerargöra en semesterresa under en månad. Dåmeddelar du bara områdesförvaltningenvia systemet som i sin tur tar över ansvaretför lägenheten och hjälper dig med det duvill ha hjälp med. Exempelvis tar in postenoch vattnar blommorna.– Eller kanske har du kopplat på ett särskiltlarmsystem som vid rökutveckling omnatten tänder alla lampor så att du med säkerhetvaknar. Skickar per automatik larmtill SOS, fastighetsägaren, hemtjänsten ellervad som önskas. Med ett standardutförandei varje lägenhet ges möjlighet att liktett tillvalssystem koppla på vilka tjänstersom helst. Det är det som är så fiffigt.Trots att tekniken redan finns ochpilotprojekt pågår på flera håll ligger Sverigelångt efter omvärlden, menar GregerSandström.– Det räcker med att gå till Danmarkdär cirka 20 procent av nyproducerade villorhar installerat en smarta hem-lösning.I Sverige är motsvarande siffra cirka enprocent.Greger Sandström radar upp fleraanledningar till det. Den kanske viktigaste– att det finns så dålig kunskap omprodukten bland slutkonsumenterna. Menäven fackbranschen har mycket att lära sig,menar han.– Om jag hade möjlighet skulle jag satsapå affärsutveckling inom Smarta Hem,kanske i eget bolag. Affärsidén skulle varaatt sälja in produkten till slutkund och motfast pris erbjuda support, underhåll ochregelbundna uppdateringar. Vi skulle dessutomarbeta med ständiga förbättringar,utveckling av systemet efter de boendesförändrade behov över tid. En framtidamycket lönsam affär.Greger SandströmNamn: Greger Sandström.Ålder: 37 år.Familj: Fru och tre barn.Bor: Villa på Ekerö – med smarta hemsystem.Utbildning: Civilingenjör och civilekonom.Gör: Arbetar som projekteringsledareoch installationssamordnare på JM.Fritid: Bygga hus, jaga, vistas i skog ochmark.Aktuell som: Nyligen disputerat vidArkitekturskolan, KTH, med avhandlingen”Smart Home and User Values”(Nyttan av smarta hem).6 | Glimten | nr 1 | 2010

Månadens profil | Greger SandströmSverige ligger långt efter omvärlden när det gällersmarta hus, berättar forskaren Greger Sandström.Glimten | nr 1 | 2010 | 7

Trygghet och säkerhetDet handlarom att synasSamarbete och synlighet är två nyckelord för närpolischefenPierre Blanc i Märsta.Två vägar för att komma till rätta med lägenhetsinbrotten,skadegörelsen, våldsbrotten på helgerna och annan brottsligheti Sigtuna kommun.– Vi ska vara tillgängliga, det är viktigt, säger han.Text: Håkan Söderberg | Foto: Lars ClasonDen senaste tiden har helgkvällar, fredagaroch lördagar, varit i fokus. Särskilt runtstängningstid då mycket bråk uppstår.– Det har faktiskt blivit kolugnt även omman inte ska ropa hej för tidigt. Självklartkan det hända saker, men både vi ochkrogägarna upplever att det blivit betydligtlugnareMitt i centrala Märsta på Nymärstatorgligger Sigtuna närpolisstation. Det är härifrånsom poliserna utgår. Och det är någotsom de gör ofta, utgår alltså.Helgkvällarna är ett exempel men närpolisernaförsöker ofta vara ute på andraplatser där människor befinner sig. Detkan vara ungdomsgårdar men också i exempelvisVikingahallen under handbollsmatcher.– Vi ska synas och att vi syns för ungamänniskor är särskilt viktigt. Vi har ocksåbra samarbete med skolor, vi är ofta uteoch föreläser och snackar med ungdomar ideras egen miljö, säger Pierre Blanc.Själva stationen vid Nymärstatorg ingårockså i synligheten.– Vi tar emot alla ärenden utom passansökningarhär, säger han.Idag är receptionen på stationen öppenpå måndagar och torsdagar, men PierreBlanc hoppas att man ska kunna utöka öppettidernaytterligare.– Ja, jag hoppas det för jag tror att det ärriktigt bra att ha en kvalitativ reception ditmedborgarna kan komma och få en naturligkontakt med polisen.– Det är särskilt viktigt att vi syns för ungamänniskor, säger närpolischefen PierreBlanc.Att synas, vara tillgänglig är en nyckelfunktion,samarbete en annan.Ett exempel är Stödcentrum för ungabrottsoffer, dit ungdomar i åldrarna 12–21år kan höra av sig. Centrat ligger i Sollentunamen ungdomar från Märsta ärvälkomna dit.– Jag tror det är mycket viktigt att ävenbrottsoffer kan få tag i någon att prata medom de har blivit utsatta för brott av någotslag. Här har man också rätt att vara anonymoch det tror jag är bra för att man skavåga tala om saker som har hänt.Ett annat samarbete som finns är Polisensvolontärer. Många Sigtunabor har settde gula västarna.Volontärverksamheten bygger på engagemangoch frivillighet.Uppdragen handlar om lokalt brottsförebyggandearbete i nära samarbete mednärpolis och poliskontor. Många har visatsig intresserade.– Polisens volontärer har blivit en viktigdel för oss, konstaterar Pierre Blanc.Volontärerna sköter också stödtelefonenNattknappen – 08-504 466 66. Dit kanmänniskor som befinner sig utomhus nattetidi Stockholms län ringa om de kännersig otrygga. Telefonen är igång under fredag-och lördagskvällar mellan klockan 23och 03.30.Grannsamverkan är ett annat samarbetemed grupper utanför polisens egentligaverksamhet.– Absolut. Det finns många grannsam-8 | Glimten | nr 1 | 2010

Trygghet och säkerhetNärpoliserna Tom Nilsson, Joakim Forsbergoch Martin Erlandsson på väg på ett larmfrån en klädaffär i Märsta centrum.verkansgrupper som är igång. De har kontaktpersonersom vi kan ge tips om vi hörnågot och vice versa och så kan de sedanhålla ett extra öga öppet och i övrigt är deju självgående.Närpolisen har även samarbete medkommunens mindre företag, också det iförebyggande syfte,Brottsförebyggande rådet (Brå) i kommunenhar också det fått en klar uppfräschning.– Det förra rådet fungerade inte så braoch därför har vi sett över rådets roll ochuppgift och vilka som ska ingå i rådet, sägerPierre Blanc.– Och efter några möten kan jag konstateraatt det ser betydligt bättre ut. Blandannat chattade vi via kommunens hemsidaoch det blev verkligen lyckat med mångafrågor från medborgarna.Kommunalrådet Anders Johanssonär ordförande i Brå och oppositionsrådetHenrik Kelfve är viceordförande.Ledamöter är Kicki Björklund, vd iSigtunahem, Karin Altahr-Cederberg, Polisen,Hans Åhnberg, förvaltningschef barnoch ungdomsförvaltningen, Jan Hellström,förvaltningschef socialförvaltningen, SannaBergström, förvaltningschef kultur och fritid,Anna-Karin Bergvall, förvaltningschefstadsbyggnadskontoret och Johan Bergman,förvaltningschef utbildnings- ocharbetsmarknadsförvaltningen.– Det ger en bra bredd och goda förutsättningarför ett effektivt brottsförebyggandearbete, konstaterar Pierre Blanc.När vi ska gå och ta lite bilder på de fördagens tjänstgörande poliserna Tom Nilsson,Joakim Forsberg och Martin Erlandssonså kommer ett larm. Någon beter sigmystiskt i en klädaffär i centrum.– Det verkar inte vara något direkt akutmen vi åker dit och ser vad det är för något,säger Tom Nilsson.Om inte annat så för att träffa folk. Dethandlar om synligheten.Glimten | nr 1 | 2010 | 9

Marie Unander-Scharin,Kvinnojouren i Sigtuna.Kvinnojouren i Sigtunakommun har fåtten ordentlig ansiktslyftningunder senaretid. På försommarenförra året flyttademan in i nya lokaleroch sedan dess finnsdessutom en heltidsanställdjourassistentpå plats.Resultatet har inte låtitvänta på sig, samtalenhar ökat frånfyra till 60 per månad.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonVi träffar styrelseordförande MarieUnander-Scharin och jourassistent SofieNilssen-Thafvelin på plats i den nya lägenheten.En ljus fyra, smakligt inredd, varmoch ombonad. Med rum för tre kvinnormed barn, vardagsrum med tv-hörna ochkök med utsikt. Här har nyligen mor ochdotter lämnat för att åter försöka stå påegna ben.Från att tidigare ha levt en ganska anonymtillvaro har kvinnojouren blivit ettallt mer känt alternativ bland kommuninvånarna.Hit kan utsatta kvinnor vändasig för att få en fristad, vilket 17 kvinnorgjort under senaste året.– Vi erbjuder tillfälligt boende för 150kronor dygnet. Kvinnorna får eget rummen delar kök och vardagsrum med andrautsatta. Här finns det mesta man behöverför att klara sin vardag. Men maten fårman bekosta själv, berättar Sofie Nilssen-Thafvelin.Sofie finns på plats sedan septemberförra året vardagar mellan åtta och fyra påeftermiddagen. Hon har tidigare suttit istyrelsen för kvinnojouren, har en förskollärarbakgrundoch är utbildad samtalsterapeut.Strukturerade samtal är en viktig delav verksamheten menar hon. Liksom hjälptill självhjälp.– Man kan välja att vara anonym om manvill. Vi polisanmäler inte, det får kvinnornagöra själva men vi hjälper naturligtvis tillom någon vill det. Däremot om barn farilla, sker en automatisk anmälan till socialförvaltningen.De flesta kvinnorna är sedan tidigarekända av de sociala myndigheterna. Oftaär alkohol med i orsaksbilden. Och så gottsom alla kvinnor dras med låg eller ingensjälvkänsla, inget självförtroende. Det hari något fall medfört att vetskapen om anmälanatt barn far illa, fått kvinnor att avstå10 | Glimten | nr 1 | 2010

Trygghet och säkerhetNystart förkvinnojourenkvinno jouren. Dock görs polisanmälan frivilligti de flesta fall, menar Marie och Sofie.När inte Sofie Nilssen-Thafvelin ärpå plats är det ett 20-tal volontärer somambulerande tar hand om den mobilajourtelefonen. Och som finns till hands förkvinnorna under kvällstid.– För att jobba som volontär måste manha ett genuint intresse och engagemangav att hjälpa utsatta kvinnor, liksom utbildningför att möta människor i en krissituation.Nya volontärer måste genomgåspecifika kurser och sedan gå parallelltmed någon erfaren tills de känner sig säkrai rollen, berättar Marie.Kvinnojouren i Sigtuna kommun ärmedlemmar i den politiskt och religiöstobundna organisationen Sveriges kvinnoochtjejjourers riksförbund (SKR). Somförutom stöd och rådgivning tillhandahållerbra och adekvat utbildning.– De ger dessutom ut mycket bra handböckeri ämnen som rör arbetet på jouren,poängterar Marie Unander-Scharin.Kvinnojouren i Sigtuna kommun kansnart kalla sig kvinno- och tjejjouren iSigtuna kommun. Från och med Internationellakvinnodagen 8 mars, startar mannämligen även en förebyggande verksamhetför tjejer upp till 27 år med syfte attstärka deras självkänsla och självförtroende.Ett forum för att ge dem möjlighet attdiskutera viktiga frågor med varandra.– Det är viktigt att tjejer får träffas och tadel av varandras åsikter. Att de får veta omsina rättigheter, om sitt och andras värde.Här är det tänkt att de ska kunna chattaoch ha aktivitetskvällar, eller bara prata enstund.Kvinnojouren i Sigtuna kommun harett 50-tal medlemmar. Medlemsavgiftenär 100 kr. Som stöd för att driva verksamhetenlämnar kommunen ett bidrag om100 000 kr. Sigtunahem sponsrar hyranmed 2 000 kr per månad. Under 2009 ansöktejouren om medel hos Länsstyrelsenoch fick 425 000 kr för vilka en jourassistentanställdes.Är du i behov av hjälp, kontakta kvinnojouren.Här finns en lägenhet där dukan bo kortare eller längre tid. Här träffardu andra i samma situation. Här finns enjourassistent som hjälper dig med detpraktiska. Vid behov får du professionellhandledning. Alla har tystnadsplikt.För mer information:www.kvinnojourensigtuna.seTelefon 08-591 193 41, vardagar 09.30–12.30.Jourtelefon kvinnojouren: 070-509 11 00,veckans alla dagar 12.30–22.00.E-post: info@kvinnojourensigtuna.seGlimten | nr 1 | 2010 | 11

Trygghet och säkerhetSocialchef Jan Hellström berättade om den nya tekniken för Sigtunahems pesnionärsklubb.Äldres trygghet på agendanEtt 40-tal pensionärer trotsade is och kyla och mötte upp närSigtunahems pensionärsklubb kallade till första vårmötet. IPPIstod på programmet och kommunens socialchef Jan Hellströmförklarade.Text: Marina Ekdal | Foto: Fredrik Annerskog– IPPI kan beskrivas som en dosa som”översätter” e-post, sms och mms direkttill tv-skärmen. Undersökningar har visatatt just tv är den teknik som äldre behärskarbäst och förhoppningen är att IPPI skaunderlätta kontakten mellan brukare ochhemtjänst. Och brukare och anhöriga.Tekniken utvecklas i en rasande takt.Med siktet ställt på äldres trygghet ochsäkerhet inte minst.Det kommer nya modeller av trygghetslarm,säkrare låssystem, rörelsedetektorersom kommunicerar, brandvarnare och vattenvarnare.Listan kan tyckas oändlig.IPPI sticker ut i mängden på ett roligtoch modernt sätt och är så mycket mer äntrygghet och säkerhet.Med IPPI kan du nämligen lättare kommunicera.Med hemtjänsten om behovfinns, men också med barn och barnbarn.Du kan ta emot bilder från barnens semesterresor,få ett röstmeddelande. Och teknikenär busenkel. Jan Hellström utvecklar:IPPI är ett enkelt kommuniceringssystemsom funkar på alla tv-apparater inköptaefter 1984. Du får ett telefonnummer,vanligt mobilnummer, som är kopplat tilldin tv. Observera att du inte behöver ha enegen mobiltelefon för det.IPPI är en dosa som översätter e-post ochsms till tv-skärmen.IPPI är en dosa, som ser ut som envanlig fjärrkontroll, som kopplas till dintv med en sladd mellan tv:n och eluttaget.IPPI kan ta emot e-post, sms, bilder ochröstmeddelanden direkt till tv-skärmen.Du kan sedan svara med röst eller textmeddelanden.Utöver kommunikationmed familjemedlemmar kan du dessutompå ett enkelt sätt kommunicera med hemtjänsten.Exempelvis om den person sombrukar komma från hemtjänsten är sjuk,kan en bild skickas på vikarien. På så visriskerar du inte att släppa in obehöriga.Sigtuna är en av de första kommunernai Sverige att införa IPPI. 100 personerhar nu en sådan dosa på prov vilket skautvärderas under våren. Det kostar inget inuläget. På frågan vad det kommer kostaavslutade Jan Hellström:– IPPI är inte en del av Trygghetslarmetoch vad den framtida kostnaden blir ärinte möjligt att bestämma idag. Först ochfrämst måste det vara något som den enskildeupplever som meningsfullt. Därefterfår vi ta en diskussion med leverantören,inte förrän då vet vi hur vi ska gå vidareoch hur det ska finansieras.12 | Glimten | nr 1 | 2010

Trygghet och säkerhetEva är ny säkerhetschefSigtuna kommun har fått enny säkerhetschef – Eva Hamberg.Glimten ställde femsnabba frågor till henne.Text: Marina EkdalVad lockade dig till Sigtuna kommun?– Det som lockade mig till Sigtuna kommunvar att genom den anonseradetjänsten som Trygghetschef fick jag enmöjlighet att återgå och återigen få jobbamed frågor om krishantering, skydd ochsäkerhet, trygghet på kommunal nivå.– Efter att under ett antal år jobbat meddetta på central nivå, känns det roligt attfå jobba mer konkret och handfast medfrågorna.Vad kvalificerar dig för tjänsten somSigtuna kommuns säkerhetschef?– Jag har jobbat med frågorna väldigt längepå olika nivåer i samhället och har samlatpå mig en hel del erfarenhet och tankar omvad som är särskilt viktigt inom detta område.Sen är det ju så att det här ÄR minafrågor och jag brinner verkligen för dem.Vad utmärker en trygg kommun?– I första hand är det en kommun som ärväl medveten om sina risker – och jobbaraktivt för att eliminera dem. Är det intemöjligt så bör man aktivt arbeta för lindrade konsekvenser som ändå inträffar. Informerarde som bor i kommunen och tartillfällen i akt att lyssna på de synpunktersom kan finnas angående vad som är braoch mindre bra. Att skapa en trygg kommunär något som vi alla måste verka förtillsammans.Eva Hamberg är Sigtunas nya säkerhetschef och brinner för frågor om medborgarnassäkerhet.Hur säkert är det att bo i Sigtunakommun på en skala från 1 till 10?– Nu har inte jag jobbat så länge och mintid går mest ut på att försöka sätta mig ini hur organisationen fungerar, hur kommunenser ut och i någon mån ringa invad som är särskilt viktigt att jobba med iSigtuna kommun kopplat till dessa frågor.Med anledning av det vill jag inte sättanågot betyg utifrån en skala, däremot såhar jag fått en känsla av att man i Sigtunakommun ser det som väldigt angeläget attjobba med dessa frågor.Vad blir din första utmaning?– Se svaret ovan.är du Sugen på att spela schack?Kom till Valstakyrkan, ingång Knuten.Juniorer, 7–15 år, spelar och tränar på måndagarklockan 18–19.30.Här får du spela och möjligheten att bli bättre.Har du frågor, ring Christer Höglund 070-323 22 20.Välkommen till Schacksällskapet Delectus!14 | Glimten | nr 1 | 2010

Sven-Olof Ahlgren / SCANPIX!Intresseanmälantill FrejgårdenStudiecirklar våren 2010Jag är intresserad av:c data, grundkursc data, fortsättningskursc internet, 55+c släktforskningc akvarellmålningc kortmålningc découpagec hälsac batikc svenskac engelskac stavgångc matlagningEn studiecirkel i akvarellmålning kanske kan locka?Namn: _ ______________________Frejgården– mötesplats för allaFrejgården är öppen måndag tillfredag klockan 08–17. Oavsett omdu är gammal eller ung så kan dukomma hit för att träffa människor,ta en promenad, dricka en koppkaffe, surfa på nätet, spela speleller göra något annat som dukänner för.InternetcaféHär finns 13 datorer som är uppkopplademot internet.Du kan kostnadsfritt användadessa för att söka inormation, sökajobb eller ha kontakt med olikamyndigheter.Du kan också använda datorernaför att skriva dokument.StudiecirklarHela veckan förekommer olikastudiecirklar i Frejgården.Studiecirklarna är helt gratis. Härintill kan du anmäla dig till de studiecirklardu är intresserad av attdelta i.Mycket välkommen till Frejgården,Lola Svensson, ValstasatsningenFrejgårdens besöksadress Frejgatan20–22, telefon 08-591 153 27.Gatuadress: ___________________Postnummer: __________________Ort: _________________________Telefon: ______________________E-post: _______________________Antingen lämnar du den här talongen påFrejgården eller skickar den till:AB SigtunahemLola SvenssonBox 509195 25 MärstaDu kan också mejla till:lola.svensson@sigtunahem.seGlimten | nr 1 | 2010 | 15

Trygghet och säkerhetAnna Härenvik från Svenska Stöldskyddsföreningenrekommenderaratt man märker sina ägodelar, samtanvänder deras nyckelbricka.För din trygghet och säkerhetVi kommer köpa in märkbox och gravyrverktyg till varje områdeskontoratt låna för dig som hyresgäst hos Sigtunahem.Boxen innehåller eldrivet gravyrverktyg med schabloner,ritspenna, UV-penna, UV-lampa, märkdekaler och instruktioner.Kontakta ditt områdeskontor för närmare information.Erbjudande till Sigtunahems hyresgästerDu som är hyresgäst hos Sigtunahem erbjuds gratis nyckelbrickaunder ett år, eller ett familjepaket med sexnyckel brickor till specialpriset 170 kr (ord. 245 kr).Ring SSF:s kundtjänst och berätta att du är hyresgästhos Sigtunahem. 08-783 75 3316 | Glimten | nr 1 | 2010

