Hämta - Intrum Justitia

Intrum 

magazine 

Slimma 

Smart 

Öka vinsten och 

kundlojaliteten 

genom outsourcing 

mittenS rike 

Så får du 

betalt i Kina 

guide 

Sälj till rätt 

kunder och 

optimera kredithanteringen 

Global 

aktivist 

Bill Clinton ser större problem än finanskrisen 

Kredithanteringsmagasinet 

från 

intrum Justitia 

nr 3 | 2009 

intrum magazine 3 / 2009 1

Michael Donahue 

Groep International Sales 

en Partner Manager, Intrum Justitia 

Även i dessa tider med global ekonomisk 

kris och lågkonjunktur ger den internationella 

näringslivsarenan företag 

tillväxtmöjligheter. Marknaden har 

defi nitivt förändrats och den spekulativa 

euforin har ersatts av en nyktrare realism. 

Fokus ligger än en gång på företagens 

kärnkompetens och klassiska verktyg 

för att minimera risker och förluster. 

Företagen koncentrerar sig helt enkelt 

på att göra det de kan bäst för att vara 

konkurrenskraftiga i dessa ekonomiskt 

krävande tider. 

Finns det då ett enkelt recept på hur man 

lyckas internationellt utan risker? Nej, det 

gör det inte. Det fi nns däremot fl era olika 

verktyg, och rätt blandning och konsekvent 

användning av dessa kan göra det lättare att 

lyckas och att hålla sig kvar. 

Ett viktigt verktyg är att få ner den 

genomsnittliga kredittiden (Days Sales 

Outstanding, DSO). Till skillnad 

från omsättning och marginal blir det 

verkliga värdet av DSO alldeles för ofta 

underskattat trots den påverkan värdet kan 

ha på verksamheten. Det handlar inte bara 

om extra belastning på personal och/eller 

administrationsavdelningar för att följa 

upp en obetalad faktura. Viktigare är att 

det innebär att de innestående fakturorna 

inte betalas i tid och att ditt företag kan 

bli tvunget att hitta alternativa källor till 

kontanta medel. Ovanpå den brist på 

likvida medel som präglar marknaden just 

nu kan en brist på kapital skapa en allvarlig 

situation som kan påverka både företagets 

slutresultat och konkurrenskraft. 

Innan du utvidgar verksamheten 

utomlands bör du undersöka hur man 

”Ingenting kan räknas som sålt förrän du har fått betalt. 

I värsta fall ger du bort en vara eller tjänst gratis: 

Betalningen är det som avslutar försäljningscykeln.” 

HÅLL REDA PÅ DSO 

gör affärer i det land du är intresserad av. 

Vilka typer av kontrakt använder de? Vilka 

betalningsvillkor används och hur sent 

brukar en faktura betalas? Det är viktigt att 

man diskuterar och kommer överens om 

betalningsvillkoren innan man godkänner 

en order. Diskutera räntan för sena 

(DAYS SALES OUTSTANDING) 

betalningar, använd den och upprätta en 

handlingsplan för förfallna skulder. 

Hemligheten bakom en lyckad internationell 

kredithantering är att följa upp förfallna 

fakturor så snart som möjligt för att 

säkerställa betalning för levererade varor och 

tjänster. Intrum Justitia kan täcka alla behov 

av internationella kredithanteringstjänster 

och minimera kreditrisker vid internationella 

transaktioner. Tack vare vår närvaro 

i hela Europa och vårt globala nät av 

samarbetspartners kan Intrum Justitias 

internationella servicelinje hjälpa dig att 

skapa en lyckad kredithanteringsstrategi för 

företagets verksamhet i hela världen. 

Exempelräkning 

Företaget E har en årlig exportbaserad 

omsättning på omkring 25 miljoner euro och 

genererar dagligen en omsättning på omkring 

70 000 euro. 20 dagars försenad betalning 

innebär 1,4 miljoner euro i utestående 

fordringar. 

Genom att minska betalningsförseningarna 

med bara fem dagar förbättras företagets likviditet 

med 350 000 euro. Detta är dina pengar, 

pengar som kan återinvesteras för att öka 

försäljningen eller klara andra ekonomiska 

förpliktelser. Att hålla nere den genomsnittliga 

kredittiden gör ditt företag konkurrenskraftigt.

ledare: 

välj dina kunder med omsorg 

det finns tecken på att världens största ekonomiska 

kris på årtionden har nått botten, men 

än går det inte att luta sig tillbaka. För trots alla 

nya återhämtningstecken vacklar europa fortfarande 

i sviterna av finanskrisen. 

De stora bankerna håller visserligen på att 

återhämta sig, tack vare stora statliga lån och 

att aktiemarknaden är på väg upp igen, men 

den bistra sanningen är att företag fortfarande 

har svårt att få kredit, att arbetslösheten växer 

och att de statliga finanserna har nått bristningsgränsen. 

intrum Justitias senaste europeiska undersökning 

av företags, offentliga institutioners 

och konsumenters betalningsvanor, european 

Payment index 2009, visar att det är lika svårt 

att få betalt i tid i hela europa. undersökningen 

(läs mer på sidan 20) visar att det säkraste sättet 

att få betalt i tid är att identifiera rätt kunder 

att sälja till. 

undersökningen visar också att företagen 

väntar längre än någonsin på sina pengar. 65 

procent av dem väntar dessutom i 85 dagar i 

snitt innan de anlitar professionell hjälp för att 

få betalt. något som påverkar deras resultat 

negativt och minskar möjligheterna att komma 

stärkta ur lågkonjunkturen. 

I deTTA nUMMeR: 

SIdAn 8: 

MITTenS RIke 

kina är en spännande marknad på många sätt, men 

det är också en plats där modern kredithantering 

fortfarande är i sin linda. 

vAd kAn vI hjälPA dIg Med? 

european Payment index 2009 ger påtagliga bevis 

för att effektiva kredithanteringstjänster (CmS) 

innebär mer än bara effektiv hantering av kundkrediter 

för att skapa vinst. Det handlar också om att 

bygga kundlojalitet. Varför slösa tid och pengar på 

att sälja till kunder som inte ens borde finnas med 

på prospektlistan? Som uSa:s före detta president 

Bill Clinton säger i vår artikel (på sidan 16) om vilken 

riktning han tycker att vi borde välja: ”Dagens 

finanskris kommer att ordna sig – till slut!” 

Och visst krävs det verkligen den typ av initiativ 

som Danmarks lågprisoperatör m1 visar exempel 

på för att skapa ett starkare och mer hållbart företagsklimat 

i europa (sidan 14). 

Som de snabba och smarta spelare de är har de 

insett fördelarna med att outsourca viktiga delar av 

sin kredithantering och koncentrera sig på det de 

gör bäst – leverera fullgoda tjänster till sina kunder 

till lägsta pris. Finns det någon som kan hävda att 

de har fel? 

lARS WOllUng, kOnCeRnChef OCh vd 

föR InTRUM jUSTITIA 

Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge en 

inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa 

dig i förvärvsskedet. 

Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till 

intrummag@intrum.com så skickar vi den information och/eller de 

rapporter du behöver. 

Better business for all. 

Välkommen till intrum magazine 

SlIMMAd AffäRSMOdell 14 

Danmarks lågprisoperatör m1 outsourcar delar av sin kredithantering som en 

del av sin slimmade organisation. 

näRbIld ClInTOn 16 

Från president till global aktivist. Bill Clinton vill bekämpa globala orättvisor 

som fattigdom, HiV och klimatförändringar. 

OPTIMeRA kRedIThAnTeRIngen 20 

Om alla betalat sina räkningar i tid hade europa varit minst 25 miljarder euro 

rikare, visar intrum Justitias nya undersökning ePi 2009. 

Tänk glObAlT, AgeRA lOkAlT 04 

ökA kOMPeTenSen Med fleR kvInnOR I STyRelSen 05 

I kORTheT: InTRUM SPOnSRAR PRIS föR SOCIAlT AnSvAR 24 

Intrum Magazine nr 3 september 2009 Utgivare intrum Justita aB, iSSn 1652-5620 Chefredaktör och 

ansvarig utgivare i Sverige Fanny Wallér Redaktör madeleine Bosch Redaktion och produktion anne 

Smitt och Björn enström, tidningskompaniet Tryck trydells, Laholm Omslagsfoto Corbis/Scanpix. nästa 

nummer av intrum magazine kommer ut i november 2009. © intrum Justita aB 2009. med ensamrätt. Citera 

oss gärna, men ange källan. redaktionen tar inget ansvar för material som inte har beställts. Prenumerationer 

info@intrum.com Adressändring aktieägare i intrum Justitia kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga 

kontaktar redaktionen: redaktionen för intrum magazine, Se-105 24 Stockholm, info@intrum.com telefon 

+46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 

Åsikter som uttrycks i intrum magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, intrum Justitia eller något av dess 

dotterbolag. all information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken intrum 

Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller juridisk 

person. all information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell placering 

bör göras i samråd med professionell rådgivare. intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster som beror på 

att publicerat material har använts som grund för beslut. 


intro: 

Bättre Intro med Intrum JustItIa 

4 

tänk globalt, agera lokalt 

vi måste arbeta tillsammans för att 

bekämpa klimatförändringarna, säger den 

kenyanska professorn Wangari Maathai. 

Avskogning, kvinnors rättigheter och markbevarande 

står högst upp på hennes lista. 

enligt nobelpriskommittén tänker den 

kenyanska professorn i biologi, Wangari maathai, 

globalt och agerar lokalt. Den inställningen, 

tillsammans med andra insatser för att förbättra 

vår planet, gjorde att hon 2004 blev den första 

afrikanska kvinnan som fått nobels fredspris. i 

våras besökte hon Sverige för att tala om hur 

vi kan skapa en värld med mindre koldioxidutsläpp. 

– Vi måste förändra vår livsstil om vi ska 

rädda vår planet från den katastrof vi själva har 

skapat, sade Wangari maathai under sitt besök 

i Stockholms stadshus, men poängterade att 

det inte är försent än, och att vi alla kan hjälpa 

till genom att lära oss att reducera, återvinna 

och respektera (reduce, recycle, respect). 

På frågan om vad hon gör för att hjälpa till i 

sitt eget närområde nämnde Wangari maathai 

trädplantering och omtanke om vattnet. 

– när jag till exempel borstar tänderna låter 

jag inte vattnet rinna, och så gräver jag förstås 

hål och planterar träd. 

Wangari maathai föddes på landsbygden 

norr om nairobi i Kenya 1940. till skillnad från 

de flesta afrikanska kvinnor från landsbygden 

fick hon en högre utbildning. Senare blev hon 

den första kenyanska kvinnan som tog doktorsexamen 

och den första kvinnliga professorn 

på universitetet i nairobi. Som biolog såg och 

förstod hon de problem som avskogning och 

jorderosion skapar på landsbygden. Problem 

som drabbar kvinnor särskilt hårt, eftersom de 

utför det mesta av det tunga jordbruksarbetet. 

De tvingades till exempel gå allt längre för att 

hitta ved till matlagningen. 

Den 5 juni 1977 planterade därför Wangari 

maathai nio träd i sin trädgård och startade 

på så vis green Belt movement, som arbetar 

för att återskapa afrikas skogar och minska 

intrum magazine 3 / 2009 

den fattigdom som orsakas av avskogningen. 

Sedan dess har Wangari maathai fått otaliga internationella 

priser, arbetat i flera Fn-uppdrag 

och suttit i det kenyanska parlamentet. Hennes 

arbete har varit fokuserat på att minska fattigdomen, 

förbättra kvinnors rättigheter och att 

lyfta miljöfrågorna, särskilt avskogning. 

i dag har det planterats mer än 40 miljoner 

träd i hela afrika. men det krävs hårdare tag för 

att motverka avskogningen. Det är ett större 

problem än hela transportindustrin, menar 

Wangari maathai och påpekar att 25 procent 

av växthusgaserna kommer från avskogning 

och markförstöring. 

Hon uppmanar alla länder att samarbeta 

för att rädda planeten. att skydda den globala 

miljön är även ett sätt att skapa fred, konstaterar 

fredsprisvinnaren. 

– Det finns mycket vi kan göra, men inte 

som ett ensamt land. Vi måste arbeta tillsammans. 

Det är därför klimatmötet i Köpenhamn 

i år är så viktigt, säger Wangai maathai. 

TexT kARIn nIlSSOn 

vem är Wangari Maathai? 

Wangari maathai föddes i Kenya 1940. 

Hon är den första kvinnan i Central- och 

Östafrika som tagit doktorsexamen och 

blivit professor på universitetet i nairobi. 

1977 startade hon green Belt movement 

för att förhindra avskogning och fattigdom. 

Hennes kamp för demokrati, kvinnors rättigheter 

och miljön har gett henne många 

priser, som nobels fredspris 2004, men 

även satt henne i fängelse. Fram till i dag har 

hon planterat 40 miljoner träd. ett planterade 

hon i nairobi, Kenya i november 2008 

för att fira att Barack Obama (vars far föddes 

i Kenya) blivit vald till uSa:s president. 

trädet planterades bredvid det träd som 

Barack Obama själv planterat när han var 

på besök året innan. 

Ordet på allas läppar 

Överallt talas det om quantitative easing – 

kvantitativa lättnader, och vissa beskriver 

det som ett modernt sätt att trycka sedlar. 

