1 - BADA - Högskolan i Borås

INMEHALLSREGISTER ' 

- ARBETES SONER 

MALMÖ SOCIALDEMOKRATISKA FÖRENINGS BIBLIOTEK 

En inledning. 

MALMÖ ARBETARBIBLIOTEK OCH LASLOKAL ( 1 U03 -07 1 

Fyra ST vid hörnet av Skol- och Spångatan. 

Malmö Arbetarbibliotek erhåilgr kmnunslt ansiag (19061 I . 

MALM0 ARBETARBIBLIOTEK OCH LÄSLQKAL ( 1907-21 3 

I nya lokaler på Torpgatan 11, 3:e våningen. 

Den första femårspariodgn ('l 903-081 . 

~ 

Förestsndare Frithial Eerlin. 

Storstrej kan 19CS. Utlåningen slir alla rekorh. 

25 -ai-2sh3cker och biograf er. Utlån ingen g8r ned. 

~ 

Första varldskrigat [1814-781. Okad utlaning. 

MALVU F,RBETARBIBLIOTEK OCH LKSLOKAL [ 'I 921 -27 I 

Gamla lokaler blir som nya på Torpgatan 11, 4 47 

Malmö 'rbetarbibliotek komunaliseras (19273. 57 

Malmö Arbetarbiblioteks roll i 59 

.Uppsökande verksamhet. Gamla idéer, som 

Ur Ljusharden. Till Stockholms Arbutarbibliot kc 25-årsdag. 63 

LITTERATURFYRTECKNING 

60

Detta arbeta ingbr i ett större projekt, som (ektor Ake Aberg vid Bibliotekshög- 

skolan i Borås varit initiativtagare till. syftet ?d det hela är, att c3 långt 

cm möjligt kartlägga och levandegöra de gamla arbetar- och ABF-bi5liateken.s 

tidiga historia. 1 

. . I första hand har intervjuer gjorts med varit anställda, 

lånat eller på annat satt haft beröring arkimteria1 har 

allts3 sa gott SM helt utelänmats, utom i fall Sär det har anc-ts 

vara väsentligt för att illustrera eller vissa uppgifter. 

Vad beträf9ar Malmö Arbetarbibliotek bch har- följande personer 

intervjuqts: 

/ 

Biblioteksassistent Greta Jonnsson: G.J. anct'lldes som 14-aring 1922 p5 Malmö 

Arbetarbi liotek pa timnar och hade som 

främsta u pgift att satta upp böcker, hjälpa 

till i 13 edisken och föra statistik. 

Distribut ionsnistare Johan Lamson : J .L. var ice sekreterare i Mald Arbetarbiblioteks 

styrelse 1927, d.v.s. s m ar sm 

bibliotek 4 t gick upp i Malmö Stadcbibliot&s 

2. I egenskap av 

hade 3.L. b1.a. till uppgift att 

f rån Arbetarbib'liateket 

dm till styrelsens kass0r. 

Förste Bibliotebrie E~ik Rosberg: chef för davarande filial 2 p5 

Torpgatan 11, d.v.s. c m 

bibliotek som varit 

l Makrö Ari, tarbibliotek före lamlnaliseringon. 

0 E.R. är g ft med förre Cörectandaren Frithiof 

Berlins d 

l 

tter Tines. I boken Ett halvsekel 

omaniner .an .Flera ganger Malm3 Arbetarbibl iotek. 

a. . s.9, 10, 12, 26, 28fT., 359.1 

Blbliatekaris Tines Kosberg: T.R. kan agas vara född på biblioteket. Hon 

ar nämlig e n dotter till Enma och Frithiaf 

Berlin oc började sin tjänstôgörlng redan om- 

kring 190 ! . Hennes arbete bestod i att hjälpa 

1 . 

till i disk~n och skriva phinnelcer, men 

d 

ocksa stä ningsn l3g p& hennes lott. 

-

FöISfattarx Herta Wldn : K W . skulkc3 man kunni! kasaktZ15sera sem sn av 

PIalii6 ~i4d~a~bib? ist sks il it igeste :htagors. 

'Hon lanadb där rnsllôn aren 1905-16. I sin bok 

I 

En bit D*d msd Anna, beskriver hon ockca ett 

T~tsrvjuerna iiar gått till 52, att ett och s+a frågageformulär. med vissa jristeringar, 

anvalts hos alla ut03 hos Johan Larsson. bär har i första hand s.k. öppna fra- 

gar stallts. Dekta bemr på att denna intervju 

f 

Till skillnad fr3.n Stockhob-ns Arbetarhibliote 1892-l9'i71 saknar Mal& Asbetarbibliotek 

en mfnness!wift. Nästa ar är det hel a SO ar sedan Ar!~starDibTi~teket 

blev komnunal,t, vi1 ket bl- .a. har föranlett mik att förc0ka skriva en minnestask- 

1 

nirig med r-ijaip av gjorda intervjusr. Fredrik i'ilssons nyss namnda arbete har har.vid 

varit till ovärderlig hjälp och jag vill 'nte sticka under stol med, att jag 

i stora delar följt dess disposition. Denna F edrik Nilsson, som själv fönxtod 

Stockholrn~ Arbetarbibliatek, var för övrigt m cket nara vän med förestandare 

Frithiof be~3.in i Maln-6, vilken han ofta besö te. Mer om detta senar-e. 

1 

kan man ucksR hitta en illustration fran dava 

r 

inte spelades in. 

Förutom Fmdrik f\iilcsnric bok har Erik Rosbarg och Herta \difins böcker använts, 

Dan enda sge~iliga samnställningen am Valmö Arbstarbibliotek finns i -f.d. 

stadsbibl idtebrien Folke P4osclins arbet e om .alm5 Stadsbibliotek 1905-46, D%- 

ande f i7iel 2 p3 Torpgatan T!. ( s. 19. 1 

I skriften Sverges första Folk~ts Hus, finns ina bilder* fran gamla Folkets Hua, 

med b1.a. en översiktsbild fran Arbetarbiblio ekets ZSsTokcll. En kortars redogi- 

mlse över biblioteket saknas inte heller. ( 

.Av st~rt iztresse Sr det lilla häftet ~ t ~ ~ loch c @RevlcionsberSttelser - I % juli 

"iC37- 1 

30 juni 1908 1, som omfattar Kalv; krbexarbibliotsk. Dar har n5nligen Törs- ' 

standare Frithiof Berlin sjalv gjort en tillb b kablick på den Första frnarperindan. 

Hans synpunkter ar väl varcia att ta i beaktan b s. 

. ~ 

Många iwnsk~ redan nu undmr varför man skall darm av stt JA garmlt bibliotul. 

just i våra dagar, nar biblioteksdebatten r6r sig om invandrarservice, arbetsplatsutlåning 

och det politiska biblietekets vam eller inte vara. Jo, av alla 

kr, an4edriingama: Som bibliotak.ss%udeirc?~ds qsplever mn det nFmliger: mariga 

gångar, sarn om man varg historielös. Czl hiskcriska frerspekt ivat ctrscker sig 

inta meil etLpa~ desennier bak i tiden, Frkor 

I 

sArlana som Huii ejarde Fan da?. 

Vilka pmblm hade lozi! O C ~ huf* IOstes de? s;a~i- Vilka planur hads mn? kar, p5 sin 

- 

.

höjd leda till mer eller mindre sannolih act ganden eller rcnt av rena glss- 

ningar. Därför blir det ett mash att stanna pp och g3 tillhaks och dra l3r- 

dam av redan vunna edarenheter. 

När det galler Malmö Afietarbibliotek, så et int-ressant ur m4nga aspekter. 

Kanske fr&st för att man hade en kwns sen fortfarande i dag ar 

val så ii~ponerande. Pien det var av de balwnliggsndo orsakerna. 

Fr8gan ar dSrf6r vilh desss var, sarni i bad 5-1. Eegnppet ich- 

lånare var som bekant inte uppfurrnet on och ha& man inte 

något stöm behov av, ;iven an mn genom 

h dessa saker och lite till k m r detta 

Till sist vill jag rikta ett varmt tack till f personer, utan vilkas msdverkan 

och hjälp detta arbete ej hade blivit a 

Förste 8ibliotekar'ie Per Andersson, Först e RiB l iotel~rie 5aL-bm Jansson, 1nt~nden-L 

Anna-stina Johannessun, Kanslist Britta Johnsson. Biblioteksassistent Greta Johns- 

son, ~istribu~ionsGstara Johan Larsscn, Förste Bibliotekarie Erik Rosberi;, 8iS- 

liotekarie Tines Rosberg samt FöSattare Hsa$ca Wir&.

Mel.: "iJpp genan lufton." 

Till våra bröder i syb och i idord!. 

Hören T ej, hur dkti b 

e 

t de skalla 

Lk ovsr viklden befri Isens nrd? 

Ur oer! förnedrande 

l 

Träldumens grxft, 

Upp till en h k drande 

Adel 'bedrift 

Oket rned paskriften och försaka!" 

Läizge oss nedtryckt och nöd; 

: , :M$nnisbvärdst vi 

Kairpa för rättvisa. 

Icke naturen hardhant har dragit 

Granser, som skilja ph fattig och rik; 

hjärtlös har mMen uhder sig slagit 

Fot den 

Käckt not fCrtryckst ett vSm vi oss dana, 

i Stridsropet genom niat 1 onsrna gar : 

: , :Sluten er under v5 enighets fana, 

Fällen ej mdet och s b gem är var! :, r 

ur socialistikks sånger och dikter 

1 

av Henrik ienander I klm5 11915, s .7 1 

Arbetats sönsr, ds svenska arbetarnas "nstionbl;4ng", sk~vs s m 

r 

ar stia 

Mald Cocialdmkntisb Förenings Bibli&& ' r~ .d dns C18851 och beskri- 

F 

var u21 tidens kavpanda. 1

MALMG SOCIALDEMOKRATISKA F~KENINGS SIQLIOTEK 

En inledning. 

11 885- la039 . 

- 

1 

Inom arbetarrörelsen var man mycket tidigt pa 

- r 

l 

det kla a med bildningens betydelse: 

BILDNING OCH BRUD! KUNSKAP AR MAKTO löd paml:.ema. 

Därför hade man redan p3 1880-talet, berattar Johan Larsson, satt igång med regelbund~a 

Förelasningar. i h e n som nationalekonomi, sta skunskap och socialkunsbp. 

r: 

Eftersom förelasningarna var flitigt besökta, skapades härigenom ett stort behov 

av bredvialasning. flär så Mald Sscialdmkratiska Förenirig bildades 1885, be- 

stämdes det att man tills vidarc skulle ha 53:-eningens boksamling i järnarbetare 

Carl Perssons kök! Detta blev hsdanefter en -'L n turlig samlingsplats för de flesta \ 

medlensnar och skulle väl. i dag nämast ha kun at jämförzs .med ett bokcafs. 

f 

Perssans lägenhet låg för övrigt vid hörnet S lgatan-Spangatan, mittmot den I I 

l 

plats dar gamla Folkets HJS med Annex senare om att ligga. Första bok på hyllan 

blev G.A. Aldéns Mzdborgarens bok. Den hade f"r Övrigt skaffats p3 eget initiativ / 

av sjöman Johan Pettersson och murare Carl No 'blm. Därmed hade man påbörjat vad 

som längre fram sltulle k om att bli Maiinö A etarbibliotek. 

I i

Rsdan tv2 Ar senare får Förenings 

Sakinr;i?hav : "F3ren inge,-is 

bi'oliotek, wiiket 

Grltt begagca-, 

Rosberg, asa., s.10f. 1 

Men boken var 

liga : 

E.R.: Boken 

sk6nlitteratur. Bcksn var arbetsradskap faktiskt. 

P,tt det fétnns en edv vet en linje i bokurvalet 

8 

os arbetarfirelsen, visade sig 

=dan på Artdra Cocialdmkratiska Partikongro 

t 

sen i Norrköping 1891. I protokalbet 

hittar man under rubriken Partilittera urens Förkofran föl jande rnening : 