Trygghet och säkerhetSå lurar du tjuvenTillfället gör tjuven.Det har Svenska Stöldskyddsföreningentagit fastapå under flera decenniernu. Och fortsätter ligga iframkant vad gäller brottsförebyggandeåtgärder medögat som väl känd symbolför att effektivt hålla tjuvenpå avstånd.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonMycket folk i rörelse, timer på belysningeninte bara i fönstret utan även inne i lägenheten,dubbla och förstärkta lås samtmärkning av stöldbegärligt gods och tjuvenväljer sannolikt att avstå.Det visar polisens egna undersökningar.Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) harett nära och bra samarbete med både polisoch försäkringsbolag i det brottsförebyggandearbetet.Vi träffar Anna Härenvik, informationsochmarknadsansvarig, på SSFs kontorpå Gärdet i Stockholm. Lås och larm påvarje dörr minner om vem vi ska träffa,och så det lilla svarta ögat mot blåvit botten.Måhända ett av Sveriges mest kändavarumärken. För få är väl de som undgåttoperation märkning.– Märkt egendom avskräcker tjuven eftersomgodset blir svårare att sälja, sägerAnna Härenvik. Operation märkning ärdessutom kostnadsfritt. Utrustningen fårman låna av polisen.För 75 år sedan fick Ernst Fontell, polismästarei Göteborg, en idé. Han hadetröttnat på att ligga steget efter. Kommanär brottet redan hade begåtts. Han börjadefundera i termer av förebyggandeverksamhet.Tillsammans med försäkringsbolagenstartades en rådgivningsbyrå. Ganska snartvar verksamheten i full blom över hela landetoch utökades under 1970-talet med attprova lås och andra säkerhetsprodukter.I dag menar Anna Härenvik att engagemangetinom SSF, och efterfråganpå tjänster och produkter är större ännågonsin. Man erbjuder bland annat utbildning,rådgivning och information inomsäkerhetsområdet, provning av säkerhetsprodukter,registrering av värdeföremål,kontokort och mobiltelefoner. Därtillgrannsamverkan, operation Märkning ochså den väl kända nyckelbrickan.– Mer än en miljon nyckelbrickor finnsi omlopp och i nio fall av tio får mannyckel knippan tillbaka, berättarAnna Härenvik. Jag hördeom en kvinna som tappadenycklarna i sjön och fick tillbaksdem ett år senare.Det är bara att lägga upphittadenycklar på lådan eller lämna in demtill polisen. Då får du dessutom enhittelön om 50 kr.Utöver nyckelbrickan är denkostnadsfria rådgivningen populärbland kunderna. Med ettsamtal får du kvalificerad hjälp hurdu ska skydda ditt hem och dinaägodelar. Det är bara att lyfta lurenoch slå 08-783 75 33.– Här kan man beskriva exempelvishur man bor. Vilka fönster man har, typ avaltandörr, entrédörr. Och inte minst låsanordning.Så får man råd om vad man skatänka på och typ av produkt.Anna Härenvik berättar att SSF brukarrekommendera brottsförebyggande åtgärderi tre steg. Viktigast av allt är grannsamverkansom minskar brott med upp till 25procent. Därefter mekaniskt skydd, följtav larm.inbrottsTjuvens tio i toppFöremålKontanterSmyckenCd- och dvd-spelare/skivor, playstation etcVideo, kamerautrustningMatsilverDatorTv/videospelareKonst/antikviteterTelefonerDyrare kläder– Många börjar med att investera i larm.Men larm förhindrar inte brott, utan avskräcker.SSF har sedan 1970-talet också provlabb,faktiskt Nordens största laboratorium förprovning av säkerhetsprodukter som dörrar,lås och värdeskåp för att nämna några.Provningen resulterari en rapport som i sintur kan användas somunderlag förcertifiering avSvensk Brandoch SäkerhetscertifieringAB (SBSC).När produkten är certifieradfår den bland annat SSF:s ögonmärke.– Vi provar säkerhetsprodukter ochpublicerar certifierade produkter föratt du ska veta vilka som håller måttet.Certifierade produkter framgårav vår hemsida.SSF är en ideell förening. Ochefter år av mediokra resultat går verksamhetenmed vinst. Överskottet går oavkortattillbaka i det brottsförebyggande arbetet.Bland annat har inrättats ett stipendiumsom delades ut för första gången 2009. EnMalmöpolis belönades med 25 000 kr försitt engagemang och arbete mot skimming,kortbedrägerier.Vill du veta mer om stöldskyddsåtgärder– gå in på SSF:s hemsida www.stoldskyddsforeningen.seFörslag till åtgärdförsäkring – täcker bara mindre beloppfotograferas – kopieras i kopiatorMärkning: spelare/gravyrpenna, skivorosynligt bläck.märkning gravyrpennafotograferasmärkning gravyrpennamärkning gravyrpennafotografering alt märkning osynligt bläckmärkning gravyrpennamärkning osynligt bläckMärkta föremål är mindre attraktiva för tjuven eftersom de är svårare att sälja. Kompletteramed SSF:s operation märkning, Ögat. Källa: Villaägarnas riksförbundGlimten | nr 1 | 2010 | 17

Farmor Gun har vid72 års ålder blivitÅrets bloggare.Glimten | nr 1 | 2010 | 19

– Jag hoppade av, tog de nio månadslönernaoch tänkte att det kan väl inte vara såsvårt att hitta ett annat jobb. Via arbetsförmedlingenfick jag nys om datorteket ochinsisterade på att prova. På den vägen är det.För drygt tre år sedan började farmorGun så att blogga. Barnbarnen som ärtvå till antalet döpte bloggen. Och sonenövertalade. Det var förstås inte svårt. Medett såväl fackligt som kommunpolitiskt förflutet,en förkärlek för ordet och förmågaatt formulera sig var hon fast. Det som vartänkt för familjebehov har nu blivit helanationens angelägenhet. Och snart stoddet inte på förrän hon var aktiv medlem iPiratpartiet.– Jag tror att jag är äldsta medlemmenoch har blivit alla piraters farmor. Det ärjätteskoj. Politik och samhällsfrågor haralltid engagerat. Jag var länge aktiv inomkommunpolitiken för socialdemokraterna,men för 20 år sedan hoppade jagav. Trodde aldrig jag skulle engagera migpartipolitiskt igen. Men FRA och EU:stelekompaket blev droppen. Nu är jag stoltPirat och riksdagsnominerad.Den tredje februari utsågs Farmor Guntill årets bloggare i kategorin politik ochsamhälle. Och fick ta emot pris på Nalenmed pompa och ståt. Själv tror hon att åldernspelade in i just det här fallet. Att manville lyfta fram en äldre person för att visaatt bloggandet inte är en generationsfråga.Och visst spelar föreningar som Seniornetstor roll i det avseendet. För attkomma över tröskeln och upptäcka hurbusenkelt det är att kommunicera, följadebatten, shoppa, forska eller vad som nuintresserar. Och visst håller vi alla tår ochGun Svensson omgivens av Märstas seniorsurfare.tummar för att det är en Märstabo somstår på Nalen och kammar hem priset somårets bloggare nästa år.– Kom ner till oss, ta en fika och tittavad vi gör. Alla är välkomna, oavsett ålder.Är du ovan dataanvändare hjälper vi till.Vi visar hur man sätter igång en dator, hurman använder ett tangentbord, hjälper digatt köpa resan du drömt om, hitta matreceptdu vill laga, släktforska. Eller inteminst, leta upp barn och barnbarn. För detär här din familj, släkt och vänner befinnersig, avslutar Anita Ögren och MonicaLindmark, aktiva i Seniornet.seniornet finns i hela landetSeniornet Märsta/SigtunaPlats: ABF:s lokaler på Västra Bangatan31 i Märsta.Tid: Tisdag, torsdag, fredag, kl 10–13.Verksamhet: Det erbjuds olika typer avkurser och IT-café.Kontaktinformation: Ove Åslund, 08-591 129 25 alt Anita Ögren 08-591 112 13E-post info@seniornet-marsta.seSeniornetSeniornet är en ideell förening som villfrämja seniorers (55+) användning av demöjligheter som informationstekniken(IT) ger och verka för att tekniken anpassastill deras behov. Verksamheten bedrivsi en riksförening och lokala klubbar.Föreningen verkar inom IT-områdetbland annat genom att:4 ge seniorer kontakt med IT och stimuleratill ett brett deltagande i SeniorNetsom en möjlighet till att knyta nya kontakterseniorer emellan.4 utveckla kunskapen hos seniorer så attde, utgående från sina olika förutsättningar,kan använda sig av IT och utnyttjade tjänster och andra aktiviteter som ITger möjlighet till.4 verka för att det bildas nya lokala klubbarsamt följa och stödja verksamheten ide anslutna klubbarna.4 verka för att utbildning, utrustning,information och service inom IT-områdetanpassas till seniorers behov.4 söka samverkan med liknande intresseorganisationeri Sverige och andra länder.20 | Glimten | nr 1 | 2010

Sociala medier nya trendenVem är du Hans Kullin?– Jag arbetar på Sermo Consulting somPR-konsult med inriktning på digitala medieroch hjälper företag och organisationeratt utveckla sina varumärken.Vad menas med sociala medier?– Det är digitala medier där den sociala interaktionenmellan människor har stor betydelse,människor som delar informationoch för konversationer online. Och därmänniskor pratar, talas det om produkter,tjänster och varumärken, så det är ganskasjälvklart att företag som kan dra nytta avdessa konversationer också ser direkt affärsnytta.Vilka användningsområden ser dumed sociala medier i en organisation/företag?För individen?– Det finns många användningsområden,men de vanligaste är att skapa kännedomoch engagemang för ett företag/varumärke,att driva opinion (kan vara rena lobbyingfrågor),rekrytering eller kampanjer ochförsäljning.Ett sätt att använda sociala medier äratt erbjuda engagerade kunder och andraintressenter ett mervärde i form av ökadkunskap eller direkta kampanjerbjudanden.Vilka är världens mest framgångsrikasatsningar på sociala medier?– Det amerikanske företaget Blendtec somtilllverkar köksmixrar har haft enormaframgånger med sin video-kampanj Will ItBlend där man mosar allt från luftpistolertill iPhones med sina mixrar.Ford har varit duktiga på att koppla ihopkunder med sina anställda, och kundermed varandra. De är aktiva och för endialog via en mängd sociala medier. Deraskampanj the Fiesta Movement är en av demer kända.Andra kända exempel är Dell, Starbucksoch flygbolaget Southwest Airlines, somalla använt sociala medier i både varumärkesbyggandesyfte och för direkt försäljning.Och Pizza Hut har en iPhone-applikationsom resulterat i mer än en miljondollar i försäljning.Svenska exempel är till exempel AbsolutVodka (till exempel YouTube-kanal), VW(viral video – Rolighetsteorin, en av världensmest spridda virala filmer) och NordiskFilm som gjorde en smart kampanj förfilmen Kenny Begins.Hans Kullin reder ut begreppen kring socialamediers betydelse.Hur kan ett kommunägt bostadsföretagsom Sigtunahem dra nytta avsociala medier för att nå ut till sinahyresgäster, fånga potentiella kunderoch stärka varumärket?– Genom att göra företaget mer personligtoch öka antalet kontaktytor kan manstärka dialogen och förhoppningsvis stärkarelationerna. Det kan ske dels genom ökadinformationsgivning på ett mer mänskligtsätt (vd-blogg till exempel), dels genomatt öka möjligheterna för återkoppling.Men kan försöka bjuda in de boende mer iprocessen att tillsammans bygga ett bättreboende, genom att samla in synpunkteroch förslag, genom att låta de boendeberätta (blogga?) om hur det är att flyttatill ett nybyggt område och så vidare. Densom blir sedd och lyssnad på känner sigoftast mer nöjd som kund. Örebrobostäderhar startat en arbetsförmedling för sina hyresgäster.Det är ett kreativt sätt att byggadjupare relationer med sina kunder.Tjänar företag pengar på socialamedier?– Många ser troligen än så länge mestmjuka värden, som ökad synlighet ochkundlojalitet. Men vi ser initiativ som ävenär direkt inriktade på försäljning, somatt resebolag twittrar om sista minutenbiljettereller att konsertarrangören Naleninformerar om nya biljettsläpp på Twitter.Hur ser du på den strategiska närvaroni sociala medier?– Det är viktigt att veta varför man ska varaaktiv i sociala medier. Då är det lättare attta beslut om sådant som budskap, kanal,timing. Om du inte vet vilka bloggkommentarerföretaget ska ge respons på, finnsen risk att hamna snett. Strategi och policiesär grundförutsättningar för att du skaveta åt vilket håll du ska springa.Vad kommer efter Twitter och Facebook?– Alltid svårt att sia om, men heta kandidaterär tjänster som utnyttjar dingeografiska position för att ge dig bättreinformation (om din mobil har GPS tillexempel) och augmented reality som är ettbegrepp för dataförstärkt verklighet. Medliknande tjänster kan du till exempel i dinmobildisplay titta på gatan framför dig ochfå information om butikerna runt om, direktpå skärmen.Ser du någon risk med sociala medier?– Ur ett företagsperspektiv är det kanskestörst risk att man inte förstår de premissersom gäller i sociala medier. Det är en annankultur än i traditionell marknadskommunikationdär man är van vid envägskommunikationoch budskapskontroll.Vilken risk löper man om väljer ståutanför?– Konsumenterna kommer att fortsätta attdiskutera dina produkter på nätet vare sigdu deltar eller inte. Vet du inte vad man sägerom ditt företag på Twitter och i bloggarfinns risken att negativa rykten inte nårdig förrän de växt sig så stora att det krävsväldiga insatser för att reparera skadan.Och om man tycker att det verkarsvårt och skrämmande?– Börja smått. Välj en kanal och ett ämnesom intresserar dig. Börja med att lyssnaför att få förståelse för kulturen. Gillar duinredning så kan du följa ett par inredningsbloggar,är du intresserad av sport kan dufölja några sportprofiler. Men se till att detblir enkelt att läsa. Om du inte vill startamed ett bloggläsarprogram så kan du få inblogginlägg i din mobil eller i din e-post.Glimten | nr 1 | 2010 | 21

Snart dagsför ett doppBygget av badet och den biologiskareningsanläggningen är i full gång.Badbyggarna påMidgårdsvallen trotsarkylan och hållertidplanen. Inget kanstoppa invigningenav Nordens förstabadanläggning medbiologisk rening.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonStolt visar Pekka Widegren uppytan som är under byggnation.Stort som tio inomhusbad. Ellerför att vara mer exakt, 2 250 kvadratmetervattenlandskap med hoppdel,motionsdel och non-swimming area, enfamiljedel.Här kommer att finnas något för allasom gillar vatten, sol och att bada.– Hit kommer folk att hitta från både näroch fjärran. Vi räknar med upp till 1 500personer soliga och varma sommardagar.Badet på Midgårdsvallen kommer medall säkerhet att sätta Märsta på kartan somen annorlunda, familjevänlig, grön ochvacker mötesplats. Kapacitet finns att taemot 4 000 badgäster men Pekka Widegrensätter gränsen vid 1 500.Här kommer att finnas två plattformari hoppdelen, en konstgjord ö och en tiokvadratmeter stor grotta i familjedelen ochlinor som avgränsar och gör det möjligt attmotionssimma.– Motionsdelen utgörs av en 25 metersbassäng. Här kan man till och med arrangeratävlingar om intresse finns. Hoppdelenär hela fyra meter djup och i familjedelenfrån noll till dryga metern. Lite vid sidanav kommer även en mindre plaskdamm attbyggas för de allra minsta.22 | Glimten | nr 1 | 2010

Det blir folkfest när nyabadanläggningen påMidgårdsvallen invigsden 20 juni.Pekka Widegren håller itrådarna kring bygget avdet nya badet.Badanläggningen kommer att ramas inav en grön amfiteater och ut mot riksväg263 kommer själva reningsanläggningenbyggas. Pekka Widegren förklarar det somett eget kretslopp.– Reningsanläggningen kommer drivasmed en pumpstation som leder badvattnetin i anläggningen. För reningen krävsspeciella växter, alger och vass, som kommeratt planteras i dammen. För att klaraväxtligheten måste vattnet hålla viss temperatur,över 15 grader, men badvattnetkommer att värmas till dryga 20 grader.Och det kommer att fungera väl, påpekarPekka Widegren med eftertryck. Hanhar själv varit i Tyskland på studiebesökoch sett den här typen av koncept. Eftersomtyskarna har ont om naturliga sjöarhar de lång erfarenhet av att bygga konstgjorda,menar han.– Den här typen av badanläggning finnsrunt om i Tyskland. Även uppe i Alpernamed ungefär samma klimat som vi. Ochdet fungerar över förväntan. Från Tysklandhar de nu spridit sig till ytterligare 20 länder.Och Märsta är alltså först i Norden.Ett flertal andra svenska kommuner harhört av sig till Sigtuna kommun och följerbygget med stort intresse. Så även socialstyrelsensom är tillsynsmyndighet.– I dag finns inga svenska normer eftersombadanläggningar av det här slagetär helt nytt. Men med tanke på att tyskamyndigheter har högre krav än de svenskapå vanliga klorerade anläggningar ochgodkänt den här modellen är jag inte orolig.Just nu håller man på att rekrytera enbadmästare att sköta badanläggningen. Enbadmästare med specialintresse för en anläggningmed biologisk rening. Som jämförtmed en konventionell kloranläggninginte är dyrare att driva, men kräver mer avmanuellt arbete.– Man måste rengöra filter ett pargånger om dagen, sköta växterna och jobbamed bottensug. Så det är klart att det ärmer tidskrävande.Badanläggningen kommer hålla öppetmellan klockan 10 och 20, sju dagar iveckan under sommarlovsperioden. Ochdå vattnet håller drygt 20 grader mellanklockan 10 och 20 även helger, vår ochsensommar. Kostnaden för den konstgjordabadsjön med biologisk rening är 43,5miljoner kronor.Inträdet kommer att vara ungefär detsammasom för kommunens inomhusbad.– Meningen är att alla ska ha råd att besökabadlandskapet. Ingen ska behöva ståutanför och titta på. Vi kommer även seöver möjligheten att köpa årskort.Den 20 juni invigs badet och det blirfest. Med uppträdanden och överraskningar.Självklart går det också att ta ettpremiärdopp. Men kom ihåg att trotsbemanning, ansvarar du för din egen säkerhet,avslutar Pekka Widegren som harett förflutet som tävlingssimmare i Märstasimsällskap.Glimten | nr 1 | 2010 | 23

Kundservice | BoserviceNorrbacka fårny områdeschefHenrik Lindwall – en ny områdeschefmed gröna fingrar.Hur kommer Norrbackabornamärka den talangen?Text: Marina Ekdal | Foto: Lars Clason– Utemiljön är självklart jätteviktig. Denska vara trygg och säker, intressant ochlockande. Det offentliga rummet ska användas.Här ska man kunna slå sig ned fören picknick, här ska finnas utrymme för lekoch att mötas oavsett ålder. I Norrbackafinns förutsättningar. Men självklart ska viutveckla utemiljön i samråd med hyresgästerna.Att ha inflytande över sin boendemiljöär viktigt.Varför sökte du jobb som områdeschefi Sigtunahem?– Jag tycker min bakgrund innehåller fleradelar som kommer väl till pass i den härrollen. Förutom trädgårdsbakgrund har jagerfarenhet av både teknik- och förvaltning.Jag ser verkligen fram emot att arbeta härpå Sigtunahem, en utmaning men också endel i min personliga utveckling.Du är Märstabo och måste väl hanågon uppfattning om Sigtunahemsedan tidigare?– Min mor bor i Sigtunahem och själv harjag varit hyresgäst på både Valstavägen,Buregatan och Skolgatan. För mig ärSigtunahem ett hyresföretag med vilja tillförändring, med kunden i fokus.Vad har du på agendan just nu?– Den pågående planeringen av ombyggnationeni Norrbacka är naturligtvis viktig attfå insyn i och kunskap om. I övrigt att få rutineratt fungera. Jag har tagit del av kundmätningenförra året och märker att vi haren del att jobba med vad gäller städningen iområdet, säkerheten och servicenivån.Visioner inför framtiden?– Att leverera toppbemötande och toppservice!24 | Glimten | nr 1 | 2010

Kundservice | BoserviceLantmäteriet skaparlägenhetsregisterLantmäteriet upprättar nuett register över Sverigesbostäder som innebär attvarje lägenhet kommer attfå ett eget nummer.När lägenhetsregistret är upprättat förhela landet kommer Skatteverket attändra i folkbokföringen så att du blirfolkbokförd på den lägenhet där du bor,istället för som idag enbart på fastigheten.Detta beräknas ske med början nuår 2010. Sigtunahem har från ochmed första januari lagt till det nya lägenhetsnumretpå alla nyskrivna hyresavtal.Vi kommer också att lägga till dettalägenhetsnummer på våra hyresavier.Uppgifterna samlas framförallt infrån ägarna till flerbostadshus, eftersomuppgifter om villor och radhus redanidag kan tas direkt ur fastighetsregistret.En av anledningarna till det nya registretär att Statistiska centralbyrån,(SCB) får möjlighet att, genom samkörningmed andra register, framställany och aktuell hushålls- och bostadsstatistik.Sådan statistik kan bland annatanvändas till samhällsplanering ochforskning.Mer om syftet med lägenhetsregistret,vilka uppgifter det innehåller ochhur lägenhetsnumreringen går till finnsatt läsa på webbplatsen www.lagenhetsregistret.se.Information om folkbokföring finnspå Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se.egen kontakt med Vattenfalln Sigtunahem har tidigare administrerathyresgästernas av och på anmälanför el-abonnemang hos Vattenfall.Från 2010-03-01 överlåts det totalaansvaret på hyresgästen.Detta innebär att hyresgästen självanmäler när man ska flytta in i en lägenhet,och också gör en avanmälan vidflytt.För kontakt med Vattenfalls kundtjänstse www.vattenfall.se eller telefon020-82 00 00.Henrik LindwallNamn: Henrik Lindwall.Ålder: 45 år.Bor: I villa på Idrottsvägen i Märsta.Familj: Fru och två barn, 13 och 10 år.Utbildning: Trädgårdsmästarutbildning.Karriär: Växus, sedermera Plantagen iHässelby och Märsta, Arlanda flygplats,egen trädgårdsfirma och senast på LFV,fastighets- och tekniska avdelningen.Fritid: Golf – hcp 24, alpint, handboll –hjälptränare för pojkar födda -99, husoch trädgård.vill du Hyra lokal eller förråd?n Är du i behov av extra lagringsutrymme,en samlingslokal eller en lokalför ditt kontor?Sigtunahem har ett flertal förråd ochlokaler till uthyrning.Lediga lokaler publiceras på vårhemsida där man sedan gör sin intresseanmälanpå samma sätt som när mann Den så kallade självförsörjningskvotenvisar att Sigtuna kommun ligger i denabsoluta toppen när det gäller att skapainkomster i den egna kommunen. Med26 000 arbetstillfällen på en befolkningpå knappt 39 000 invånare (2008) harkommunen en självförsörjningskvot på152 procent – näst högst i Sverige.– Det är positivt ur framför allt treaspekter, säger Anders Johansson (S),kommunalråd i Sigtuna. Vi har mångajobbmöjligheter nära för våra invånare,söker lägenhet. Viktigt att veta är, för attkunna söka en lokal måste man vararegistrerad för förråd/lokaler på sinprofil.Finns intresse för kommersiell lokalkontakta Sigtunahems ansvarige för lokaler,Stefan Häggquist på telefon08-591 796 47.sigtuna försöjer sig självtdet ger möjlighet till långsiktigt låg arbetslöshet.Vi kan genom att bygga nyabostäder ge fler möjlighet att bo närmaresitt jobb – det ger fler invånare och ökadeintäkter till kommunen. Vi kan utveckladet lokala näringslivet exempelvis genomatt marknaden för handel och tjänsteföretagär större än vad den egna befolkningenger underlag till. Med en fortsattoffensiv och framtidsinriktad politik skavi ta vara på dessa möjligheter ännu mer.Källa: www.sigtuna.seGlimten | nr 1 | 2010 | 25