Kvantitativa lättnader är till för att öka penningtillgången 

och få pengarna att gå runt 

i en ekonomi när den vanliga metoden att 

sänka räntan inte fungerar, särskilt när det 

inte längre går att sänka räntan mer eftersom 

den redan är låg. Därför går centralbankerna 

in och köper värdepapper med 

säkerhet i statsskulder och hypotek från 

bankerna i utbyte mot pengar.

varning för social kris 

Jean-Claude Juncker, ordförande för eurogruppens finansministrar, 

har varnat för att europas ekonomiska och finansiella kris riskerar 

att bli en samhällskris om politikerna inte lyckas stoppa den snabbt 

ökande arbetslösheten. På ett möte med sina ministerkollegor i början 

av maj sade han att ”vi får verkligen inte underskatta den mängd problem 

som kan komma hand i hand med ökade arbetslöshetssiffror”. 

F&S 

Carina lundberG MarkoW 

FOtO: SCanPix 

Carina lundberg Markow 

har blivit utnämnd 

till ”Sveriges bråkigaste 

kvinna” av tidningen Passion 

for business. Som 

chef för ansvarsfullt 

ägande på folksam har 

hon fått många att höja 

på ögonbrynen – och le 

– när hon till exempel 

skickade ett öppet brev 

till ordförandena i mansdomineradebolagsstyrelser 

och ironiskt frågade 

dem varför de bara kvoterar 

in män. 

f: varför är det viktigt att ha jämn könsfördelning i bolagsstyrelser? 

S: Det är viktigt av två anledningar. För det första handlar det om styrelsens 

kompetens. antalet kvinnor i styrelserummet visar om styrelseledamöterna 

har valts in utifrån kompetens eller inte. men det är också ett sätt att förbättra 

styrelsens arbete och resultat. Det är nödvändigt med mångfald – det 

visar alla misstag de senaste åren, från fordonsbranschen till finanssektorn. 

f: vad kan företagen vinna på att ha fler kvinnor i styrelsen? 

S: Det är lättare att rekrytera människor utifrån kompetens om man inte 

är könspartisk i rekryteringsprocessen. Det är inte sunt att manliga styrelsemedlemmar 

rekryterar andra män som är precis som de själva. Det 

är uppenbart att det skulle behövas ett större motstånd mot risktagande 

i finansinstituten. Kvinnor kan även bidra med bättre kunskap om kvinnors 

konsumtionsvanor. 

f: en rapport från folksam visar att kvinnliga styrelseledamöter är 

bättre utbildade än sina manliga kollegor. vad säger det om kvinnors 

erfarenhet av näringslivet? 

S: Jag tror att de flesta kvinnor i näringslivet har upplevt att de har bredare 

kompetens än de flesta av sina manliga medarbetare och ändå 

lägre ersättning eller position. Det är inte jämställdhet om kvinnliga 

direktörer har bättre utbildning än manliga. Det är bara ett tecken 

på att kraven på kvinnor är högre. Det är inte riktigt jämställt förrän 

kvinnliga underpresterare har samma möjligheter som manliga. 

Folksams undersökning av styrelserna för Sveriges största bolag visar att 

de kvinnliga styrelseledamöterna är yngre och mer välutbildade än sina 

manliga kolleger. Jag tror att det beror på att det ställs högre krav på de 

kvinnliga kandidaterna till styrelserna, men det kan också vara ett sätt att 

kompensera för att kvinnorna har mindre erfarenhet av att vara vd. Bara 20 

procent av de kvinnliga styrelseledamöterna har sådan erfarenhet, jämfört 

med 60 procent av de manliga. Om man har en tydlig rekryteringsprocess 

så drar man till sig fler kompetenta kandidater, både kvinnliga och manliga. 

f: hur ska man uppnå balans i könsfördelningen? 

S: Lagstadgad kvotering är ett alternativ, men om man försöker använda 

diskriminering för att motverka diskriminering får man ett trovärdighetsproblem. 

men näringslivet skulle kunna klara av problemet genom att använda 

en tydlig och transparent rekryteringsprocess. Den norska metoden är ett 

exempel på det. Det har inte kommit några rapporter om kompetensproblem 

– snarare tvärtom. 

Text david Wiles 


esultat 

Bättre resuLtat med Intrum JustItIa 

6 

3 

3 

3 

Den genomsnittliga betalningstiden 

har sjunkit. 

Dröjsmålsräntan kommer in snabbare. 

Vi har ett bättre finansnetto. 

Med effektivare fakturahantering blir det mer 

pengar över till företagets kärnverksamhet 

konstaterar Tomas näslund, ekonomichef 

på PartnerTech i Åtvidaberg. något som är 

extra viktigt i kristider. nu följer koncernen 

hans exempel. 

för dryga tre år sedan stod tillverkningsföretaget 

Partnertech i Åtvidaberg och ekonomichefen 

tomas näslund i valet mellan att köpa tjänsten 

fakturahantering externt eller att skaffa nya medarbetare 

med kompetens på området. 

– Vi behövde få bättre fart och minska vår 

kapitalbindning. Vi hade också krav på oss att 

minska personalen. Vi valde att outsourca och vi 

valde ett företag med tyngd. Det är ju något annat 

när fakturan trillar ned från intrum Justitia. 


text Karin niLSSOn/FOtO SteFan JerreVÅng 

Företag ska också göra det som de är bäst 

på, menar tomas näslund och i Partnertechs 

fall handlar det inte om att hantera fakturor och 

kräva in försena betalningar. Det handlar istället 

om att erbjuda snabb och flexibel tillverkning av 

produkter till ett brett spektrum av industrin. 

tjänsten de köpte innebär att fakturan skapas 

när produkten körs ut på lastkajen. Klockan 

fyra varje dag skickas dagens fakturaskörd till 

intrum Justitia som i sin tur skickar faktura till 

kund. eventuella påminnelser, krav, inkasso eller 

behov av jurister ingår också i fakturahanteringstjänsten. 

men inkassokrav ska först godkännas av 

Partnertech Åtvidaberg. 

tomas näslund är nöjd med upplägget och ser 

att den genomsnittliga betalningstiden sjunkit, 

att dröjsmålsräntan kommer in snabbare och 

att kapitalbindningen minskat. Det har helt enkelt 

lönat sig att köpa in tjänsten. 

– Vi fick en pay back på en gång. istället för att 

sitta med lite drygt en månadslön så får vi en faktura 

från intrum som är betydlig mer behaglig. 

nu är ett avtal skrivet för större delen av koncernen 

med 1 600 medarbetare globalt och en omsättning 

på 2,5 miljarder förra året. närmast väntar 

enheten i moss i norge, tillägger tomas näslund 

och konstaterar att de goda resultaten med extern 

fakturahantering i Åtvidaberg har inspirerat. 

– Vi har ett bättre finansnetto. istället för att 

finansiera kundernas verksamhet så frigör vi 

kapital eller likviditet som kan användas till investeringar. 