"Partikongressen bss1li.t att uppfodra distriktsstyrelse-ma att gmencarnt %a.i 

ÖfvsrvZgande on icko tiden kunde wm inno att ... låta till sveriska 8FversBtte 

3tskilliga af da utl2ndska mest populära erheten, 

samt m, m>jligt ge ut dm i små billiga I a.a., s.'i4 1 

Av detta srr mn ocksa att förlagsfragan samnkopplad med andra litsta- 

~~~aturfrågar. 

IJSgra sidor längre fram i sarm mindre an tv3 hela sidor 

At, att informera medlmrna m rekmenderadi böcker och tidni~gar. a .a. ,s.23f. 1 

Litteraturliston Ivder så har: 

Kar? Marx'Ekonmiska JZmr, 

Ned med Sscialdwokra.ted ( Vilhelm Bracke 

Sanning utan präster och jurister. 

Kan sparsmhet rädda proletariatet? I A. Wem 

Nagra ord till Sverges jordbruksarbetarem I P 

Individualim och socialim. C Hem. Rahr 1 

En predikan oni lyxen. A, W~nnlelin 1 

B-tlmnarsdagen. ( Pehr Eriks~n 

Fr;&6mr'?irrgi1f"~i~s ~pggi+'t; ( H-n ) 

Hvad vilja caciai2mkratema3 A.H. 

Det ond2c me. Sxon 1 

h viara t_SZnutaflicko;rs stzllning. I Oscar b!: 

Ur kapitalets värld. [ Ax. Danielsson 1 

l 

isen !

A&etamståndets mal och medel. 

Eldbranden eller han~on ien me13 

Socialismens' ht5rnsten . ( Ax. Danielsson 1 

Rikedomens tyranni. ( V. Ahlund 1 

Cocialistisk sangbok. 

Socialdmkratien och dess af- Fr. SLerky 1 

Flygskrift T6r 8-tUmarsaigsn. ( A.R, 1 

Hvad vi vilja, ( Aug. Bebel j 

DE tidningar man bord8 läsa var: 

SociaZdemokraten . ( Stackhoim l 

Metet. [ Malmö 1 

Ny Tid. ( Göteborg l 

Folkbladek. Stockl-iolm 1 

bteras bor att Ctsckholrns Ah~tarbihlintek t 

&$spå, 1892. 

På Sveriges Cocialdmkz'atisk~ Arbetaspartis 

vZcktec f5ljande friga: "iivad kör vidtagas för 

BfEitICTEK m5 bli mera uriifaltande ärt hittiiis?" 

votering antog kangmsssn ett uttalande on: 

rj ade ~iled bokut låriing redar1 året 

Fjeds kongress i Stockholm (1 9971 

att aprtdningefi af. rlFBETA9FARTIE'TC 

2.3. s.55 1 Efter diskussion och 

"att pa~t iför-enlngar p5 oliks plats~r 

antingen hvar För sig eller gmenscirnt ctse subskriptionssmlaro, som mt p:mvisirri 

&taga sig att sprida a-rbetarpartiets bib! ioLck , för att därigenom undantrsnga den 

osunda remanlitteraturen; att partiets agitatorer bora på sina resor ar7ergisici; 

verka i-'Ör spridning rf partiets litteratur. '' [ a,a. s. 'i7 f Av detta citat fra~g2~:.; 

att man nycket tidigt insag distrlbutionsns sdara batydelse vad betrijf-Fu:. dm C?.: 

arbetarrörelsen alterriat iva litterakursn , Inte 

egna biblioteken, som nu växts fran. Detta var 

existerande biblioteken för ahetare var snar& afietarfi~ntliga : dei-s öppethallande 

var inte anpassads till arbetarnas arbetstider och deras urval var mer 

aqat åt att vilseleda än att vagleda. FO~h3llaiidena var lika Over hela lanaet. 

Erik R~sberg berättar att: 

C.R.: C m 

fenomen visade sig i Maïn-5. Filial 

iiagra unga libsraier b1.a. en EroverIciaiära~ i Latinskolan smt hetk~ 

Cronholm, hor! var zn av drivkrafterna dar, 

minst viktig i denna Ircp var de 

en nödvandighet, ty de tidigaL- 

1 stadades av liberaler. Det var 

i!& ji7g startade onikring 

3850-52. Så filial ? ar d ~ 2Ids.t~ t -FcilkbiblirrrY~il;ut i ?l:lalm6. Det s4ul;e icalirs 

.s 

Eibliotek för arbrtzrklnssen. Jag vågar I~te saga cat 33% har ~ Z t mrrt t ~ :I& 

står har, Arketarix kande det så carn ds seïrkts sig ned kilt deras nivs och 

därför blev det aldrig n&got arb~tarbibliot~k av det inte.

"I J 

1. u) 

IU TY 

-C> 

-W& 

bo 

a 4 M 

o c 

.Y .r1 

U' S 

-*- 

010 t 

a nr 

L 

8 e 

TJ 

N) JJ 

-d ffl 

> (l3 

C: LI- 

.-4 

:o 

'i- 4' 

-b' 

m 

PCI 

'L G7 

O a 

u .+ J! 

C *%i 

*r! c, A 

r4 M:O T3 

m *d Pi 

09-2.z 

&I G 

GJ ?]> 

u ." 9 

e;- h-1 

4" 

(Ut 

rn om 

0 Y'. m 

Q a, 

C' -c, 

. O U ! 

M *ri r4 

- 4 EJ 

w 4 t 

- L1 

- p 9 

i 

z :a O 4: c m 

f o a) 5 RS 

k (n 2 c L . v 

2 ::o -cJ t u a c 

rtrsl [ U Q ~ 

O d -u -g 5"21 

L. -0 cn .*-l (J3 

d 

e3-V - 

4 J ! ci 

oa E 

Kl 

d) M m z y 

a :b t!" a 

1 ' ! - P J r n 

-n E 4 

'r! 3 

2-l - 

3 sffl 

r o r s * 

SI m 

;;x '55 A 

n r+ 

'A e 2. 

&=j S'-, 

C1; .n" 

2 

'v3 > 3 

r t iU 41 

0) ;S 

9 au .-r 

*r4 .d r-i 

hr 61 .a 

"'L ss 

.d s c.: 

' c G a ) J 

Q IU L: 

;+ho-: r 8 ;n 

t 4 .r$ :Q 

r( C 

:a m 

M C+- rij 4J 

ro C 

r-i K! C IT3 

-x. ??J -c 

c vtU t 

ni *-( n 

4 C 

y r n e r 

f.>A -54 

:o g 

-Fj:F$g:< 

-a C) 

.v d ri bu 

.J G a. 

(D 'r, U 03 

O TJ 

T! Q F, 

m U1 Q'u 43 

b a 

E ,+-x 

-C U ,-? 

i c *-l 

0 C :

I. 

Första gången tankan pb ett dylikts allnint a ~tä:%ibliotek väcktes var hösten 

1895, när McllmG typsgrzfiuk forening i en ctyrolsan frilwm med 

erbjudande att till Cacialdm.. föreningen under uttalan- 

. . 

de att Scc. Dm. föreningen samtidigt med i födatt- 

ning om upprättande ab ett a 1 l m ä n t 

sarntliga fackföreningar, ställt på andelar. 

Vii .=tt möte med Socialdarokratiska fl;nninped den 22 nov. avslogs anellertid l 

förslagst. men frzgan var väckt för 

1 

att en g& g i framtiden nå sin fullbardari. 

I L7ihlZotskets mvisionsSerattsSse '1597 $Taq;ck 

r 

b1.a. att biblioteket under 

säsongen varit anlitat av 246 perconer med in 

~ 

lles 2.00 boklån. Bib1iotel;o.t 

raknad2 vid boklanstidans utg3ng 562 band. 

Pa grund av den ständigt ökade utlSningsfrekv nsen bnclöt föreningen att hålla 

öppet två dagar i veckan mot en Cömt 1 och att endast lhna ? bok till. varje 

låntagam," a.a. s.29f. ) 

Av betydelse för Föreningsbibliotekets utveckding till ett allmänt Arbetarbib- 1 

, liotek var, akt Plalmö Arbetarkmn bildades A9Qf och att Malmö Socialdmakra- 

1 

ticka Förening anslGt sig därtill året darpå. Cämed aktualiserades fragan på 1 

nytt. 

Folke NossZ ir! Törklarar saken SO : "CE-~ZP -irbetarkomnunen kmit t il1 stånd, 

föll det sig halt naturligt, att korrmunen själ~v sk~lle g2 in Tör rjenna bildi;ifiecverksamhet. 

Inom socieldmkrat i~ka Fören vkkt e redan 190 1 murar-en ch 

. stadsfullmäk.tiga Nils Persson forslag ackF5~ningc3m uttas?i.id~ sig mcd 

överväldigande samsthighet för saken, och p3 

övertaga föreningens bibliotek (. . ,l " ( a.a. s. i7 l F 

Av de villkor som Malm5 Cocialdmkratiska FS ning stallde vid över-.lStandst 

pekw Erik Rosberg särskilt på tv$: "3:O Att biblioteket förbindss en ord- 

nad l3slcikol, tillganglig minst 12 tkar om 

4:O Att biblioteket hålles öppet minst 4 

en lång följd av år varit J.L. Ingvardsson, J. 

i, 

l 

sommren 1903 bznict.t; kormunen att 

Han fortsatter: "i5vsrlåtelson agda också mm u der nästkomande ar och bib2.i~teksts 

narrin blev då Malmö arbetams bibliotek. Ribïiotelcskem~itt~~~~:d~~ hads under 4 

Wendei och Axsl Ljungberg, 2nd~ 

tills Ljungbeq br 190? remplacerades av Frith'of Dsrlin, den man, som alltse- :i (I l 

dan P,rbetarkanri~nene övertagande av bibliotekek leti: dess 6ci.n arida fram till I 

Stadsbibliotekets övertagande av det smma 1921 l och senare Bven undar stadens l 

egid. Bet var iinder hans hand och isdnlng, som 

3 

biblioteket vsxtri: fram till en 

star foltcllig biS?dnirzgsinctitution. w C a.a. s. 5:. 1 

r 

J 

1 

1 

l 

- -? ,u 

. - .- fi 

j 

l 

t 

e 

& 

t 

i 

f 

:t 

II

MALMö ARBETARBIBLIUTEK OCH LÄCLGKAL [ 1903-G7 P-- --s - -- 

Fvra ar vid air Siini- och Sphtgakan. 

. 

' ANNEXET. 

. .. . 

. , , .. . ., - 

./ : . 

BibLiot~k~t gick nu in i zra ancisa utvockl.ln;;sfras och kom rent: organhsatoricl

Erik och Tinas Rosberg besattar: 

T.R. : Vi bodde d2 pb Torpgatan. OS tj~nste~jarbe far 1903-04. 1905 Fick vi f lytta 

till biblioteket. Ett rum md kök inat 

E.R.: ?m flickor och en pojke, 

T.R. : Det var mr sa ledsen för. Mörkt, mörkt, 

het, Men det var tjanstabostad, 

E.Re : Frithiof vilie det ju. 

T.R.: Ja, mr ville det Ju också. Jo, hela 

Folke Nosslin uppger t sin skrift, att mn son 

tek hade Stockholms Arbetahibliotek, Som bevis 

resa till Stockholm 1903 och hans därps följande 

England och A.riurika. Erik ciuh Tines Rosberg f?? beskriva de*; nämre: 

l 

T.R.: Fredrik Nilsson 9sh far kokte ihop ett et. Och Stadsbibiloteka@, dc 

hade de:; också, 

E.R.: Nar jag var Pantagare pa Stadsbibliotek t, da hads de alltid de da? pssarna. 

Det k m r jag ihsg. Exakt kari jag 'nte saga ådalet. 

T.R,: S2 tog man ut kortet ur bokflckan och s kte det i påsen och st.op?s& ner 

den i halet. SS Slev det sariisral, ii? i ' rallen. Och nEr det korn till p:minnelse, 

sa hade mn admscer: dZr på p d sen och man skrev efter den, Mar de 

i 

lämnade igen böckerna, så fick de sin p se tillbaka. Så den hade dm. 

E .R. : Den fungerado som 16nekork. 

De s m skriver krav idag kanske önska6 en Aie ,$ng?, 

Katalagen byggdvs upp av Frithiaf Berlin: 

h 

skrivit för hand. Ah, de var sa vackra, 

g3rden. Sex perconer. 

'P 

när hon hade haft En s8 fin lägen- 

fariljen, 

fcjrebild for Malm5 Ahetarbiblio- 

härför anför han Var~ler HydQinc 

stora organisatorisl~ insats. 

Denna msultemds riämligen i att "kataliig och ett snabbt fungar-ande utlåningd-. 

systern lades upp, likaledes trycktes katalog, omfattande omkring 2.000 numer, 

genom upprop erhölls betydands boktiilskott ooh laslokalen kunde till stcr del 

genom gåvor utrustas ned ett tidningsbestånd, som mpresenterzde icke endast 

argetamas intressen utan också andm meningsriktningar." [ a.a. s.S7 1 

Det Brotmsk~ 1ånesystae-t. som van in-föde, va- det system som en tid anvants j. 

T.R.: vi hada dein mest vackra katalog mn kai: tänka sig. SEdai~a diis 1.37;ya La?cloli g 

r. 

md .fina kork; linnepapper. De var ljus. Paa på baksidcin och där ilade far 

1 

t 

l 

r 

2 

c 

E

. . €.R. : Katalogiseringen 3Lbg hanm helt. ~ 

. .- 

T.R. : Oet var numer som strld ps bochnia. v i hade iili.tcå inga avdsiningr; 

E.R.: Det var andra avdelningar. FJrst hsds I n bokstäver. Sedan hade man num- 

mer. Cut'iemurher hette dm. "~titterni+r" som eleverna sa. Ett helt nytt 

cystm~, Det finns inte naganstans. 33, ;nns ett bibliotek som har det. 

Dat Sr Espemntobibiioteket i Malrn3. Det är rcysket klokt, %r det är ju ett 

världsspråk. De hållur på det. 

Lånernglerna fick följande utformning: 

I 

dat 

Regler 1Z)p boklihn. 

J iziot iippvisaiide av gëllande inedlemsbok. 

8. Lan iillti~nniis ilven till alliniin eten inot stlerliet &v 

1. hlcdlemmzr av hlslinö ar1)etarkoinmnn erl!;\lla l>okl%n 

L:ör varje vecka uliivcr o\v.ii 

avgift.' - I . 

6. Förs\iii~lig lintagare anmiiles ino~n den fiirening lian 

tililifir, .;. , . 

B.' TlLl5irin~ av höcker i 

. , . ' . .. 7. : Sknda A lanad bok 

.: slyrelsen .beslRtiiines. 

I praktiken blev det s8 att mn fick låna ett 

b~g~.zn~ae antal böcker: 

E.R.: Till 3t.t börja med bari+ tv3, en fack ocl en sen. Sen blev de5 tvd fack 

TOR. : Och det var det anda tiils Gene11 korn 1f30. 

l 

i 

PC~ frbgan Urn inflytandst Trdn Slockh~lm, mene doc!: Erik och Tices Roshclrg, att 

rippbyggnadmskeiiris parallellt aah gencm Iiontakt rn~llar Frithigf Ysrlir 

och CÖrest3ndara Fredrik Nilsson p3 ~t~ckholw~ Artiatarbibliotek, De her3kkar: 

T .R. r Började inte dom samt idogt? 

€.R. : Jo ungefar sariitidigt

E.R. : Frithfof Berlin hade ju tj~nstebostad i Faikets Hus. Det var? bara att ta 

in dar. Ca fick Erny satta p3 kaf-l=ekittulr,, 

T.R.: Men don? fick vanta tills vi hade öppnat, 

r 

Vi hode ju hai;d arr? stadningen och 

sllting. 

E.R.: Allt skulle rZcb till fEr den mycket inga lön sm Frithiof fick. bn ver 

A 

samtidigt ålagd' att onbesörja stadning i. Dot f i& föl jdaktligen familjen 

göra. Hela familjen. Min svärnr och alla 

