Klicka fÃ¶r att ladda ned som PDF (32,7 MB). - SpÃ¥r frÃ¥n 10 000 Ã¥r

More documents

Recommendations

Info

Det var inte så mycket organiserat umgängesliv, släktträffar och herrmiddagar harövervägt. De med företag kunde också bjuda ut personalen under någon sommarhelg.Många i Bergsboda var dock släkt med varandra, syskon eller kusiner.Så småningom började man kunna ta sig till området med järnväg. Den nya bananmellan Umeås nya uthamn i Holmsund och Umeå stad öppnades för provisorisk godsochpersontrafik den 21 september 1921. Den officiella invigningen skedde 1 oktober1922. Efter en omläggning 1923 vid Sofiehem fick banan sin nuvarande sträckning.Trafiken på banan ökade i takt med att Holmsund fick allt fler innevånare och attUmeå stads bebyggelse spred sig mot Gimonäs, samtidigt ökade antalet sommarstugorlängsälven. Från början fanns endast en station, i Gimonäs, mellan Umeå och Holmsund.Med tiden anlades inte mindre än tio hållplatser längs den 16 km långa linjen.Sin höjdpunkt nådde trafiken i slutet av 1940- och början av 1950-talet då den hadekaraktär av förortstrafik. Det gick upp till 15 turer i vardera riktning varje dag. I slutetav 1950-talet ersattes persontrafiken i stor utsträckning av Postverkets landsvägsbussaroch endast två turer dagligen kvarstod. Det sista persontrafiktåget gick den 28 september1968.Längs järnvägen fanns ett stort antal stationer.Dessa stationerna var: Gammliavägen, Öbacka,Lindgård, Sofiehem, Bergsbodavallen, Bergsboda,Grössjön, Villanäs, Lövön, Lövöbacken.Elektricitet drogs in i området under 1950-talet och man blev inte längre lika beroendeav väder och vind. Under samma tid hade dessutom de flesta inom området tillgångtill bil.När barnen till den första generationen vuxit upp och flyttat påbörjades ett gradvisförfall av området. En bidragande orsak var att älven blivit så förorenad att man 1960-talet ansåg det hälsovådligt att bada i den. Fisket i älven svartlistades också. 1968 närjärnvägen lades ned blev det också svårare för de äldre att ta sig ut. Många hus stodobebodda, eller användes under ett fåtal veckor varje sommar. År 1973 vände trenden,mycket pga att reningsverket på Ön startade detta år.Nya gäststugor har tillkommit och om- och tillbyggnader har genomförts. Sedan möjligheternatill permanentboende släppts fritt har på senare år också alltfler tomterbörjat nyttjas för permanentboende och en del gamla stugor har rivits. En och annanstuga finns fortfarande kvar i oförändrat skick och stugområdet i det aktuella partietav Bergsboda har på det hela taget bibehållit en ursprunglig prägel.Tre stugor hamnar direkt i bansträckningen och kommer att rivas. Dessa är belägnapå Sofiehem 10:25, Sofiehem 10:27/10:28 och Sofiehem 10:29.50
10:2510:2710:2810:29Detaljutsnitt med berörda tomtermarkerade.Sofiehem 10:25. Dennafastighet hör till de senasttillkomna. Platsen utgjordefram till 1950-talet en vik medlerig botten och än idag levernamnet ”Lerviken” kvar ifolkmun. Efter kraftverksbyggeti Norrfors i slutet av1940-talet ändradesvattenflödet i älven och denuppgrundade marken som dåtillkom bebyggdes.Bostadshuset är en stuga i ettplan, tidigare rödmålad, mennu med vit träfasad. Detidigare brunlaserade fönstrenär idag vitmålade med gråblåfoder. De olika fönstertypernavisar att stugan har byggts uppav återanvända detaljer.På tomten står även ett uthus itraditionell stil med falurödstående träpanel ochblågråmålade dörrar.51
Page 1 and 2: Dokumentationlängs BotniabananVäs
Page 3: INNEHÅLLSFÖRTECKNINGInledning....
Page 6 and 7: kunna dateras till bronsålder, sam
Page 8 and 9: Vid 52+500 finns en äldre brukning
Page 10 and 11: GårdslämningEn registrerad fornl
Page 12 and 13: Mitt i bansträckningen ligger en
Page 14 and 15: HåknäsHåknäs by är belägen p
Page 16 and 17: BruksområdetOmrådet vid Hörneån
Page 18 and 19: Egnahemsmiljö väster om ån - ”
Page 20 and 21: Hörnefors brukHörnefors bruks his
Page 22 and 23: Fig. 2. Karta till brandförsäkrin
Page 24 and 25: ABFig. 3. De två delområdena i RA
Page 26 and 27: 1011BDike12Fig. 5, Bildcollage som
Page 28 and 29: Trädgårdslämning32 m sydöst om
Page 30 and 31: KattögeltjärnEn etablerad uppfatt
Page 32 and 33: MetodUtredningen genomfördes genom
Page 34 and 35: RAÄnr SVSnr Sakord Lämntyp Storle
Page 36 and 37: FäbodDen fäbod som finns markerad
Page 38 and 39: SörmjöleSörmjöle har medeltida
Page 40 and 41: StöckeStöcke finns belagd i 1543
Page 42 and 43: Umeälvens deltaBotniabanans sträc
Page 44 and 45: Cyckelavgiften togs bort 1955.I San
Page 46 and 47: Stuga 39. Stugan, som byggdes 1933
Page 48 and 49: StorsandskärStorsand, som ligger m
Page 50 and 51: Man hade nu också börjat tvivla p
Page 54 and 55: Sofiehem 10:27 och 10:28. Liksomgra
Page 56 and 57: Sofiehem 10:29. Tomten är enavstyc
Page 58 and 59: KustlandsvägenKustlandsvägen var
Page 60 and 61: Kustlandsvägens sträckninggenom V
Page 62 and 63: på torra partier till exempel på
Page 64 and 65: Efter att kustlandsvägen svängt a
Page 66 and 67: Den äldsta sträckningen för kust
Page 68 and 69: Kustlandsvägen mellan Hörneåoch
Page 70 and 71: Ca 200 m sydväst om Sörmjöleån
Page 72 and 73: Karta över umeåområdet från 166
Page 74: RAPPORTER I BOTNIABANANS SPÅRGelfg

Klicka fÃ¶r att ladda ned som PDF (32,7 MB). - SpÃ¥r frÃ¥n 10 000 Ã¥r

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?