Ledningen är förstås nöjd med det 

som hänt här i Åtvidaberg. 

tomas näslund tvingas dock konstatera att 

finanskrisen, med efterföljande lågkonjunktur, 

har gjort att företagen i genomsnitt betalar sina 

fakturor tre dagar senare än före krisen. Leverantörerna 

å andra sidan vill ha betalt snabbare. 

en av kunderna har också gått i konkurs under 

året. Partnertechs rättigheter i konkursen bevakas 

dock av intrum Justitias jurister. 

– Det är extra viktigt i dessa tider att ha en 

kompetent fakturahantering, säger tomas näslund 

och tillägger att det dock är många företag 

som inte tar sig tid att se över sin hantering.


8 

intrum magazine 2 / 2009

TexT dAvRell TIen/fOTO geTTy IMAgeS 

Utblick 

kina 

att göra affärer i Kina kan vara både 

spännande och lönsamt. men det 

är inte alltid helt lätt att få betalt i tid. 

intrum magazine har besökt Peking 

och Shanghai. 


tema: KredItHanterInG I KIna 

10 

uSA är bara för kasst, mässar 

taxichauffören i Peking släpigt 

för att överdriva sin Pekingdialekt. 

I våras pratade hela Kina 

om den devalvering av landets 

över en biljon dollar stora innehav i amerikanska 

statsobligationer som skulle inträffa 

om USA:s centralbank började trycka sedlar. 

Det har gjort kineserna uppmärksamma på 

att det på deras hemmamarknad vanligtvis är 

fordringsägaren som är i underläge och att de 

rättsliga mekanismerna för kredithantering 

kan variera stort mellan olika regioner. 

Trots att många 

tror att Kina kom- 

mer att erbjuda 

enorma möjligheter 

på kundkreditmarknader 

för 

billån, kreditkort 

och bolån, är detaljhandelsektorn 

fortfarande till en stor del kontantdriven. 

Personliga relationer spelar fortfarande 

en nyckelroll när det gäller kredithantering 

mellan företag, men marknaden är under 

snabb förändring. 

det händer ibland att Gower Tang, en Pekingbaserad 

IBM-chef, får sms som erbjuder 

inkasso- och utpressningstjänster – massutskick 

från den mörkare sidan av Kinas växande 

kredithanteringsindustri. 

– Men oavsett hur snabbt jag raderar alla 

suspekta erbjudanden så kommer det snart 

ett nytt, säger Tang. 

Det finns många advokatbyråer och in- 

SITUATIOnen I kInA hÅlleR 

PÅ ATT föRbäTTRAS 

alla vi har intervjuat är överens om att 

Kina är en spännande affärsmarknad 

trots osäkerhet när det gäller kreditrisker. 

Även om det fortfarande kan vara 

svårt att få pålitliga finansiella data, har 

det de senaste fem åren blivit betydligt 

lättare att få information om företag. 

med lite grundläggande due diligence 

behöver man inte längre göra affärer 

med skumma organisationer. 


”Stora kUnDer kan 

lIgga PÅ aggreSSIVt 

FÖr att UtÖka SIn 

kreDIttID” 

kassoföretag som erbjuder inkassotjänster, 

men för många företag är det inte helt lätt att 

hitta rätt kredithanteringspolicy, och situationen 

har komplicerats sedan kreditkrisen 

började. Ett tecken på detta är ökningen av 

transaktioner med öppen kredit. 

– Företag som har kunder som lider av 

dålig likviditet har drivit upp de öppna krediterna 

rejält, säger Joanne Wood, styrelseordförande 

för Capital Eight, en Shanghaibaserad 

investmentbank. 

en annan anledning till ökningen är att 

det finns en ständig 

press på företagen att 

matcha de kreditvillkor 

som konkurrenterna 

erbjuder för att 

locka över kunder. 

– Affärsverksamheten 

i Kina handlar 

ofta om personliga 

relationer, så stora kunder kan ligga på ganska 

aggressivt för att förlänga sin kredit, tillägger 

hon. 

Men så fort kunderna har fått kredit sätter 

spelet om försenade betalningar igång. 

Privatägda företag ses i allmänhet som en 

större kreditrisk än statligt ägda företag eller 

joint ventures. 

– Det är alltid ett problem att få betalt i 

tid, säger Grace Liu, vd för Asianera Ltd som 

producerar handmålat benporslin. 

Sedan kreditkrisen startade i USA har kinesiska 

kunder i hotell- och restaurangbranschen 

blivit viktiga för hennes företag. 

– Den säljare som har hand om den försenade 

krediten ansvarar också för att jaga 

in betalningen, säger Liu, som efter att ha 

varit verksam i Kina i flera årtionden litar på 

omdömet från sin lokala partner när hon går 

in i nya affärsrelationer. 

I 7 av 10 fall använder de kinesiska företagen 

förhandlingar istället för rättsliga åtgärder 

eller inkassoföretag. Det finns flera 

anledningar till bristen på förtroende för 

rättsliga lösningar: rättssäkerheten anses inte 

vara stark, kvaliteten på juridiska tjänster är 

ojämn, och de kinesiska domstolarna tilldömer 

inte rättegångskostnader även om de går 

på fordringsägarens linje. 

▼

– Visst finns det lagar och regler i Kina som 

styr frågor som konkurser. men många av 

lagarna är relativt nya. många är reviderade 

efter 2007 och har inte blivit ordentligt 

prövade ännu, särskilt inte i så här svåra 

ekonomiska förhållanden. 

joanne Wood, styrelseordförande i Capital 

eight, en Shanghaibaserad investmentbank. 


tema: KredItHanterInG I KIna 

12 

Att inkassera försenade 

betalningar i kina kan gå lika 

vilt till som nyårsfesterna. 

intrum magazine 3 / 2009

▼ 

På pappret är advokatbyråer de enda 

juridiska personerna som får ägna sig åt 

inkasso. Men i verkligheten finns det professionella 

inkassoföretag som ofta samarbetar 

med advokatbyråer. En kinesiskkanadensisk 

affärsman som bor i Peking 

säger att inkassoföretagen är illa omtyckta 

för att de ofta behåller sina 

kunders pengar samtidigt 

som de skickar räkningar 

för sina tjänster. 

Många kinesiska fordringsägare 

går enligt affärsmannen 

väldigt långt för att 

trakassera gäldenärerna. 

En kränkt fordringsägare 

kan skicka sina anställda 

att hänga utanför gäldenärens verksamhet 

och leta efter möjligheter att prata illa om 

honom och skrämma bort eventuella nya 

kunder. I några provinser är det populärt 

att klistra upp flygblad med anklagelser på 

fönstren. 

Detta visar på den enorma skillnaden 

mellan inkassering i Kina och Europa. Kina 

har fortfarande långt kvar till en modern 

kredithantering. 

Landets dynamiska ekonomiska utveckling 

leder ibland till kaos i företagsledningarna. 