~ 

hjälpte till. Din gamle mor-Far. 

hjälpte t.o.m. till. . 

Som synes byggde man på familjeprincipen. Det var alltså ett familJebibliotek, 

mn dzssii nara kmtakten. vas inarn den ungá 6lrelcttn mi;ist lika viktiga. Vad som 

senare kom att kallas solidaritet, var nu en självklarhet. 

Eftersom lånerztten 1903 hade utvidgats till alla. allts5 Sven icke medlemr, 

vilka dock fick deponera 3 kmnor. menar Mosslin. att Malnö härigenom fatt 

f . 

nade Mald Stadshlbliotek i Hotell Tunneln o h 

något som kundz liknas vid ett modernt folkb'bliotak. I asa. s,l8 1 , 

Men denna stallning behöll Malm5 Arbetarbibl'otek bara i c:a 2. ar. För 1955 öpp- 

~ 

dknocf hade mm ?-att en konkurivnt 

inom sam cmåde. 

Följande fall +Zr balyca detta: 1 

T.R. : S3 kan jag slj dat också, att varj. m3 d ad eller om det var varje Br. dat 

kan jag inte km ih5g nu. Far hade i er1 artikel i AnLsstot arr, hiis rryclcst 

utlan vi hade, Det hade 

E.R. : Get var nere i Hotell Tunneln pi den t 'Iden. 

T.R.: Men sjönk Stadsbibliotekets sif-Fremr, a: km de intz i tidningen, utan bara 

Arbetal+ihliotekekc. Och varje ni3nad n r de? hads val-l.2: skyrelsa"i%ks osh de 

köpt böcksr, så blev de införda i Arbetet gratis. Hela l5.g~ bok- 

listor p2 vad som inköptes. Codan km (/Linnar Lös.engren. S~rn bl av attaché i 

Paris. Han k m med det, att alla recen imsamplar Fick vi. Det v ~ &t r 

väldigt tillskott. Det vzr ji; fina 

Detta visar att artretarm~issn var. val 

ätt lokalerna lSg vägg i vagg sch nmn 

Sctsrutiner c?sh damd u"LnyttJ2 knappi 

a 

issrad, P~tr3 riii,si; viktigt var det, 

arr! kiiiid~ f& i~?:.;jil i varrnndiás ar- 

p& ett rs??r,n.ullt satt. 

4 

At-l, dzt var: ~ics-k f~ck$3x'i?ninr;s+'oik scrn l5nad p5 ArbsS.arbil!.io-tsket \rar givet.

- 

1 

T.R. : Ost var alla. Alla sorters. 

E.R. : 1903-27. d$ ve? det BuorvZpa~do hrkf~I-win~sfo?k. 9ch dsrao hustru- oih 

barn. All3 farniljmedlmr. 331-a dc ai,t t don kunde visa upp pappans fack- 

fören ingsbok, 

Vad lånade man då? 

E.R.: Jag han inte lama nagon riatiskik. föl jag har den inle i huvudst. Rek 

gled ju mer och mer över nat skiinlittebatiir. Så var det ju faktiskt, tmts 

att bukbeståadet var öYervSgande Fack. 

Malmö Arbetarbiblioteks öppGth8llandet?der, {~ilb helt var anpassade till erbetarg 

nas behov, blev snart jënrFörbara med vara da am: 

~ 

TSR.: I många många år hade vi öppet från 9-21. Och läsesalen från klockan 9-22. 

Äv~n lördag och söndag. 

E.R. : På söndagar var det öppet ?0-q5 på 1% 

l 

-salen. På vintern ?O-ag. Det; var 

rätt mycket. 

T I .ii. : \Ji kunde aldrig ge oss i väg hela familjen nagonstans. klan fick al.l.i;iti 

stanca h m . 

Tines Rosberg påpekur att lönen aldrig stod i prciportion till ôrbetsinsatzw: 

T.R,: Jag hade 26 hnor i manaden. Och det rGj& rnyvket lange innan l ag fick 

ii 

det. Jag kan inte saga nar det var, meh dot hade jag i m3nga mdnga ar. 

E.R. : Du begarde löneforhöjning en g3ng. 

T.P.: JU. det gjurde jeg. Jag skall först tzla m det. SQ ckav jag: FZr dst 

första sa -fick jag hjälpa till med sta ni.ngcri. Putsning och sa. Och sedan l 

fick jag skriva phinnelser, Rch si ?i&k 

~ 

jag göra i udning, $5 dar var 

fint i biblioteket, när vi Eppnade, 

O r" 

Ordningsrnglei-na För den tidigai= ~2rnnda 12s skalen var 5- :~t?r;s ogsn b53e -;"Gr- 

vanandu och strsn-a. Nate~zs bt3r akt. trean i.nt ficA bsdriva :t:.~nn politisk. pm- 

paganda i den sam. Deitj visar ztt &n upp efier Br 1916, Anled~irigen 

till denna nagot Everraskrande punkt Finns 135 n%ta side,

Varjr tiyktei. osfi i:ri4iitidig ;iiiiii acti b~ilitli: $ge ,.b~~it"tufr'sltt tilftriiiie tiil 1ok:ilt.a. 

I rci~lii~!icteiis siljgt.lac*t(b?i> iitt~etisc iiiira g~tio~~i~er af :t~*furk;is. Efitvi~~lhct~zai~~~r 

orli ytterplagg placeras E hiir,yiin,* inito i tokntcri ocll varjo ImiiQlinsiie nit xjiilr uvii lillrji! iivrr 

'aesarnrna. G;ilosc;iiurri;s bcitövii ej uv1;'trrgas. 

Mappar och pnriip!prr ptaceriis i stiilleit Iiirie i 

Stolar fil flyttas fi-iltr siliii ptatuer. 

Tobaksrök:;istg och syotf riitig ~5 gol vct F6rbjrrdes. 

Snmtd fa eiidast föns i risk;riide famm. &iiidis[ 5.iti;itit iir ej ?illitet. 

~ 

Endast eii .tidnitig f&r 9; girig faga? tir ti$ningsfackea f:tIer tt~sagrlnricic4 (ik;ili deit. riit? 

viken, Iiiggas tillbaka p3 sin plats. ... 

Tidraiiignr. titfkkrifler och b8ckt.s skolix akt:% ris 

ilogen f6revantiriii1g borttagiis frin lokalen. 

~edsq~fsiiirig och sUl\a'Zerris1~i~~3 urh fR tt~de-t 

Ingen poIiiisk clker re'nigi:ius agitation eller 

i 

rek*ar:;@riirg Gr i3rekortrme Pziona lasiokas aeh 

Bi bliatetr. 

Varje h3Gk;aiide skyldig ntt oobet?5rt~;~t stiiiia 

&m fdrestttridrrren km fln:la nijdigt att m~dde!u. 

sicp Iitt eRe~:ibte!so de ordn~ng?ifdrc.ikr'rf2*rt 

B&ksnde apprnunas att anmile brott not dess8 8rdningsrrJier for furmt6nlnres. 

DB lokalen gr Halma arbetares eget iarebg, van's vi ny varjo niliniedrekzi iirt~l;t~ 

Gr iHtri striivaslrfetl att göra Hainii) irrhr"tnrss !iidokal t ta! en 11i8nctt"ra~i?iP&lt. 

t @vzmg3&s &iEi* 

@it sl

I minnet får man halla, att; fcillnäktig~ vid i Malmö hadc barger-li~, 

-jai-.itet. bc;rg~rligo rcrasenläntexa vi v5~;~il~iga k111 

Arbetarbiblioteket och dess verksamhet. 

P3 personalsidan fick det ekonakisle ' t il1 f;jl jd, att bibl ictakzt qick 

sin förste fast anstallde föreat3ndam Frlthioa Berlin fick 

den tjänsten, behöver knappast närmas. 

Vad som däramt ar farvanande är, att n:sn 

drag till sitt bibliotek, trots att det var 

Klarrde mn ekonomin sjalva? 

fran A&etarkmunans sida soiqte bi- 

sjalvtlSeande rent sbnmiicki:. 

E.R. : Ge största postorna de* hm fr&? fackfilreningarna. NBr ds -Fick anslag. d d 

var sama ar som rnuseilnt~nden~r? 1 Erni? Lailsson fick hend mr Stsds- 

' Heriii 

biblistsket. Oet gjordes basarer och allt mtijligt . 

d T.R. : 'En gang om aret så var det basar f Folkets Hus. All? salas och allt. Och 

där var teater och i hela festsalen h de de stand. En tredjedel av inkomstema 

dar gick till bibllutsket. Och en del .ti3.1 sagosturrdemas barnfro- 

loni i Höllviken. 

E.!?. : Det gjords ren, men det fick g3 s5 p5 insz::q?fngar. Fackfö~anirrgzr'":~ B 

Någun var genertjc, n5gr;n m:',ndm. st Im-1 pengar frdn +aukfömninyt3rriu 

en hol del. 

Blav det ingen tviste-fråga om anslaget? , ~ 

. E.R.: Det blev aldrig iiagon tvistefråga. Frithiof ha talot »m d& för 

mig. Vi hade ingaend@ cadal om 

Kravde inte StsdsSullfikt ige nagcn mtox-zsthtion, eller &trninstorie att man skulla 

f2 insyn i bihliotekverkssmi~~ten i .o .m. 196 b ars bidrag? 

T.R, : Men HE~S Emil Lanson? 

E .Z. : Han var t illsyns~van . DE^ tillsattes e tilf.syni~~;;l;smc~n. 

T.R.: En InspeI

T.R. : Jag skall. bara saj det. Hans bnii Larsson 

till SfblioLL~kd-. Ah, där v2r ,ju =n Y6 

Emil Larsson in. S& sa far: "Mycket 

för tidigt. " 

- E.H.: Han ville ha inspektion tidigare. 

med fru kom sent en fredagskväll. 

så i&~g sa lai~g. Gci! s3 kmnar hans 

\~ä,lkomen, nsn det var ju inte En dag 

Allteftersom tiden gick och beståndet och utlåningan ökads, fick man snart behov 

av större lokaler och sedan arbetmfirelsm 

i 

örväsvat fastigheter vid Torpgatan, 

kunde man flytta 1507.

- --,e. 

-2 : ~) 

I nya lokaler p3 Torpgatan 11 3 :c vsnin~~n c 

--P-- 

MALI58 .4RBET.N?BIfiLIOTEK OCH 14CL.DML 1 S U~ 

FASADEN AT TORPC~ATAN. 

h flyttningen till Torpgatan Derättas d in er; Rosberg: 

T.R. : MorFar hm k6rde böckerna 1907 till Tobgattin. 

~ 

I.icr-Fer och jag, vi bir upp 

alla backema p5 tredje vaningan. 

Det var inte slsta gången som det skulle ko+ att baras böcker i den trappan. 

Storstrejlceri 1909 var inte avlagsen. ~ 

- 

iorpgatan var näste prallellgaka till. skolgatan och korsada siledes även rieri 

Spångatan. Biblioteket hade bara f1yt"La.t öve garclen. 

Det finns en hel de2 att saga om desca kvart r. Erik och Tlnes Rocbsq f& herja: 

E.R. : A~bstet och Frlkets t!us 1Bg p:! ~i:ol~'t&n. 

d T.R. : Ca.f6r\!ut,id~n 1Sg i husat vid sidac :z. anc;I&ning till. Folkats [(~c. Trynkwiet 

lag mt Cpang~tarr. Frmtidnr:. Se an birnsr Torpgatari. Mr =ilsup ciek 

t 

genomgang till ilst nya huset, niimgr l i på Taqjgatan. D& biav inkïpt till 

i. 

.

P 

Folket Hus. Genomgång fran part till ork. Några trappor gick ner till 

g5der; mt S!cjLgatm. Få g$rc^&n Tsinris tippgang 3111 biiliu-i;ekf.c, 

E.R. : Jag kan kansks pzpeka en sak till. ~ibterpat hörnzt Skolgatan-Cpangatan, 

d3r låg Carl Perssons k6k. det f0rsta bibliot?ket. [ d.v.s. Malmö Social- 

demkratich Förenings BiblLoteko ) 

T.R. : Och rnitt övar Skolgatan låg knbija~is dan. 

h'u -för tiden cfiskutera~ det mycket om kultu-iius. i iYlen var inte astia ett fungsrande 

kulturhus, md bibliotek, föm13sningssal, tryckeri och tidning, ja nastan 

ett kul turkvader? 

E.R: Det kan mn säga. ~ 

T.R. : Ja, det blev så. De kEpte in fastighet efter fastighet, 

e 

E .R. : Nar fackföseningarna sedan fick egna xpedit ioner, c3 köpte man angränsande 

fastigheter vid Torpgatan. Ear hg Feckliga Centrala expedition, 

dar låg Skoarbetarna, dar 16g Målamal där 1Bg Järn- och Matall och . .. 

Ja, det var över huvud taget en hel ri ssa fackfSr,eningar dar. 

T.R.: Och alla dessa underSara uppe i -Festsalen, Där var Kerida 

och August Falk ocksa och gav ~trin~1bhSr-g. geii var Forcfringsiigare och 

Dödsdansen. 

E.R. : Do hade upplleningar. Efter det att Iltina inaeatem upphörde. gav Fal:: sig 

ut på föreläsningsturnéer. De s~ti kring 9tt bord och lästa Påsk, Gödsdans- 

£317 O*S*V. . 

T.H. : Där var hela Samiljen alitid. 

E .R. : Striadburg var under Lundat cch annan gsng . V i narnr~ds 

nyss fBrx?läcningarna. Vi i Lund. De 

k 

unga radikla allt rnijjligt. 

En del pratade m natu,rvetenskap, rel socialism och f ilosof i. 

T.R.: PS sandagama så hade sagostunderna festsalen. Där har du ocksa läst 

myclcet sagor Erilc. Fruarna till. hade tablaer, Nagra alldelss 

undsrbara toblåer. Man visste underbart det var. 

Det var tyuligun b&ir teater, sagos lund^^., örelasningar och fester. Detmåste 

ha varit val digt aktivt. 

T.R, : Oh .ja. Det var aktivt och man var Och ssdan när ABF 

bildades i lS?Ul. Jag var ju basa sakerrra. Jag vsr int~ 

sa, att jag sjalv frarnFcrde inte, men ordna 211-

1 

ting: Det h& inte hit, men det var n"r ABF bildades, 65 nsrfnade jag. Sa 

vzr Ejet olika Tac-kförariingar SGTI blsv bg~id~ti av' .QF. ;)EL var oliks szliir 

dar. Där var piario. Så fick Sag en vaninna sarri spelade cch en annan som 

sjöng. En som laste dikk~r. 55 dukads jag själv borden m03 bfTe. Ock ser- 

vwade och allt: 

. . För Herta Wirén var dessa kvarter en del av 

hennes vardag. 

H.W.: Det var kcnda kvader, För det första så gick jag i Munbijouukolan fran 

början. innan jag hade börjat i ~ohan6seskolan. Det ligger ju precis där. 

Och s3 brukada vi gå p5 fester'i Hus. Så var det in på gardan. 

. . Jag tillhörde ett nationsldanslag i trappan dar. Det var Gnda cn- 

virnnger allt det där. Det hörde till liksom. 

Fungerade det som ett kulturi~us? 

H.W.: Ja, det kan man säga. Ett @pet HUS. För dm sjalva. Gmfi som var red i 

Allt verkar ha varit så camrdnat. Ca-TE ~titidsn, Fo?~.;E-ts Hi16 och Arbetet 1.52 

vägg i vggg. 

H.W.: Det var det ocksa ser du och jag vet tt Ungdornsklubbisterraa alltid gikk 

på Nutiden (4904-101. Det var da nar ram och Foikviljar; fan~s. k m snm- 

1~des alltid dar. Ge hade alltid hsttar. med svajiga brätten, ininris 

