Klicka fÃ¶r att ladda ned som PDF (32,7 MB). - SpÃ¥r frÃ¥n 10 000 Ã¥r

More documents

Recommendations

Info

KustlandsvägenKustlandsvägen var den första körvägen som gick genom länet. Den hade utvecklatsur en enklare gång och ridstig som kan ha varit den s.k. Norrstigen, vilken omtalasredan i Hälsingelagen. Kustlandsvägen anlades under 1600-talet. År 1668 gick det attta sig ända till Luleå på Kustlandsvägen. En vinterväg med likartad sträckning fannsdock redan under slutet av 1500-talet.En av anledningarna till att Kustlandsvägen anlades under 1600-talet var stormaktstidensökade behov av kommunikationer. Det bestämdes därför att vägar skulle byggas,det upprättades en gästgiveriförordning, skjutsväsen, postväsen och vägmätningar.”För att alla milar skulle bli lika långa”, sattes milstenar upp. Detta gagnade båderesenärer och skjutsbönder. Milstenarna placerades på en halv mils avstånd från varandra.Enligt 1649 års gästgiveriförordning skulle det vara högst två mil mellangästgiverierna. Längs den del av Kustlandsvägen som Botniabanan passerar har detfunnits gästgiverier i Ava, Levar, Ängersjö, Sörmjöle, Stöcksjö och Umeå. Böndernavar dock fortfarande efter gästgiveriförordningen ålagda att hjälpa till med skjuts ochövernattning. Bönderna skulle också underhålla vägarna och broarna. I samband med1934 års väglag upphörde naturaväghållningen, gästgiveri och skjutsväsendet.Idag finns äldre och yngre partier av Kustlandsvägen bevarade. En del används änidag, andra har tagits ur bruk. Den ökande bilismen har varit en av de främsta anledningarnatill att vägnätet har förändrats mycket under 1900-talet. Kustlandsvägen ersattesav Riksväg 13 vars efterföljare blev E4. De bevarade äldre partierna av vägen geren bra bild av hur tidigare vägar anlagts och sett ut.På samma sätt som andra gamla vägar följer Kustlandsvägen landskapet. Man byggdeinte bort hindren utan kringgick dem. Det innebär att äldre vägar inte bara är smalare,slingrigare och belagda med andra material än nyare vägar, de ligger också annorlundai landskapet. De rundar berg och andra hinder i landskapet. De har ofta dragitsKustlandsvägen strax norr om passagen över Stridbäcken.56
Utdrag ur karta över kustlandsvägenmed bl.a. sommar- och vintervägar, samtgästgiverier och krogar markerade. Efteroriginal i Krigsarkivet.57
Page 1 and 2:
Dokumentationlängs BotniabananVäs
Page 3:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGInledning....
Page 6 and 7:
kunna dateras till bronsålder, sam
Page 8 and 9: Vid 52+500 finns en äldre brukning
Page 10 and 11: GårdslämningEn registrerad fornl
Page 12 and 13: Mitt i bansträckningen ligger en
Page 14 and 15: HåknäsHåknäs by är belägen p
Page 16 and 17: BruksområdetOmrådet vid Hörneån
Page 18 and 19: Egnahemsmiljö väster om ån - ”
Page 20 and 21: Hörnefors brukHörnefors bruks his
Page 22 and 23: Fig. 2. Karta till brandförsäkrin
Page 24 and 25: ABFig. 3. De två delområdena i RA
Page 26 and 27: 1011BDike12Fig. 5, Bildcollage som
Page 28 and 29: Trädgårdslämning32 m sydöst om
Page 30 and 31: KattögeltjärnEn etablerad uppfatt
Page 32 and 33: MetodUtredningen genomfördes genom
Page 34 and 35: RAÄnr SVSnr Sakord Lämntyp Storle
Page 36 and 37: FäbodDen fäbod som finns markerad
Page 38 and 39: SörmjöleSörmjöle har medeltida
Page 40 and 41: StöckeStöcke finns belagd i 1543
Page 42 and 43: Umeälvens deltaBotniabanans sträc
Page 44 and 45: Cyckelavgiften togs bort 1955.I San
Page 46 and 47: Stuga 39. Stugan, som byggdes 1933
Page 48 and 49: StorsandskärStorsand, som ligger m
Page 50 and 51: Man hade nu också börjat tvivla p
Page 52 and 53: Det var inte så mycket organiserat
Page 54 and 55: Sofiehem 10:27 och 10:28. Liksomgra
Page 56 and 57: Sofiehem 10:29. Tomten är enavstyc
Page 60 and 61: Kustlandsvägens sträckninggenom V
Page 62 and 63: på torra partier till exempel på
Page 64 and 65: Efter att kustlandsvägen svängt a
Page 66 and 67: Den äldsta sträckningen för kust
Page 68 and 69: Kustlandsvägen mellan Hörneåoch
Page 70 and 71: Ca 200 m sydväst om Sörmjöleån
Page 72 and 73: Karta över umeåområdet från 166
Page 74: RAPPORTER I BOTNIABANANS SPÅRGelfg
show all

Klicka fÃ¶r att ladda ned som PDF (32,7 MB). - SpÃ¥r frÃ¥n 10 000 Ã¥r

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?