Många kinesiska entreprenörer har ett 

enormt självförtroende för att de har lyckats 

bygga upp en viss rörelse. Det är kreativa 

människor som vågar göra saker som folk i 

mognare ekonomier aldrig skulle försöka sig 

på. Den kinesisk-kanadensiske affärsmannen 

förklarar: 

– En framgångsrik restaurangägare kan bli 

RäTTSPRAxIS SkIljeR SIg 

MellAn OlIkA delAR Av kInA 

det finns visserligen en landsomfattande 

rättsstruktur för hur man ska hantera 

kvarstad, men praxis skiljer sig mellan 

olika tillgångstyper och regioner. i allmänhet 

föredrar man följande säkerheter: 

1. Byggnads- och/eller markrättigheter. 

2. maskiner och utrustning. 

3. Kundfordringar och inventarier. 

registreringsprocessen för den sista kategorin 

anses vara svår att driva igenom. 

”kIna har 

lÅngt kVar 

tIll en moDern 

kreDIthanterIng” 

kontaktad av någon som har en bit mark där 

det finns tillstånd att bygga ett hotell. Innan 

man vet ordet av driver restaurangägaren ett 

byggföretag och planerar att bli hotellägare. 

Plötsligt har det som var kassaflödet för en 

stabil verksamhet blivit livsavgörande för 

tio, och det blir omöjligt att betala alla fordringsägare 

i tid. 

Stora gäldenärer har ofta 

de mindre fordringsägarna 

fullständigt i sitt våld. Ett 

tecken på det är den kinesiska 

nyårstraditionen 

att be sina gäldenärer om 

delbetalningar. Desperata 

fordringsägare har ofta setts 

jaga in gäldenärer i kontorsbyggnadernas 

hissar där de bönar och ber om 

pengar så att arbetarna kan åka hem över nyår 

med någonting i plånboken. 

– I byggbranschen och i vissa andra branscher 

är detta ett ständigt problem, och det 

finns ett oändligt antal historier om byggarbetare 

från landet som har slavat i ett helt år 

utan att få betalt, säger han och tillägger att de 

lokala myndigheterna ibland ingriper när det 

finns ett akut behov av rättvisa. ◗ 

nyTTIgA RÅd PÅ vägen 

■ företag verksamma i Kina bör sätta 

upp tydliga villkor för vad som gäller om 

kunden inte betalar i tid. 

■ skriv in utförliga villkor för skuldreglering, 

inklusive skiljedomsförfarande, i 

kontrakten. 

■ inblandning av tredje part och rättsliga 

instanser ökar, men förhandlingar är fortfarande 

den vanligaste metoden. 

■ en överdrivet restriktiv kreditpolicy kan 

göra att verksamheten tappar marknadsandelar. 

■ att låna pengar för att finansiera konsumtion 

bryter mot kinesiska normer. 

■ Ju större det obetalade beloppet är 

desto mindre är sannolikheten att fordringsägaren 

går till domstol. 


KundCase: outsourCInG 

14 

Slimma smart 

Danmarks största leverantör av mobiltjänster 

till lågpris, M1, bestämde sig för att outsourca 

sina inkassoärenden som en del i företagets 

slimmade affärsmodell. 

TexT dAvId nOble/fOTO TORben nIelSen 

D 

et är lunch på kontoret hos lågprisoperatören 

M1 i Aalborg i 

norra Danmark. Precis som de 

flesta andra dagar är M1:s grundare 

Mads Peter Veiby igång i 

foajén och lobbar och smashar och gör det 

svårt för motståndaren att returnera hans 

slag. 

Det är en tuff tennismatch som pågår, 

men inte som vi är vana vid. Mads spelar 

mot en kollega för att vinna viktiga poäng 

i M1:s Wii Sports-turnering som de spelar 

”Intrum förstod vår vilja att vara en verksamhet 

med låga priser och anpassade sina 

processer till vår online-strategi”, säger Mads 

Peter veiby, lågprisoperatören M1:s grundare. 


dagligen för att hålla hjärna och kropp vakna 

i den tuffa mobiltelefonibranschen. Mads 

tror att all träning som kräver fokusering och 

skicklighet är bra för affärerna. Det är därför 

han startade lunchturneringarna med Wii 

Sports Tennis, som har blivit ett populärt 

tidsfördriv för de flesta av företagets 20 heltidsanställda. 

– Sport och affärer handlar båda om 

snabba reaktioner och smarta reaktioner, 

säger Mads. 

Att reagera snabbt och smart på marknadsmöjligheter 

hjälpte Mads och hans kompanjon 

Thomas Havermann att starta M1 år 2003 

som en av Danmarks första mobiloperatörer 

utan eget mobilnät. Det har skapat en topposition 

för företaget som landets största 

leverantör av mobiltelefonitjänster och utrustning 

till lågpris. 

M1 har koncentrerat sig på låga abonnemangspriser 

och självbetjäning på internet 

för att dra till sig kunder. Lanseringen av 

Mobile SupportWare i april 2007 gjorde 

att M1 kunde fokusera ännu mer på att ge 

sina kunder högkvalitativ support på internet. 

Om och om igen visar det sig att M1:s affärsmodell 

fungerar. De har till exempel skurit 

ner den genomsnittliga väntetiden för kundtjänsten 

till 42 sekunder. M1 är stolta över att 

ha vunnit utmärkelser som årets danska entreprenör 

2006 i kategorin för nystartade företag, 

och 2008 vann de gasellpriset som Danmarks 

snabbast växande företag. 

M1 kan klappa sig själva på axeln för att 

ha byggt upp en kundbas på nästan 200 000 

konsumenter. 

– Vi tjänar pengar på att hålla nere kostnaderna 

på ett minimum utan att offra varken 

kvalitet eller service. Vi är väldigt fokuserade 

på att leverera supportfunktioner online som 

garanterar service 24 timmar om dygnet. 

– Vi har inget eget mobilnät utan hyr från 

danska operatören TDC som levererar terminaler 

och nätverk. Den modellen gör att 

vi kan använda all vår energi åt att bygga upp 

en bra produkt och bra service. 

företaget bestämde sig redan tidigt för att 

outsourca sina inkassoärenden som en del 

av sin slimmade affärsmodell. Efter en noggrann 

granskning av de största inkassoaktörerna 

i Danmark gick de in i ett samarbete 

med Intrum Justitia år 2004. 

– Vi gillade deras infrastruktur och deras 

metoder. De förstod vår vilja att vara en verksamhet 

med låga priser och anpassade sina processer 

till vår online-strategi, minns Mads. 

– Intrum Justitia är ett starkt varumärke 

i Danmark och namnet är lite skrämmande, 

vilket vi ser som en bonus när vi driver in 

betalningar. 

Mads är imponerad av Intrum Justitas engagemang 

för att hjälpa M1 att optimera sin påminnelseservice 

och skynda på inkasseringen 

innan det blir en skuldhanteringsfråga. 