Kundservice | Boservice”Jag trivs ypperligt”Stefan Henningsson är ny projektledarepå teknikavdelningen.Kanske har du sett honomförut, vår nye projektledareStefan Henningsson? Inte såkonstigt, han har nämligenarbetat för Sigtunahem iflera år. Som entreprenör.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonSedan årsskiftet är Stefan Henningssonanställd på Sigtunahem som projektledarepå projekt- och teknikavdelningen. Hanshuvudsakliga arbetsuppgifter så här inledningsvishar varit att åka på skador. Mestvattenskador. Tingvallaområdet är det somsticker ut mest.– Jag har skrivit ut 76 arbetsordrar påtvå månader, så visst finns det en del att taitu med. Man behöver bevisligen inte gåsysslolös.Men det är inte bara skador som ingår iStefan Henningssons arbetsuppgifter, ävenplanerat underhåll utgör en stor del. Detär huvudsakligen projekt beställda av områdeschefernai Tingvalla, Norrbacka ochcentrala Märsta, som är de områden somhan ansvarar för. Valsta och Sigtuna ombesörjsav projektledare Tomas Gustafsson.Stefan Henningsson har lång erfarenhetav reparationer, underhåll och inte minstombyggnation med kvarboende. Både somanställd och som egen företagare.Just den erfarenheten är något hanvärdesätter högt, särskilt som Sigtunahemstår i färd med att bygga om en stor del avbeståndet.– Jag har sex års erfarenhet av ombyggnadmed kvarboende något som lärt migbetydelsen av att lägga ned lite extra tidpå att visa hänsyn och vara lyhörd införsärskilda önskemål. Att täcka golv ochmöbler, ta av sig skorna och visa respekt ärsjälvklarheter, men inte alltid inom byggbranschen.Stefan Henningsson är mycket glad attverka för Sigtunahem. Han trivs ypperligtute hos hyresgästerna och känner sig hemmanär han knackar på för att mäta fukt iett badrum eller reparera en trasig detalj.– Jag trivs ypperligt i serviceyrken som dethär. Och har inga problem att åka ut till vårahyresgäster, bedöma problemet och vidtarätt lösningar. Något värre är det med denadministrativa biten som är ny för mig. Menjag tycker redan jag blivit varm i klädernai det avseendet också. Och skulle det ändåuppstå problem har jag god hjälp av minakollegor och min chef Jenny Berglund.Stefan HenningssonNamn: Stefan Henningsson.Ålder: 39 år.Bor: På väg att flytta till villa i Väsby.Familj: Gift och tre barn 14, 13 och 9 år.Utbildning: Byggteknik.Karriär: BPA, Väsbyhem, eget företag,Tectona.Fritid: Båten – tillbringar merparten avsommaren på sjön.26 | Glimten | nr 1 | 2010

Gratisatt lärasig simmaNu börjar sommarens simskola för nybörjare!Sigtunahem anordnar tillsammans medValsta sim- och sporthall gratis simskola fördig som är 6–9 år gammal och bor i Sigtunahem.Simskolan pågår under veckorna 23, 24 och25 och leds naturligtvis av utbildade simlärare.Är du intresserad? Anmäl dig senast den 25april på talongen nedan eller via e-post till:mats-ake.gustafsson@sigtunahem.se.Antalet platser är begränsade till 50 stycken,så passa på och anmäl dig innan platsernatar slut.Vid frågor går det bra att ringa Mats-ÅkeGustafsson 070-420 10 27.Ja, jag vill gå i sigtunahems simskola!Barnets namn: ________________________________________________________Förälders namn: _______________________________________________________Adress: _ ____________________________________________________________Telefon:_ ____________________________________________________________Mobiltelefon:_ ________________________________________________________Förälders underskrift: _ _________________________________________________Skicka anmälan till:AB SigtunahemMats-Åke GustafssonBox 509195 25 Märsta.Vi vill ha din anmälansenast den 25 april 2010.Glimten | nr 1 | 2010 | 27

Miljardinvesteringi nya hyresrätterSigtuna kommun ochSigtunahem har genomförtden störstaenskilda affären ikommunkoncernenshistoria.Sigtunahem ska förvärva 455 lägenheter avPeab till ett värde av 774 miljoner kronor.Samtidigt bygger Wåhlin fastigheter 145lägenheter i centrala Märsta.Sammantaget investeras över en miljardi nya hyresrättslägenheter i kommunen påtvå år.– Vi i Sigtuna befäster nu platsen somden kommun i landet som bygger flesthyresrätter i landet per invånare, sägerkommunalrådet Anders Johansson (S) i enkommentar. Sammantaget med den affärmed Peab som presenterats idag, pågåendeproduktion av Wåhlins fastigheter ochSigtunahems egen produktion byggs undertvå år 660 lägenheter.– Det skulle motsvara att Stockholm stadunder samma tid skulle bygga över 13 000hyresrättslägenheter.Peab är påtagligt närvarande sombyggaktör i Sigtuna kommun där de harcirka 1 500 byggrätter. Det handlar omegna hem, bostadsrätter och hyresrätter.Nu säljer Peab en del av sina byggrättersom projekt till Sigtunahem:– Det här visar att Peab är aktiva i tillkomstenav nya hyresrätter i nära samarbetemed kommunen, säger Tomas Anderson,vd på Peab Bostad.– Genom användandet av vårt industriellabyggsystem kommer produktionskostnaderatt minska och produktionstiderkortas, det ger en bra produkt till konkurrenskraftigapriser.Sigtunahem har idag en fastighetsportföljsom mycket starkt domineras avbostäder byggda på 1960- och 70-talen.Med det stora tillskott som nu planeras fårportföljen en jämnare annan struktur:Peab Bostads vd Tomas Anderson, Sigtunahems vd Kicki Björklund och Sigtunas kommunalrådAnders Johansson är nöjda efter storaffären.– Vi behöver många nya bostäder fören bra balans i vårt bestånd, säger KickiBjörklund vd i AB Sigtunahem. Dettaförvärv bäddar för det. Vi får många nyalägenheter som ger hög kvalitet i boendetoch låga förvaltningskostnader bland annati form av låga energi- och underhållskostnader.Sigtunahems styrelse fattade det formellabeslutet måndagen den 15 mars. Detär dock ägaren, Sigtuna kommun, som genomkommunfullmäktigebeslut slutligt skaavgöra frågan, vilket väntas ske på ett extrasammanträde 6 april.Eftersom flera av lägenheterna redan äri produktion kan den första inflyttningenske redan under september 2010 och sedanär det inflyttning utspritt i de olika projektenunder en period på mellan två och treår framåt.Hyresrätterna är fördelade i följande områden:Södergatan Nord 172 lägenheter 1 rok – 4 rokSteningebacke 54 lägenheter 2 rok – 3 rokSteningehöjden 139 lägenheter 1 rok – 4 rokMärsta port 64 lägenheter 1 rok – 3 rokRådmansängen 23 lägenheter 1 rok – 4 rokseniorboende28 | Glimten | nr 1 | 2010

Det är kulatt mötasVälkommen till mötesplatsernaför dig med funktionshinderoch för föräldrar och andraanhöriga.Café VänpunktenSödergatan 24, MärstaÖppet: onsdag klockan 12–16,torsdag klockan 12–15Café TräffpunktenHällsboskolan Hus 2, SigtunaÖppet: Måndag klockan 12–15,fredag klockan 12–15FrejgårdenFrejgatan 20–22Öppet: tisdag klockan 13–15sopplunchFör mer information angåendesocial samvaro, aktiviteter ochanhörigstöd ring:anhörigkonsulenten 591 162 63eller anhörigsamordnarna591 265 68.Glimten | nr 1 | 2010 | 29

MILJÖSigtuna Arlanda– Sveriges första klimatneutrala destinationNu tar Sigtuna Arlandas hotell- och konferensanläggningargemensamt det första steget mot en hållbar turistnäring ochklimatneutralitet. Sigtuna Arlanda är därmed första destinationi Sverige som går mot ett nettoutsläpp av koldioxid somär lika med noll.Text: Håkan Söderberg | Foto: LFV/Tommy SäfströmSigtuna är Sveriges första stad och hemkommunför Sveriges största flygplats.Sigtuna är också landets fjärde största närdet gäller hotellgästnätter.– Att bevara och stärka den nytta mötesochbesöksnäringen tillför samhället ochsamtidigt minska dess nackdelar är en vårastörsta utmaningar, säger Camilla Zedendahl,vd för Sigtuna Turism och initiativtagaretill projektet. Att vi nu, som en av destörsta hotelldestinationerna, tar täten ochtillsammans bestämt oss för att bli Sverigesförsta klimatneutrala destination kännsfantastiskt och viktigt, fortsätter CamillaZedendahl.I Sigtuna Arlanda är flertalet hotellanläggningarredan miljöaktiva, genomexempelvis Svanenmärkningen. Det gemensammaarbetet att bli en klimatneutraldestination ses som en naturlig utvecklingi miljöarbetet och har mottagits med entusiasmav de enskildaanläggningarna.Inspirerade avStockholm-Arlandaflygplats framgångsrikaarbetemed att bli klimatneutralahar intitiativetsetts somsjälvklar och viktigCamilla Zedendahl. position att ta.– På Arlanda har vi jobbat länge med miljöfrågorna.Och fått flera hedrande utmärkelsersom kvitto på det arbetet, säger JanLindqvist, informationschef på Stockholm-Arlanda flygplats. Men ensam är inte stark.Det blir allt tydligare att framgång byggerpå samverkan över gränser mellan företag,kommuner och andra organisationer. Sigtunaär en stark destination och tillsammansblir vi ännu starkare även i miljöfrågorna.30 | Glimten | nr 1 | 2010

MILJÖMinskar utsläppenProjektet startade den 2 februari, meden gemensam workshop. Arbetetinnebär att kartlägga sina egna utsläpp,ta fram åtgärdsplaner för att minskadem, samt att stödja globala klimatprojektinom FN-systemet, sk CDM, för deutsläpp som ändå blir kvar.Initiativet kommer från Sigtuna Turism,som arbetar som spindeln i nätet förflera gemensamma frågor. Projektetgenomförs i samarbete med klimat- ochhållbarhetsföretaget Respect.Med över 500 000 gästnätter per årligger Sigtuna kommun på fjärde plats iSverige när det gäller hotellnätter.Besöksnäringen i Sigtuna kommun omsätternästan 2 miljarder kronor årligenoch ger arbete åt ca 1 500 personer/årssysselsatta(exklusive Stockholm-Arlandaflygplats). Detta är mer än omsättningeni många svenska län.Besöksnäringsomsättningen inklusiveStockholm-Arlanda Flygplats uppgår tillca 24 miljarder kronor.Nu utmanar Sigtuna Arlanda övrigasvenska destinationer i hopp om att fler skallfölja Sigtunas exempel.– Vem blir nästa destination att följa ossmot noll-utsläpp? Blir det Stockholm, Göteborg,Malmö eller kanske någon annan?Tänk om detta kunde blir ett första stegmot att sätta en ny standard för hela vårnäring, avslutar Camilla Zedendahl.Även på nationell nivå välkomnas inititativet.– Sverige har ett högt anseende sommiljövänlig destination utomlands, en bildsom VisitSweden vill förstärka, säger ThomasBrühl, vd för VisitSweden.– I vårt uppdrag att öka antalet besökarei Sverige vill vi balansera resandet så attdet samtidigt gynnar en hållbar utveckling.Sigtunas initiativ är ett utmärkt exempelpå detta.– Att Sigtuna blir en klimatneutral destinationär unikt och sätter Sigtuna påvärldskartan. Styrkan i arbetet ligger i attföretagen arbetar helt transparent och attresultaten blir jämförbara, säger GunillaHadders, vd på Respect som är med ochförverkligar projektet.Klimatarbetet i Sigtuna Arlanda kommeratt minska utsläppen med cirka 2 000ton per år. Om storstäderna – Stockholm,Göteborg, Malmö – följer Sigtunas exempelminskas utsläppen med cirka 40 000ton per år. Det är lika mycket som årligklimatpåverkan från 6 000 svenskar.Hotellövernattningar 2008I projektet deltar följande hotell- ochkonferensanläggningar:1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum& Kök, Arlanda Conference & BusinessCenter, Arlanda Hotellby, Connect HotelsArlanda, Ibis Hotel Arlanda, Jumbo Hostel,Kristina Konferens & Hotell, Park InnStockholm Arlanda, Radisson Blu ArlandiaHotel, Radisson Blu Sky City Hotel, RosersbergHotell & Konferens, SigtunahöjdenHotell & Konferens, SigtunastiftelsenHotell & Konferens, Steningevik Konferenssamt Stora Brännbo Konferens och Hotell.Detta utgör 80 procent av destinationenshotell- och konferensanläggningar.I projektet ingår även initiativtagaren SigtunaTurism och LFV Stockholm-Arlanda.Totalt Sverige 17 846 777 sålda rumsnätter 25 872 607 övernattande1) Stockholm 3 803 191 sålda rumsnätter 5 533 183 övernattande2) Göteborg 1 703 138 sålda rumsnätter 2 505 850 övernattande3) Malmö 748 981 sålda rumsnätter 1 039 663 övernattande4) Sigtuna 403 010 sålda rumsnätter 536 040 övernattandePå 5:e plats delar man på sifforna:Jönköping 315 000 rumsnätterHelsingborg 452 000 övernattandeKälla: SCBGlimten | nr 1 | 2010 | 31

MILJÖEkologiskt målnära måletn Andelen ekologiskalivsmedel ökar rejälti Sigtuna kommunsskolor och förskolor,det visar denkartläggning somgjorts för år 2009.Under förra året var15,3 procent av denmat som serverades Gun Eriksson (S).ekologisk, en ökningmed 5,4 procentenheter jämfört med föregåendeår.– Att servera bra mat till våra barn ärviktigt och målsättningen för i år är att varfjärde tallrik som serveras i alla våra verksamheterska vara ekologisk. Därför kännsdet bra att vi redan i dag är god väg motmålet på 25 procent, säger Gun Eriksson(S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.Målet för Sigtuna kommun är att 25procent av alla livsmedel i de kommunalaverksamheterna ska vara ekologisk föreutgången av 2010. Det är den nivå somSveriges riksdag även har satt som inriktningsmålför offentlig verksamhet.Källa: www.sigtuna.seSigtuna anlitarmiljöjuristn Sigtuna kommun har anlitat juridikdoktorJonas Christensen för att företrädakommunens intressen inför LFV:s ansökanom nytt miljötillstånd på Arlanda flygplats.– Jonas Christensen har en bred erfarenhetpå det miljörättsliga området och vi ärglada över att ha tillgång till hans stöd underden fortsatta processen, säger Sigtunakommuns kommunalråd Anders Johansson(S) i en kommentar.Jonas Christensen ingår i SwedenviroConsulting groups nätverk. Han driverföretaget Ekolagen Miljöjuridik i Uppsaladär affärsidén är att vara utbildare och juridiskrådgivare åt kommuner. Han har ocksådrivit ett antal rättsprocesser, bland annatrörande miljöprövning av flygplatser.– Vår miljöjurist ska inte bara vara ossbehjälpliga i det formella remisskrivandet,utan också i vårt utåtriktade arbete i ärendet,exempelvis vid öppna möten och träffarmed invånare och föreningar. Därmedkan vi på ett bra sätt fånga upp synpunkteroch ta dem vidare, säger kommunalrådetAnders Johansson (S).www.sigtuna.seKomposteringenigång på allvarUtplaceringen av kärl tillmiljö husen för att sorteramatavfall är på väg över helaSigtunahems bestånd.– Hyresgästerna har skött sorteringenverkligen bra och det är vi förstås glada för,säger Cecilia Lindroth, miljösamordnare iSigtunahem.Men utsättningen har inte varit heltproblemfri.– Vi har haft vissa uppstartsproblem, dåkärlen inte levererats i tid eller att de intetömts enligt lista. De har upprört vissa hyresgästeroch det har vi stor förståelse för,n Rom, London, Bryssel och Sigtuna! Nuhar Sigtuna kommun äntligen hamnat iden exklusiva skara städer som bedriver ettaktivt arbete för en ökade etisk konsumtion.Sigtuna kommun blir Sveriges 28:eFairtrade city och har ett 40-tal engageradelokala aktörer. 20 arbetsplatser köperrättvisemärkt kaffe till fikarummet, fembutiker erbjuder rättvisemärkta varor i sittsortiment och inte mindre än 16 caféer ochrestauranger erbjuder sina kunder rättvisemärktaprodukter.säger Cecilia Lindroth. Vi är ju tre parter,Sigtunahem, Sigtuna kommun och Ragnsellssom ska sköta det hela och det är intealltid så lätt i början. Men nu hoppas vi attdet ska fungera ordentligt framåt i tiden.I Rosersberg, Norrbacka, Centrala Märstaoch stora delar av Tingvalla är kärlenredan ute.Från och med vecka 12 till och medvecka 17 kommer kärlen till Sigtuna områdeskontor(Pilsbo, Brännbo och Til) ochSigtuna Stad.I vecka 18 är turen kommen till Valstaoch Sleipnergatan (39, 41, 50, 66 och80–82. I resterande delar kommer matavfallssorteringentill hösten.Sigtuna blir Fairtrade citySigtuna kommun har utsetts till Fairtrade city av organisationen Rättvisemärkt, på bilden ärdet lastning av rättvisemärkt te som pågår.Sigtuna kommun ansökte om att bliFairtrade city under hösten 2009 och höjernu ribban rejält för sin egen verksamhetnär det gäller upphandling av etiskt märktavaror framöver. Målsättningen är att 75procent av allt kaffe som köps för kommunensverksamheter ska vara rättvisemärkt2011.Benämningen Fairtrade city är en diplomeringfrån organisationen Rättvisemärkt.Organisationen jobbar för att förbättraarbets- och levnadsvillkor för odlare ochanställda i utvecklingsländer.Foto: Rättvisemärkt32 | Glimten | nr 1 | 2010

Snart är detsommar igen …Sigtuna kommun erbjuder flera aktiviteterför barn och ungdomar i sommar.Sommarverksamheten i Rävsta är ett dagkollo,måndag – fredag från klockan 8 tillcirka 16 för barn mellan 7 och 12 år.Rävsta ligger naturskönt vid vatten ochskog, och här finns utrymme för härligauteaktiviteter som fiske, bad, kanotpaddling,skogspromeander, lek med mera.Sommarverksamheten pågår från vecka25 till och med vecka 28.Ansökningsblanketter finns på skolornafrån vecka 15. Kostnad 300 kronor pervecka. Då ingår frukost, lunch, mellanmåloch buss till och från Rävsta.Sommar-workshopSigtuna kommuns fritidsgårdar har sommarworkshopför ungdomar mellan 13 och19 år. Kostnad 150 kronor + medlemskap 50kronor per personWorkshop-veckorVecka 24: Agility 10 platser, egen hund skatas med.Vecka 25: Fiskeläger i tre dagar.Vecka 26: Konst-workshop som är uppdeladi tjej- och killgrupper. 16 platser finns.Vecka 26: SUMMERJAM 2010.Vill du och ditt band bli bättre på att spelaochsjunga tillsammans och hitta nya vägaratt göra spännande musik? Då ska ni anmälaer till SUMMERJAM 2010. Här kommervi att repa och jobba med egna låtar ellercovers. I slutet av veckan kommer arbetetatt utmynna i en spelning på Biokällan(Ungdomens hus) samt en studioinspelningav era verk.Vecka 26–27: Fotoworkshop. 30 platser,15 stycken per vecka.Glimten | nr 1 | 2010 | 33

Klara beskedinför valet i höstGlimten ställde en fråga till samtligapartiers gruppledare införden stundande valrörelsen.Frågan var helt enkelt: ”Hur kommerSigtunahem och Sigtunahemshyresgäster att påverkasunder nästa mandatperiod omdu och ditt parti får bestämma?”.Här är svaren från samtligapartier:Socialdemokraterna,Gun Eriksson:Om socialdemokraterna fårbestämma kommer Sigtunahematt ha fler lägenheteratt hyra ut. De nya hussom byggs kommer att hahårda miljökrav och smartauppvärmningslösningar. Renoveringen avdet äldre beståndet kommer att fortsättapå ett sätt som hyresgästerna accepterar.Vi kommer också att fortsätta med detuppskattade bostadssociala arbetet. Sigtunahemkommer att fortsätta driva Valstasatsningen,Trivsamma Tingvalla och olikaaktiviteter för unga och seniorer.Vi vill jobba för fler nöjda hyresgäster!Kristdemokraterna,Michael Harvey:En utredning nyligen genomfördav bland andraHyresgästföreningen visaratt det genomsnittligt är2 000kr/mån dyrare att boi nybyggd hyresrätt än imotsvarande bostadsrätt eller villa. Vanligamänniskor som av olika skäl ändå måstehyra nybyggt är alltså bostadsmarknadensstora förlorare. Mot bakgrund av att Sverigedessutom relativt sett har bland dehögsta boendekostnaderna i västvärlden,tycker vi detta är alldeles förfärligt.Långsiktigt anser vi därför att allmännyttanskall vara just till allmän nytta,och inte drivas som en verksamhet meddelsyftet att ge ekonomisk utdelning tillkommunen.Det betyder bland annat att Sigtunahemskall styras mot att bli ledande när det gälleratt som stor aktör pressa ned bygg- och renoveringskostnadertill förmån för de gruppersom i första hand efterfrågar ett rimligarepris för bostaden, till exempel ungdomar,nyetablerade barnfamiljer och äldre.Om Kristdemokraterna får ett reellt inflytandeöver Sigtunahem efter valet kommervi således behålla bolaget i kommunalägo, men också skyndsammast möjligt erbjudaalla som vill anmäla intresse för köpav den egna lägenheten.Centerpartiet,Bosse Andersson:Sigtunahem har under deninnevarande mandatperiodenpräglats av kommunensom en aktiv ägare. Dettahar lett till att Sigtunahemidag är en attraktiv hyresvärdmed en god lönsamhet och tillväxt.Som ett resultat av detta har Sigtunahemen stark ställning som hyresvärd bland deallmännyttiga bostadsföretagen.Vår vision är att Sigtunahem undernästa mandatperiod skall fortsätta denframgångsrika inslagna vägen och fortsättautvecklingen mot en aktiv, attraktiv samtlyhörd aktör på hyresmarknaden i Sigtunakommun. Offensiva satsningar mot framtidensbostadsmarknad i kombination meden god förståelse för de boendes behovskall vara Sigtunahems signum inför nästamandatperiodMiljöpartiet,Karolina Windefalkoch Britt Lundin:Vi kommer att fortsättasom vanligt för att värnaallmännyttan och någonskillnad eller förändringi det arbetet för Sigtunahemsoch dess hyresgäster blir det inte.Bra hyreslägenheter som motvikt tillandra boendeformer är av stor vikt anser vi.Folkpartiet Liberalerna,Magnus Öhlander:Folkpartiet värnar omhyresrätten och vi ser detsom angeläget att Sigtunahemlever vidare och utvecklas.Sigtuna behöver en stimulerandekonkurrens på bostadsområdet. Den kange oss nya spännande bostadsmiljöer ochkanske också skapa en återhållsamhet närdet gäller hyresnivåerna. Vi är övertygadeom att det finns bostadsföretag som villbygga i kommunen och långsiktigt förvaltabostäder. FP anser det viktigt att balanseraSigtunahems andel av kommunenssamtliga bostäder, så att vi åstadkommeren fördelning mellan upplåtelseformer.Långsiktigt skall vi skapa en bra ekonomiinom företaget och avsätta medel för renoveringar.I den mån det finns intressebland hyresgästerna skall vi tillåta ombildningarav hyresbostäder till bostadsrätter.Vänsterpartiet, Petri Perälä:Vänsterpartiet vill se tillatt skapa bästa tänkbaraförutsättningar för deboende i Sigtunahem. Tilldetta hör en förbättradyttre miljö för de boendeDet är även viktigt att hålla nere hyrornaVi kommer heller inte acceptera en utförsäljningav SigtunahemModeraterna, Robert Skölin:Sigtunahemharmånga äldre fastigheter. På sikt genererardetta ett allt större underhållsbehov.34 | Glimten | nr 1 | 2010