jag, n3r jag gick förbi. Och Cet var ett riktigt politfskt cdE. 

Jag har aldrig varit där själv. Dst vjr ss, att det var unpdc-hnc;rna, inte 

do Zldre ntedle;mrna, utan de unga fl: rn partiet, som bd9 Cafe htfden, 

t 

~ 

som jag forstod i alla fall. 

Greta 'ohnsson tycker ocksd att Folkets Hus fungeradi! son ett kulturhus. 

P3 frågan m det t .o .m. var son ett arter, svarar hon !.rr8d en liknelse. 

G,.].: Arbstana hads allting d2r smi 

Lat oss s5 g5 zpp ?Or trappomc; p: TarpgakaI I lCit stanna upp ~LZ~ITDI' ett i.,ntzlag 

och sedan q4 in i Nah5 9&uYarbiblintek, 

~.

Till aiia kamgaiig bidras 

ger Ni sjj'lv gci:oiii ait aiilita dct och i 

- rvgifisMtt iiligï~;gli~ alla dagar dl. 9 f. n:. iili 10 e. in. - 1 

I 

I 

är försedil med över 1:undra tic niiigar och tidskrifter 

fran Cverges ajla !andskap, szmt ett flertal norska, 

danska, tyska, judiska och ~v~~nsksarnerikanska tids 

Kalendrar, lags och upps~bsböcker. . 

Skrivmaterial, papper, kuveht och hiinärken tillsy. 

handahålles, .\ 

. B6cl:er ur bibliotekets SokfUrrAd 

~ 

utlämnas till 

läsning pi stalfet.. 

. 

Det första srm motnr oss inne i hibliotekt?~, 

~ 

+r den breda disken. 

Fungerude derr san barniar? 

E.R. : Ja, det var slutna hyllor på den tid~n. ;"in shd w5d disken då och b:-;ak3111- 

de vad msn ville Ra, S5 Tick d~rc -,r, 

dam var innz. Det. var. ngya :;allan, 

i 

busk3P?nir.gsI~pp ou!; 35 SestElilz dc?. 

flan Flck &Om upp en ganska i0aig Cisivksll.ist;s,, .%r- Jat t,*;- ju inte dll::id yorn

Vor det stör-= etteifragan an 

l 

utbud? 

- 

E .R. : 53, dat var det. Mycket ctörsu . 

l . 

- 

Nuförtiden firins det ju många c. I 

k. dada %c sr p& biblioteken, Arbetc;rbibliotekets 

bokbestand v~rkar ho varit i högsta rad levande. Att ni hann: Fanns 

det tid att satta upp biickerna överhuvudtag E 

B. 

t? Eller Ianadec dm ut redan p3 

disken? 

T.R. : Det var storstrejken [!o091 p da hann ZQ Int~ knappt mer än plocka upp ur 

påsen. 

E.R.: Det var ju långa tidse vi knappt en bok p.! hyllorna. Det var absolut 

utlanat. Skinlitteraturen, den 

T.R.: Ja, nastan allting. 

i 

€.R. : Ja jag minns ju inte, men jag har i m n tur Intervjuat mir1 Rustru och rnin 

svärfar. 

I bibliotekets förstuga fanns nagot SS ovanligt cnm en telefon. 

T.R. : Tzlefonsn till biblioteket var i tambdren rnell~.n var bostad och blbliok 

l 

teket . Nar vi var upptagna av bakut13 ing .far och jag, s& J7ici: rrprir sköta 

telefonen. Eller dorn som var hm^, 

Greta Johnsson minns denna telefon mycket v"L. 4 

G,J.: Vi hade tulefon, ja. DE^ var där nere sidcn cm dcn dár lilla ckruhhuz 

som vi hade. T;la inte am det. .Jag c5 -5dd :-:Si" det ringdr!. C2 mi~;r;s 

jag särskilt en gång, när Berlir! s3 skllle han clch Tinec gå nw 

och dricka kaffe. Så skulle jag tiar. Det var: innan vi 6pl;nat. 

Jag trns att vi kcinske hadc biivit ko Den tulef~i~aii Iilii~dc 

kopplas ner till dilm ocksa i 3J;jSrnur2 59 skall 

Grata inte svara", sa han. Och du v ~ , t jag gick Sal ach ett tu f 1-z s% ring- 

er "chfonen. clag var så YBdd, att jzg skulle kunrra g3 tit ur uZggt?n. Jag 

kai: kanna c4s-k nk- jag vill. Och jag sv rads 3Ldrig. ;hg var rI2~j-l öv,r:iii%,l;:r;- 

taget om vzd de skulla fraga ome Du mcir vet aldrig vad fy~5l;oa mrt 

Hur cpplnwias Inkalen av en lantegan? t!crt.a( W irér: ger rn rnbianda beskivni;7gm

n Hur 

k 

H.W.: Jag km i be&ring med bibiiuteitet om ring 1907 och d3 *$g det på Torpgatan 

?2. E: inbiilbyggnar) kil!. Iclkccs Hss. U ~ h zxyck~Jc. s tr6ngt. Och 

l 

föl^estAnbaren där, han var en fanta .t: 

X 

ek blm,ste~älc;kzr~ och botanist. 

s 

Varenda bokhylla, i4 

de gick rStt hagt u p, dar hade han ett drivhus med 

- 

gröna vaxter. Det var al?dri~s bsd3s.a de vackert, men det var dåligt 

ljus. Lckalen var mycket torftig. ja, det var den. Läsesalen var förf"arligt 

dyster som jag minns den. Barn fick inte lov att gå in. Men jag fick 

g3 in en g

I 

Vad var dst för b6cker san han delade ut istglleit? 

H,W. : Ja nu 'laste jsg allting, jag var ailsL~ikare. SS den tiden -Fsnns det ju 

inga andra modla, M m hade aldrig !-~ör.t 

i 

20 al-. Man hada al.bsig hör* det Innan. 3et fanns Irigen musik i arbokar-- 

hmn. Det enda man hade, det var läsr ing. riar rian var läsliungriig som 

jag. Jag läste alicing. jag komnisr ihsg, 

och allting. Man läste det and;, aven 

kanade t.ex. aldrig sagor, Atmiristorie 

prinsessor. Redan d2 var jag valdig 

karnr ihag nar jag börja& ckc;ka;t. Jag 

. lärare som fragade mig vilka böcker jag 

en gramfon fr3n deJc mn var 15- 

att jag läste gamla fikostlfsr 

om mn inte förstod allting, Jag 

inte om de handladu cm prinsar och 

rep~lblikan, Jag var -F8dd, Cich j2g 

var val en 10-12 år. DE^ var en 

lanade pi3 biblioteket. Sa sa han: 

"Läser du sagos?"". "Jag läser Andersens sagor och Tusen och en riat-t. Plen 

inga andra sagor. Jag vill inte Xsa om prinsar och prinsessor". Jag tyckte 

det var förljugst. Men det ar. klart; att jag läste sadana också. Antag- 

'iigen hade han proppat i mig sadana Döc Er. Och taiïkt att doni skall hon hä. 

Tror jag. 

Att unvznda sig sv katalogen pb egen hcind, alltid Tt-anat med en viss fara. 

Herta WiSn får borätta vedör: 

H.N.: Jo, det stod en lada pa disken och dSr $&t den där katt~n Ching p3 dm? 

och glodds. Nu hör till. saken, att alla katter som ser mig, ds =ser ry3g 

och g&. Jag vet inte vad det kan bem p3, mn det gjoxdu dvn i alla fall. 

Jag van c& fidd for den, Det var den atSrsta vznlighet EvsPj-n k u n ~ göra ~ 

mig. Dat gjordcr han den ghgen. Han var 

var s% rädd, att man dar~zda För ho;?om. 

ju sa arg och hartig, katten. Ikn 

Berlin sa: ""A du uGdd $6- katkcr.?". 

"Ja! " Sen tog han bort den. Den satt d 4 faktiskt ~ och val*ads lådan. 

Hus _i 

fungerade katalogen? Stod det f5s-Fat-lar~. Ilas. hus var den uppbyggd? 

H.W,: 30, det gjorde det. ivlycket iint ich ordbntligt. Zsh jag kmxier t.o.rn. Mg, 

att de p2 den tiden hade olik,~. 

a1:3zir19.ngar. pi3 olika 1i"Lte~a"ceir. ilek var en 

mycket skarpt mn. En to~'E,astlskt sftioïo-9 vsn. i3ch er, i!oKSlsko.re av skara 

natt. Han var ttsrkligen baksynk. :!ag k.3 se hms ?östvivlade zr:sik%e n2r 

det k3m nsgcn och lknado bscker mud f:,:! dst ickori cc5 avii\ii?~hör;sor oci-, 

sadant där. Det är ju naturligtvis hemskt S5r -?i7 i2ibf4uteksrnEnnisks att se. 

Dat rnSsf;e ~3rd s\~?tr.t; att upp're.sa.

I 

Läsesalen måste ha varit en andlig rustka re. Du skriver, att nijr du fick gå 

in aär, så inaste tiu EJ tyst L 

H.ul.: Ja, jag fick inte tala med någon ~nn/ska. "Du g8r tyst", sa Borlin. 

7 

d 

"Rör ingenting! l' Cch jag var allent yfiken, Det tog lång tid innan jag 

vagade, S3 var det den där efternidda en, da jag rnärkt~ att det var lite 

grann milt. DA satt där ju en och artmtam. men dat var smn i en 

gravkamre. Det var så. Man fick 

LASLOKALEN I ARBETAR 

f- 

IBLIOTEKET. 

n 

l 

.Talados det någor!ting ute i den andra lokale ? 

' H.W. : Aldrig: Jag har aldrig hört ett ord dak. Man fick intn lav. Man v8gi.d~ inte. 

1 Aven de vuxna? 

H,W. : Ert kan j3g ide sej, Sen gick j;.& irr-l;. sa :nycket: dit ccrn vuxen. Jag tillbringade 

n5xl igun- mina gpriasis%r? i et1 spoc~riuut ik . Dan. jag ckuile kc;j 1-3s

elev. Jag var springpojke och lagerbidr2de. Jag h511 pS Trin halv 8 p2 

mrgonon till halv 9 o2 ~JSII~. Iblard 10 h31.l 1'1 och d3 iiar ju htblio- 

teket stangt till min stora sal%. Sen jzg kan hen ifran mitt arSete, 

d3 skulle det vara sl&t. Man skulle jb upp och arbota ngsta dag och då 

- sl

av varje bok. [%n dar kan Jag ha +s1 1 . 1 

Var. det mes 'eller mindre fack? 

H.W. : Nej, det var nog mar. Jag minns t.ex. 

I 

Elsbals Kvinnan. Det minns jag att dm 

fanns där. ilet rninns jag dZ%r att v hade ha?t den hma, men så f5rsvann 

d~n. Jag hadir ZasL'den när.jiig var 52 likeen att jag inte Erstod den, Jag 

. förstod kanske inte den sedan heller. 

Läste du Aldgns Medboqarens bok, som skall 

Socialdmkratiska Fö~nings Bibliotek? 

ha varit den första boken på Mafmö 

H.W. : Nej, det kan jag inte minnas. Gen sh' Lz jag naturligtvis haft läs-t. 

i 

~ 

Fanns det iingdomsböc kw? 

HOW.: Jag kan inte minnas ^tt det fanns 

Onkel Toms ktuga och d~m dar Sanns 

Dar Tenns der! dar An~e på 

jag f& dsn slog mycket on 

laste jag om den, hapnade 

Sjalva det omstandliiya 

boken . 

Från andra sidan disken minns Eril< och e in ed iiosberg f5ljande: 

E.R. : När jag övertog biblickeket, det var da hadu vi 17.000 volymer. Sedan 

innan, jag vet inte hur mycket Frithu vid komf~na?iseringen, da gall- 

rade ds hart. (1!32?= 13.000 band 1 

1 

trasigt eller sZn$cr, s8 lades de ner 

T.!?.: Ja, an; man tyckte at+; de intr skdEe g3 Iangri-?, men ~i var villdigt noga m~c! 

bGr;i:erna. De fick intô vara sladrjriga i ryggen si5 aL%bltion trillads av, 

Ear sk~lle fjarje bok gås Igenm. Nar i fick dm. Och var det nsgot sam var* 

stod .far på söndagarna och gjords vid dorn. 

p3 en särskild hylla, Och mdan s3

Kan man saga nagot m F6ideln ingen inel lan tack-, s kön- os h ungdans1 itteratur? 

I - 

E.R. : Fscklitterat~ren var ju alldeles kola d salt Everv3gmde. !kf far v4 kollz 

i årsber~ttslserna. Exakt kan jag inta saga det. Och dom sarilede jag alli- 

hop så länge jag var i tjänst. C m li ger-p3 filial 2. 

Nu flr tiden Sr grrr;lcrtiar.ama halt indm. et har svarigt iiil FGm2n för skön- 

litke~atumia, sztm ozks; Ends ner. 

E. R. : Men det var det inte då. ~ 

Hur förhöll det sig med bokbeståndet rent 

socialistisk litter3tur? 

l 

E.R.: Första tiden da det var fackfö~nings- cch arbettarbihliotak, då övervägde 

sanh8llskunskap v2szntligt. Avcielning . Elet var en ganska nGdv2ndig överbatoning 

som Frithiof gjorde där. Även jsg t'ick. Nossiin papgkade i6r mig 

att jag tryckte för haft p5 det. Nej. 

: 

2 l~ngs :st Tmns efteflrAgan. Vi 

hadn spmlficerad statistik, cd vi kun e se har vcket 3 vi larite ut. 

L Biografi med gelieslogi 1 och K ( H'storia 1 Idqts tri nycket ut ocks.3. 

Och då kurvie jag visa att introssst v2 sfdant och d3 f ;ck jag pncent~iel 

Lt köpa sadana böcker , 

: 

Av detta f i-am28r, att smarbet~t 18ngre fram &tar knmnalisariiigen 1927. 

iriellan H:ivudkk~l isteket cich fil tal 2 ( d ,v. s gilrnPa Arb&cirSibtiotekei 1 

ibland kunde sattss på prov. 

Den ?grsta -- f mårsperioden ( 1 CG3-03 1 . 

d 

politiskt? Fanns det en avervikt av 

Redan Sret efter d ~ att t E31mij flyttat i13 i sina nya lo- 

kaler p2 Tcrpgritan 12, var dat fmirsrzppoden. Och vem 

var rfieck lZrc,:,ad att göm dm. numer3 kibliokekarie 

Frithiof Bcrliri. Han sett m~d hnde Bvnn tjiinstgjort 

på Malmo Sociald~nmkraiisk

. 

tiar följe? ett referzt av rim 1kXh sbifter) Styrelse- och Re~isioncbsr~ttels~r., 

'i 1907- 30 335 l9clR. S~ig~~~.~~1l-d -i &$&zfii$bi ~C3tVkV+-Y föFr~t&jCm. 

F~ithiof EerKin uppge- att Mal~ö A~hstarbibiiotsk vid in\frgnir;gen 15 nov, q903 

inalles hade 1 .z00 band, s3it etii h~nd~ata? tidningar ach tidskrift~r. 

Malmö Artietarkarmun ha-e redan tidigare t ilisatt: en komiFtC;, efte~ överlhc;n- 

* 

det av biblioteket från Malmö Sociilldmkra icka Förening. Denna hade i uppdrag, 

att ge försiag p2 hur bil~iiotsket x-silk okon+isi heCi-ztl:clbs C~E~IRZ c,yojsïsr 

Läslokalen hG1ls Bppen rna?l*?n kl. 9 f.m. til?. :O e.n. aLXa ddga~ ut~;n k?e7gd39.

1 

Expeditiorrskiden p3 biblioteket, var dack En tieit mnsn. U~:ler vintern höll mri 

o O 

5ppat; Llcckn kolv R- J E.=. pa ~zs,dsgur, C, 

E 

I ~ 6 GcIC: ~ i~~ciqpr. 

g ~ ~ 