– Vi skickar ut tre brev innan vi stänger 

av tjänsten för en kund som inte betalar, och 

sedan lägger vi över ärendet på Intrum – och 

deras framgångsfrekvens har visat sig vara 

tillfredsställande. 

M1 har för tillfället inga planer på att expandera 

utanför Danmark. 

– Vi har fortfarande massor av potential 

i Danmark, så vi är nöjda med att fortsätta 

fokusera på den här marknaden tills vi vinner 

game, set och match – i verkligheten förstås, 

inte virtuellt, skrattar Mads. ◗

Lågprisoperatören 

m1 

bestämde sig redan 

tidigt för att 

outsourca delar 

av sin kredithantering. 


I närBILd: BILL CLInton 

16 

”glöm inte 

bort de 

fattiga” 

”Finanskrisen löser sig … vårt verkliga fokus borde ligga på att 

bekämpa globala orättvisor som fattigdom, HiV och klimatförändringar”, 

säger bill Clinton, en gång uSa:s president, 

numera global aktivist. 

TexT kARIn nIlSSOn/fOTO SCAnPIx & geTTy IMAgeS 

B 

ill Clinton är inte ensam. Precis 

som många av hans före detta kolleger 

bland världens ledare har han 

slutat med politiken och istället 

engagerat sig i kampen mot orättvisor runt 

om i världen, från fattigdom till klimatförändringar. 

Bill Clinton har gått från toppen 

i Vita huset till rollen som aktivist. En position 

han beskriver som lite mer bekväm, när 

han är vårbesök i Stockholm för att tala om 

sitt klimatarbete. 

– Jag är inte längre fånge i dagliga händelser. 

Jag kan vakna på morgonen och koncentrera 

mig på två eller tre saker. Om jag ser något 

som skär mig i hjärtat är det president Obamas 

problem, säger Bill Clinton och ler. 

Fast han uppenbarligen är nöjd med att 


▼ 

inte behöva slåss mot kongressen för att få – Jag var ganska privilegierad som fick 

igenom reformer och lagar har han en hel del åtta år, och jag älskade det. Nu känner jag 

att tacka sin tidigare position för. 

ett ansvar för de områden jag har möjlighet 

att förändra. 

det gör honom till en speciell aktivist med Bill Clinton valdes till president 1992 och 

ett internationellt nätverk och en större pu- var den första presidenten för det demokrablik 

än de flesta, och dessutom en aktivist tiska partiet på sextio år som blev omvald 

med få finansiella problem. Enligt ameri- till en andra valperiod. Under hans styre fick 

kanska medier höll han i genomsnitt ett tal USA:s ekonomi sin största tillväxt på en ge- 

om dagen 2006 till ett pris på i genomsnitt neration. Den stora ekonomiska tillväxten 

140 000 dollar per tal. 

och låga räntor gjorde det möjligt för fler fa- 

Förutom pengaflödet kommer Bill Clinmiljer att leva den amerikanska drömmen. 

ton att ha världens uppmärksamhet resten av Clintoneran hade flest husägare i amerikansk 

livet. Men det är fortfarande en uppgift som historia. 

innebär ett stort ansvar, hävdar Bill Clinton När han avgick 2001 publicerade Vita 

när han jämför det han gör i dag med sitt ti- huset en rapport som räknade upp hans 

digare arbete. insatser. Den nämner bland annat mer än


I närBILd: BILL CLInton 

▼ 

18 

22 miljoner nya jobb, den lägsta arbetslösheten 

på 30 år, lägst fattigdomstal på 20 år, 

ökad utbildningsstandard och lägsta brottssiffrorna 

på 26 år. 

Vad rapporten däremot inte tog upp var 

skandalerna som också genomsyrade presidentperioden. 

Det förekom flera olika 

kontroverser och beskyllningar om mened 

och om att han förhindrat rättvisan när han 

försökt dölja sitt förhållande med praktikanten 

Monica Lewinsky. Men det amerikanska 

folket verkade inte bry sig om det, och Bill 

Clinton förblev en populär president och 

person. 

I dag debatteras det hur mycket av den 

växande ekonomin som kan tillskrivas Bill 

Clinton och hur mycket den före detta chefen 

för Federal Reserve, Alan Greenspan, 

kan anses vara upphov till. Men det pågår 

även mindre smickrande debatter, och båda 

anklagas för att ha underlättat kredittillväxten 

och för att ha gynnat huslånen alldeles 

för mycket. Och de finns båda bland de syndabockar 

som beskylls för att ha skapat den 

ekonomiska krisen. 

Bill Clinton har erkänt att det fanns risker 

med hans regerings policy att pressa låneinstitutet 

Fannie Mae att sänka kreditkraven 

för familjer med låg- och medelinkomst som 

ville köpa hus. Men under en tid när ekonomin 

blomstrade verkade det vara en bra 

åtgärd för att jämna ut tillgångarna, förklarar 

han för amerikanska medier. 

Och det finns inga tvivel om att det är USA 

som bär skulden, sade Clinton på World Economic 

Forum i början av året. Kineserna har 

rätt, sade han. Allt började i USA. 

– Men jag tror att när vi har tagit oss igenom 

detta kommer 

vi att ha ett ekonomiskt 

system som 

drar in pengar på det 

traditionella sättet 

genom att investera 

i varor och tjänster 

som behövs för den 

moderna världen. 

Nu vill han att vi inte ska oroa oss för 

mycket för den ekonomiska krisen i världen. 

Den kommer att gå över, säger Bill Clinton 

till publiken i Stockholms statshus. 


USA:s tidigare president bill Clinton 

besökte Clinton-stiftelsens projekt 

i fyra afrikanska länder innan han 

reste till Mexico City för att hålla ett 

inledningsanförande på en världskongress 

om AIdS i augusti 2008. här 

besöker han Monrovia i liberia. 

”Jag känner anSVar 

FÖr De omrÅDen Jag 

har mÖJlIghet att 

FÖränDra” 

– Vi kommer att ordna upp detta, oroa 

er inte. Och att bekämpa klimatförändringarna 

är ett bra sätt 

att få igång ekonomin 

igen, säger han 

men oroar sig för att 

de fattiga länderna 

glöms bort. 

Ända sedan Bill 

Clinton slutade att 

vara USA:s president har han varit engagerad 

i världens orättvisor. 2001 startade han 

Clinton-stiftelsen som arbetar med globala 

frågor som behöver snabba åtgärder och 

har mätbara resultat. 2007 hade stiftelsen 

131 450 000 dollar i intäkter. Ungefär 60 procent 

av intäkterna har gått till kampen mot 

HIV och AIDS. Bland annat har stiftelsen 

förhandlat fram lägre priser på HIV- och malariamediciner 

och på så vis förbättrat vardagen 

för många HIV- och AIDS-smittade 

människor. 