Vilket självklart medför ökade kostnader.Oavsett vilken majoritet som regerar eftervalet kommer man i sinom tid att behövasälja delar av bostadsbeståndet för att klaraframtidens underhåll. Alternativet är attman låter stora bostadsområden förfalla.Sigtunahem har idag en dominerandeställning på hyresmarknaden. Genom attstimulera till ombildning och försäljningökar vi inte bara konkurrensen, vi ger ocksåSigtunahem bättre förutsättningar för enjämnare och mer balanserad åldersstrukturi ägandet. Som en direkt konsekvens avdetta skulle bolaget likväl få en stabilareoch mer långsiktigt sund ekonomi. Kapitalkan då i allt högre grad användas föratt pressa hyresnivåer och nyttjas vid nyainvesteringar, fria från lån och kommunalaborgensåtaganden. Istället väntas pengar gåtill reparationer och underhållskostnader.Men kanske viktigast av allt är att människorgenom avknoppning skulle få ettstörre inflytande över sitt boende.Samling för Sigtuna,Olov Holst:När vi kommer i majoritet kommervi verka för att ge Sigtunahemshyresgäster möjlighet attköpa sitt boende, det vill sägaombilda till bostadsrätt.Jag vill betona möjlighet, vi tänker intetvinga någon. Skälet till detta är flera. Delsanser vi att Sigtunahems ställning på marknadeni Sigtuna kommun är alldeles fördominerande. Vidare ger en ombildningtill bostadsrätter Sigtunahem möjlighet attkomma till rätta med den bekymmersammaåldersstruktur som idag belastar beståndet.En ombildning/försäljning ger ocksåtillskott av välbehövligt kapital och stärktekonomi för att genomföra de omfattandeoch nödvändiga renoveringar som kommerav det ålderstigna beståndet.Vår bedömning är att Sigtunahem i ennära framtid kommer tvingas sälja av delarav sitt bestånd oavsett majoritet på grundav ovanstående. Bättre därför att inledadenna process innan man hamnar i ett lägedär det börjar bli kritiskt. Inte minst medtanke på att samtliga Sigtuna kommunsinvånare har gått i borgen för lån på drygttvå miljarder kronor i Sigtunahem.Glimten | nr 1 | 2010 | 35

Nytt torgtar formEtt 15 våningar högt hus med 55 lägenheter. Det är förstasteget när Sätuna torg förvandlas. I en andra etapp kommerytterligare 50 lägenheter att skapas. Dessutom cirka 1 200kvadratmeter lokalyta för kontor, butiker och restauranger.Text: Håkan Söderberg | Foto: Lars ClasonDet är HSB Arlanda som är byggherre.Kommunalrådet Anders Johansson ärpositiv till att spaden nu sätts i jorden föromvandlingen av Sätuna torg.– Den här platsen är en viktig del av detoffentliga rummet. 10 000 människor kommertill och från stationen varje dag. Dethär ökar attraktiviteten i området, konstaterarhan.Byggstarten kommer att bli 2011 ochnågon gång 2012 är det dags för inflyttning.Ett nytt torg och ett 50-tal nya lägenheterkommer att byggas på den norrasidan av Stationsgatan. De flesta invånarei Märsta är positiva till satsningen men häroch där dyker det upp kritiska röster. Detär ett ”skrytbygge” för kommunledningenfinns det de som anser.–Jag tror att många glömmer att det ärHSB som föreslagit och kommer att byggadet höga huset, säger Anders Johansson.Som sitter i ledningen för en expansivkommun. Vid Sätuna torg blir det ett 100-tal nya lägenheter och de närmaste tvååren finns beslut på över 600 nya hyreslägenheter(se sidan 28).– Det är klart att det känns bra. Menman ska komma ihåg att det inte är någotsjälvspelande piano. Det ligger mycket hårtarbete på många händer bakom detta, sägerAnders Johansson.Sätuna torgI den första etappen planeras etthögre punkthus om 15 våningar medcirka 55 lägenheter.I en andra etapp tillkommer ytterligare50 lägenheter i ett hus som enligtdetaljplanen kan vara mellan 4 och 6våningar högt.För att skapa ett gaturum byggsen tredje byggnad med kontorslokaler ihörnet mittemot Sigtunahems huvudkontor.Ett nytt litet torg på norra sidanav Stationsgatan ska skapas som ettkomplement till det nuvarande Sätunatorg. Torget kommer att ägasoch förvaltas av Sigtuna kommun ochska samordnas med södra sidan till enenhetlig miljö.36 | Glimten | nr 1 | 2010

Sommarjobbare 2010Vi söker ungdomar som kan arbeta extra – sammanhängandetre veckor någon av perioderna:Vecka 23–25Vecka 26–28Vecka 29–31Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av yttre skötsel,det vill säga ogräsrensning, gräsklippning, trimning,plocka skräp.Du måste ha fyllt 16 år och bo i Sigtunahems bostäder.Är du intresserad söker du tjänsten ”Markvärd – Sommarjobb”genom att skicka din ansökan till:personalavdelningen@sigtunahem.se.Senast den 10 april 2010 vill vi ha din ansökan.Glöm inte att skriva vilken/vilka perioder du kan jobbaoch lämna gärna två telefonnummer som vi kan nå dig på.För mer information kan du kontakta Gabrielle Amréntelefon 08-591 796 08 eller gabrielle.amren@sigtunahem.se.Glimten | nr 1 | 2010 | 37

KickikommenterarEtt spännande år i SigtunahemJag känner mig glad och stolt över att vara ansvarig för ettföretag med så mycket stolthet och kraft som vi har i Sigtunahem.Det är den bästa av utgångspunkter för att jobba medständig utveckling. Lagkänslan är en nödvändig ingrediensför att utveckla och förbättra servicekulturen i Sigtunahem.Av förra årets kundenkät vet vi att vi har hög attraktivitetmen också att vi behöver stärka vår servicenivå. En viktig delav den är att i alla sammanhang få er hyresgäster att känna ersedda, hörda och bekräftade. Det låter enkelt men att nå ditkräver fokus och envishet. För att nå dit jobbar vi för närvarandemed att utveckla vårt interna varumärke så att alla skakunna dela företagets grundläggande värderingar.Sedan kundenkäten i april-maj 2009 har vi jobbat med utgångspunktfrån era svar. En del har vi hunnit göra och annatjobbar vi vidare med. Läs här i glimten vad områdeschefernaberättar om sitt arbete. Att utveckla och förbättra verksamhetenär ett ständigt arbete och snart är det dags för åretskundenkät.Förra året var det 59 procent som besvarade enkäten. I århoppas vi kunna öka denna siffra. Ditt svar är jätteviktigt föross. Kom ihåg att du kan besvara enkäten genom att ringa indina svar och du behöver inte svara på alla frågor om du intevill. Ta nu chansen och berätta för oss vad du tycker.Som jag berättat tidigare så mäter vi alla bostadsområdenvarje år. Några av er får besvara enkäten även i år, några av erfår besvara enkäten för första gången och några får besvaraenkäten för första gången nästa år.I år är ett år med fokus på tillgänglighet. Sigtunahem harvarit med i ett projekt med tre andra kommunägda bostadsföretagsom haft till uppgift att arbeta för att vi ska få en bättretillgänglighet i våra bostadsområden.Vi har avsatt en särskild pott att användas för lätt avhjälptahinder i våra bostadsområden. Här kan du som bor hos osshjälpa till genom att berätta för oss på områdeskontoren omvad som kan göras för att förbättra tillgängligheten.Sigtunahem arbetar också löpande med trygghetsfrågor. Viär bland annat representerade i kommunens brottsförebygganderåd och vi genomför trygghetsvandringar i våra områden.Genom erfarenhet från kundundersökningar hos vår leverantörAktivbo vet vi att trygghet hänger nära samman med rentoch snyggt. Ett område som är rent känns mycket tryggare, detsignalerar att någon bryr sig om. Vi jobbar ständigt med det. I årkommer vi, förutom vår ordinarie sommarpersonal, att ha cirka70 sommarpraktikanter under fyra veckor för att hålla snyggt ivåra bostadsområden. Under en vecka i maj kommer vi att, tillsammansmed hyresgästföreningen, ha en städvecka där vi gören första vårstädning och har lite andra trivselaktiviteter tillsammans.Vi informerar närmare om denna aktivitet senare.Som alla vet har vi ett stort ombyggnadsbehov i vårt bostadsbestånd.Vi har nu inventerat Tingvalla och kommer attstarta vårt ombyggnadsarbete där.Det första som händer är att vi kommer att bjuda in till ettinformationsmöte. Enligt planerna kommer vi att ha våra trevisningslägenheter klara vecka 20. Då får alla chansen att sede tre olika nivåerna på ombyggnad. Då kommer också hyresnivånatt vara fastställd. Under 2010 kommer vi att byggaom cirka 100 lägenheter. Samtidigt fortsätter vi vårt inventeringsarbeteför att kunna lägga fast en planering där vi byggerom 300 lägenheter per år från och med 2012. Parallellt medvåra ombyggnadsinsatser vill vi utveckla en modell för attutveckla våra bostadsområden i nära kontakt med er som bordär och som har bäst koll på hur ni skulle vilja ha det i framtiden.Detta arbete börjar vi Norrbacka där alla får chansenatt berätta vad ni tycker i en utvecklingsenkät som delas uttillsammans med den årliga kundenkäten. Vi hoppas att ni allavill vara med och utveckla ert bostadsområde.Kicki Björklundvd Sigtunahem38 | Glimten | nr 1 | 2010

Välkommen till Humlegården i Sigtuna!Neurologisk rehabilitering till ett aktivt liv!Humlegården erbjuder diagnosinriktade eller individuelltanpassade rehabiliteringsprogram där träning ochbehandling kan ske både enskilt och i grupp.Rehabiliteringen utgår utifrån individuellt utformaderehabiliteringsplaner och omfattar vanligtvis 3 veckor.På Humlegården finns personal med olika kompetensersom arbetar i team och rehabiliteringen planerar vitillsammans med dig utifrån en helhetssyn. Du hartillgång till läkare, sjuksköterskor, undersköterskor medrehabkompetens, kurator, psykolog, logoped, sjukgymnaster,arbetsterapeuter och aktivitetsansvarig.Välkommen till Humlegården på Korttidsboende!Vi erbjuder ett tillfälligt boende till dig som har någon form avneurologisk sjukdom eller skada och som har behov av miljöombytei kombination med stimulans och rehabiliteringsinsatser.Vi erbjuder dagrehabiliteringIndividuellt utformat program för dig som föredrar att sova hemma.Startar varje måndag.Hur kommer jag till Humlegården?• Du ansöker och har en dialog med dinbehandlande läkare.• Din läkare skriver en remiss som skickastill landstinget.När kan jag komma?• Individuella programmen startar varje måndag.• Diagnosinriktade program – Fortlöpandekursstarter. Ring för information.Vem betalar?• Landstinget betalar, vid beviljad remiss.Du betalar en egenavgift 80 kr/dygn.• Din arbetsgivare.• Du själv.Önskar du mer information?Välkommen att ringa oss! Vi svarar gärna pådina frågor. Vardagar 9.00 – 16.00.Tel: 08-50 55 53 00. info@humlegarden.a.sewww.humlegarden.a.seStiftelsen Humlegården. Box 36, 193 21 SigtunaTel: 08-505 553 00. info@humlegarden.a.se

Våra kvarter | SigtunahemTyck till om SigtunahemEtt år går fort. Nu är det åter dags föross att komma hem till hälften av erför att lämna ut kundenkäten. Återdags för oss att få svart på vitt hur vi står ossi konkurrensen och vad du tycker om såvälservice som ditt boende i största allmänhet.Vi hoppas verkligen på din medverkan. Jaglovar dig att vi läser varenda rad, grottar neross i varenda liten detalj. Vår ambition ärju att hela tiden bli bättre. Vårt mål att haSveriges nöjdaste hyresgäster.Håll utkik. Den 8 april går vi man urhuse och delar ut enkäten personligen. Ärdu inte hemma lägger vi den förstås i dinbrevlåda. För att markera vikten av att få inså många svar som möjligt, har du chansenatt vinna en månadshyra.Vilka som blir föremål för enkätundersökningeni år framgår av ett givet schema.Vi har delat in våra bostadsområden i fyralika stora delar, döpta A-D. Förra året deladesenkäten ut till område A och B. I årblir det B och C. Det betyder att hälften aver som får enkäten också fick möjlighet attfylla i era åsikter förra året.Vad har vi då gjort sedan förra mätningen?Hela företaget har under två heldagargått igenom resultatet från enkäten,upprättat handlingsplaner och prioriteratåtgärder som delvis ligger till grund förinnevarande års budget. Vissa åtgärder harvi döpt till ”bumsåtgärder”, det vill säga sådanaåtgärder som vi kunde fixa på en gånginom ramen för innevarande års budget.Vilka framgick av områdesinformationensom vi delade ut med Glimten till jul.En större och mer omfattande fråga vifick kritik för – och som vi prioriterat – ärkontakten med oss. Stefan Häggqvist, tfkundservicechef, har fått i uppgift att ledaen utredning som bland annat ser övervåra telefon- ochöppettider. Vihoppas kunna redovisadet arbetetoch förändra ivåra rutiner framåthöstkanten.Tack för dinmedverkan!Marina EkdalMarknadschefSå var det dax med nytt i RixInspelning av Sigtunahems nya jinglar.Vanan trogen så här i börjanav året var det åter dags attspela in ny radioreklam. Förfemte året i rad.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonEtt tiotal hyresgäster ställde upp för att prisa Sigtuna och Sigtunahem i radio.Ett tiotal hyresgäster ställde upp och berättadeom vår fantastiska kommun, omläget och hur bekvämt det är att bo ”närahem, nära hem”.Gemensamt för samtliga var det faktumatt de flyttat till Sigtunahem och Sigtunakommun från när och fjärran. Vissa varbördiga från norra Sverige, andra med förfluteti både Bryssel och London. Och vadkan då passa bättre än att bo nära Skandinaviensstörsta internationella flygplats.Att Sigtunahem figurerat i Rix FM underalla år har sina förklaringar. Kanalen vändersig till en bred målgrupp och kan fortfarandestoltsera med flest lyssnare av alla.Sigtunahems jinglar kan du höra underdet populära morgonprogrammet Rix morronzoomed Gert Fylking, Roger Nordinoch Titti Schultz varannan vardag, året om.Nytt för i år är att vi även går i ett flertalDalakommuner och i Hälsingland. För vadkan vara mer naturligtvis för en dalmas mednytt jobb i Stockholmstrakten än att flyttatill just Sigtuna? ”Nära hem, nära hem”.Och Sigtunahems marknadsföringsinsatserger resultat. Inte en vakant lägenhet påmer än tio år. Trots att det byggs för fullamuggar i Sigtuna som är den kommun iSverige som bygger flest hyresrätter. Ochtrots att vi bygger om en stor del av beståndetuppfört under rekordåren.Lyssnar ni på Rix FM har ni kanskehört våra jinglar, känner igen trudeluttenpå slutet – ja, kanske till och med sjungermed? Det är numera Sigtunabon RolandCedermark som skrivit låten och spelar påinspelningen. ”Här på Stora gatan är detalltid fest” …40 | Glimten | nr 1 | 2010

Våra kvarter | SigtunahemAllmännyttan får nyaregler för hyressättningDe kommunala bostadsbolagenska bedriva verksamheteni allmännyttigt syfte ochenligt affärsmässiga principer.Det är innebörden i regeringenslagrådsremiss omallmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag och reformeradehyressättningsregler.Enligt Sabo, Sveriges allmännyttiga bostadsorganisation,så är alla tunga bitarfrån överenskommelsen med Hyresgästföreningenförra våren nu på plats och somvi berättat om tidigare i glimten.Två punkter har varit särskilt viktigaenligt Sabo.Den första gäller värdeöverföringar. Ilagrådsremissen föreslås att värdeöverföringarför bostadsändamål och inom enkoncern måste rymmas inom föregåendeårs överskott. Förslaget sätter stopp förmöjligheten att föra över hela det fria egnakapitalet till kommunen. Grundregeln omskälig utdelning skrivs nu in i lagtexten.Maximalt kan hälften av fjolårets vinst, inklusivereavinsten, delas ut till kommunen.Resterande del av fjolårets vinst kankommunen göra anspråk på för att användatill bostadsförsörjningsåtgärder somfrämjar integration och social sammanhållning.Det kan bland annat handla omåtgärder i bostadsområdena som inte ärlönsamma för bostadsbolaget, men värdefullaför dem som bor där.Den andra punkten gäller begreppetmarknadsmässig avkastning. Avkastningskravetska ställas på företagsnivå och hänsynska tas till verksamhetens långsiktiga karaktäroch den lokala marknadens förutsättningar.Begreppet ”affärsmässiga principer”,har i lagrådsremissen ersatt det tidigare”affärsmässiga grunder”, därmed en helt nydefinition som införs i svensk lagtext.Lagrådsremissen tydliggör att avkastningskravetska ställas på företagsnivå,vilket Sabo och Hyresgästföreningen föreslogförra får göras till annat bostadsbolagi samma koncern.Andra viktiga förändringar som kommittill stånd är att det nu blivit tydligt attformerna för boinflytande och inflytandei bolagen måste beslutas lokalt. Dessutombehöver inte företagen ha en särskild dokumentationinför varje beslut om investeringaroch åtgärder i den löpande driften. Ävenpå den punkten har alltså Sabo fått gehör.På hyressättningsområdet föreslås denstörsta reformen på över 30 år. Allmännyttanshyresnormerande roll avskaffas.I stället blir kollektivt förhandlade hyrornormerande. Vid en prövning av hyranska det inte spela någon roll om jämförelselägenheternaägs av en kommunal elleren privat hyresvärd. Det avgörande är atthyrorna har förhandlats.Men reformen kräver att det införsKurt Eliasson, vd för Sabo, kommenterarlagrådsremissen:– Alla våra viktigaste synpunkter har beaktatsi lagrådsremissen. Flera skrivningarär identiska med det gemensamma förslagsom Sabo och Hyresgästföreningen ladefram förra våren. I lagrådsremissen tar manhänsyn till bostadshyresmarknadens särartoch skriver nu att verksamheten ska bedrivasenligt affärsmässiga principer. Därmedtydliggörs att det finns en skillnad jämförtmed annan kommunal verksamhet som skabedrivas på affärsmässiga grunder.– Reglerna om begränsad värdeöverföringvar fundamentala för oss att få igenom.Förslaget sätter stopp för möjligheten attföra över hela det fria egna kapitalet tillkommunen, vilket skulle ha riskerat att avsevärtförsämra företagens möjligheter attrenovera 60- och 70-talsbeståndet.– Vi är glada att regeringen nu lämnaröver till bostadsmarknadens parter att tahand om den framtida hyressättningen,vilket kommer att ställa krav på parterna.Från Sabos sida kommer vi därför att aktivtdelta och ta vårt ansvar i detta arbete.skyddsregler. I annat fall kan den leda tillhyresförändringar som urholkar enskildahyresgästers besittningsskydd. Regeringensförslag till skyddsregel överensstämmer istora drag med det förslag som Sabo ochHyresgästföreningen presenterade förravåren. Om den hyra som hyresnämndenfinner skälig är väsentligt högre än den tidigarehyran ska hyresnämnden bestämmaatt den ska betalas med lägre belopp underskälig tid. Regeringen föreslår dock attundantag ska kunna göras vid ombyggnad,om hyresgästen gett sitt tillstånd eller hyresnämndenlämnat godkännande.Regeringen förväntas nu efter lagrådetsyttrande lämna en proposition till riksdagenden 23 mars. Riksdagen ska enligtplanerna fatta beslut i juni och den nyalagstiftningen är tänkt att träda i kraft den1 januari 2011.Källa: Sabos hemsidaSabo: Vi är nöjdaKurt Eliasson är vd för Sabo, Sveriges allmännyttigabostadsföretag.Glimten | nr 1 | 2010 | 41