For biblistekets sk6tssl svarade en styrels p5 7 personer, Av desce skulle 

1 

kassören t illika leda hibliot sket. Men ib1ar.d kl~nde d& behövas för~tarkning, 

- 

när låntdgarna vallde in, Zi%-för kunde dat I anda.,. att d& stad inte mindre an 

4 styrelsmsdim~r bakom disken. 

Allteftersom utlåningen ökade och ekonomin 5rstarktes, vaxte det fram ett bekiov 

av störri. lokaler och nigol; mer odriôde per .c;iiella förhål2anden och detla redan 

efter ett par tre år. Frithiof Berlin far s älv redogöra för och motivera styrelsznc 

handlande i denna situation: "För a i t detta skulle kunna ruziiceras fadi 

rades me:luzTtid änrid ctöi-ru ini:~mter, var; ör styyrvlsen, med stöd av d.~"IsL;c~+a 

besöket 4 ilasiokaler! av även icke fask~6ren1n~srnedlarm~~, 

f 

.hos stadsl~llrr4kt ige 

gj~xda anhallan om ett anslag fran staden a 1.000 kr. Denna anhallan blev Sven 

p3 våren 1906, visserligen efter n3gon moti het, bevilJad undervillkor att stadcbibliotekets 

styrelse deltager i revisionen av räkenskaperna och övervakar att 

ingen agitation bedrives i politiskt hänseende. Ctnslaget har se- 

dan beviljats för åren i907 ach 1908." 

I dag talas det iblond om arbelai?rujr~,lsens 

t idpunkt-, d5 man övergav sina mr radikala s 3ndcunkter cch pmgruni. ivieri det Si- 

cf-ta sv5r-t att exakt peka på nar detta sked 2, eller hur, \lad g811er. Malm5 F,rSc- 

tsrblbliotek, står det dock ga~si~ klart, a 

-Felbedömningen' skedde 4906, när man, trots 

l 

tt"man rent ckiinmis.kt stod p3 sgna" 

ben, begallds ett ringa bidrag av 1.000 kron 

1 

r från liai.mö Stod. flan seitte allts? 

priset lågtpp ddet gmndiaggande och oefter~ivliga kravet p2 polit icli f rj.hah,. 

kl; politisk biblioteket Fanns inte mer. D ,t, avst;:*+fat sig sJZ1vt. 

Nya ordningsregler tryck.tes och anslogs sriiii an brkiaftel~á p3 detta,' Arbetarblbliat 

eket hade oeuirraliserzts rcud mclt iver i-~g, att icke .Fack.? 5r~ningsi~i;edlmar 

utnyttjade d~ss lakalsr. 'Plötsligt var- .agit$ .tionsn inte 7angr.e i~ilr-t;ig. 

Att sedan bidragen succ~ssivt höjdes c& 13 en dQrlgenori7 blev avgffts-f?ria, var 

1 

ingen 6verräskning. Inte hel.%er at t Art7vtar. i.bllrstzket konrrtin~lisrii-rric's 7927, 

* 

iirendet klubbades igenom sm~ v.ilks-l annat ax ende san hels.!:. Enj.gtir;ton var kutal. 

Till saken hör slutligen, a-kS. A.B. Foi hets !-'is nrh So~lald~~i~k~ati Fö~ningsn 

P I 

ti.llsan.ms,-!c sk3 till en lika skar. st,mz per c;: som stz65.1'~lf irt2(itigp., J.v,s. 

1 .Dc70 kmnar. 

Len 9-14 suptwrzr-icr $307, var.det dsgc. att f?y'utc 

j 

in I de nyn .Io~.~~R~Ez p& 3 : ~

vaningen p2 Torpgatan ett fotagrsf iski minne: Sz bars: 

"L ä s 1 a k a 1 s n över *!fl0 kv. rnctnrs gnlvytx t ett 

skriv- och studieruJn en större -&rbur, vari lr3voir 

finner- uppsC2lld. 3.60 meter, erhaller sitt dsgc- 

ljus dels fr& 5 stora Ijtistrwr i taket, 

vilket; giver den 

Biblioteket Sokftirradet ocn exps- 

10 tal szdana anordnas. 

framlagda och rekvi- 

I övrigt 

I 

tyska och judiska sprzken. 26 tidskrifter a sava? skönlitter;7"L, c ~ m ailminnyktigt 

inneh311 finnes framlagda i skrivrum ich läsesul, alla insatta i starka men 

dcck prydliga parmar. Ouscuton? f ö r e h e kalendrar, ~ 

lagbEck~r, lexik~n, sfksdagcprotokoll, 

fö~Yat.tr!iilgsc~n~linga, kort- olch planschverk s ~mt en hel del inbundna 

tidskrifter och böcker av mestadels undervisande innehSI.1. Skrivdur: st&till 

förfagande och papper, kuvert och frimarken tillhandahålles." [ w.a, c.7f. ) 

Cet bör obse~~eras, att mm redan p2 00-t3L.t hade en viss forn av irwaridrzr- 

service p3 Arbetarbi.bliotelcet; cch da knc ke sjeciellt för den judiska rninoritsts- 

grtippen. Mer om detta senare, 

Efter det att Frlthiof Berlin fått %st tjänst 

1906, ut5;iadss 6prsethåJlar-det högst betydligt. 

I t h o raknat ~ blev c'st 24 mt de tidigari 

Till att törja med kunde Fr.it!?iS" Berlin klsril 

ciella tillfallen, d2 styrelsmodlm~ma fick i:lhli~s. Yeri ~Ttzx'. att de "pryat" 

på biblicitetcet, fF:-n:nk7rr! snärt ett förslag orr -;tt en tj5nst f3r ett iqvicnligt bi- 

tr2de skuLle illLs?Utas nellon 'l sepkonber 3ch : m23 a vilket ocksa hlsv fallet, 

iiännsc! kunds Tines &ex-1 in bBr.ja sp, frm, mat- sin TAr%s:.rl! löt? :.,Fler. Flera ars rnza 

4 

med ful4 lön fp3.m. i ok.tober 

Tre dagars ut?&nirig blev nu sex. 

4 och sn halv, 

at! uilanïng%i själv, utom v'id spe-

ideella arbets insatser. I sarina veva inf 8idds acksa cie t Bmwnska systmzt . 

1 

BokbestSndot har enligt Frithof Serlifn ök& ed hela 870 band det sista aret, 

vilket $r en marbnt ekning. Orsaken till. osedvanliga ökning ar, att man 

' utöver de ordinarie inköpm aven konmit band till en billig penning 

från Kvinnornas förening Iduna. Ren det '7I~essuI;om har på hmstall- 

an av ' Isr-ellsk BiSSioteksKiubD ' en Dsskaft'enhet irdXrlivats 

m23 bibliotekst. Denna klubb, som bes i" Ar av ett 50-tal mdlzmiar, nsstadels 

$1-dn Ryssland inflyttade yrk~carbut~xy! av juciisk härkomst, har en lengre 

tid arbetat på att ariskaffasig ett qet bibliotek rn5i-i av flera skäl icke kunnat 

realiser3 detta. När däsFör hemställan gjordes 

böcker, dels de päriningmedel som klubben kunde 

tur på ryska och judiska språken, verkst.älla 

rigt sköta utlåningen, samt taga inkomston därav, beslöt styrelsen att villfara 

deras begäran. Denna boksamling uppgår för narvarande till cirka IfiO band, och 

komner av alla tecken att flitigt anvanGas ap veder-bCrsnde.'' E a .a. 5.9 1 

1 en tablå sidaii 'i0, f"&- mn en inblick i. 

veckling i början zv 1900-talet. 

Refemnstiöcksrniis antai uppgar ~f'ter 1207 till 5% st. 

till stymlsen att mttaga dels 

anskfl-a7'till inköp av 1itE;srz- 

inbindningen av densam och i i-ju- 

Pialm8 Arbc~pk~ibllo~~ks snabba ut- 

FrSgan on de avgiftsfria buklanoi, ar redar -/i ~ppi t,ill, diïirussii.i, a:i?n 

. .- 

in,te &"Fj.gitivS, lost +3rr5yt 1313, ~;LIS vidab? har mat; nzjk sig :::ed ett pl-zvj- 

r

. 

ses SDii en ren profetia: "!Jrdar zeiiaste ~ratl har en stor del 18ntzi;iir~ b~gga- 

nilt sig härav, men det vore ansk,b

3dwde i Ilsiokalan, och den värdighst i uDptr2dandet de besBl

1 

på Malmö Socialdemokratiska Förenings Bibli tak. 1203 fick han sam uppgift 

i det da riystartade M31mG Ai?5eLdrbibiiaLek. irz år senare biev han fastanställd 

Dibtiotekarie. 1927 fick han vara me om bibliotekets tredje utvecklingsfas. 

D2 gick det ju som bekant upp i Malm5 Stadsbiblioteks organisation 

j 

Efter ytterligare tre år, så avgick Frithiof Berlin med pension och eTterti-3ddes 

och blev filial 2. 

av Genell,, sedemers stadsbibliotekarle i G'vle. Detta var enbart den yttre ramen. 

l 

Hur Berlain var som arbstsledare och person, får Folke Mosslin till att börja med 

fölxöka definiera: "Kunnig, noggrann och be tsmd vårdade han biblioteket som sitt 

skötebarn och biev sm en fader"-För den stora 

l 

lantagarfamiljen. Under den stundom 

kanske barska ytan dolde sig en kanslig sjä , hängiven ideella mål. l' ( a .a. c. lat. 1 

Frithiof Berlin kallades ocksa mycket rikt idt fader Berlin av de f lesta. 

Johan Larsson minns för sin del, att Berlin var mycket lätt att samar- 

beta med. Han hade ju själv haft priiva pi det i Malmö Arbetarbib- 

lioteks sista styrelse. Men han Berlin av nagra ansågs som för 

noggrann, ja nästan pedantisk. 

Erik och Tines Rosberg har av neturliga skäl 

Vilken p~siti.on hade han till att tiörjn med 

mycket att berstta om fader Ber1l.n. 

i bihliotuksstyrslsrn? 

E.R. : Den var mycket stark. han var den tong~ivande. Han var så gott som envzldst 

härskare. 

,T.R. : Han satte hela familjen igang. Med all . 

E.R.: Han utnyttjade er hZnsynsiöst. / 

Mycket har sagts om Frithiof Berlin. Herte ~/irén har t 

~ 

.ex. beskrivit honom scm 

argsint, barsk, sträv och sträng. 

~.k.: Innerst inne var dat en fin och vek sjbl som han hade all möda att dölja 

genom att verka barsk. Frithiof ingot bn väldig andakt i gubbarna. 

T.R. : Far ä1skadz blomar. Och han skatte d+ sj8lv. Det slapp vi. 

Arbetet k~itiseräde en gang bibhlutsket, Hs~ka WLrgn, Tör att nan b1.a. 

hade ou"LSI1dad perscvial. Var litste d& och 

'

I T.R.: Jo, Set var det, Yen 2et f8r jag ju s45, att så fort de inte hade skademb.;E; 

e>c3~nsn CJ-S y& jag +ån -. bi51 tatak vcksa -21.- -- :-L- 

Uub 

Det kenske var en akodaiiiker soin krit iseradc Frlt bio? Berlin? 

LC1UiCi5 IIILd. 

E.R.: Det var rnyrket vanligt. Men det komnes~ man inte ifran, att han var en be- 

tydands bihliotaka

. 

Detta är ju ri%gcrt negativt idag.' P3 ett stii1 E! har du skrivit, att han var vaktarm 

av al l v2ride~s h2rlighot, StZmer det? 

b H.W. : Ja, sa kände man det förstar du. Plun d t var inte det han skulle. Fan skulle . 

l 

sprida ut all världens härlighet. Det kulle vara hans störda lycka. Det 

f6rstod han inte. Det hade han eldrig pptackt. Mon han var ocksCE en oförvitlig, 

pedarit isk, f in rranniska . Dct m s ~ mar; e ha i minnet. i-fan var en rik- 

tig bibllcrteksrGinnislca, utan det att hon inte hcide bra kcniakt ned lån 

t 

a- 

gama. Han var en inåtvänci människa. 

l 

i 

Kan du kmmentera riämre vad som stod i Arb tet om ~airri5 ~rbetarbibliotik? den 

där gången, då man begärde nya lokaler nch e utbildad porsonal. 

l 

l 

l 

H.W.: Jag kan se min mr när jag vill, nar h r1 satt octi läste Arbet& Och v: 

var så .förälskade i detta bibliotek Så a två och tyckte att det var så , 

förfärligt, att de skulle förstöra bib i ioteket . iqan var rZdd för att mista 

dat invanda. Det var ju det som vi satja mack v3rde p2 av allt som vi kufids 

få. Där fanns allt som vi kunde f2 i d 

i 

n vagen. Sa vi var radda stt det 

skulle bli nagut fr2m~nde och stort, å vi inte skulle vaga . . . 

Jag minns att vi satt dar, mr och jag och t~ckte det var n?yck~zL t~åi

Tines. Hon var tio ar aldk en mig. Jag hacie respekt För hans . 

Laste Berlin myckst sjalv? 

l 

G.J.: Det kan jag inte svara på. Man det man på bibliotek. DL! vet m d~ /' 

komzr och Fragar. Man kan ju inte att: "Det vet jag inte." Det vi- 

gar man ints saj. Du vet hma hos imitt föräldrarhm, dar laste v i 

valdigt mycket, Sedan så berSttede mig olika saker. C2 jag behövds 

inte lasa hur nycket som helst. hum m s o de säger. 

He&a Widn har skrivit, att Bealin var badc och sti-&g, 3ch si 

står det att han var vaktaren av all varlden man uppfatta det 

som något negativt? Ville han vnrkligsn lana hade Ju s3 fint 

på sina hyllor. 

G.3.: Det ville han nog göra förstår du. ville att duk skille skötas 

ordentligt. Även dom cm %anads. cjch slarva likscm. Det gjozu's 

det inte. Nej då, han viile lsna ut. 

Vid sidan om Frithiof 00211n jobbade bars ha Tines, under åren 

19D7-21, Gmta Johns~on började nkligsn int 

Herta Wisgn vi13 likna Tines Rosbergs intern på MalrnE Arbetarbibliotek 

med föl jande : 

H.W. : Hon har Catt sin utbildning hos far helt enkelt. Ssnt en dottsr 5m gatt i 

sin fars butik. 1 

4 

Själv berättar Tines Rosberg om sitt arbete ed hjälp av sin man: 

T.R. : Jag jobbade pil biblioteket dagarna i 

E.R. : För. dig existemde egentligen inte 

. T.R. t Nej, det gjorde det inte. 

E.R. : Men det var ju sedan, när ni hade l%?:? t Folkets Hus. 

T.R. : Jai jag kunde sitta ensm p2 bbibliotedC till klockan 1 ~å nattm 

E.R.: En gAni: rn8tte jag dig. DE^ viir jag och nbgor. till. Vi h och gick ~ p p 

fr5n Kungsparken vid halv tolvtiden. i18 k m r 

"Ja, jag har varit på biblioteketysa d 

du Från bihliotnket.

- 

T.R.: Ja, nar Jag var intresserzd av s2 glömde jag allting. Och sa 

