Klicka fÃ¶r att ladda ned som PDF (32,7 MB). - SpÃ¥r frÃ¥n 10 000 Ã¥r

More documents

Recommendations

Info

Karta över umeåområdet från 1661. Man kan se hur vägen delar sig norr om Röbäck. Den ena vägenpasserar Umeälven vid Backens kyrka. Det är den äldsta sträckningen. Hit var Umeälven en gångsegelbar. Här fanns kyrka, kyrkstad, hamn och marknadsplats. Den andra passerade älven en bitnedströms, från färjestället på Teg. Det dröjde ända till år 1863 innan det fanns bro över Umeälven.70
Litteratur och källorAndersson, Berit 2000. Arkeologiska förundersökningar, Raä 524, boplatsgrop och Raä528, härd och boplatsgrop, Nordmaling sn, Ångermanland. Raä 162, kokgropar Hörneforssn, Västerbottens län. Västerbottens museum.Andersson, Mia 1997. Vägars kulturvärde.Arneson, Björn 1976. Slutdansat på Sand. Västerbottens Folkblad 1996-06-25.Byarna kring Västerfjärden. Umeå 1982.Gelfgren, Urban 1998. Översiktlig kulturhistorisk inventering över byarna Sörmjöle ochStöcke, Umeå kommun, Västerbottens län. Kulturhistoriska undersökningar, Västerbottensmuseum, Umeå.Grahn, Andreas & Joelsson, Jeanette (red) 2001. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens ochVästerbottens län. Länsstyrelsen, Västerbottens län, Meddelande 2, 2001. Länsstyrelsen,Norrbottens län, Rapportserie, nr 1/2001, Vägverket, Publikation nr 2001:22.Grahnén, Britt. Bergsboda - ett av de första sommarstugeområdena kring Umeå. 1981. B-uppsats i etnologi, Umeå universitet.Hörneforsbygden och brukens historia. 1982.Kulturhistorisk bebyggelseinventering. Del 3 - Umeå yttre byar. 1997. Kulturhistoriskaundersökningar. Västerbottens museum & Umeå kommun, Stadsbyggnadskontoret.Kulturhistorisk beskrivning av Umeå centrala del. Inventering och bevarandeförslag. Påuppdrag av byggnadsnämnden i Umeå utfört av landsantikvarien i Västerbottens län1973–1974. 1983. Femte upplagan.Lassila, Mauno 1972. Vägarna inom Västerbottens län.Lind, Lars Olof 1973. Banan till Storsandskär. Ett misslyckat järnvägs- och hamnprojekt.Tåg nr 10, 1973, s. 4-6.Linderholm, Johan & Johan Olofsson 1999. Miljöarkeologisk prospektering av lokalernainom bansträckningen JP73, Sörmjöle–Stöcke, Västerbottens län. Miljöarkeologiskalaboratoriet, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, Umeå.Lindkvist, Anna 1999. Liggmilorna i Stöcke. Västerbottens museum.Lindmark, Uno 1992. När järnväg byggdes till Storsandskär. Västerbottens-Kuriren 1992-01-28).Lundberg, Åsa & Erik Sandén 1999. Rapport över särskild arkeologisk utredning, etapp1 Botniabanan 1999. Delsträckorna Jp 62, 71-75 från Västerbottens länsgräns i söderoch fram till Klockarbäcken, nordväst Umeå stad. Västerbottens museum, Umeå.Olofsson, Sven Ingmar 1964. Hörnefors historia.Sandén, Erik 2000. Preliminär rapport över etapp 2 av särskild arkeologisk utredning avBotniabanans sträckning i Västerbotten.Västerbottens museum, Umeå.”Sands historia”, utkast till en beskrivning av Sand. Tillhandahållna av Birgitta Sandberg.Sjöberg, Rabbe 2000. Schmidt Testhammar-analys av förmodade fornlämningar längsBotniabanans korridor söder om Ava, Nordmaling.Sundin, Bo (red) 1994. Västerbotten genom tiderna.Våra kulturmiljöer. Program för kulturmiljövård i Nordmalings kommun. 1996. Kulturhistoriskaundersökningar. Västerbottens museum, Umeå.71
Page 1 and 2:
Dokumentationlängs BotniabananVäs
Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGInledning....
Page 6 and 7:
kunna dateras till bronsålder, sam
Page 8 and 9:
Vid 52+500 finns en äldre brukning
Page 10 and 11:
GårdslämningEn registrerad fornl
Page 12 and 13:
Mitt i bansträckningen ligger en
Page 14 and 15:
HåknäsHåknäs by är belägen p
Page 16 and 17:
BruksområdetOmrådet vid Hörneån
Page 18 and 19:
Egnahemsmiljö väster om ån - ”
Page 20 and 21:
Hörnefors brukHörnefors bruks his
Page 22 and 23: Fig. 2. Karta till brandförsäkrin
Page 24 and 25: ABFig. 3. De två delområdena i RA
Page 26 and 27: 1011BDike12Fig. 5, Bildcollage som
Page 28 and 29: Trädgårdslämning32 m sydöst om
Page 30 and 31: KattögeltjärnEn etablerad uppfatt
Page 32 and 33: MetodUtredningen genomfördes genom
Page 34 and 35: RAÄnr SVSnr Sakord Lämntyp Storle
Page 36 and 37: FäbodDen fäbod som finns markerad
Page 38 and 39: SörmjöleSörmjöle har medeltida
Page 40 and 41: StöckeStöcke finns belagd i 1543
Page 42 and 43: Umeälvens deltaBotniabanans sträc
Page 44 and 45: Cyckelavgiften togs bort 1955.I San
Page 46 and 47: Stuga 39. Stugan, som byggdes 1933
Page 48 and 49: StorsandskärStorsand, som ligger m
Page 50 and 51: Man hade nu också börjat tvivla p
Page 52 and 53: Det var inte så mycket organiserat
Page 54 and 55: Sofiehem 10:27 och 10:28. Liksomgra
Page 56 and 57: Sofiehem 10:29. Tomten är enavstyc
Page 58 and 59: KustlandsvägenKustlandsvägen var
Page 60 and 61: Kustlandsvägens sträckninggenom V
Page 62 and 63: på torra partier till exempel på
Page 64 and 65: Efter att kustlandsvägen svängt a
Page 66 and 67: Den äldsta sträckningen för kust
Page 68 and 69: Kustlandsvägen mellan Hörneåoch
Page 70 and 71: Ca 200 m sydväst om Sörmjöleån
Page 74: RAPPORTER I BOTNIABANANS SPÅRGelfg
show all

Klicka fÃ¶r att ladda ned som PDF (32,7 MB). - SpÃ¥r frÃ¥n 10 000 Ã¥r

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?