Hemma hosSigtunas sista borgmästareFritiof Nilsson Piraten är en berömd författare och densvenska skrönans fader.Men namnet Piraten hittade han inte på själv.Det gjorde den sista borgmästaren i Sigtuna; Gustaf Dahl.Text: Håkan Söderberg | Foto: Lars ClasonGustaf Dahl dog1992, 102 år gammal.Fram till sin död bodde han på Borgmästargårdensom idag har adressen Borgmästarvägen2.Idag finns huset bevarat precis i detskick han lämnade det. Och det var hansjälv som skänkte huset till kommunen.– Det var i samband med en uppvaktningnär han fyllde 100 år 1990 som han slogmed sin stav i golvet, höll ett kort tal ochskänkte huset till kommunen, säger ElisabetClaesson, biträdande museichef påSigtuna Museum som idag har ansvaret föratt Borgmästargården sköts om och ävenhar hand om visningar.– Ofta finns slott där de riktigt rika bottbevarade, eller torp för att visa hur deriktigt fattiga hade det. Det finns inte såmånga hus som visar hur högre tjänstemänbodde och levde. Det gör den här gårdenextra intressant, säger hon.Hur var det då med Piraten-historien?I sex decennier bodde Gustf Dahl i huset påBorgmästarvägen 2.Fritiof Nilsson Piraten studerade juridiki Lund under 20-talet. Ganska halvhjärtatom man får tro historieskrivarna. Där emotberättade han gärna mer eller mindresannfärdiga historier.På den tiden hade man ofta matlagbland studenterna. I matlagen rådde enganska strikt hierarkisk ordning. Ordförandei det matlag som Fritiof Nilssonville väljas in i var just Gustaf Dahl. Hanbestämde vilka som skulle väljas in och hurordningen skulle vara. Fritiof Nilsson fickkomma med för att han kände någon annani laget.Men den som kom ny in i ett matlagskulle definitivt hålla låg profil och helstinte prata alls. Något som herr Nilssonbrydde sig föga om. Istället blev det mycketskryt och mycket vådliga berättelser.– Jag tror vi fått in en riktig pirat i vårtlag, konstaterade Dahl och så skapades ettnamn som gått till historien.På bordet på Borgmästargården liggeren signerad bok som Gustaf Dahl fick avvännen Fritiof Nilsson Piraten.– Här finns en annan bok också som poetenGunnar Ekelöf signerat. Ekelöf boddehär i närheten en tid.Elisabet Claesson träffade Gustaf Dahlofta de sista åren i hans liv.– Han ville att jag skulle komma dit,fotografera och skriva upp vad som fanns ihuset. Han var lite rädd för inbrott.– En dag föreslog han att vi skulle läggabort titlarna, bli Elisabet och Gustaf. Menäven det kändes ju lite konstigt för mig,men det var mycket trevligt att umgås medhonom.Borgmästargården var Gustaf Dahlshem under sex decennier. Han kom tillSigtuna som borgmästare 1926, 36 år gammal.Idag visas huset för olika grupper och endel olika typer av kulturträffar eller mötenkan hållas här.I skåpen finns ett stort antal porslinsföremålav olika slag. Gustaf Dahl samladepå kinesiskt porslin bland annat.– Han tyckte bara det var roligt. Det ärinte på något sätt pråligt eller särskilt värdefulltens idag. Överhuvudtaget fanns detinget överdåd här som man kanske kan tro,säger hon.En intressant detalj är de små vinglasen.Här kan man ana den kanske inte alltid såpositiva alkoholutvecklingen i Sverige,– De var små glas, var man sex-åtta personerrunt ett bord kunde det ändå bli enskvätt över i en flaska. Så är det inte riktigtidag, konstaterar Elisabet Claesson.En annan intressant detalj är att det ivarje rum också finns ett foto av hustrunDagmar.Paret Dahl fick ett barn som dog ihjärnhinneinflammation vid fyra års ålder.Men de engagerade sig mycket för barnoch ungdomar under livets gång. GustavDahl tog bland annat stor del i när estniskabarn och ungdomar kom till Sigtuna på40-talet.Men i trappen upp till ovanvåningen ärdet tillstängt.– Ja, det var inte många som var däruppemedan de bodde här heller och vi låter detförbli en privat sfär, säger Elisabet Claesson.Efter det sista samtalet mellan Elisabetoch Gustaf, som handlade om att skrivaupp och fotografera, så konstaterade densista borgmästaren:– Nu kan jag sova lugnt.Och strax efter det gick han i den evigasömnen.Bostaden, däremot, fick evigt liv.Till Sigtunabornas och många andrasstora glädje.42 | Glimten | nr 1 | 2010

Elisabet Claesson från Sigtuna Museum visar oss runt iBorgmästargården som Gustaf Dahl donerade till Sigtunakommun på sin 100-årsdag. Idag är huset ett museum.Glimten | nr 1 | 2010 | 43

Biograf invigs på nyttJust nu byggs det, renoveras,skuras och fejas för högtrycki Forum, före detta FolketsHus i Märsta. En knutpunktdär människors vägar påolika sätt korsats sedan urminnestider. Och som nugradvis tar formen av ettallaktivitetshus.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonHär vattnade kungen sina hästar på vägmellan Stockholm och Uppsala, här harresande stannat för en bit mat under sekler,här har Folkets Hus-rörelsen sedandecennier haft sitt fäste. Och nu den modernavarianten av Folkets Hus-rörelsen,ett allaktivitetshus.Tanken är mötesplatser för människori alla åldrar med allsköns olika intressen.Högsta prioritet har renoveringen avBiokällan. Här kommer filmsugna frånsenvåren åter få stilla sitt lystmäte. Ochhär verkar inte snålas på något. Ny entré,tillgänglighetsanpassning, nytt larmsystem,loger, renoverad scen och salong med platsför 220 personer. Mitt i byggröran möterLars Palmér och Sara Pettersson upp föratt ta oss runt på husesyn.– Biograf och konferensmöjligheter ärdet som prioriteras i första hand men härges även förutsättningar för konsert ochteater, berättar Lars Palmér entusiastiskt.Det råder full verksamhet på både övreoch nedre våningen liksom i källaren. Föreningskontor,flera mötesrum med plats förallt från några få till hundratals personer.Ett av rummen är försett med spegelväggför att också fungera som danslokal. KökÅsa Nordin i Ungdomens hus får snart sällskapav biograf och andra samlingslokaler.Sara Pettersson i det som snart blir ett all aktivitetshus i Märsta.med matsal. Biograf och café. Syftet är atterbjuda föreningar och organisationer ändamålsenligalokaler och utrymmen. Menockså att ge privatpersoner möjlighet atthyra lokal till fest och andra arrangemang.– Stora lokalen Cabinen på övre våningensom rymmer sittplatser för upp till 150personer är populär och bokas av privatpersonerunder helger för just privata fester.Under vardagarna håller framförallt vårapensionärsföreningar till här. Dagen till äraär lokalen bokad av en linedansgrupp.Nytt på övre plan blir en matsal ochköksdel. På nedre plan, en cafédel somtillsammans med driften av biografen nu ärute på förfrågan.Delar av huset som sedan en tid kallas Forumär redan ombyggt och upplåts åt denyngre generationen som Ungdomens Hus.Här erbjuds vanlig fritidsgårdsverksamhetvardagseftermiddagar, och fem kvällar iveckan för ungdomar upp till 19 år. Härfinns café, biljardbord, flera bordtennisbord,datorer, spel, tv-apparater och i källaren enfullt utrustad replokal med trumset, elgitarrer,bas och ljudanläggning.– Här nere repar flera lokala band förfulla muggar. Men det finns utrymme ocksåför andra. Det är bara att komma nertill oss på Ungdomens Hus och boka, sägerÅsa Nordin som är verksamhetsledare.Utöver Åsa Nordin finns ytterligareåtta medarbetare som tillsammans driververksamheten på Ungdomens Hus i Märstasom är basen för gårdsverksamheten ikommunen. Utöver Ungdomens Hus finnsfritidsverksamhet både i Valsta och Sigtunaett par kvällar i veckan. Och de gör ett fantastisktjobb, påpekar Lars Palmér.– Antalet besökare på kommunens fritidsgårdarhar ökat markant under senaretid. Från 8 000 per år till 14 000. Här vistastusentals ungdomar varje vecka.Något som fallit väldigt väl ut är enidé från ungdomarna själva. En graffitivägg.Just utanför lokalen på fasaden, finnsen gigantisk yta att måla graffiti på. Härringlar köerna tidvis långa, berättar LarsPalmér som är överraskad över hur väl detsköts.– De står på kö för att måla, fota ochlämnar sedan över sprayburken till nästaför att måla och fotografera. Fungerar hurbra som helst.Kreativiteten flödar verkligen i det somtidigare kallades Folkets Hus. Nu Forum.Som invigs i sin helhet under våren ochsom mer än någon annan mötesplats görskäl för benämningen allaktivitetshus.Vill du veta mer eller boka lokal i Forum?Ring Lokalbokningen – Sigtunakommun, telefon 08-591 262 85.44 | Glimten | nr 1 | 2010

Anders LundbergPensionärskollo i sommarPensionärskollotpå Rönnebergaförra åretvar väldigtuppskattat.Sigtunahem har glädjen att även i år fåmöjlighet att erbjuda hyresgäster över 65år en härlig och förhoppningsvis oförglömligsommarvistelse.Njut av underbara dagar med bad, godmat, sång och underhållning.Knyt nya kontakter och lär känna andraRosersbergare, Sigtuna-, Märsta-, ochValstabor.Årets ”Pensionärskollo” är planerat i tvåomgångar:Omgång I, 7–14 juliOmgång II, 15–22 juliVistelsen är förlagd till Rönneberga kurs-och konferensgård och kostar 400 kronorför åtta dagar. I priset ingår kost, enkelinkvartering, aktiviteter samt underhållning.Kursgården och området är inte handikappanpassatvarför det är viktigt att kunnaklara sig själv. Under veckorna finns det personalsom svarar för matlagning, städningoch aktiviteter.I år har vi möjlighet att ta emot mellan 20och 25 personer per omgång.Anmäl dig så fort som möjligt genom attanvända talongen nedan.Om du kryssar i båda omgångarna samt attdu är villig att dela rum med någon så ökardin chans att komma med.Vi vill ha din anmälan senast den10 maj.Urvalsprocessen pågår fram till slutet avmaj. Därefter kontaktas uttagna personligenper telefon.Har du frågor och funderingar kan du kontaktanågon av följande personer:Kerstin Sundman, 08-592 509 12Margareta Bergman, 08-592 551 48Berth Viksten, 08- 591 137 26Hjördis Ellenius, 08-591 140 14Dagny Lindström, 08-591 160 22Ann-britt Ludvigsson, 08-500 838 22Lola Svensson, 08-591 796 52 eller070-420 10 61.Ja, jag vill gärna delta i sigtunahems pensionärskollo!c Omgång I, 7–14 julic Omgång II, 15-22 juliJag kan tänka mig att dela rumc JAc NEJNamn: _ ________________________________________________________________Personnummer: __________________________________________________________Adress: _ _______________________________________________________________Telefon:_ _______________________________________________________________Mobiltelefon:_ ___________________________________________________________E-post: _________________________________________________________________Skicka din ansökan senastden 10 maj 2010 till:SigtunahemBox 509195 25 Märsta.Glimten | nr 1 | 2010 | 45

VandrarenAnders LundgrenPå hal isDet finns dagar då du när väckarklockan ringer stiger upp ursängen och tittar ut med trötta ögon.Utanför dominerar molnen och returvägen till sängen kännsväldigt lockande.Men det finns andra dagar du bara studsar upp ur i sängenoch raskt klär på dig för att exempelvis motionera kroppen.Vandraren har varit i farten igen.Den här gången med sina gamla hockeyröroch gjort entré på Mälarens is.Det finns som sagt många olika sätt attmotionera kroppen.Jag ska säga direkt att det tog lite emotatt genomföra en egen idé jag hade.Å andra sidan fanns det inga bra bortförklaringar.Det här måste ha varit den bästavintern på många år.Inte bara för att det har kommit en massasnö. Det har också varit riktigt kallt underen lång period.Förra hösten tog jag initiativet att paddlakanot mellan Rosersberg och Sigtuna.Nu ville jag göra en liknande resa menistället för ett par åror utrustade jag migmed mina gamla hockeyskridskor och runthalsen ett par inlånade isdubbar.Säkerheten är förstås A och O.Och så varma kläder och en ryggsäckfylld med rykande varm choklad och smörgås.Den här lördagen i januari var det tillen början molnigt och med nordliga vindar.Skulle jag ge upp redan före start?Nej, aldrig i livet nu när jag äntligen varpå gång.Och vädret blev bättre.Solen tittade fram, den spred värme ochplötsligt var det helt vindstilla. Det var heltenkelt de mest perfekt väderförhållanden.Jag tog ett par skär i starten vid Sigtunabåthamn. Med hjälp av en redan plogadsträcka var det bara att sätta fart.Jag måste erkänna att jag kände mig väldigtringrostig.Men det är häftigt att med naturens krafttransporteras på ett par gamla hockeygrilleröver Mälaren.Jag var så glad, vardagens stress var sombortblåst. Det var bara att njuta av nuet.Så här i efterhand kan jag konstatera attjag borde ha haft en kamera att dokumenteramin färd med.Men jag får lita till mina egna minnesbilderav det jag varit med om och jag rekommenderarverkligen alla att uppleva vinternsparadis på Mälarens is.Det är en riktig höjdare.Efter cirka en och halv timmes färd komdet dock en liten baksmälla. När jag tog avmig skridskorna kändes det som att fötternahar varit inlåsta i en evighet.Men det är smällar man får ta. God tur!Robert Zetterquist46 | Glimten | nr 1 | 2010

SportBasketfeber igenAnders LundgrenElva seriespelande lag ochen aktiv basketskola.I Valsta går basketintresseten ny vår till mötes.Sigtuna BBK bildades redan 1964 och vardå en egen sektion i Märsta IK. 1972 övergickman till en fristående basketklubb.Carl-Axel Dahlén var den stora eldsjälenoch under flera år rådde basketfeber i Sigtuna.Gunnar Jacobsson, Werner Schafferoch Tommy Dackheim var några starkaledare som också var aktiva som tränare.En av klubbens genom tiderna bästaspelare är Jack Troha, som nu håller i ungdomsdeleni SBBK.1975 gästades Sverige av Mc GregorsAll Star Team från USA. Jack Troha fannsmed i laget och efter avslutad turné kontrakteradesTroha av Sigtuna BBK och hanhar sedan dess varit Märstaklubben trogen.– Jag fick sedan ett bra arbete så när jagskaffade familj var det logiskt att stannakvar i Sverige, berättar Jack Troha.Familjen Troha är en riktig basketfamilj,bokstavligen talat. Pappa Jack hålleri trådarna för klubbens pojkverksamhet.Mamma Sandra är involverad i klubbensdamlag på U20- och U18-sidan.Dottern Evelyn Troha spelar med klubbensäldsta flicklag och sönerna Jack ochGregory har framträdande roller i klubbensrepresentationslag.– Att barnen har valt basket som störstaintresse är kanske inte så konstigt. De harprovat på andra sporter också. Jag tyckerbara att det är kul att de vill engagera sig.Vilken sport de ägnar sig åt spelar mindreroll för mig, säger Jack Troha ödmjukt.Det är ingen hemlighet att flera av lagetsspelare är attraktiva för konkurrerandebasketklubbar. Det finns exempelvis basketgymnasierrunt om i landet som harvisat intresse för duktiga spelare i klubben.Sigtuna BBK:s ambition är ändå attskapa en verksamhet med kontinuitet ochrekryteringen av nya spelare men framförallt av ledare/tränare har hög prioritet.– Någon måste kunna avlösa mig. Detkan inte vara meningen att en gammalgubbe som jag ska hålla på hur länge somhelst. Jag tror dock att vi har lyckats skapaen bra plattform och förhoppningsvis kanSigtuna BBK gå vidare, säger Troha.Juniorspelaren Gregory Troha kämpar för Sigtuna BBK.Klubbens huvudsakliga verksamhet skeri Valsta Sporthall. Upptagningsområdet äri Valsta, men en hel del spelare kommerfrån Sigtuna stad.I februari arrangerade klubben Ungdoms-SM.Det var många år sedan klubbenarrangerade en stor central tävling.Under USM-spelet visade laget styrka.SM bygger på gruppspel (sex grupper), iSigtunas grupp fanns Jämtland, Alvik ochTäby med.Det är högt speltempo, aggressivt spelunder korgarna och det krävs hela tidensnabba beslut. Gregory Troha och hans lagkamratersattes under hård press, men justlagets respektlöshet gör dem till ett bra lag.– Vi spelade jämnt mot Jämtland medtre elitseriespelare i laget, lyckades besegraTäby och gjorde en storartad match motAlvik (förlust 70–85). Det räckte tyvärr inteför avancemang, men vi tar med oss erfarenhetensom kommer att betyda mycketför grabbarna i framtiden, säger Jack Troha.En förklaring till frammarschen detsenaste året är klubbens U18-lag, pojkarfödda 1992 och senare.– Det finns mycket kunskap i laget. Deär träningsvilliga, vilket gör det hela mycketenklare, säger Jack Troha.Ungdomlig basketentusiasm är grundenför en förhoppningsvis trygg framtid förbasketen inom Sigtuna kommun.Robert ZetterquistGlimten | nr 1 | 2010 | 47

VikingarännetBlott 16-åriga Ewa Lagrange var ytterst näraatt vinna, men besegrades knappt avKaroline Palmertz Cerme. Nedan SonnyPetterson som vann herrklassen.Sigtuna turisms vd Camilla Zedendahl påplats med en historisk skridsko.En riktigfolkfestVikingarännet är ett av årets största kraftprov för skridskoentusiaster.Årets lopp gick den 14 februari och de åtta milenfrån Skarholmen i Uppsala till Rålambshovsparken i centralaStockholm samlade över 3 500 åkare.Text: Robert Zetterquist | Foto: Anders LundgrenDet blev en spännande duell i tätstridensom Uppsalaåkaren Sonny Pettersonkunde vinna med tiden 2,57,18.Tvåa kom Skånelas elitdamers fystränareMikael Mattsson som ledde länge mentvingades ge sig i slutskedet.I damklassen blev det repris från förraåret. Spångaåkaren Karoline PalmertzCerme gick över mållinjen på tiden 3,18,56.Vikingarännet räknas som världensstörsta långlopp för skridskoåkning. Påstartplatsen fanns åkare från nio länder.– Det är inget deltagarrekord, men detär helt klart en acceptabel deltagarsiffra.Det har varit goda tävlingsförhållandenoch det trots att vi i år har fått mycket snö,säger Vikingarännets generalsekreterareAnders Tysk.Vikingarännet arrangerades förstagången 1999 och sedan dess har tävlingenägt rum varje år bortsett från 2008 då denhelt ställdes in på grund av för dåliga väderleksförhållanden.De tre senaste årens segrare har varitJohan Håmås, Jönköping. I år fanns inteden tidigare segraren med, men det fannsgoda ersättare.Nyhet inför årets upplaga var spurtprisetfram till Sigtuna.Det vanns av Sonny Petterson, IF Thor,som belönades med en resa till Kiruna ochövernattning på klassiska Ishotellet i Jukkasjärvi.Det var en tätklunga med elva aktivaåkare som kämpade om spurtpriset. Nuvisade Sonny Petterson de bästa takternaoch det skulle visa sig att Petterson hadegod form.Men det satt hårt åt innan avgörandetkom. Mikael Mattson ledde länge. Vid fyra48 | Glimten | nr 1 | 2010

Vikingarännetolika sträckor var de tävlande tvingade attplocka bort skenorna och springa.– Jag hade inte en tillräcklig ledninginför sista biten med skridskorna. SonnyPetterson hann i kapp och det är bara attgratulera, säger Mikael Mattson som intevar allt för besviken efter passeringen vidmålgången.I damklassen blev det en väntad slutsegrare.Precis som föregående års tävlingkunde Karoline Palmertz Cerme, Spångavinna Vikingarännet.Det var jämnt fram till Sigtunakontrollensom Ewa Lagrange (endast 16 år)ledde. 3,18,56 stannade klockan på förKaroline Palmertz Cerme och det ska jämförasmed fjolårets tid som var 2,55,02.– Det var i slutdelen av loppet somförutsättningar var sämre och det gick allmänttrögare, säger årets segrare på damsidantill glimten.Vikingarännet är inte bara en tävling förelitåkare. Det är också ett stort eldprov förvanliga motionärer som inte bryr sig omtid eller slutplacering.– Nej, absolut inte. Det är själva njutningatt få glida fram på Mälaren som ärden stora grejen, säger Elsa Fransson, frånGustavsberg som genomförde sitt tredjeVikingarännet.Elsa och många fler stannar upp vidden första vätskekontrollen i Sigtuna. Härbjuds det på blåbärssoppa, nyponsoppa ellervatten. En chokladkaka också för demsom hinner stanna till. Några skridskoentusiasterhar egen matsäck med sig.Pelle Gunnarsson från Sundbyberg ären av dessa.– Jag behöver ta igen mig. Min hustruväntade på mig här och hade gjort köttbullssmörgåsoch det var inte helt fel. Detåterstår några timmar till att åka, sägerPelle Gunnarsson och sätter på sig skridskornaför ytterligare 50 kilometers färd.Folkfesten kändes som den aldrig villeta slut vid Sigtunahamnen. Ett 60-talfrivilliga funktionärer står redo att längsbanan leverera dricka. Det är tur att de harförkläde på sig för det spills dricka överallt.– Det gäller att hålla en viss teknik ochlåta den fyllda plastmuggen stå helt still,annars blir det lätt att plastmuggen välteroch då är det kört, säger Astrid Persson,som i sex år har jobbat i funktionärsstaben.2010 års Vikingarännet är därmed över.Och precis som tidigare engagerar tävlingenmånga och lär göra det nästa år igen.Glimten | nr 1 | 2010 | 49