ibland k~!nda mar och Far rir?ga " i?cn Yorr~ Gud tös. ar du ddr 

ännu?". DA sa jag: "Dem har tGnt och dom ringer när 

dom gara" Då gick jag ockcl. Jag såg när det 

lyste och dom ringde alltid n gan i huset. 

1 Tines Rosberg skulle enart få anvinåning för sin flit och yrkesskicklighet. Hon 

hade ju gått i en hård skola. het va? 1909 ch storstrejken hade just brutit ut. 

Storstrejken 1909. Utlaningm slår alla rekob. 

l - 

Sa redan n;irrits, hade bibliotaksatyrelsen Frie lån f9r. sBväl arbets- 

lösa som konfliktdrabbade redan ett par år ilstta innebar, att man redan 

4 år före de kostnadsfria lånens fick pmva på konsekvenserna 

av ett &dant beslut. Resultatet alla på Förhand upp- 

gjorda kalkyler. 

Johan Lsrsson intyga? detta. Han förklarar, Folkets Park. Café Nutiden och 

det angransande biblioteket Slav naturligs s under ~torstrejksn 1190g. 

Nu lästes det som aldrig förr. I princip var hyllcma, enligt 

Tines Rosberg. 

Herta It'irén minns 4.999 sa här: l 

i : Jag minns att det var mycket rnycket svdrt. att. tidningarna irite zut. Att 

Arbetet inte h m ut. Och då antar jag, 

böcker. 

Iko stoi-strejken hade aktiverak arbetai-n2 L 

teket, s3 sku?le förh3llandet på ?O-talet bli 

'ösesböckcrnci 6vercvSma rnarl~qadzn cch därtill 

öppnades. 

7 

akt vi konpenserade det rnsd att lsna 

daran lzsandz och utnyttjando av bitiliv- 

det omvändn. !Vu 5örjnda de s.k. 25- 

kom, att manza stunfilrnsbi3~'.aferbisg1-afer

- 

Vad som var ett pmblm för SLscWiolrns Arbetorbibliotak, var ocksa tt pmbltlim 

for flslrriö ArS~.tart?ibliotek, FE$gan- rikkas- t 

av 25-öresböcl;srr;a? 

3.1. Hertu. !J

lag p5 Södra Förstadsgatan, där ilornus 

gånger med mina &syskon. 

Så det var inga pedagogiska filmer? 

H.W.: Nej, det var inte seriöst. Det var in 

billig underhållning, Men det vm ju 

Kan det här ha betytt något fur barnens 1% 

H.W.: Det var barn, som hela veckan längtad 

bildsinne än andra. Det var ungefär SI 

var serier. De% var den tidens seriell 

Jag kan tydligt se, att det kostade 5 

dumt och löjligt. Jag Rar alltid haft 

och det var det. Och det anser jag är 

Var dst arbetarrörelsens egen biograf detta' 

H.W. : Nej, det var absolut ett företagarint: 

som förtjänade på den. 

Hadu inte rörelsen något intresse av, att g, 

H.W. : Nej, det enda rörelsen hade, det var : 

De satt i m3 fyrkantiga tavlor, så b: 

hade de sagostunderna, Det var deras 

Mycket fin satsning och det hölls strl 

höra någon berkittelse och saga läst a\ 

det. Och det var en verkligt fin satsr 

lag, som upptrgdde ibland. Barndanslaj 

Men dar vas det en klass och En stii. 

I vilken loks1 agdo detta mm? 

H.W. : Det var på Folkets Hus'festsal. Och d6 

middag. Man kan säj, att det var en m 

ir nu. Där har jag plagats mariga 

1 

5 i narheten av pedagogiken. Tarvlig, . 

!då bilder som r5rUs sig. 

efter den. Somliga barn har ju mer 

i Kal le Anka eller serier. Ja, det 

ining. Det var den billiga biografen. 

ire. Det var en plåga. Och sa var det 

!n sådan avsky för allt deskruktivt 

'örfarligt farligt. 

sse. Det var någon smart person, 

in pi3 film- och biografsidan? . 

usbildsr som visades på en duk. 

v det förstorat. P3 arb~tarfirelsen 

na satsning på kultur.%arnkultur. 

gt på, att barnen alltid skulle +A 

någon människa, som verkligen kunde 

ng. Och sa hade de då ett fol.kdans- 

och enklare musil

l 

för att barnen skulle invaggas i dett I och sitta dar, s3 skulle d2 få 

. , . 

a 

uppleva riågck som var verkligt. Dar h r jag hört Aridersens sagcr or,;? 

.jag .har liOrf; många andra, Det var, ty ker jag, arbetai-rörelsens =ich bar- 

nens nästan allra basta. Så som dom h d de dan julTeste/~-na dun hade. Då 

samlodes alla arbetarbarn 1~tiFråil. De d var nästan de enda fester som vi 

IeGnde till, sa var det sagostundernas 

s 

.jul.i:ester. Och aeras utflykter som 

dom ocks5 hdda. Kariskc till. Folkets F: rxk en s6ndagsn~rgori~ Det var rriyclcet 

f6xnamligt 

Så m3n hade tm altemativ sum bsrn; filmn, söndagsskolan och sagostunderna. 

H.W .,: Sa ar det ratt uttryckt. Och det enda som var värt nagonting, var sagostunds.ma 

enligt mitt förmenande. 1 

~ 

Kanske enligt mångas? De var ju val besökta. 

t1.W.: Nycket, ~yckst. Det ilar alltid fullt &d Sam. Och dzr har jag hört; skadespelare 

och det fa:ins ju Folkets HuA# tester pa den tiden. Och da antog 

dom nsgon sk2despslare. Det låg ett f 1 

n 

ini; arb~te bakom det, Det var ci-~ fin, 

klok tanke. Den var pedagogisk helt e kelt, 

.Fursta -- v2r?ciskriqet (1914--18j . Okad utlanin "4- . 

Ef-ter denna prnukrta gå den tidens alterna iva barnkultur, 3r vi fram vid 

den histnriska har'delss, som km att påverk Arbetarbiblioteket p3 sarrma satt 

d 

som storstrejken 1909. Aret var 1914; först4 världskriget stod far domn. 

Tines Rosuerg börjar: 

T.R. : Cch m itt 6ver .Skolgatan lbg monbi jouskolan . 

Var det %r. man Zzirade ut böcker, tirldes +%-ta Y. var-ldskrigei;? 

T.R. : Jar det var ER s3rskild mn som skötte/ 

~ 

det där nere. Jag minns inte vad 

hag hett e. Han 'korn .Fran kbham, 

i

I Falm5 utvecklade Arbetarbibliotekat salad!s inget f i?-ielsyi3tm, sm i Stock- 

/ 

holm, men min ordnade dgck mrd an taiion under ds $EP hibliot~ks~~~as~n 

' det "gynnsam'? Ciren 19194-18. 

l 

Johen Larsson påpekar dock, att det nåstci Ii varit ett visst. avbräck för tvialmö 

'Arbetarbibliotek 1917, d5 Ungdumskluhben, e tidigare aktiv lanegrupp. sking-v 

rades p. g. u. Inre stridigheter inom Sociald krstis ka Partiet. 

Herta Wirén minns andya saker mder s m 

H.W.: Jag har ett minne av hungerstrejken. jag vet köerna p3 fislwri-oqet, när 

$7. 

vi stod där och väntade. Jeg minns bada, att det var en gång en danonstra- 

tion. Den var så fantastiskt plågsam, därför att al& gick tysta. Det var 

.inpen.musik och ingan sång. Och jag v t ingen demonstration sm har gjort 

ett sådant intryck. De ur inte s2 De kom vid hiiralsgatan. Jag kan 

se dom framfö~ mig. Anna-rs var rpan att dmnonstratlonr;r skulle kom- 

Parollen Bildning och BrBd var fortfapande 

Motátgärder sattes In. B1.a. delades det ut 

Bildningsförb~ind [ ABF 1 kom till stand 

Arbetarrörelsen var p2 vag rrat en ny 

p%nga började Ater ansluta sig, 

t id igare .

G kvm., 

Gania luk&er - blir* surii nyd p2 ioipf,atan 2 i 4 4 :e vaningqn. 

VID DISKEN PA MALM0 ARF3ETARBIBLZOTEK: Greta 

I 

Berlin 1, Frithiof Berlin och fru H~nnby 

l 

Som undernbriken antyder, var det inte +rå a an några nya lokalclr* denna gårig, 

utan snarara gamla. Bibl iotcket bykte n~mligon plats meti den tidigare läsicblan. 

sam flyttades -ner från f j8rda vaningen 1 

. 

Johnsson, Tlnes RosSa;-g ( född 

Folka Nosslin preciserar: "I tredje vaningedi erhalls IiBr betydligt ökadr lokzler 

och i septmhei. 1921 Tick hela s~erfsamiietrn sir: rruvarande fijt-läggning i Tjade 

t1 

våningen i sama byggriadcdel. Flar dispener;: Ss okalen ett utqmme r,; 5ver 100 

och en större övar.ljrissel har nncrdna?/s som biblictekenim, sea. s.19 1 

Urandringen av L~kalern? medförrle även andra nyheter. Vilka da? Tinss Rosberg:

. 

T.R. : Greta jobbade Cär. Jag vet inte, ;r hon km. ,l 

Var hon den' första "utbölingen", som ert "farniljebibliotek" 1921? 

T.R.: Ja, det var hon. Hon satte upp böcker då. Greta var Greta Johnsson och hon 

far själv bsi-Ztta om, hur hon blev anctalld på Malmö ArSetarSibliotrk 1921. 

G.J. : Jog var fjoiSc? år, precis fylld3, Jag vor nyss kon+ imerad. Clch ji^g var 

och lokte på gården hmma. Sa korn det en flicka in. Sa sa hon: "Vill. du 

inte ha negut att och göra?" "Jo, " sa jag. Då var Sibliotsket på Torpgatan 

4:e vaningen. Och dar stod en 'lapp på dörren, att det skulle vara en flicka 

, där p5 fjorton dogar. Jag gick upp ocl klädde mig fin. Tog mina nya skor 

och alltiiig crch gick upp dar. Och fad w r Berlin, han såg väldigt sträng ut. 

J3g hade fl2tor. JU^ visste inte vad jag skulle saj. D& frGgade han, om jag 

ville börja och ori, jag vsr rädd för h norn? "Nej," ca jag och neg som rian 

gjold~ på den tiden. S5 fick jag börja. Och då var det bara ett litet ett 

p2 fjarde viningen. Jag skulle ju lara mig m böcker och so hur det gick 

till. Och nRr det kom en låntagare t9 1 disken, c$ görnde jag mig. Jag var 

&dc!. Det blir man. 

v rågade FrithioT Bsrlin nagonting, när han htod där barsk frmT-ör dig? 

G.J.: 50, han fazgarle on jag var noggrsnn, ,an van ,ju valdigt noggrann. HIR .iiide 

en ahsakut fran grdnaen. CeP; var vS1d'g-t 'l 

i 

sK6nt. Han var s3 r?eggrarin och 

gjorde det sa fint. Ja, t.ex. en c-tap el. Vi skulle, men Z~te numer*, Get 

fick inks lov, att stå på sned, som nqr 1 

~ 

det km, andra yngre som kam till. 

Oh, han var så noga med det så. 

' 

rist maste ha varit ett välskött bibliotek? 

G. J. : Ja, det vsr. det faktiskt. Allting han 

biblioteket övericg. Alls hans bokköp, de var inte köpta i en slum+ SR dar, 

($eket myck~t noggrant alit ing . 

~ 

Trivdes du? 

G. J. : J , man gl~airle allting annat. Det korn i Fdrsta hand. Nar miiri var så ung 

P 

i 

kEpte in. Det vet jag sedan, n3r Stad.;--

också. då vaxte man inidek. Det fanns inget aann3t afiett. Jag tyckte, att 

3st så slolle vara. Jag titivdes liela f iden. 

Hur rnyck'et fick du i lön? 

G. J. : Fï-t var dan tjugifen kmnor i m$nad, k n, ssdan blev den nittio kmnor. Du 

vet, jag gick på tirmar, Så hade roan öre i tinnen. h söndagarna, 

var det sjuttiofem öre, tänk på det d 

Vilken väg tog du till biblioteket? 

G.J.: Det var en port fran Skolgatan och så en fran Torpgatan. Men nu biev den 

~, 

fr2n Skalgatan murad igcn. Jag gick ahtid från Skolgatan, för jag bodds på 

Mjölnargatan. innan jag var gift. Jag kom alltid den vzgen, sen fick j3g g3 

um Cpangatan, du vet. S2 var där ett ear pojkmP som bo~ld~ i ett hus dSr p2 

Cpångatan. som 18nade böcker däruppe. Och när de började se mig kom där 

från biblioteket, nar jag skulle gå h om kvallama, s3 hörde jag en Sst 

k 

szm sa : "PIALPICi ARGETARBïRLIOTEK ! flkbLPil ARSETARBIBLIOTEK : " med mzrk stSmz. 

Till sist var jag sa radd - det behövhe jag inte vara, d& var snälla paj- 

kal- - så jag fick g$ om Föreningsgatan. 

Jag tyckte shst ofi att sitta p; sund gama. I och med att jag kom upp i 

bibliatekek. s3 hade jog sa nyck~t ja& skulle göra. Jsg skulle sätta upp 

böckar, göra statistiken och skriva dfssa här journalerna, du vet, men 

4 

annars var det rätt kusligt. OU får t#nka dig, att man var p3 fjarde våning- 

on; inte en dnniska i hela huset. oad så då, när man stangda, så skul?t, man 

släcka p2 varje vzninp. Det var inte då d& att det håller hela vägen. 

Hur h g sig själva bibliot~kslokalen ut? 

l 

G.J. : Jo, s3 var där en trappa ner, så var d är kontor, Berlin sa.kt cia nere, Och 

s3 dm stcw*lësesslen. den gick rakt fran och sedan i vinkel. Sedan var dar 

inta myck&. Ett lunchrum, d ~ var. t inde så stort sum här. Sa skullo vi sitta 

tre och dricka kafT-e där, s5 Sick en 

1 

ditta ute i gången. non vi trivdes i 

al:a fall. S2 var det da ett gask&, en inget varmt vatten ellsr sa . 

mi l$,iedisken i Arbetarbibiioteket har t-io~ta iIir6n sagt, att dsn var som en -ami-

- 

6.3. : Ja vet du, lantagarna fick inta g3 in, crta!i ds f iclc skriva Önskeli,ctor med 

ka"tdl~gi~~iiirerr, Sd fick vi g2 iili hyllurna 

1 

ocn titta. Zei; försiar jag, att 

hon tyckte när hosi var litsn, fiir det 

a 

tyckte Jag ocks:. Näs dar vas. fös 

mycket folk, d8 sprang jag och gömds ' ig innan det blev 3ppnat. Den var s2 