Var pengarna kommer ifrån blev ifrågasatt 

i höstas när Hillary Rodham Clinton, 

Bill Clintons fru, kandiderade till presidentposten 

och sedan fick jobbet som utrikesminister 

i Obamas regering. Det var många 

som var rädda för att det skulle uppstå en 

intressekonflikt om Clintons fru blev landets 

toppdiplomat. Därför gick Bill Clinton

med på att avslöja namnen på donatorerna. 

Bland dem som skänkt mest pengar var Bill 

och Melinda Gates stiftelse. Men även länder 

som Saudiarabien, Oman, Kuwait, Qatar 

och Norge samt stora amerikanska företag 

skickar bidrag. 

2006 startade stiftelsen Clinton Climate 

Initiative. Bill Clinton anser att de rika länderna 

har ansvar för att hjälpa de fattiga med 

ny och miljövänligare teknik. Och så berättar 

han för oss att vi måste förändra vårt företagande. 

Vi måste fokusera på hållbarhet 

och se vad som är ekonomiskt lönsamt på 

längre sikt. 

– Vi måste bevisa att det är bra för ekonomin 

att bekämpa klimatförändringarna, säger 

han och uppmanar 

oss att börja fråga 

oss själva hur vi ska 

uppnå en värld med 

låga koldioxidutsläpp. 

– Det är dags 

att sluta prata och 

börja agera. Jag tror till exempel att alla de 

karibiska öarna skulle kunna vara självförsörjande 

med energi från sol- och vindkraft 

och effektivitetsåtgärder, om vi bara var beredda 

att hjälpa dem. 

”att bekämPa klImat- 

FÖränDrIngarna är 

ett bra Sätt att FÅ 

IgÅng ekonomIn” 

en dAg Med ClInTOn 

Bill Clinton föddes 1946 i arkansas i 

usa. redan på högstadiet bestämde 

han sig för att arbeta för staten efter 

att ha träffat president John f Kennedy. 

han blev den yngste amerikanske guvernören 

någonsin, vid trettiotvå års ålder, 

och valdes till president 1992. hans 

presidentperiod är känd för många bra 

saker, bland annat hade usa:s ekonomi 

den största tillväxten på en generation 

under hans styre. med perioden kantades 

även av många skandaler. sedan 

han lämnat politiken bakom sig har han 

varit engagerad i att bekämpa globala 

orättvisor och klimatförändringar. hans 

fru, hillary rodham Clinton, är numer 

utrikesminister i president Obamas 

regering. hon ledde en ambitiös kampanj 

för att bli presidentkandidat och 

fick stöd av sin make. så stort stöd att 

många ifrågasatte vem det var som 

skulle bestämma om hon valdes till 

president – den nya eller den gamle 

presidenten? skulderna från kampanjen 

betalas tillbaka genom ett lotteri. 

Biljettkostnaden är 5 dollar och första 

pris är en dag med Bill Clinton. 

När han får frågan om varför han ägnar 

sin tid efter presidentskapet åt att hjälpa 

andra berättar han att 

han helt enkelt gör det 

han älskar. Han vill förändra 

världen och han 

vill hjälpa. Det är ingen 

uppoffring, snarare ett 

privilegium. 

– Det är ett egoistiskt 

beslut. Jag tycker mycket mer om att 

göra detta än att spela golf och låtsas att jag 

är en bättre saxofonist än jag är. Det är detta 

jag älskar … och det är detta jag gör, säger 

Bill Clinton. ◗ 


european payment Index 2009 

20 

SÅ fÅR dU 

beTAlT I TId 

Om alla företag, offentliga institutioner och 

privatpersoner betalat sina räkningar i tid hade 

europa varit 25 miljarder euro rikare och därmed 

bättre rustat för att klara lågkonjunkturen. 

Det visar intrum Justitias senaste undersökning 

av europeiska betalningsvanor. Läs om 

hur ett fiktivt företag använder rapporten för 

att öka lönsamheten. 

TexT dAvId nOble/IllUSTRATIOn TObIAS flygAR 

O 

nsdagsmorgonen den 7 mars 

2012 är blåsig och regnig i Bryssel. 

Men det kalla vädret lyckas 

inte rubba Jenny Lindhs goda 

humör. När hon vaknade på 

hotellet kände hon att det inte fanns någonting 

som skulle kunna förstöra hennes 

lyckorus. 

Jenny, vd för Tip-Top Telecoms (TTT) 

AB, ett medelstort svenskt telekomföretag 

som säljer tjänster till företag, offentliga organisationer 

och privatpersoner över hela 

Europa, ser fram emot att ta emot det prestigefulla 

priset ”Europas framgångsrikaste 

SME-företag”. Utmärkelsen får de för företagets 

totala fokus på kundnöjdhet och för 

att de visat upp en stadigt ökande vinst de 

tre senaste åren. 

När hon går iväg till prisceremonin minns 

Jenny hur nära katastrofens rand TTT var i 


slutet av 2008 när Europa vacklade under en 

skoningslös global lågkonjunktur. Företaget 

lyckades undvika en negativ likviditetsspiral 

genom att ta till innovativa metoder för 

att växa utanför dess traditionella svenska 

marknad och – framför allt – att bygga upp 

och hantera sin kundbas. 

Den spännande resan började när Jenny 

läste en artikel om en undersökning av betalningsvanor 

hos företag, offentliga institutioner 

och privatpersoner i Europa. Hon 

blev chockad över vilket stort hot osäkra 

fordringar innebar, särskilt vid en tid då hon 

som ny vd för TTT ville utöka företaget utomlands. 

Jenny beställde omedelbart ett exemplar 

av undersökningen European Payment Index 

(EPI) som utförts av kredithanteringsinstitutet 

Intrum Justitia (IJ). Sedan träffade hon 

Intrum Justitias nyckelkundsansvarige, Erik 

2008. jenny lindh, vd på 

TTT, läser tidningen. 

Oj, den här artikeln om 

betalningsvanor är verkligen 

en tankeställare! 

jag måste beställa ett 

exemplar av ePI-undersökningen. 

vi ses i grekland 

på torsdag. 

2010. Inom ett 

år har TTT börjat 

sälja utomlands 

och koncentrerar 

sig på kunder med 

god betalningshistorik. 

Nord. Han berättade för henne att det är lika 

svårt att få betalt i tid i hela Europa, oavsett 

om det gäller företag, offentliga institutioner 

eller privatpersoner. 

– När man undersöker en ny marknad är 

det viktigt att se till att man alltid identifierar 

rätt person eller företag att sälja till, underströk 

Erik vid deras första möte. 

Genom att använda Intrums paneuropeiska 

kredithanteringsexpertis genomförde 

Jenny en övergripande granskning av TTT:s 

balansräkning och marknadsföringsaktiviteter. 

I dag medger hon att det var en av de 

bästa åtgärderna hon någonsin har gjort som 

företagschef. 

Erik förklarade att många företag går i 

den klassiska fällan att inte skapa ett övergripande, 

fullkomligt integrerat team i organisationen. 