De brinner för miljönEnergioptimering. Att hela tiden hitta nya lösningar som spararpå energi och därmed ger plus för miljön.Det är Sigtunahems driftgrupps kanske viktigaste uppgift.– Vi är tokiga nog för att brinna för det här, säger Bertil Wiik.Text: Håkan Söderberg | Foto: Ulf LodinRoger Hägglöf.Bertil Wiik, Niclas Johansson, GolamDastagir och Roger Hägglöf är ett sammansvetsatgäng som styr verksamhetenfrån ett kontrollrum på huvudkontoret påStationsgatan i Märsta. Här kan man hållakoll på de drygt 150 underhållscentralernasom finns i beståndet.När vi träffas har den värsta vintern påmånga decennier nått sin kulmen.– Inga system är ju egentligen byggdaför sådan här extrem kyla. Så på sätt ochvis kan man säga att vintern varit nyttig föross. I och med att allt går för högtryck såfår man ett test för hur mycket systementål och hur man kan hantera det, sägerBertil Wiik.Och att hantera det har man i stort settlyckats med även om det inneburit vissa besvärligheter.För det är inte inne på kontoretsom de tillbringar den mesta tiden. Detär ute i fält. Och att skotta sig fram till sina”arbetsplatser” har de hunnit tröttna på.– Nu kliver man bara på så långt uppman är kluven, säger Bertil Wiik med ettleende.Golam Dastagir.”Sigtunahem får ett hedersomnämnandeför sittansvarsfulla miljöarbete medhelhetssyn. Sigtunahem hartagit sig an miljöfrågan på ettsystematiskt och långsiktigtsätt, ett exempel på det ärmålet att företagets alla fordonskall vara miljöbilar år 2017.”Juryns motivering till att ge Heders -omnämnande för Sabos miljöpris 2009till Sigtunahem.Bertil Wiik.Det där med humor är nog en av förklaringarnagoda stämningen i gruppen.– Vi kommer bra överens, det gör vi. Jagtror också att det är en förutsättning för attdet här jobbet ska funka. Vi är alla beredaatt jobba hårt för att det ska rulla på. Dethänder att vi rycker in kvällar och helgerockså, säger han.Ändå är Roger Hägglöf den ende av detre som bor i kommunen, i Tingvalla närmarebestämt.– Men vi betraktar alla som bor i Sigtunahemsom ”våra” hyresgäster. säger BertilWiik och de andra ler instämmande.Bertil kom till Sigtunahem för elva årsedan, Roger har jobbat här i åtta år ochNiclas är med sina tre år junioren i sammanhanget.– Men jag trivs, det är ett härligt gäng,säger Niclas.Att söka möjligheter att spara energifinns i varje moment som gänget tar sig an.Niclas Johansson.– Det vi slipper köpa in sparar vi, konstaterarRoger Hägglöf lätt filosofiskt.Så fort det finns möjlighet försöker manockså kompetensutveckla sig genom attåka på olika seminarier och andra typer avutbildningar.– Det gäller verkligen att hänga med.Hur solen kan utnyttjas är högaktuellt, härpå Sigtunahem har vi ju ett eget vindkraftverksom fungerar väl. Det är spännandemed allt detta, säger Bertil Wiik.– Vi lär oss hela tiden nytt. Vi har haftRondellhusen i Steningehöjden där energioch miljö legat i fokus.– Där har vi fått nya kunskaper ochmånga kommer hit på studiebesök för attlära av oss.Driftgruppen har arbetat mycket mednybyggnation den senaste tiden.– Våra synpunkter räknas, vi blir lyssnadepå idag på ett sätt som det kanske var lite sioch så med tidigare, konstaterar Bertil.Sigtunahems miljöarbete har ju ocksåbelönats på olika sätt de senaste åren. 2007fick man Sabos miljöpris. 2009 fick man etthedersomnämnande i samma tävling.– Vi ligger långt fram i miljöarbetet. Sådantgör att man blir stolt och känner sigdelaktig i det arbetet, säger Bertil Wiik.Rondellhusen”Rondellhusen” är ett av Sigtunahemsfyra nyproduktionsprojekt somstartades under 2007 och stod färdigtvintern 2008/2009. För arkitektur stodSmåstaden Arkitekter och uppförandetav Peab. Hela den nya stadsdelen skallinrymma 900 bostäder varav 150 kommeratt vara hyresbostäder. Till dettakommer ett nytt centrum samt skolaoch omsorg att byggas.50 | Glimten | nr 1 | 2010

Glimten | nr 1 | 2010 | 51

OmbyggnationSigtunahems byggchef Jenny Berglund hålleri trådarna.Nu står Tingvallavägen i Tingvalla på tur för renovering och ombyggnation.Tingvalla står på turDet är bråda dagar för JennyBerglund, byggchef påSigtunahem. Som vi tidigareberättat står Sigtunahemi begrepp att bygga omdrygt 60 procent av beståndetsom är uppfört underrekord åren, det vill sägafrämst 1960- och 1970-tal.Text: Marina Ekdal | Foto: Lars ClasonSista etappen är just påbörjad i Brännbo.För Tingvallavägen är en tid- och handlingsplanfastställd som tar avstamp i devisningslägenheter som planeras färdigbyggdai början av sommaren. Och i Norrbackakommer alla hyresgäster att få svarapå en enkät i samband med årets Nöjd BoendeIndex-undersökning som tar fasta påutveckling inte bara i fastigheterna, utanhela stadsdelen.Den första april startar den tredje ochsista etappen av ombyggnationen på Ormbergsvägeni Brännbo.Det är totalt 56 lägenheter som berörsoch först ut är Ormbergsvägen 28. Tillhösten väntar Ormbergsvägen 30, närmarejul hus 32 och till våren 2011, Ormbergsvägen34.– Det är Byggconstruct från Uppsala,samma entreprenör som byggde förstaetappen i Brännbo som vann upphandlingen.Och påbörjar renoveringen undervåren, säger Jenny Berglund.Parallellt pågår planeringen för renoveringav lägenheterna på Tingvallavägen.Tid- och handlingsplan ger vid handen atttre visningslägenheter kommer färdigställasi trapphus 22A dit vi innan midsommarkommer bjuda in till öppet hus. Det blirtre alternativ – mini, midi och maxi – naturligtvisförenat med olika hyrespåslag.Där minialternativet innebär ombyggnadav bara det allra nödvändigaste. Och maxiett mer påkostat alternativ – i principhelrenovering. Midi blir därmed ett mellanalternativ.Till visningen är kopplat enenkätundersökning där du kan ge dinasynpunkter på det som åtgärdats i de olikaförslagen.– Jag hoppas verkligen att alla boende påTingvallavägen tar sig tid att besöka våravisningslägenheter och ge sina synpunkter.Det är först efter visningen vi definitivt beslutarom hur de olika alternativen ska utformas.Synpunkterna väger väldigt tungt,menar Jenny Berglund.Byggstart i Tingvalla beräknas till ganskasnart efter semestern. Och enligt JennyBerglund kommer 45 lägenheter beröras inummerordning med start i trapphus 4a.– Tidplanen kan komma att ruckas någotom det visar sig uppstå vattenskadorpå andra adresser i området. Men grovtplanerat är byggstart 45 lägenheter medbörjan på Tingvallavägen 4.Till det tillfället ska då varje hyresgästha gjort sitt val enligt mini, midi och maxialternativen.Ytterligare information kommerges samtliga hyresgäster på Tingvallavägeni samband med Bomöten. Direktberörda hyresgäster kommer kallas tilltrapphusmöten. Och precis som tidigarekommer Sigtunahems projektkoordinatorVance Beclijevski kontakta alla för personligrådgivning.I Norrbacka pågår ett större utredningsarbeteför att kartlägga hela stadsdelen urflera aspekter som trygghet, säkerhet, service,attraktion. Det vill säga även kringboendei villa och bostadsrätt. Den åttondeapril i samband med utdelning av NöjdBoende Index-undersökningen kommeralla som bor i upptagningsområdet dessutomerhålla en enkät om utvecklingen istadsdelen. Synpunkterna kommer sedanligga till grund för en utställning till hösten.Ytterligare information kommer attges på Bomöten.– Syftet är att ta ett helhetsgrepp och fåunderlag för både stora och små frågor.Utöver området, är det naturligtvis ocksåviktigt att få synpunkter på standard ochkomfort i lägenheterna. En del av enkätundersökningenberör även detta perspektiv.52 | Glimten | nr 1 | 2010

Fredag – veckans höjdareFör många av Rosersbergsungdomar har fredagkvällarblivit veckans höjdare. Sedantvå år tillbaka finns Rosersbergsfritidsgård som drivsav Rosersbergs IK och samlaröver 60 ungdomar varjefredagskväll.Text och foto: Robert Zetterquist– Det har verkligen slagit igenom och ärockså ett kvitto på att det är rätt sak attsatsa på, säger Kicki Lagerquist som är ledamoti Rosersbergs IK och initiativtagaretill att driva fritidsgårdenAllting började våren 2008 då frågan omen ungdomsgård diskuterades i klubbstyrelsen.Det fanns ingenting att göra förungdomar, ansåg många.Rosersbergs IK såg över möjligheternaatt kunna driva i gång projektet. Klubbenhar en egen lokal mellan Råbergsskolanoch Råbergshallen.Frågan togs upp i Sigtuna kommunskultur- och fritidsnämnd. Det var positivaröster från kommunledningen. Ett ekonomisktstartpaket gavs till Rosersbergs IK.Klubben efterlyste direkt ungdomsledareoch fick ett mycket positivt gensvar.– Det var direkt en handfull intresseradeledare som hörde av sig, berättar KickiLagerquist.En av dessa är 19-åriga Carina Olsson,som då spelade handboll i Rosersbergs IK.Två år senare jobbar Carina kvar och är enmycket uppskattad ledare.– Jag tyckte det lät roligt att få varamed och hjälpa till, därför anmälde jag mittintresse, säger Carina Olsson. Det är fortfarandelika roligt och det är ytterst sällan jagkommer hit och är nedstämd. Det finns såmånga härliga ungdomar här och framförallt mycket att prata om med dem.Vi är på plats i Rosersbergs fritidsgården vanlig fredagskväll.Ledaren Robin Eriksson håller precis påatt göra lagindelning för att ungdomarnaska kunna spela fotbollsturnering.– Vi använder oss av Råbergshallen ochspelar bollsporter som fotboll, handbolloch innebandy. Det är blandat, både tjejeroch killar som vill vara med. I dag ska vispela fotboll, säger Robin Eriksson somKajsa Eriksson, Alexandra Schäerlund och Julia Huusko-Smeds spelar biljard på Rosersbergsfritidsgård.gör sin första säsong som ungdomsledare.I klubbstugan välkomnas man med ettstort samlingsrum. Teveapparaten står på. Iköksdelen står Carina Olsson och plockarfram kvällens försäljningssortiment. Chips,läsk och godis är populärt.Wilhelm Söderberg undrar om han fårköpa ett gårdskort.– Visst går det bra. Det kostar 50 kr fören termin, säger Carina och skriver ettgårdskort till Wilhelm.Fritidsgården i Rosersberg är öppenmellan klockan 18 och 23. För de allrayngsta är det hemgång klockan 21. EnligtCarina Olsson är det aldrig några problematt få ungdomarna att gå hem.– Det har bra koll själva på klockan. Någongång kanske det har hänt att någon ärkvar lite längre, men då finns det alltid enförklaring som exempelvis att de väntar påskjuts, säger Carina Olsson.Fritidsgården är som ett andra hem förmånga. Vid ett av borden har Moa ochNatalie tagit fram en kortlek.– Vi vet inte vad vi ska spela, det kanskebli plump om någon till kommer, sägerNatalie.Längre in i Rosersbergs IK:s klubbstugafinns några mysrum. Några sitter och lyssnarpå musik. Några killar har ockuperatett annat rum för att spela bordtennis.I korridoren står ett biljardbord. Härspelar Kajsa Eriksson, Alexandra Schäerlundoch Julia Huusko-Smeds. Det är intealldeles enkelt att få ned bollarna, det krävsen del träning.– Men det är roligt. Vem som vinnerspelar mindre roll, säger Kajsa Erikson ochkoncentrerar sig för att få ned en av bollarnai hålet.Att driva fritidsgård kostar pengar. FörRosersbergs IK handlar det inte om attdriva ungdomsgård till ett vinstresultat.Kicki Lagerquist berättar:– Vi har fått ett ekonomiskt stöd frånSigtuna kommun på 50 000 kronor per år.Det ska räcka till löner, driftkostnader ochmaterial. Det som är viktigaste är att visom idrottsklubb kan aktivera ungdomar.Vi ska komma ihåg att det kommer ungdomarsom inte bara idrottar och det ärväldigt roligt. Det är viktigt med samlingsplatseroch alla oavsett ålder ska känna sigvälkomna till oss, säger Kicki Lagerquist.Glimten | nr 1 | 2010 | 53

Våra kvarter | SigtunahemVåra områdeschefer om:Tillgänglighet, trygghet och nöjda hyresgäster.5frågorSigtunahem satsarsärskilt på tillgängligheteni år år och haravsatt pengar i budget.Hur bedömer dutillgängligheten inomditt område? Kommernågra särskilda åtgärdervidtas?Centrala märstaGöran SkånbergCentrala Märsta ingår i ett projekt tillsammansmed kommunen där områden i de centrala delarnaav Märsta kartlagts beträffande tillgängänglighet.Vissa saker, till exempel trottoaren framförStationsgatan 3 och rampen till restaurangernaStationsgatan 5, har förbättrat tillgängligheten.Men det finns mer att göra, särskilt mindre åtgärdermed stor verkan. Tips emottages gärna.sigtunaHelen BodinDet handlar om att se på sitt område på ett nyttsätt, och det har vi ännu inte kunnat göra pågrund av all snö. Generellt så kan vi börja med attse till att all växtlighet klipps hårdare så att deninte hänger över någonstans.Hur bedömer du trygghetenoch säkerheteninom ditt område?Kommer några särskildaåtgärder vidtas inomdet området?I kundundersökningen fick dessa frågor dåligabetyg . Vi jobbar nu med förbättring av belysningar,bättre brytskydd på dörrar och kontroll avskymmande buskage med mera Vi tror att det skage resultat.Vi har hittills haft det ganska lugnt i våra områden,men det finns såklart undantag. Det handlarmycket om den sociala kontrollen. Sigtuna är litetoch vi kan ofta mota Olle i grind. Vi har ocksåSecuritas som ronderar våra områden nattetid.Det är dags för en nyNöjd Boende Indexundersökningi april.Vad är de viktigasteåtgärderna ni vidtagitmed anledning av förraårets mätning?En viktig sak är vårt nya infoblad som vi kallarOmrådesinformation där allt handlar om vad somgörs och planeras i Centrala Märsta. Vi har också enlista med åtgärder som vi tillsammans med lokalahyresgästföreningarna arbetat fram, där vi valt utpunkter som vi snabbt skall åtgärda. Tyvärr måstevi invänta våren på de flesta av dessa punkter.Vi har särkskilt uppmärksammat städningen i trapporoch tvättstugor då det var mycket missnöjekring dem. Vad gäller tvättstugorna så har vi extrakontroll på tömning av sopsäckar och städutrustningpå de hårdast belastade stugorna.Vad är den vanligastefrågan du/ni får frånera hyresgäster? Vilketär det vanligaste klagomålet?Och vad brukarni få beröm för?Denna vinter har dominerats av värmefrågor.Beröm får vi för snabb serviceDen vanligaste felanmälan är oftast en liten sak.Något handtag som gått sönder eller en kran somdroppar. Saker som är enkla att laga. Vi får berömför småsakerna. Det lilla extra som vi gör.Vad konkret tycker duatt ni inom din områdesförvaltninghar blivitbättre på sedan förranöjd kundmätningen?Vi har tagit fram ett arbetssätt där vi tar mycketstörre hänsyn till hyresgästernas synpunkter, sålägg gärna in kommentarer om önskade förbättringari nästa kundundersökning.Vi har haft en del omflyttning under året somställt till det lite för oss. Dock ser vi en ljusningoch vi kommer absolut att kunna bli bättre i vårtarbete till hösten 2010.54 | Glimten | nr 1 | 2010

Våra kvarter | Sigtunahemnorrbackahenrik lindwallvalstaharry savolainentingvallakenneth hedlundPå Norrbacka/Odensalavägen harvi under året påbörjat att byta ut”infartsskydd(betongklumpar) mot granitstenspollare.Under 2010 planeras attfortsätta med detta arbete. Tillgänglighetentill några tvättstugor på Norrbacka har förbättratsgenom upphöjning av asfaltsytor.Detta arbete kommer att fortsätta.Vi kommer att fortsätta att beskära buskagesom tidigare tagits ner för att ej skymmavissa gångstråk och utfarter från bilparkeringar.Vi har byggt tvättstuga på Sleipnergatan68, där vi bland annat underlättat för hurman ska ta sig in och ut. Nu är vi på gång påSleipnergatan 48 och planer finns också påatt slå ihop två tvättstugor på Frejgatan ochdärmed öka tillgängöligheten.Vi har också förbättrat tillgängligheten tillområdeskontoret med en besöksparkering.Vi har åtgärdat en hel del när det gäller denyttre miljöbelysningen och tittar också påkällarbelysningen. På Buregatan bygger vibarnvagnsförråd för att öka säkerheten närdet gäller stöldrisk men framförallt brandrisken.Det är åtgärder som ökar tryggheten.Vi har bara 60–talshus med specifika förutsättningarför tillgängligheten. De utvändigaytorna vid trapphusentréerna kanförbättras, det vill säga höjdskillnader frånasfalten till porten. Det vi kan åtgärda redani sommar är att hålla häckar/buskage på ennivå där seendet från en rullstol markantkan förbättras. Vidare har vi funderingar påatt förändra entréportarna till miljöhusen.Säkerheten är relativt god, men ska blimycket bättre. Sedan 1,5 år tillbaka har vi ettprojekt där vi ser över, lagar och justerar allafunktioner i våra källare ochi har som mål atthinna klart i år. Vi förstärker alla ytterdörrar tillkällare. Entréportarna ronderar vi och kollaratt de stänger ordentligt en gång i månaden.Vi försöker förbättra tydligheten i återrapporteringvid varje ärende. T ex vid en felanmälan,vem som kommer och när. Undersökningenvisade att tillsynen av tvättstugorbehövde förbättras, att källarnedgångarnapå Västra Bangatan skulle rengöras oftareoch även detta har vi försökt att förbättra.I och med undersökningen får vi ett underlagför vad vi ska titta på. Det här medbelysningen hör ju till det.Bemötandet av våra hyresgäster. Därbemödar vi oss verkligen om att bli mycketbättre. Vi hänvisar inte kund vidare längreutan tar fram fakta och återkommer förtydliga besked. Vår utemiljö har förbättrats,det vill säga att vi är mer noggranna medatt det ska se välvårdat ut utomhus.Det vanligaste ärendet under vintertid ärklagomål på värmen. Men vi har fått mångasamtal om att man är nöjd med snöröjningen,vilket är positivt. Däremot får vi in en heldel klagomål på infartsgatorna till området,där ansvarar kommunen för snöröjningenmen det känner inte hyresgästerna till.På senare tid har frågorna handlar om värmenmed tanke på den långa köldperioden.Och sedan lite andra småsaker.När ska ni börja med ombyggnationen? Detverkar som vi inte har varit riktigt tydliga däri informationen. De vanligaste klagomålengäller lägenheternas ventilation framföralltpå Tingvallavägen 4–36 och Tvärvägen.Mest beröm får vi för vårt bemötande samtför tydliga besked när kunderna frågar.Ronderingar av allmänna ytor som trapphus,källare, tvättstugor med mera har vi förbättrat.Dessutom har vi i stärkt upp samarbetetinternt och hittat sätt att täcka upp förvarandra vid bland annat arbetstoppar.Vi har en hel del nyproduktion i Valsta, därhar vi blivit mycket bättre på att samarbetamed byggarna om vilka som bär ansvar fört ex garantiåtgärder och att informera hyresgästerna.I övrigt tycker jag att vi fokuserat pådet som kommit fram i kundenkäten.Helt klart bemötandet av kunden.Glimten | nr 1 | 2010 | 55

KrönikaCarina Hult,Elin Östfalk-Karlssonoch ThereseVindahli Nattvandrarnaslokalpå Tingvallavägen.Barnen i våra hjärtanJag brukar ofta fundera på vilken skillnadenär när det gäller barn kontravuxna? Självklart är det ålder, längdoch en massa andra saker. Men självabemötandet av hur vi i bland möterbarn kan jag stundtals bli tokig på!!!Självklart kan det vara tvärtom också, hurbarn är mot oss vuxna. För min del handlardet om att se barnet som en egen individ,och inte döma barnet efter dess ålder.Den egentliga skillnaden mellan barnoch vuxna är att vuxna har levt längre tidhär på jorden än barnen. Och därmed skabesitta större antal ”klokgener” än barn.Jag träffar mängder med barn och ungdomarsom är kloka och fyllda av idéer ochskaparkraft.Vi har väl alla i tidernas begynnelse föttsfram av en mamma och varit både bebis,barn, tonåring med allt vad det innebär.Mängder av saker händer under tidensgång i en människas liv. Jobbiga, tuffa, svåra,roliga, sorgliga …, men vi får inte glömmabort att plocka fram barnet i oss ibland.Det finns där, ibland väl gömt i hjärtat,men mår gott av komma fram ibland.Jag önskar att vi alla ska komma ihågvad som är viktigt i livet. Jag och mångamed mig tror att det att ta hand om sinanära och kära, i slutänden är det enda sombetyder något.Vi säger ofta att barnen är vår framtid,det vi inte får glömma är att barnen är vårtNU. Vi lever alltför ofta i framtiden medatt planera vad vi ska göra, i stället för attleva i nuet, egentligen är nuet det endasom vi vet något om.I vår kommun har vi en förening somheter NiS, nattvandrarna i Sigtuna kommun.Vi finns ute kvälls- och nattetid för attfinnas till hands för våra ungdomar. Vi serbarn i åldern tolv år och uppåt som är utesent på natten. Dessa barn dricker sig redlöstberusade i låg ålder, framförallt hållerde till vid våra bad vår- och sommartid.Unga flickor dricker importerad vodka,killar dricker i stor utsträckning öl. Det ärlätt att få tag i, bara att ringa ett nummerså sker försäljning vid bestämd plats frånbakluckan i en bil.NiS har startat Sambandet. En knutpunktför alla verksamma instanser somfinns till hjälp för barn och unga i vårtsamhälle. Sambandet har kunskaper omvart du som förälder kan vända dig om duär orolig för ditt barn. Du som barn kansjälv vända dig direkt till Sambandet omdu behöver hjälp och råd i livet.Vi finns på Facebook och vi har en telefonsom du kan nå oss på. På Tingvallavägeni Märsta har vi en lokal som är mysigtinredd med soffor och kuddar. Allt för attdu som är barn eller ungdom ska trivas omdu vill komma och prata med oss.Vår intention är att i framtiden kunnautöka verksamheten så den ska finnas påheltid, vi ser att behovet finns. Vi har hjälptbarn som blivit misshandlade, sexuellt utnyttjade,kränkta så att de kommer till rättinstans i Sigtuna kommun. Eller till Stödcentrumför unga brottsoffer som ligger iSollentuna.Det är inte alltid lätt att veta vart manska vända sig om man råkar illa ut.Jag avslutar denna krönika med två uppmaningar:Nummer ett, vi behöver bli flermedlemmar i NiS. Tillsammans med osskan du göra skillnad. www.nis-sigtuna.seNummer två: Vi ska inte underskattabarn och deras otroliga kapacitet, vågar vimöta våra barn i ögonhöjd och verkligenlyssna på riktigt vad de har att säga ser vitill att barnen inte bara är vår framtid utanockså vårt NU.Sambandets hjälptelefon:076-08 32 963E-post: sambandet@live.seCarina HultCarina Hult är hälsocoach i Sigtuna. Honär 41 år gammal, mamma till två tonårspojkaroch gift sedan 17 år.Hon sitter också med i styrelsen förRädda barnens lokalförening och ärengagerad i NiS, nattvandrarna i Sigtunakommun.56 | Glimten | nr 1 | 2010

