Klicka för att ladda ned som PDF (32,7 MB). - Spår från 10 000 år

BruksområdetOmrådet vid Hörneåns utlopp där järnbruket anlades 1775 tillhörde ursprungligenHörne byamän. Vid ån fanns en damm där byamännen hade en grovbladig såg ochmjölkvarnar.Marken med tillhörande strömfall och dammfäste såldes 1774 och järnbruket börjadeanläggas 1775. Mark uppläts även för boningshus till smeder och arbetsfolk, bodar ochkolhus liksom till en tjänlig väg.Brukssamhället hade inte den strikta planering som var utmärkande för många bruksorterutan bebyggelsen verkar ha vuxit upp slumpmässigt längs den gamla byvägensöder om kustlandsvägen. Öster om ån uppfördes ett kapell/brukskyrka i jämnhöjdmed landsvägsbron och strax söder om kyrkan byggdes en prästgård med flera tillhörandebyggnader. En herrgård förlades ett stycke söderut. Mellan herrgården och kyrkanlåg bebyggelsen grupperad i glesa tre- och fyrlängade gårdar omgärdade av ribbstaket.Av den gamla bruksmiljön återstår idag, förutom några rester efter stångjärnssmedjan,brukskyrkan och det stora spannmålsmagasinet från 1780-talet, kyrkan från 1796,de båda herrgårdsflyglarna möjligen uppförda i början av 1800-talet, en bruksladugårdfrån 1891 samt en statarlänga från 1800-talets senare del (numera vandrarhem).Botniabanan genom Hörnefors kommer att, på båda sidor av Hörneån, passera genomnågra äldre bebyggelsemiljöer. Det gäller dels en jordbruksfastighet med äldrebebyggelse i anslutning till bruksområdet på östra sidan av ån – och dels en rad bostadsfastigheterav egnahemskaraktär på västra sidan.En av de båda bevarade herrgårdsflyglarna. I bakgrundenskymtar den gård som hamnar mitt i bansträckningen.I bäcken bakom flygelbyggnaden, på ovansidan av vägen,ligger också en stenkällare vilken tros ha tillhört herrgården.Källaren är uppförd i tegel.14