lång, s5 lång kön. Så stod handar* ock stamplsd~,, Eeriin. Cleh sa var han 

mycket noga med, att de skulle gå in rid rätt sida. Det gick inte, att ds 

gick på fel sida, för d3 gick tian och hktade dm. Det fick inte vzra hur 

som helst. Nej da, allt skulle vara p' ecis nar det gallde honom. Och jag 

tyckte det var väldigt bra0 S2 jag tapkte nu, de sista aren, när jag var 

p5 biblioteket: Jag undrar vad h2n habs tankk. när barnen springer och de 

inte skall- vara tysta. 

Ni måste ha varit engagerade i detta ek. Var det san ett familj^!^ ,I ibliotek? 

a 

G.J.: Det blev ciet ju, eftersom Tiner; +ar v r med och familjen bodde i våningen 

under. Så man kom in i en familj p3 nkgot satt. Jag tyckte så mycket om 

det, men jobbigt var det. Du vet, nar man sökbe facklitteratur., sa måste 

f 

man Iia en stege nar rian skulie plocka upp Dacker ellri. ta ner dan. Det var 

v 

inte som det ar nci. Och blosmr hade 

~ 

i damp~e, Den Varidrande Juden bil.adn 

vi den visst för. 

Det måste ha phint om ett antikvariat? 

G. J. : Ja precis. Hyllorna gick mycket, högt upp. Jag har bildet av dd. 

Dir ssr du hur det ser ut 1927. katalogen till höger. Litst nyare 

böcker, satte man på en sådan hylla, I trallen satts man kar-- 

I 

ten. 

Vilka ar dot man ser p& bilden? 

. . G.J.: Det ar jag, Tinos, Berlin och fru Hon by. finn Dörjads Litet, innc.3 mig, mzn 

hon slutade ach gifte sig. Så hade ui därupps på vinderi tidningar f5r ett 

helt år, snyggt och prydligt. C5 hade vi dutliletter uch gmla t6cker, sam vi 

inte skulle kasta. Vi fick g2 en trapba utifrYn. Det var ci~ trappa där. så 

korn man upp p2 en jsttavind. 1135. ?iärc a var, nar tran t,jZi;stgJ?~~rle till 9. 

SS kcm där n5n kansk? fem i nio och skulle ha en tidning. D2 var dBr inte 

lj~s att lysa sig. Oh, jag var sa r3dl. 

l

1 

. Vad är det för bord som står f&-~ör disken, 

G. J. : 031- fick låntagarna sitta och skriva, 

Det ser ut att vara ordning på hyllorna. 

G.J.: Ja, detkan du tro. Det fick vi beröm -För -:ndan. Ocn sn gång om året skaka- 

de vi alla böckerna nch aamnade dam. bllihopa gjorda vi, det gick så bra. 

Så bjöd Tines'mr på kaf-Fe. Det gick 'u bra, för vi 6ppnsde ints födn 

i 

To 

klacken 3 på ~ftemiddagan, s2 vi hidb ju tid p4 oss. Jag hada inte hel dag 

då. Då hade jag bara mellan 4 och B. landag och onsdag var jag till 9. Det, 

var i rnanga, dinga år. 

Hade ni några tekniska hjälpedel? ~ 

G.J.: Vi fick skriva för hand; Katalogkort. Det var d8 vi skiille lagga on det. Jo, 

~ ' 

skrivmaskinen, den hade vi nagra år i det blev kon-rr~unaliserat. Den hade 

vi efterz-t också. Den var nastan d8. Sen fick jag också lära 

mig skiva msskin. 

HUT såg läsesalen ut? ~ 

G.J. : Det bar en dubbsldurr in 'ci 11 lasesal ?n, runnet ves jZitoctort. Så var dar 

l 

I 

l 

-I 

l 

l 

l 

. - .-- w 

-- 

.

- 

fönster in till läsesalen. Det var mycket 

like frågor man i disken nan gång, hten 

det var inte i lasesalsn, när 

vi inte hade uppsikt. 

Inne i hsrnet? 

5 

G.J. : Ja, just det. På söndagarna -Fick man it"L där. 05 satt jag alltid i hörnan 

r 

några t7har. Det var vissa Farbröde , con man fick ha uppsikt över. Da! 

tog gama med sig. Vi hade en som döp es till[ Smyglund. Du vet, han såg för 

I 

sig. Det dMjde länge innan vi kunde birnia på honm, Han tog en tidning 

och %tt och läste. så hade han sn dda innanför o& sa satt han d3 och rev 

'i den. Så såg vi det. I ena hörnet ha e vi en stor spegel. Sa ledde vi ut 

h 

honorn pi! viss tid. Så ett tu tre kom an igen. 

Erik och Tines Rqsberg. minns också herr %bglunci. En gång hände det sig, att 

Smyglund t.o.19. gick och klagads på rith hi of Berlin i biblioteksstyrelaen, för- 

att han stangt fEr tidigt. Frithiof Berlin brukads nä~iligen släcka lkseaaleii 

klockan fem i tio på kvallen, Men det passa e inte Smyglund, eftersam han a1.Xtj.d 

kom i sista minuten. 

En annan rinn, som utmärkte sig, var gubben 

lade tro öre i böter på disken. Därefter gibk han ned till, Arbetet och tog fmm 

snusdosan och bjöd alla p3 en pris. Det sadbs om honom, att han hade skdats i 

sitt arbete, p& Kockums och att han försökte hygga b2tar sam gick p3 land. Han 

var som en liten tomte. 

Hade ni aldrig några sam var berusade? ~ 

d 

"Persson ". Varje -Fredag kom han och 

G. J. : Nej, det hade vi aldrig någri: pmblm med hos oss. Inte någon onykter. 

Gret2 Johnsson beigttar vidars om lasesalen l 

G.J.: Det gick in manga i läsesalen. 30- 4Ci nug inte. Det var 

mycket stort, vet du. Det var -fullsat I8 p3 kväi?en. Det 

var arbetslöshet, c& folk hade manga köpa tidningnn. 

Det var tid~lngar och böcker i sama Dar var f irr plzts. Men det var 

klart, att det S:EV lite trångt uppe %i' kunde vara kö lå~sgt

ner itrappan. Oet tag ju tid nar vi ?kulle I stampla av. 

Minns du vilka' som lanade? 

4 

G.3,: G& var nagon författare, men jag koir er inte riktigt ihag. Jag minns ett 

par.,' Popps t .ex. När han kom upp där /- det är precis som han komer nu - 

du vet hal struttar fram. Han skulle alltid låna dramatik. Aöller var 

tmligen där nar Elerlin tog mot. ~orbten Nilsson. han k ~ m n, va/- den tyst? 

G. J. : Det skulle vara tyst, absolut tyst. 1 

Var det Berlin som ville ha det så? 

l 

G.J.: Ja, han ville ha det så. Vi ville ock å ha det tyst. Du hörde inte ett ljuci, 

kanske någon tidning nBgon gång. Det tar 

~ 

allt man kunde h8ra. Dar satt dm1 

och lästa och stod och Läste. 

~ 

Fanns det inga amselment? 

G.J. : Inta, inta! Det hade vi inte. Get exithterada inte p2 den tiden. Nej. det 

hade vi inte alls. 

(m vi ser till bok~eståndst. Kan du saga r12got om fördelningen fack- rrspcktivc 

skönlittsratur före 1327? ~ 

G.3,: Det var nog jämnt skulle jag tro. 

l, 

. , 

Vilka avdelningar var det som dominerade p5 facksidan? 

. . G.3, : DEC var på O. 32, alldeles Dst ar nog e!? twl 

del nere i arkivet. Det i~ppsl

~ 

då, i stället Er att vi kastade den. Jag höll. pli att gråta, nar de börjads 

galirz så dsr han, riva sönder b8ckar. som hade .följt sn anda sedan nian 

va'r fjprton år. 

- 

Det man had~ lärt sig hos Frithiof Berlin, mindes man. Det var många ganger 

svårt att anpassa sig till den nya tidens bkbliotekst3nkanbe. sgrn gjorde sig på- 

mind i och mad sarmanslagningen 1927 och tiben darefter. 

Nu för tid~n talar man mycket cm lantagare bch kanske franst om icke-låntagare 

oih orsakerna t iii. att raah 'inte 18nar. ~arlfur är det intressant att veta, vilka 

det var son7 lånade på arbetarbiblioteket ef ersorn det var s5 välbesökt? 

G.J.: Det var alla sorters rdnniskor. Piest rbetare. Och de fick visa sina fack- 

föreningsböcker. Så de andra, dom som inte var ned i faskföreriingen, dm 

fick betala 3 kmnor i pant. Cd fick d e lämna sitt kort när de inte ville 

låna mer. Det dejde länga innan folk fick reda på det, för da tmdde att 

d& bara var fackfareningsanslutna, rnb det var det inta. Alla fick låna. 

Sen sa, när det kom fram s3 fick vi ju mycket mer. 

Borgen ..................... 1 

VariTrån kom låntzgama? Tillhöds men de hbr kviiïteren eller korn wn frshandra 

delas av MalrnZ? 1 

G. J. : Det var nog övarallt ifrån, vet du. fanns ju filial 1 förstås, ute p2 

öster. C5 var e37 ju via Tunneln. Från alla håli och 

kant er lim man sa j. 

Sa ni boy h.:->d oir; alla lantagare p3 dwna sidon !;analan? 

~. 

....... 

.

G.J. : Ja, det gjoxie vi. Det ar synd. Dat tir i journslerna nere p2 filial S, 

ds,- st& adrecc;srna. A, v34 inafi har. ut Lit oci~ cicr5vi-k. Sarskilt om sön- 

- Gjorde ni aldrig några affischer? 

G. J. : Nsj , vi behövde inte det Vi hade fil~lt andå. 

Det måste ha varit roligt. Lärde mn inte Inna falk på ett annat 

G. J. : Jovisst gj-orde man det. För jag tycke 

f. 

det e Du vet, de komner in och 

slänger upp sina böcker nu. Jag tyckt. illa sm det. Man fSr ingen kontakt 

. med dm. Så skall de då stå d;ir och f tografem bara. 

Det blir kanske litet av löpande band? 

G.J.: Jag tycker att d& inte passar in p2 ibliatek. Zzt skall var2 det dar 

lugna.. . 

Avstressande? ~ 

G. J. : Ja, det tycker jag. På bibliotek skal det vara det, men dat är det inte 

nu. Jag tyckes inte det i alla fall, 

Vad lånade man? Facklitteratur eller skönlitteratur? 

G.J.: Man Tick bar2 låna EN skönlitteïatur- och EN ?acklitteratur. Då biev det 

gärna en rumman, för det mesta var det svenska föl-+attafe de skull-. ha. isg 

kamler inte riktigt M g . Sedan, hlane facklitteraturen, var det anti.ngsn 

samhällslära och historia eller grner' fi. Ellar zn bok i derm eget yrko 

B 

eller vad man skulle saga. Avdelning p 18nade de ocksa. Jag tydte ddar 

l2nades allting, vet du, Och sedan n2 de -Fick Låna t.& mmncr, det tyckle 

de var toppen. Ftir det mesta var de';. mrinen, som var. inskriven och $2 

Ville frun ha e;! bok så klart. Då de ISna tv9 mrinsr, så var det 

hattra. Och sadan blev det obrgränsat n ~ facK2i2teiäture 

d 

Hur var det med lyrik och dmrnztik? ~

e valts. 

G. J. : DE^ lanadss mycket -Faktiskt. 

Var det .Menander och BåatR? 

. G.J.: Ja, just det ja. 

Strindberg? 

G.J. : Strindberg. Alltid: 

Jack Lc~don da?. 

G.J.~ oh, ja. . l 

Hade studiecbrklanra något med biblioteket 

att göra? 

G. J. : Nej, inte direkt. Det var det; först nar 

Y 

Eiladl: Sijrjods p& P,9F, Da korn de 

till oss och lanude böcker. De fick ä1 i uppgift rtt lAna och lasa. 

a 

Enligt Johan Larsson kunde eq cirkel vara uppbyggd ~:i., att mn P8i:adc in handbBckor 

med Ztföljande fragor. Svaren skick. dec; sedan till 851, vam7Cter de rZtto 

svaren erhölls. 

Far att riktigt första hur pass aktivt ~aidö Arbotarbibliotek var och hur iritm- 

sivt det uinyttjadcs, kar, det \;ara av intr sse akt titta i boker, Ci;2r.,5k.3 i 

"3ibIivd~!f-~.. 

, En vagledning, so% S.A3 (Sveriges AlliGnna ii4 Sav ut 1324. %U- 

tic6ikr32 cp 1.12rrii;ad -Sr& 'i922-23. Scxn flalird S.LLiid~S$bli~t~G;i . 

Den som vi22 kan ocksa se p3 (ô.a.ss18fz, 

s. lG8f .f. 1 Det visar sig att stadsliiblioteqet vid dsnna tidpunkt had~ c:a 3 ggr 

s$ många hand scm erbetarbibliateket. etta ar inte ovzntst, n9n vad acv ;ir an- 

&rlvlingsv2rt är att ut l8~ingcsifSrnma lidger n.ycket n3ra ïarar~dm. (99,719 m3t 

107.351) Av det-t;a förstar man att varje ba d på Msirnö Arbetarbïb! i~t;?k i genom- 

snitt isnades ut 3 ggi3 mer 217 varje baiid Pidm5 Stncisi3flbl.:'Li;-,sk. iieiol.sr~shiblio 

tid bara hGlFten av ctari:;Fiibliotoketc. Til sictbhöll m313 sig :.?ed nå& s3 

i

En komeniar av Tines och Erik Rusberg: ~ 

E.R.: stadsbiblioteket hade Ingen Zmneskat 

T.R. : V i skrsv titelkort på varje ?ok. Men krev de aldrig p4 boken om det: 

x 

och det, utan på huvudordet. Sedan ken efter. Don kataloger-, ha&, vi 

gfinsiös nytta av. Och alla gånger när huvudbibl iotrket ringde oss, 

- för d~ visste vi hade det. Och det äxnesbtalog i alfabetisk imta- 

logen. 

Det va? alltså ett mönsterbibliotek, sari s d art skulle komna alt komnaliserzs. 

-- 

Malmö ~rtietarbibliotak komunaliseras (192i3 . 

MAnga frågor hopar sig inför denna handels f ö snart ~ f~~itiu ar sedan, Var al.la 

eniga? Varfös- gjorde msn det? Var- nan mzdv t9n orri vl2ka konsekdenser det skulle 

1. 

7 

komna att få? Vilka i-mtiv hade man? Vad va nt5ls~ttn~r~genS 

Lgei~tligen var detta icte dgon histcrr5.s k ! antiulse d?.s I Ceri var bara resulka-ket 

av redan, för länge sedan, f~ktade beslut ch blev i%~For helt odrainatisk. Vi 