Valstadagenbehöver digLördag 5 juni anordnas Valstadagenoch arbetet är redan ifull gång. Årets Valstadag kommeratt hålla på mellan klockan12 och 20.Vi börjar i vanlig ordning meduppträdanden, information ochförsäljning (klockan 12–18.) ochmellan klockan 18 och 20 blirdet allsång.Platsen för Valstadagen ärnaturligtvis Vattentornsparkeni Valsta.Vi efterlyser nu fler ”provapå”-aktiviteter.Vi vill att alla som ska ha försäljningav mat ska kunna erbjudaen eller flera ”smakportioner”,det vill säga små bitar eller portionerför en kostnad av högst5–10 kr.Tanken är att den som så vill skakunna vandra runt bland ståndenoch köpa en smakbit häroch en smakbit där i det utbudsom finns.Vi vill också ha fler ”prova på”-aktiviteter såsom till exempelschack, fotboll, basket, spinningmed mera.Den som vill delta på åretsValsta dag ska skicka in anmälningstalongenså att vi har densenast 15 april.Posta den till Sigtunahem, Box509, 195 25 Märsta eller maila tilllola.svensson@sigtunahem.se.Har ni frågor eller funderingarär det bara att ringa till LolaSvensson telefon: 08-591 796 52eller 070-420 10 61.Ja, vi vill delta i valstadagen!Namn: _ _____________________________________________________________Adress: _ ____________________________________________________________Telefon:_ ____________________________________________________________Mobiltelefon:_ ________________________________________________________E-post: ______________________________________________________________Det här vill vi bidra med under Valstadagen: _ ___________________________________________________________________________________________________Glimten | nr 1 | 2010 | 57

EvenemangskalenderVISNING AV GUNNAREKELÖF-RUMMETSigtunastiftelsen arrangerar visning av rummeten gång i månaden.Tid och plats: klockan 13–15. Första söndageni varje månad. Manfred Björkquists allé4, Sigtuna.lars clasonÖPPET HUS HJÄRT-OCH LUNGSJUKAHjärt- och lungsjukas förening i Sigtuna hållerÖppet Hus.Tid och Plats: 16.30–17. Första helgfriatis dagen i varje månad. (OBS! Ej juli ochaugusti)ALLA TIDERS DANSFrån medeltidens långdans till 1800-taletspolonäs.Vad dansade Gustaf Vasa och Ludvig denXIV?Thomas Andersen och Denise Engman,historiska dansare, tar oss genom danshistorienspiruetter och krumsprång.Tid och Plats: Den 18 april, 15.30–16.30, Stockholmsvägen22 i Märsta.SIGTUNA KULTURFÖRENING2 aprilMusikcafé med Svante Höge.Tid och Plats: Klockan 19.00, SockenstuganSigtuna.Fri entré, Kaffe med bröd 30 kronor.21 april“Kulla Gulla stretar vidare”, författarkvällmed Cecilia HagenTid och plats: Klockan 19, Märsta bibliotek.Kaffe med bröd 20 kronor.Sigtunastiftelsen visar Gunnar Ekelöf-rummet första söndagen i varje månad.8majKONST NU 2010Jury- och publikbedömd konstutställ -ning.Tid och plats: Klockan 13–16.Vernissage Museets utställningshall iSigtuna.22 majVårfest med utställare och medlemmar.Tid och plats: Klockan 18 Stenrummet.28 maj–12 juniUtställning med niorna i Sigtuna grundskolorpå Märsta Bibliotek.Tyst replokal för unga musikerNu kan du spela utan att det hörs! I Ungdomenshus i Forum (UFO) har kommunenbyggt upp en så kallad tyst replokal. Allainstrument hörs med andra ord endast ihörlurar.Kostnaden är 100 kronor per personplus gårdskort och termin för en gång iveckan 1, 5 timme. Lokalen kan nyttjasav de som behöver ha någonstans attrepa med sitt band eller bara vill öva mednågra lösa konstellationer.Mer information om replokalen finns påhemsidan: www.ungisigtuna.seKälla: www.sigtuna.seStörsta befolkningsökningen på 40 årSigtuna kommun hade förraåret den största befolkningstillväxtensedan 1971.Det visar SCB:s befolkningsstatistik för2009. Med en befolkningsökning på 2,21procent är tillväxten dubbelt så stor somlänsgenomsnittets.–Ingen annan enskild sak är en så viktigframgångsfaktor som en växande befolkningsäger kommunalrådet Anders Johansson(S) i en kommentar.– Med fler invånare får vi fler skattebetalareoch ökade statsbidrag. Vi blir flersom delar på våra kostnader och resurserför att fortsätta utveckla kommunen skapas.Den lokala handeln, tjänstesektornoch övriga näringslivet får en större lokalmarknad, det är bra för tillväxten och gerfler jobb i kommunen, Sammantaget ärde nya siffrorna ett bevis på att vi genomhårt arbete blivit en attraktiv kommun förbåde människor och företag, det är mycketglädjande!2009 fick Sigtuna kommun 847 nya invånareoch en total folkmängd på 39 219personer. Med en befolkningsökning på2,2 procent hamnar Sigtuna på en niondeplats i landet för kommuner med starkastbefolkningstillväxt.Den största bakomliggande faktorn tillbefolkningstillväxten är en fortsatt höginflyttning. Med en inflyttning på 3 233personer och en utflyttning på 2 671 hadeSigtuna kommun ett positivt flyttningsnettopå 562 personer.Sigtuna kommuns befolkningsstrukturmed en hög andel unga bidrar också tillbefolkningsökningen genom att det födsmånga barn i kommunen, vilket har gettett födelseöverskott på 286 personer under2009.58 | Glimten | nr 1 | 2010

Välkommen att vara medpå Sigtunahems dagkollo!Sigtunahem kommer även i år att tillsammans medABF och det lokala föreningslivet att anordna dagkollo.Alla barn hälsas välkomna och det kostar ingetatt vara med! Vi kommer också att bjuda på ett lättaremellanmål.Har ni frågor eller funderingar kontakta Lola Svensson08-591 796 52 eller Mats-Åke Gustafsson 070-420 10 27.Exakt program är i skrivande stund inte klart. Men vikommer att hålla öppet följande tider och på följandeplatser:Vecka Tid Plats26 10–16 Frejgården, Valsta27 10–16 Frejgården, Valsta28 10–16 Frejgården, Valsta29 10–16 Frejgården, Valsta31 10–16 Norrbacka Kulturverkstad32 10–16 Norrbacka KulturverkstadGlimten | nr 1 | 2010 | 59

Satsa på kulturen!Fred Blomberg och Lars Persson skriver i sitt upprop att kommunen måste satsa på kulturen.ISigtuna kommun finns det mångakulturpersonligheter. Författare,konstnärer, konsthantverkare, skådespelare,sångare, musiker, dansaresamt vetenskapspersoner befolkar kommunen.När vi söker framtidsmöjligheter förkommunen så är kultur viktigt.Vi har redan idag goda möjligheter attutöva kultur inom kommunen. Kulturumi Märsta är en utmärkt musikteateroch många kyrkor passar för konserter.Kulturstugan i Märsta och Kulturgårdeni Sigtuna är i full gång med olika aktiviteter.Forum i Märsta och bygdegårdarnai Odensala och Skepptuna är en stor tillgång.Sigtunastiftelsen i Sigtuna är en förlandet viktig kulturinstitution som allakommuninnevånare kan utnyttja.Nästan alla religioner finns företräddainom kommunen med kyrkor och moskéer.Museet i Sigtuna är en viktig institutionfrämst inom arkeologin för Sigtuna kommun,Sverige och Europa. Vi har också brabibliotek i kommunen. Sigtuna innerstaduppskattas som ett turistmål och är ettriksintresse ur historisk och arkeologisksynpunkt som bör bevaras intakt för kommandegenerationer.Vad kan vi göra bättre? Kulturskolanbör få nya och bättre lokaler samt även fåresurser för att kunna utbilda inom konstensoch konsthantverkets områden. Detfattas ett konstmuseum för permanentautställningar av våra Sigtunakonstnärer.Borgmästargården i Sigtuna som kommunenäger skulle kunna utnyttjas meraän idag. Låt oss få behålla Kulturgårdeni Sigtuna stad. Kommunen bör dock satsamera pengar på kultur innefattande ökatstöd till kulturföreningar, kulturarbetareoch konstnärer. Museet behöver ökat stödför sina undersökningar, publiceringsverksamhetoch utställningar. Några tjänstervid kommunen för historisk forskning ochhembygdshistorik behövs. Ett digitaliseratbildarkiv för kommunen bör skapas. Enutedansbana bör byggas till exempel vidVattentornsparken i Valsta.Sigtuna kommun med minnen från OlofSkötkonungs tid i Sigtuna stad, med lämningarfrån Folklandstingstaden (handelsplats)vid Lunda kyrka, med åtta medeltidskyrkor,fyra slott och med lämningar ochminnen från Långhundraleden (en medeltidavattenled från Åkersberga till Uppsala) iSkepptunaområdet samt Nordians gravhögi Norrsunda bör fokusera på kulturområdeti framtiden. Vi har i kommunen duktiga laginom idrottens område men på kulturområdetär vi bland de ledande kommunerna iSverige. De undersökningar som har gjortsav kommunen om befolkningens intressen(Seniorenkäten och Ortsanalyserna) visar påett stort intresse för kultur.Låt namnet Sigtuna även i framtidenförknippas med ett rikt kulturliv.Fred BlombergHällsbo, Sigtuna stadLars PerssonPilsbo, Sigtuna stadFolder om konsteni kommunenn Kultur och fritid har givit ut broschyren”Ett urval av konsten i Sigtuna kommun”.Foldern har arbetats fram på uppdrag avSigtuna kommuns konstråd och är skrivenav kultursekreterare Karin Andén. Hon harockså haft hjälp av konstnärerna Lill Sjöströmoch Larz Eldbåge.Då kommunen har ungefär 600 verk i sinägo och endast 17 finns med i broschyrenförstås att urvals processen ibland var svår.Fokus har varit på utomhusskulpturer.Några av konstverken som finns med i foldernär: Blå urna, Urskulptur och Rondo(se nedan) med flera. I varje nummer avGlimten har vi med ett nytt konstverk frånkonstfoldern. I slutet av foldern finns ocksåen karta så att man lätt kan ta sig runt tillde olika konstverken.Broschyren kostar 10 kronor och finnsatt köpa på biblioteken i Sigtuna kommun,Sigtuna turism samt Sigtuna museum. Dukan också beställa den genom kultursekreterareKarin Andén.Rondo i vitt och guldn ”Rondo” är en metallskulptur i vitt ochguld som kan associeras till olika saker. Medtanke på dess placering vid Midgårdsvallensentré och bollen i mitten kan tankarna gå tillen fotboll. Det kan också vara ett jordklotmed ringar som symboliserar flygplan, dåArlanda är en del av kommunen.Hans Kündig är född 1932 i Schweiz.Han kom till Sverige 1960 och sedan 1963är han bosatt i Sigtuna kommun.Han har bland annat varit art director påBernina och Lindt chokladfabrik. Han harvarit delägare i reklambyrån Studio 8 ABunder många år.Hans Kündig har varit verksam i mångaår i kommunen som konstnär och art directorbland annat som fotograf till den årligaalmanackan som Sigtuna kommun ger ut,och han är medlem i Sigtuna kommunskonstråd.60 | Glimten | nr 1 | 2010

SigtunahemsPensionärsklubb2010 är det mycket på gång i Pensionärsklubben.Sigtunahem och pensionärer som bor i Sigtunahemstartade en pensionärsklubb 2004.Här är det pensionärerna själva som står förde flesta aktiviteterna. De träffas regelbundetoch har kul.Exempel på klubbens aktiviteter är pensionärskollo,utflykter, modevisningar och uppträdanden.Preliminärt program 2010:26 april 16–18 allsångskväll södergatan 5024 maj 9–16 Bussutflykt Ulvakvarn Förhandsanmälan14 juni 13–15 sillunch södergatan 5031 augusti (OBS tisdag!) 13–16 se utvecklingen i din kommun förhandsanmälananders Johansson, kommunalråd,kicki Björklund, vd Sigtunahem27 september 16–18 steninges historia Giselher Naglitsch stationsgatan 625 oktober 16–18 Workshop stationsgatan 622 november 16–18 sång och musik Mattias Jansson stationsgatan 613 december 16–18 lussefirandeoch underhållning PRO-kören Sigtuna Stationsgatan 6Ändringar kan komma under året.Vid frågor kontakta: Margareta Bergman 08-592 551 48, Kerstin Sundman 08-592 509 12, Hjördis Ellenius 08-591 140 14,Berth Viksten 08-591 137 26, Ann-Britt Ludvigsson 0708-92 68 91, Dagny Lindström 08-591 160 22, Lola Svensson, projektledare Boende medomtanke, 08-591 796 52.Glimten | nr 1 | 2010 | 61

Spännande ung konstnärEmma Simu är en av SigtunaKulturförenings yngre medlemmar.En ung och spännandekvinna, som förutomsitt arbete som fritidsledarepå Sigtuna kommun också ären intressant konstnär.Hon är född 1972, infödd Märstabo ochyngst av fyra syskon.I gymnasiet gick Emma restauranglinjenoch därefter jobbade hon som kock en tid.– Även om det är bra att kunna laga mat,så kände jag att det var något annat jag villegöra. Inom mig fanns hela tiden lustenatt teckna, säger Emma, så egentligen bordejag ha gått estetisk linje på gymnasiet.Emma ville utveckla sin konstnärligatalang och sökte därför till en folkhögskolai Värnamo, där hon gick en ettårig konstutbildning.Emma Simu är en mångsidig konstnär somockså leder kurser på Ungdomens hus.Konstnärliga talanger finns i familjen.Pappans faster var duktig på att teckna.Det är också att teckna, som Emma tyckerbäst om. Hon är en hejare på porträtt ochhar tecknat och målat av sina syskonbarn.Vänner och bekanta beställer porträtt.Den senaste beställningen var i julas dåhon fick ett beställningsjobb till Södertörnshögskola, där hon målade upp flerastora musikikoner på en vägg .– Att teckna och måla porträtt har blivitlite av en inriktning för mig, säger Emma.Porträtt gör hon på många olika sätt.När hon gick på högstadiet försökte honmåla i olja, men nu föredrar hon att målai akryl.– Jag målar gärna porträtt på en graffitivägg,liksom i manga (japanska tecknadeserier) och andra serieformer.Hon har visat upp sin konst vid tre utställningar:I Värnamo, vid invigningen avKulturstugan och på Forum.– Jag älskar att teckna och måla, sägerEmma, då kommer alla känslorna fram,sedan är det kul att utmana sig själv.Emma har jobbat som fritidsledare ikommunen i nästan tre år.– Det är underbart att jobba med ungdomar,men också väldigt energikrävande. Defordrar hela ens uppmärksamhet.Hon delar sitt jobb mellan Paviljongen,där det finns inskrivna barn mellan 13 och21 år (LSS omsorgen) och på Ungdomenshus från mellanstadiet mellan 10 och 12år på eftermiddagarna och på kvällar medungdomar mellan 13 och 19 år.I sitt jobb kan Emma också praktiserasitt konstnärskap. Hon leder en kurs ikonst på Ungdomens hus. Det är hon somär ansvarig för graffitiväggen vid Forum,där det ska dokumenteras från målningarnaoch föra en dialog med dem som sysslarmed graffiti.2009 lärde hon sig även att måla graffitiordentligt. Det måleriet förbereder honsig noga inför. Först skissar hon en utmanandebild och sedan tar målandet över påväggen.– Vårens kurser är tyvärr inställda pågrund av ombyggnation, men till sommarenkommer jag att leda kurser igen i blyertsoch akryl samt graffiti. Då är intresseradevälkomna, säger Emma. Och så börjarvi som vanligt med kurser igen till hösten.Emma har även ett stort intresse för fotografering.Hon har gått en tolv veckor långkurs med systemkamera på Folkuniversitet.Helst fotograferar hon människor och natur.– Jag tycker väldigt mycket om att fotograferamina syskonbarn, säger Emma.Fotograferingskonsten har Emma ocksåi generna. I släkten finns en duktig fotografvid namn Sven Inge Simu, som säkertmånga känner genom hans underbara fotografierför Sigtuna kommun.– Han kan sin sak när det gäller att fotografera,gener som går vidare i släkten,säger Emma.Emma längtar efter att komma ut ochse världen. I sommar hoppas hon kunnabesöka Barcelona eller Berlin.– Titta på konst och helt enkelt njuta avatmosfären skulle vara underbart, sägerEmma.Karen Salmose62 | Glimten | nr 1 | 2010

Sigtuna kulturförening informerarprogram i kulturföreningen12 aprilMusikcafémed SvanteHöge, Sockenstugani Sigtunaklockan 19.Fri entré.Kaffe medbröd 30 kr.Arr. SigtunaKulturförening.21 aprilFörfattarkvällmed CeciliaHagen “KullaGulla stretarvidare”.Märsta Bibliotekklockan Författaren Cecilia Hagen kommer till19. Kaffe med Märsta bibliotek. Foto: Jan Düsingbröd 20 kronor.Fri entré.Arr. Sigtuna kulturförening, Märsta Bibliotek och ABF.8–22 majKONST NU 2010. Jury- och publikbedömd utställning i MuseetsUtställningshall i Sigtuna, Vernissage 8 maj klockan13–16.Anm.: Sigtunakultur@hotmail.com eller tel 591 128 40.Arr. Sigtuna Kulturförening, Kultur och Fritid och ABF.22 majVårfest med utställare och medlemmar,Stenrummet i Kulturgården kl 18.21 maj–4 juniUtställning med niorna i Sigtunas grundskolor på Märstabibliotek.Arr: Sigtuna Kulturförening, Märsta Bibliotek och ABF.5 juniValstadagen vid Vattentornet. Kulturföreningen deltarmed Konsthantverkare, författare och information13 juniSpelmansstämma på Droppsta. Ansvarig SolweigJansson.Intresserade kan ringa Solweig på telefon 0702-366 95 13.Arr. Sigtuna Kulturförening, Kultur och Fritid och ABF.29 augustiJazzkonsert i Mariakyrkan i Sigtuna(Aktörer ännu ej klara).Porträtt har blivit något av Emma Simus signum, gärna i graffititeknik,mangastil eller andra serieformer.Du kan läsa mer om Kulturföreningens program påwww.sigtunakulturforening.seGlimten | nr 1 | 2010 | 63

Katarina Torfason leder ”levande verkstad” i Teater-M, ca 1976.Minnet av en barnteaterLångvarig vänskap är värdefull.Birgitta Nodler, Mare´sLendeay och jag har käntvarandra sedan 70-talet, närvi var unga och entusiastiskaledare för kommunensbarn- och ungdomsteater”Teater-M”.Verksamheten försiggick i första hand påMärsta Teater (därav namnet Teater-M)sen Folkets Hus (numera Forum). Scenenvar underbar med belysning och loger, eninspelningsstudio för musik och en stor garderobav teaterkläder, som var viktigt i teaterarbetet.Men vi hade också verksamheteri Sigtuna, Rosersberg och uppe i Valsta.Det var en bred verksamhet med över200 barn i åldrarna 8–16 år i ett 15-talgrupper. Vi hade roliga namn på grupperna– Knasbollarna, Kravgruppen, Teaterråttorna,Scengångarna, De droppandekranarna.Det sistnämnda namnet kom till när viförsökte hitta namn på en grupp och ettav barnen såg att kranen droppade i pentryt.När jag kom in i bilden var teatern etableradav Håkan Svensson och Birgitta somhette Sjögren på den tiden. Det fanns ocksåen fritidsdel, där barnen kunde kommain och bara vara, prata med ledarna ochumgås tillsammans med andra barn.Men huvuddelen var teatergrupperna.En del av grupperna hade en teaterföreställningsom mål och en del som ville improviseraoch leka med roller och ha kul.Levande verkstad hade vi också, greppadegips och fingerfärg och tillverkade maskeroch scendekor.Jag läser i gamla tidningsklipp om föreställningenPeter och vargen, Trollen ochkungsrubinen, baserad på Tove Janssonsbok, Hunden – där vi hade en levandeschäfer på scenen –, Krav, en pjäs om mobbingmed flera pjäser.Att leda teatergrupper är ingen lättsak. Någon har en huvudroll, en annan enbiroll, en tredje ska agera bakdelen på enhäst. Alla förstår att det blir svårt att få enkrävande teaterföreställning i hamn utanatt någon tröttnar och inte ville vara med.Vi hade mycket diskussioner om hur viskulle kunna entusiasmera alla barnen ochvi gick många kurser i drama och teater föratt lösa denna knut.Det övergripande målet var barnens personligautveckling, där drama och rollspelvar kärnpunkten och där mottot var: ingenär först, ingen är sist, alla är med.Teater-M, kommunens barn- och ungdomsteater,skrotades över en natt av deborgerliga kommungubbarna trots högljuddaprotester från oss, både direkt och ipressen.Sossarna sa med säker röst att när vikommer till makten då ska barnteaternuppstå igen. Det är 40 år sen dess, menännu har inte löftet infriats.Men det kanske kommer en dag, envacker sådan när teaterscenen renoverats iForum och teaterverksamheten kommer igång igen. Då vill jag gärna vara med ochse barn och ungdomar framträda på teaterscenen.Katarina Torfason64 | Glimten | nr 1 | 2010