ska17 se,att den gick de flestu obmgrkt farbi. Johsn Lsrsson är den farste att 

l 

intyga detta. Komtunaliseringen 1927 blev t eli odr3m?tisk, sagsr han. Alla var 

överens crn att r317 si:mordnlnp, av de olika D nliotaken Malmö och Limhann skulle 

vara ruticnullare. Malmö stad övedog nu de av nr.Detan~karmiun~ma tidigam «'rivna 

bibliateken cch Malm5 Arbstarbibliotek bls J 

1 

filial 2. 

Rationalisaririgsl~s~:\:eC var alltså en av an ediiingama. nEn det kanske siirir;:rjste 

skal~t t il1 ssmgåcndetvar, att Malmö Stads bidräg till arbetarbfbl ioteket nu 

ökat från 1 .O00 kronor 19G6 till ?25.000 k nor 1926,. enligt Folke Nossliri, 

[a. a. s, l B3 Mal~3 Arbetarhibl iotek var allt inte lSngre ekonumiskt abumendc. 

k 

Ett i alla avseendm dy~sniskt bibliotek s ulle nu iriiegreras . Stat,ir;t,il.~on talar 

sitt tydliga sprak. 

93 

F.N. : Eibf iotekets frnmgang kan också av vackrz statist ?.ska uppgiftner. 

Under de senaste aren -?&e ::tL~mbn,acriea 3;?tmu-I 43CJ.13~30 

l . 

i 

1Sri årligen, agn akrtjva ber5k.i-t~~ till, i bet nS:msste, 

3,000 personar =ch omlcring 60,OX Urligen. Dci!:-

förrtidet uppgick vid öve+q$z7gen tik1 13.000 band. 115 de av Malmij och Lim- 

hams bibliuteks- och föreIZsnings9ö eninear samt MA'^^ os6 L.imhavns 

ahetarkomnuner Ax-ivna DibliotemAr 927 helt övertogs av Staden, blev 

Y 

klmö arbetares bibliotek och läslo41 stadsbibliotekets Filial 2. (a .a.s. ?Cy. l 

Erik och Tines Rosberg får också vittna. frågan: D& maste ha varit ett 

gatt "kap" 1927. 'Det v3r ju inget utan tvärtom d ~ kanske t 

livfullasts av alla? 

E.R. : Det var det. Det vtir det absolut. var d~ borgerliga i-epresentanterna, 

de var mycket intresserrde a; att de4 skulle g2 bri fZr biblioteket. bet 

i var inget mtstånd där; borgare kant a ahetare. Utan de gjorde vad de 

kunde. Doktor Råby, han var ordföran e ett tag, han var oerhört intrecserxi 

av var filial. Han hade hand om bibl så jag var uppe hos 

honom många gånger. Han var positiv. som var ultrahöger, 

ordförande Karl-Axel Nilsson, som va ordförande, lika-- 

, dant. De bromsade p5 intet vis, utan 

Så det blev aldrig nzgon konSmtat iun? 

E.R. : Nej, det var aldrig någon där. Det var sa gctt sorn enhalliga 

beslut, utom vid n3n had~ en kcindidut 

och högern SR, då var ju aldrig s3 

skoj att bli vald 

~ 

Fick ni behålla låntagam från före 1927? 

f 

E.R. : Ja, de gick över. Det var en adminis ratii'/ förailciring, men det var inge:-) 

förzndsjng i låntagarstrukturen. 

. 

HETA- Wi~6~i~ Vad minns hon? War det: n5gui.i ii shatt? 

H.W. : Det kan jag inte minnas. Jag tror de har gått vycket smidigt t i71 r7ch 

tiden var antagligen mgen -Frjr- det. kan inh minnas &tt d~i; var något 

~p;~rivanda alls. InLe som vi trodde gS;!gen vi :ikon ubch läiie i tid- 

ningen, mr och jaz. Att dat skulle ba-1Lrs och nya1.e. !b70ciesnars. 

Greta Johnsson kan iiits heller erinra sig ddgrz; hetsiga dis:ussioncr.

~ 

G.J.: Vi var val lite fikberedda på det. Vi hade pratat lit& om dst. Lite 

P 

iiincrn,msri ~fiar7 JC2akke inte sa riyckek å ciei, cia. 

1 

Malmö Arbetarbiblioteks m11 1 artietardre sen. 

Johan Larsson vill betona,att arbetarfirelfens bildningskamp hade varit ogörlig, 

m man inte haft ett eget bibliotek vid sidan om AaF. 

Till Erik Rosberg hal- jag riktet följande fråga : Vilken mll spelade Arbetar- 

bibi'ioteket i arbetarrörelsen? Var det en bentralpunkt ellsr en fóreningsl8nk 

mellan alla dess d~iar? 1 

E.R. : Det Ian man inte saga. Cantrahpunkt , 1 det var nog Socialdmok~atiska Fömningen, 

som höll kontakterna där. Det va det politiska rodr~t i Malmö. Anda 

till Arbetarkomunen övertog det och d3 fick den uppgiften 119G'l l , 

1 din bok "Ett halvsekel.. ." betonar dusat boken var en viktig fömningslZnk 

mell~n arbetarna. 

' E.R. : Ja, det är nog sant. Men det var- i nte kring biblioteket, utai; det var en 

del i det hsia. Men dcss syfta var,a t så långt som möjligt psverka. 

I 

H.W. : Det var smrarbste över hela linjen, Rär de började mod ABF. Cirklenia d8r, 

Och det blsv naturligt att det blev tt canorbete. 

Greta Jonsson har uttryckt saken så. 

G. J. : Arb~tarna hade allting dar som i sn liten borg. 

Da. tidiga politiska rcrnifesten, hade fatt 

1 

rt.ietarrCjrelssn att manifester~i sig 

i det svenska sazhEtllet. 

t

IJppsökande verksamhet. Gamla idéer, som 

[an man studerar de former av uppsökande 

blivit ny2 , 

bibliotek, så finner man listan blir lang. Men även om de olika typerna 

inte var lika vak organiserade som i dag, år nsn Bndå se dm som embryonala, 

eller föregångsstadier till den nuvarande j,blioi;eksservicsn. 

ves.ksamt.~et, som nii-n hade p2 Malm2 Arhetar- 

SS ar t.ex. fallet med de utgallrade b6cke na. Dessa sMnkte Berlin till sjö- 

männen och de kom sedan att fungera Anledningen till 

detta var, att MnbmG bok, donerades 

av en sjöman. Man kan 

låning. 

Frithiof Berlin 

liten skala, men andock. 

Tines Rosberg lägger till detta, att hon f 

ut ned ett vandringsbibliotek till en 

Greta Johnsson minns i detta smnhang, att 

erbjuda vissa invandrargrupper ett 

Sist, men inte rriinst, anordnade för arbetar- 

bibliotekarier på Brunnsviks Tines Rosb~r.g; 

skickats och kursen 

Vid sidan oiii dessa aktiviteter, hade kså hokhamtning g15 Plalmö Arbetar- 

bibliotek. Men det var i mycketliten , eftersom förseelserna val1 fåtaliga. 

I alL&.inhet var det Frithiof Berlin som gick upp till lantagarna i dessa 

arenden, 

.ån c:a 1907 och tio ar framåt cyklade 

cigarraffar på Öster. 

biblioteket aven iånade ut baklådar 

till de olika facken. 

I 

Under det farsta varidskriget blev Plalmö Arbetarbibliotek så belastat, att man 

fick 5ppna en utlaningsstation på Monbijou kolan rakt över gotan. 

Samtidigt som kriset pågick, övertog även rbetarbibli.oteket det Judiska Bihlio- 

' teket 1917, som hade litterskur på bad. ryska och hebreiska. Damed kunde rran

SAMYANFATTNING 

O-n man skal? besvara Irsgail "Varför . . . de tog' initiativet till 

folkn.örelsebibliotekon slutat. besöka racksr det inte med att 

studera dessa gruppers situation idag. Det B+ ocksa nödvlindigt. att g& tillbaka 

till srbetsi-rfjrelsens uppbyggnadsperiod under 1880- och 90-taien. för att kunna 

. . göra sn adekvat jämförelse. 

Gå var problenet snarsst det mtsatta; till .folkrörelsebiblio- 

teken var d5 ofta sa stor,, att van att tillgodz~ss den 

ständigt ök~.de efterfr5gan på böcker, till att fomnings- 

biblioteken och senare arbotarbi.blioteken expendera. 

Men vad var det d8 sorrr crsakxie detta? Va? c! dr daliga konjufikturorna, scm 

alltid har paverkat biblioteken i gynnsam ri d .v .s. höjt iiLl3ningsc;ta- 

kistiken, eller var det nagontine; annat? 

Fragan skulle kurina besvaras pa följande till denne tidiga ut- 

bildningsexplosion står att finna på tre 

För det förste, f5rjs arbetarrörelsen en akt 

1 

'v kult~~rpolitik på riksplanet, 

vilket frmgick av tidigar-e referat frSn Coc aldemkratiska Partiets kongresser 

under '183il-tal~t. Man inssg nänligen mycket idigt , att arbetarna, endast genom 

att g3 in både i det kuLttirzlla pmduktinns- distributions- och kansumtions?edet, 

skulle kunns skapa förutsättningnr fös en eg n arbetcirkultur. 

Egna fö~iag och tidningar startades, dar man skript och Översättningar ur de 

egna leden kom i tryck, 

Egna biblio-Lek öppnades för att distribuera och a!Inan palitiskt uf;vald 

litturatur på för arbetarna lavliga tider. 

Ett sget bildningslähund skapadzs osksa, fö 

~ 

p$ ett affekkivsra satt kunna 

konsumera det egna k~i1turutbude-k. 

för det andra, kom C!B ti?~rier SOR frurnförde.$: p5 riksplanet; att -Få siil praktiska 

t illampriing p2 lokalplanst-. . 

e 

I: Malmö avlöstes Socialderrokratiska Förening ris Bibliotek ov Malmö Arbetarbihl..-Lntek 

och LZsJ-okal och dstta :/ar strategiskt i,: acerst i anslulci7ing till Folkets 

- 

1 

HUS, Arbetetooh Framtiden. i przktiken fi~ng i 1-3dti nlltss~mi;s ssm kU*

även uiq~me för en viss uppsökande i. liten skala. @amkulturen för- 

sumdss inte heller, ut-n msågs viktig. fxvts dcssa g;;nzs~,ma 

omstandigheter, sök", Malmö styrelse ,=dan 4306 ett anslag 

från Melmö stad, vilket ed hade grundprincipernu fer bib- 

lioteket rubbats. inte f ickl?edsive politisk pmpa- 

ganda fl8 grunden till det k~mnunaliserade 

. överge sin politiskt rzdikala 

, linje för en mer neutral. 

För dat tredja, far inte den enskilde indi\#iben glömms bort i detta smnhang. 

För att kunna få inflytande i samhälkt och 

1 

åverka sin situation, maste arbetarna 

vissesligen s13 sig samnar?, men det låg o ks8 i in~diemens eget intresse att 

utbilda sig. I der1 kampsituat ion som rådde, lev kunskapen nämli.gen en pctent ii.!.!. 

makt att rakria ined. Scilidariteteri hos saväl &L 

1 

nstallda som lantagare p3 Malmö 

Arbetarbibliatek vain dar-för hade horisontell och vertikal. D~ssutom var rörligheten 

och idérikedomen sakrc: kannekcken, vi ka i ekonomiskt hansesnde ledde till 

bstydande besparingar. 

Eftersom de flesta av dc orsaker smf snabba 

frsmvSxt Intc langre är aktuella 

blm, utan snarare ett olösligt 

biblioteken rned traditionella metoder. 

I princip -finns det därför bara 

i tiden - i I.liilmös fall till 

Ungefär sa har ju dagens 

att de skulle kunna som Malmö P.rbetarbiblioLek gjora'n. 

Eller också, vilket 3r mer tmligt, så måsts satsa på arSstsplstsutlåning, 

för att p5 sikt kunna ~eaktivera fackförbund så att men darigenom får dm att 

Bter int~ss~ra sig för boken, bildningzn 

Herta UirEn : "Jag tior att böcker kmer att bli att oiitslitligt mediii."

och med Nietzsche mat t 

j 

nkens tinnar - 

e 

Tolstoj lät d-m skönja ..tt hjärtas djup 

när dzt kärlekens bud b sinnar. 

De följde Jack London på 

i elaridets avgrundsgrinder 

till köldens och farornas 

Med Hearn de fömum en morgonfl5kt 

fr& den yttersta östern$ rike; 

upptacktsfard 

- 

vildmarksvärld 

' 

kring isiga Yukonstrznder. 

Med Kipling de lyddes till djungelns ajur - 

och som Maeterl incks blomvärldsgaster 

i an underi-cr. doqtande prn!sk nztur 

Jules Vern~ gav en spira de, yngrs slakt 

en aventyrsdikt utan lilqp. 

Hos Lidforss gavs bränna. de tidskritik 

C 

och fakta för fnrskarh;"b la nor. 

Fröding gav dun en djilp iyrik 

t. 

och Ekelund hav och stja or. ... . 

KARL ESPER. 

Dessa böcker låg sakert pH det flyttlass. för~st8ndarn 

Frithiof C~rlins avsked till. den ny2 

x> 

Widén, På vagnpn sitter förutom Erik 

Johnsson samt krcknaren själv. Langst 

Berlin p5 hatten. Han hadu g j ~ d

Intervju rmid Erik och Tines Rasberg 197~05b6 

~ 

Int~rvju mea Greta Johnsson 19760803 

~ 

Intervju med Herta WLr6n 19760514 

Intervju rned Johan Larsson 137605-i2 

Tryckt material 

Andra socialdemkrat iska part ikongressen. Norrköping 17-20 maj 1891. Beslut om 

viktigare oniriistningar. ( If'cdi-ag ur et officiella, j!?si;eradz pr-otokoiiet .l 

Malrn.Li. 1995. 

i'ialmö Arbetares Eibliotek och L.äsloka1. St relse- och Rei/isionsbcrätl;slcet. ? jul:; 

1907-33 juni 1908. Malmö ;30J, I 

I'lenandet, Heril-ik, Socialistiska Sznger och ikter. Malmö 1915. 

i\lilsson, Fredrik, Stockho1:ns Arbetarebibli tek 11192-1317. Minnesckrilt utgiv~n 

till 25-årsdagen. Stockholm ?917. 

. - Nosslin, Folke, Malmö stadsbibliotek i905- vid invigningen av 

nya stadsbiblioteefcet. Malmö 194iJ, 

Pmtcl

-gD 

>lan i Borá 

Bibliateket 

J

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2011

1 - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?