Sigtuna kulturförening informerarVar är läsplattans själ?Jag är en glad och optimistisk person,som gärna tar till mig nya elektroniskauppfinningar med gott mod, ävenom jag fortfarande famlar lite medvissa.Men nu har det seglat upp ett moln påmin himmel och det är läsplattan, som enligtvissa kommer att ersätta boken. Betyderdet att jag inte mera skall få öppna enny bok, känna på pärmen, studera omslagetoch lukta på den, ja, kanske till och medtitta på typsnittet som jag som gammalgrafiker tycker är så viktig? Bokens formoch utsmyckning är för mig ett konstverk isig och mellan bokpärmarna döljer sig fascinerandeoch underbara upplevelser, somger boken en själ. Sådana ting pryder jaggärna mitt hem med.Men var är läsplattans form och själ?Formen skall vi inte tala om. På miggör läsplattan ett kallt intryck, dessutomkan den vara farlig när den blir uppvärmdoch kanske sätter eld på sängen, när manhar släckt ljuset och fallit i sömn. Sådanaolyckor har till exempel inträffat med batteridrivnadatorer. Nåja, det kan ju ocksågå eld i böcker, men hur roligt är det att fåen läsplatta i present av familj och vänner,och var skall jag ställa den? Om nu läsplattantar över betyder det ju att jag intelängre kan förnya min boksamling.Läste häromdagen i tidningen attbokhandlarna redan har börjat vara mersparsamma med visning av pappersböckeri skyltfönstren. Betyder det att bokhandlarnaredan är på gång att byta pappersböckermot e-böcker och läsplattor? Detkan kanske vara förklaringen till att jag sågen container fylld med olika sorters böckerhuller om buller i ett varuhus, dessutomtill samma pris. Ville man bli av med böckerna?Respekten för den vanliga bokentycks redan vara på väg utför.Betyder det också att jag nu lika bra kanplocka ner alla mina böcker i en låda i källareneller skänka dem till Röda Korseteller någon annan hjälpinsamling? Menvem vill köpa dem om alla går över tillläsplatta?Redan för 20 år sedan dök det upp endiskussion om böckernas vara eller ickevara. På en skola, som jag då jobbade påfanns en datafreak, som informerade omallt det underbara med den nya tekniken.Inga dammiga böcker längre i bokhyllan,nä, i framtiden läser du böcker via dindator. Tro mig, den där framtidsvisionärenblev inte så populär, nästan ingen ville varautan böcker.Men idag är läsplattan här. Jag undrarom den är här på läsarnas villkor eller påteknikens.Men enligt de undersökningar somnyligen har gjort verkar läsplattan varkenvara på teknikens eller läsarens villkor. Visserligenkan en platta innehålla flera tusenböcker, dessutom kan läsaren ha musik tilloch samtidigt läsa. Det ger den ju en vissmagisk kraft, men här slutar fördelarna.Jämfört med boken är den trög att hantera.Det går betydligt snabbare att ta framen bok ur hyllan och bläddra lite än startaen läsplatta med alla sina tekniska finesser.Att byta sida i en läsplatta skall enligtundersökningen ta två irriterade sekunder.Boken ger dessutom bättre översikt och ärmindre ömtålig.Det går också lättare att stryka underoch anteckna i marginalen på en bok, vilketgör det möjligt för läsaren att föra framtankar och funderingar på bokens innehåll.Det ger boken en själ, som än så länge inteläsplattan har.Jag älskar böcker och har samlat på demsedan jag var barn, fastän en del försvannnär jag flyttade med familjen till Sverige.Då såldes det mesta och bara en bråkdel avvåra böcker följde med till det nya landet.Jag började om igen med boksamlandetoch så småningom gick jag med i Folketi Bilds bokklubb. Varje månad dök en nyintressant bok upp och till slut blev det såmånga att det fordrades en bokhylla. Detvar tidigt femtiotal och stringhyllan varhögsta mode. Den blev en mycket rationelloch praktisk sak, som gjorde det möjligtatt bygga på, efterhand som mina böckerväxte till i antal.Numera ligger stringhyllorna nerpackadei mitt källarförråd och Ikeas Billy hartagit över alla böckerna. Nu när stringhylloråter är på modet, borde jag kanske taupp dem igen.Jag dammar av mina böcker en gång omåret och tar god tid på mig. Ofta fastnarjag för någon bok, bläddrar och läser, försökaminnas året jag köpte den och iblandlägger jag den åt sidan. Ibland kan den varavärd att läsa om.Vi människor utvecklas ju hela tiden.Den behållning man fick av boken just närden anskaffades kan vara en helt annan litelängre fram i livet. Kommer läsplattan medsina e-böcker att ge samma omedelbarhetnär jag dammar dem?Hur skall det gå för författarna, sominte utan en viss stolthet visar upp sinaverk inbundna i vackra band. Är det intelite av pricken över i? Jag har svårt att troatt en läsplatta kan ge en liknande ahaupplevelse.Att få författarens hälsning och signaturi en nyinköpt bok är underbart och sådanaböcker med inskriptioner är värda att samlapå. Hur signerar man en läsplatta?Alla ni som troget besöker våra författaraftnari Sigtuna Kulturförening har numöjlighet att börja samla på böcker medförfattarsignaturer.Tekniken kan vi nästan aldrig motabort, så läsplattan har nog kommit för attstanna, så vi får lära oss att leva med den,men ta för den sakens skull inte bort pappersboken!Vi är många som älskar den.Kom ihåg – en bokälskare går aldrig tillsängs ensam.Karen SalmoseGlimten | nr 1 | 2010 | 65

Vem minns dessaglömda platser?För dagens Märstabor och Sigtunabor är devanligaste namnen på olika bostadsområdenSätuna, Valsta, Ekilla, Tingvalla, Brännbo,Pilsbo, Tvillingbackarna och några till.Men när förra seklet var ungt talade de sombodde här också om andra platser med heltandra namn. De allra flesta är glömda ochokända i dag.Men kanske finns det någon bland Glimtensäldre läsare som kan ge oss en vink om vardessa platser låg och vad de betydde förgenerationerna före oss.Här är exempel på några gamla så kalladenaturnamn och bebyggelsenamn. Samtligaär hämtade från Språk- och folkminnesarkiveti Uppsala.Text och foto: Åke EkdahlvalstaÄlgberget, troligen högsta punkten därvattentornet står.Tolvmansbacken var en skogsholme sombeskrivs som gammal tingsplats, okänt var.Kyrkstigen var en stig från Valsta tillHusby kyrka och är bortbyggd i dag.Kantarellberget, bortglömt i dag, menack så roligt att veta var det låg.Bergmans hörn var en vägkrök, menvar?Kungsknuten är den stenterrass somfortfarande ses strax väster om Valstabackendär kung Gustaf V höll tal till trupperpå militärövning.märstaTorget är vägskälet där vägarna till Odensalaoch Stockholm möttes och där Forumligger i dag.Pinbacken är den branta backen bakomEtt av torpen vid Fjällen som låg där Uppfinnervägen går fram idag över industriområdet iMärsta.Ishallen och som fått en modern efterföljaresöderut från Valstarondellen. Traditionensäger att det var ”en pina för hästaroch oxar att dra lasten uppför backen”.Pannkaksvreten låg där vi i dag har P-plats för pendlare och större lastbilar österom järnvägsövergången. Men vad gav skältill det namnet?Luffarbacken kallades en skogsholme iMärsta, men obekant var den låg.Barnängen var en våtmark som numerär lekplats mellan villorna vid Skogsvägenoch Barrvägen.Tomtebo hette ett torp mellan Rönnvägenoch Lindvägen och som också kalladesNorr-Kvallsta, Solhem eller Bonn-Kvallsta.Maden eller Maren var marker vid Märstaånnära Broby som varje vår svämmadeöver.Lövängen vid Måby var troligen ett dragontorp.Åvallen var Märstas första idrottsplats påängarna strax söder om Beckers nära dåvarandeMärstaån.Aspbacken låg intill koloniområdet Lupinen.Ännu idag står praktfulla stora asparhär. Möjligen var det samma backe somockså kallades Liljekonvaljebacken.Kvarnbacken är ett vanligt namn där enstörre kvarn fanns, som i Kolsta, Sätuna,Måby och vid Klockarbacken i Sigtuna.Gåsategen eller Gåsgatan eller Smal-66 | Glimten | nr 1 | 2010

Strövtåg i Sigtunamed Åke Ekdahlängen var en mycket smal ägolott underArenberga by från Kvarnbacken till Brobygård.Sätuna fornborg är helt okänt idag. Kanskeavses berget vid Bergstigen eller vidSkolgatan.Snöromslätt låg i Arenberga, men varoch vad betyder namnet?Paradiset låg i Sätuna, en bostadsbyggnadsom också kallades Lillebo. Men hurär adressen idag?Lyckebo låg i Sätuna, men var?Majdalen låg också i Sätuna, inte hellerdetta vackra namn kan vi lokaliseranärmare.Herrskaps-Kvallsta eller Söder-Kvallstalåg strax söder om Hasselvägen. Möjligenfinns jordkällaren kvar på en privat tomt.Henryberg var ett av de många torpenunder Arenberga.Fjällen tillhörde Arenberga gårdar, menvar utmarker med torp på nuvarande industriområdetpå krönet där den nya Uppfinnarvägengår idag.Dynamiten låg i Sätuna och var antagligenden så kallade Björkvillan i hörnet avStockholmsvägen/Odenvägen. Här fannsenligt Ortnamnsarkivet en dynamitkällare.elgesta-arlandaBenstocken vid Arlanda flygplats var engång avrättningsplats och den plats därbrottslingar fick sona sina brott fjättrade iBenstocken vid Arlanda var avrättningsplatsför brottslingar i äldre tider.Noras lott i Steninge.foto: Allan Lundbergbenstock. Flera byggnader finns kvar i dag.Fias Pluggen är ett märkligt namn på ensmal gata mellan två tomter i Kolsta.Gåsbäcken ligger i Elgesta.Blåbärsvreten fanns i Elgesta, finns denmöjligen kvar?Sköttvreten var troligen ett soldatboställeunder Tomta.Smuttan ligger kvar i södra kanten påHalmsjön och var troligen en av de mångavägkrogar som fanns här redan på 1700-talet. Sjöås och Lindskrog var två andra isamma område.Slåttsjön strax väster om Brunnby kalladesibland för Lillsjön och användes såklart för slåtter.Snåltäppan låg i Elgesta.Sånghagen var ett skogsparti i Kättstaoch låg troligen under nuvarande landningsbananpå Arlanda.Treöresbacken kommer från Elgesta ochhar två tolkningar, dels som platsen för engrindavgift på tre öre, dels som minnet aven gumma som tappade tre öre här. Menvar finns backen?Tre backar lång var en rak väg i Kolstamed – just det - tre backar.Trollkullen i Elgesta. Vet någon någotom den?Ugglehagen i Kättsta. Gissa hur denplatsen fick sitt namn? Eller Varghagen,också den i Kättsta?Avunden i Kolsta var ett torp som döptesom till Fridal.Bastuvreten i Elgesta. Många namn påplatser har förledet bastu- såsom Bastuhageni Ekila och Bastugården i Källstenavilket har med badställe att göra.Glimten | nr 1 | 2010 | 67

Strövtåg i Sigtunamed Åke EkdahlMärsta torg som det såg ut på 1950-talet.steningeSmedstorpet var ett av de många småtorpsom låg under Steninge nära det nuvarandeSteningebadet. Idag finns kvar baraövervuxna husgrunder eller gamla fruktträd.Jungfruholmen i Steninge låg vid Flottviken.Båten udd i Steninge har fortfarande egenvägskylt, men där står i dag Botele udd.Noras lott i Steninge är det gamla lärarboställetför fröken Aurora, den sistaläraren på skolan i Steninge. Där byggs nuett nytt villaområde.SigtunaAfrika kallades den lilla trädholmennedanför Sigtuna stadshotell.Snurrin var platsen för vägkrogen straxintill Färjestadsbron.Komötet låg vid Malmgatan 9. Nästanalla gårdar och hus i Sigtuna har namnefter ägare eller hur de användes. Mångaär märkliga som Långkategesen ochBlackan.Här följer bara några exempel.Bedas Brännvinsmagasin vid Stora gatan37, efter Beda Andersson. När hon intevar hemma så ställde hon ut en kanna medbrännvin och köparen fick lägga en slant ien kopp.Scheffels hus ligger kvar på Stora torgetsöstra sida och är lokal för restaurang FarbrorBlå.Bahrmanska gården efter stans borgmästarevid Stora torget har idag Handelsbanken.Zetterbergska gården i hörnet av Storatorget och Stora gatan.Drakegården heter så än idag efterläkaren Knut Drake af Hagelsrum. Idagturistbyrå.Gamla Tvåan fick antagligen namnet eftersina två våningar. Huset kallades ocksåNykterheten.Tullstugan är borta nu, men den låg vidUppsalavägen nära Mariakyrkan. Husetrevs 1965.Villan heter fortfarande det vita hus medtorn och tinnar vid S:t Lars kyrkoruin.Byggherren hade besökt Argentina ochinspirerats av byggstilen där. Under mångaår fungerade huset som Stadshus. Hansvilda planer på en esplanad från villan raktigenom stan till ångbåtshamnen stoppadessom tur var.68 | Glimten | nr 1 | 2010

Flygbild över Märsta från år 1931. Märsta torg eller Torget som det kallades, låg vid vägskälet i bildensvänstra kant. Den stora byggnaden till höger är Centralskolan som då var helt ny.Sigtuna, Märsta, Arlanda– namn med rötter i medeltidenSegerborgen! Så skulle Sigtunakunna heta, vår lilla fridfulla trädgårdsstad.Stans namn har gäckatforskarna i alla tider. Den teorisom gäller för närvarande är ett sambandmellan Mälarbygden och västra Tyskland.Stadsnamnet Sigtuna kan vara ett direktlån från det keltiska Segodunum. Segodunumbetyder egentligen ”segerborgen”,”den starka borgen”.En annan teori menar att förledet Sigsyftar på långsamt rinnande vatten. Efterledet-tuna betyder ju ”inhägnad” eller”befäst plats”.Arkeolog David Damell, som leddeutgrävningarna vid Signhildsberg/Fornsigtunapå Brolandet snett över vattnetfrån Sigtuna, förklarade Sig på det visetoch faktum är att vid Fornsigtuna fannsen källåder som rann upp och letade signerför slänten.Märsta kommer från fornnordiska maerdhastadher.Första namnledet maerdhabetyder mjärde, ett fiskredskap, och efterledetstadher är ordet för plats. Således ärMärsta platsen för mjärdfiske skapat påden tid för kanske 2000 år sedan när Mälarengick upp med en vik ända till Husbykyrka.Märsta var namnet på gästgivaregårdenoch hela orten förknippades med gårdsnamnetpå de första vägkartorna. Närjärnvägen kom och Märsta station invigdes1866 på Sätunas marker så fick Märstanamnetfölja med dit och blev senarenamnet på hela kommunen fram till 1971då Sigtuna blev kommunnamn efter sammanslagningav kommundelarna.Arlanda, vem har första tjing på namnetArlanda? Frågan aktualiseras då och dånär nya företag och myndigheter etablerarsig i Arlandaområdet. Luftfartsverket hållerhårt på ursprungsrätten när andra villrida på det välbekanta namnet.Namnet Arlanda har sina rötter långtner i medeltiden och ska äganderättensökas någonstans så hamnar vi blandbönder, stormän och tingsherrar på 1200-talet.Språkligt kommer ordet av substantivetårder och verbet ärja. Långt fram på 1800-talet bearbetades de lätta moränjordarnahär med årder. Ärja ingår i Ärlinghundra,namnet på vårt medeltida härad.I urkunder från 1200-talet och 1300-talettalas det om ”arlänningarnas hundare”,således ett appellativ som syftar på demboende i trakten och som brukade sinamarker med årder.År 1316 skrev man första gången Arland(Aarland och 1344 Arlenningiahundare)som beskrivning på detta område. Menredan när socknen bildades på 1100-talethette den Husby-Arlandi.När storflygplatsen skulle öppna fördrygt 40 år sedan utlyste Luftfartsverketen namntävling och juryn fastnade förNordlanda. Alternativa namn var Stocktuna,Lunda, Attunda, Altuna och Tingsta,enligt Namn och Bygd, tidskriften förnordisk ortnamnsforskning.Docenten i nordiska språk Lars Hellbergföreslog istället namnet Arland medtanke på den historiska bakgrunden.Ordföranden i statliga ortnamnskommissionen,professor Jöran Sahlgren, lade påegen hand till ett a.På så vis fick vi namnet Arlanda. Dåvarandekommunikationsminister GöstaSkoglund fastställde det officiella flygplatsnamnetStockholm-ArlandaGlimten | nr 1 | 2010 | 69

GAVALDRIGGULDSOMMAR-VISTEHANDLINGVINNERALLTID PÅHÄSTARRIKTNINGTRÄDENONAGER TAKVÄXTTURIST-PARADIS BEHÖVA BALJVÄXTKRAFT-ORDENGANSKAVANLIGBANDITBUSKARDE ÄRLIKSOMELJESTSTÅR FÖRMILLESLÅS IGUDA-BONINGPÅGÅRFÖR DETMESTANATRIUMSOM SEKTUBERNAHUGGAMOTTABLIR LOT-TOVINNAREMED TURGEN-FORSK-ARNASFAVORIT-DJURVERKTYGFÖR BÅDEÄRLIGA OCHOÄRLIGAGÄLLERFÖR GÅ-GATORPÅ‘PÅKNAPP’ABRA-HAMS BYVOKALERKABELKNASALLTIDAKTUELLTUSA-STATTERRÄNGJÄGARNAÄLSKARDRICKSOFTA MEDVERMOUTHBAGATELLERNUDDARMEDTUNGANHOPARGUDDOMENÖSLADDARFANNS FÖRESKAPELSEN,ENLIGTSNORREBUSUN-GARNATRÄDFARKOSTDRÖMDEDRULLIGHAR INGETVIDARESKULDER-PARTIDVALADE VILDAVALPARNATÄNKARELÄGGASTILLODUG-LINGENGÖR BRÖDCYKEL-KLUBBSAGOSLUTHURRAROPÄR SLUG,SÄGS DETVIRKETFIXAINTE NULYSGASGÖR RENTDRAKEPRON.500 IGAMLAROMLÄSBAR-HETS-INDEXKAK I USAFÖRBUDTILLÅTENBOLAGRYMD-MÅTTDUMBUR-KENKVÄVEANTIKHUSANDE50ESTÖGÖR MYG-GORExempel på några amerikanska bildekaler:Kan du läsa det här har jag tappat min husvagn.Om du tycker jag kör illa skulle du se mig golfa.Varning - föraren målar just läpparna.Analfabeter se hit - jag kan lära er läsa!Se upp! Jag tittar aldrig i backspegeln.Någon annan har redan snott bilradion.Jag bromsar för det mesta utan vettig anledning.Åk hem. Vi är redan tillräckligt många här på jorden.Jag är den bästa bilisten i hela världen.ALLTIHOPMEDSTUBBASTRONO-MINSBESKYD-DARINNABARN-BÖRDS-HUSVÄNTANSRADERGAMMEL-MANS-RÖSTHACKMATHETTE SL FÖRRCHEFGOTLANDMISS-TÄNKARYMD-MÅTTKORTADAGARLIVETSSYRA©urre-10LÖS GLIMTENS KORSORD!Skicka lösningen senast den 20 maj till:Sigtunahem, Marina Ekdal, Box 509, 195 25 Märsta.Namn: _ ___________________________________________________Adress: _ __________________________________________________vinn en bokFem lyckliga vinnare får boken ”Sigtunastiftelsen– en vandring genom rum och tid”av Berit Carlström.Tel:_______________________________________________________70 | Glimten | nr 1 | 2010

ÖppetHusTingvallavägen 14ECaféverksamhet och sopplunch har Hyresgästföreningenredan startat upp, men bara för de boende i Tingvalla,jämna nummer.Nu utvecklar vi detta tillsammans att omfatta hela TrivsammaTingvallas område, det vill säga från Vänortsringen upptill Ekilla gårds väg.Huvudaktörerna är Hyresgästföreningen, Sigtunahem ochSigtuna kommun (Anhörigstödet) i samarbete med ABF,Anhörigföreningen, Väntjänsten, PRO Märsta och SPF Oden.Varje tisdag med start den 6 april mellan klockan 12 och 15träffas vi och fikar tillsammans och vid vissa tillfällen kommerdet att erbjudas aktiviteter och föreläsningar.Det kommer att vara helt gratis.Varje torsdag med start den 8 april mellan klockan 11 och 15kommer det att erbjudas en enkel sopplunch till självkostnadsprisom 15 kronor.Vid de olika träffarna kommer det att finnas representanterfrån de samverkande aktörerna.Vid frågor kontakta:Lola Svensson 08-59179652Benita Törngren 073-7318054Solweig Landstedt 070-1499061Marita Johansson 070-1562085Anhörigstöd 08-59126568Väntjänsten 08-591188 20Anhörigföreningen 08-59116263Glimten | nr 1 | 2010 | 71

Det bekymmersfriaboendetDu vill kunna göra vad du vill och känner för. Stanna vid ett café för en varmkopp choklad, äta en sen middag på någon mysig krog, ta ett flyg ut i världen.Eller bara vara. Det är ett liv som förutsätter ett bekymmersfritt boende. Precisdet som vi på Sigtunahem är bra på. Hos oss ska du bara trivas, vi sköter resten.AB Sigtunahem äger och förvaltar 5 350 lägenheter Ett stenkast från Mälaren, 20 minuter från Uppsala och Stockholm. Ochännu närmare Arlanda. Vi bygger nytt och bygger om. Allt för att ge våra HYRESGÄSTER ett sunt och bekymmersfritt boende.