– Man måste få alla medarbetare på alla av-

ja, nu skriver 

vi under på det 

här. 

det gäller att 

vända sig till 

rätt kunder. 

2009. jenny bestämmer 

sig för att kontakta 

Intrum, som gjorde undersökningen. 

hur kan vi 

växa på nya 

marknader? 

2012. TTT är europas snabbast växande 

företag och vinner pris för bästa SMeföretag 

i europa. 

det handlar om 

att identifiera 

kreditvärdigheten 

från 

början. 

2009. jenny samlar avdelningscheferna för att 

förklara den nya kredithanteringsstrategin. 

det bästa verktyget för vår 

framgång har varit den innovativa 

kredithanteringsprocess vi 

införde … 


european payment Index 2009 

22 

delningar uppmärksamma på omfattningen 

av avskrivningar och försenade betalningar 

– och hur mycket skada och extraarbete det 

innebär för försäljningsavdelningen. 

Jenny sammankallade avdelningscheferna 

över helgen för att förklara sin nya, 

integrerade skuldhanteringsstrategi. Allt 

motstånd försvann snabbt när hon berättade 

att ungefär 65 procent av företagen i 

EU väntar i 85 dagar i snitt innan de anlitar 

professionell hjälp för att få betalt. 

jennys team förstod snart hennes poäng. 

Det slutgiltiga målet med en effektiv kredithanteringstjänst 

(CMS) är mycket mer än 

att bara se till att kundkrediter hanteras effektivt 

för att skapa vinst. Det omfattar även 

att bygga upp kundlojalitet och hjälpa till att 

identifiera och snabba på en framgångsrik 

ingång på nya marknader. Särskilt försäljningspersonalen 

insåg att CMS även handlar 

om att inte slösa tid och pengar på att sälja 

till kunder som inte ens borde finnas på prospektlistan. 

Inom några månader hade alla på TTT 

tagit till sig idén om att kredithanteringsarbetet 

borde sätta igång redan innan säljavdelningen 

startar sin säljkampanj mot 

en potentiell kund. Det blev rutin att göra 

en grundlig genomgång av alla potentiella 

kunder, oavsett om det gällde privatpersoner 

eller företag, för att undvika att sälja till 

någon som förmodligen skulle bli allvarligt 


försenad eller inte betala alls. 

TTT:s utvidgning utomlands stärktes 

av att de identifierade kreditvärdiga 

affärsmöjligheter från början, allt för 

att fatta så bra kredithanteringsbeslut 

som möjligt och effektivisera användningen 

av arbetskapitalet. Istället för 

att se rädslan för att inte få betalt i tid 

som ett hinder för att sälja till länder där 

man har en tradition av att betala sent, 

som Grekland och Portugal, undersökte 

TTT vilka kunder i de länderna 

som hade god betalningshistorik – och 

koncentrerade sig sedan på dem. För att 

uppmuntra kunderna att betala snabbt 

införde TTT även kreativa betalningsmetoder 

som utformades efter kundernas 

behov och historik, som förskottsbetalning 

eller att erbjuda rabatt och bonus för att motivera 

snabbare betalningar. 

Inom ett år hade TTT lanserat sina tjänster 

på nya marknader som de tidigare undvikit 

av rädsla för osäkra fordringar. Ledningen integrerade 

snabbt de ofta skilda funktionerna 

för försäljnings-, marknadsförings-, fakturerings- 

och betalningsprocesser, för att se 

till att de inte motarbetade varandra. Och 

man koncentrerade sig på att identifiera och 

rikta sig till de kunder som ger vinst redan 

från början. Genom att se till att marknadsförings- 

och försäljningsavdelningarna hade 

en vinstdriven databas att arbeta från övergick 

deras fokus även till att få betalt snarare 

än att bara sälja. Även riskabla kunder kunde 

accepteras och bidra till att skapa vinst, men 

då med andra betalningsmetoder eller andra 

villkor. 

Jenny Lindh kände sig avslappnad när 

hon gick upp på podiet för att hålla sitt tacktal. 

Hon hade trots allt en fantastisk historia 

att berätta: 

– Mina vänner, för fyra år sedan hade jag 

aldrig drömt om att stå här i dag som vd för Europas 

snabbast växande företag. Det viktigaste 

verktyget för vår framgång var den 

innovativa kredithanteringsprocess 

vi införde för att öka försäljning, 

vinst och tillväxt. ◗ 

beSTäll eTT gRATIS exeMPlAR 

Läs mer om riskerna med obetalda fakturor och hur man hanterar 

dem effektivt. Beställ ett gratis exemplar av european Payment 

index 2009. gå in på www.intrum.com och beställ den nu! 

Trender i betalningsrisker 

■ den genomsnittliga betalningstiden i 

europa ökade från 55,5 dagar 2008 till 

57 dagar 2009. 

■ Betalningsförseningen efter den överenskomna 

tiden ligger nu i genomsnitt 

på 19 dagar jämfört med 17 dagar 2008. 

■ 65 procent av företagen i europa 

väntar i genomsnitt i 85 dagar innan 

de anlitar professionell hjälp för att få 

betalt. 

■ Offentliga myndigheter är långsammast 

med att betala i hela europa och 

är i genomsnitt 37 dagar försenade 

med att betala en faktura efter de 30 

dagar betalningsvillkoret anger. 

9 steg till bättre lönsamhet 

1. identifiera vem du ska sälja till genom 

att skapa en vinstdriven databas för 

försäljning och marknadsföring. 

2. fokusera på rätt målgrupper. 

3. integrera försäljnings- och marknadsavdelningarna 

med ekonomi/kredithantering 

– (kommunicera!). 

4. analysera riskportföljerna oftare. 

5. Övervaka kontinuerligt kundernas 

kreditvärdighet. 

6. skapa direktkontakt före betalningsdatum 

och diskutera leverans, faktura 

och betalning. 

7. följ upp direkt efter förfallodatum. 

8. skicka inkassokraven till en professionell 

aktör så snart som möjligt för att 

minska avskrivningarna och förhindra 

ytterligare förseningar. 

9. Leta ständigt efter nya produkter och 

tjänster att sälja till lönsamma kunder. 

4 vanliga anledningar till 

försenade betalningar 

1. avsiktligt sena betalningar. 

2. diskussioner om levererade varor och 

tjänster. 

3. Bristfällig administration. 

4. gäldenären har ekonomiska svårigheter. 

Alla tjänar på att 

få betalt i tid.

7 miljarder … 

… euro. Så mycket pengar planerar europeiska 

utvecklingsbanken (erBD) att 

investera under 2009 för att motverka 

lågkonjunkturen. Pengarna kommer 

att investeras i europeisk infrastruktur, 

energi samt företags- och finansieringsprojekt. 

euroområdets 

ekonomier tar stryk … 

◗ ekonomierna i de 16 länder 

som ingår i euroområdet upplevde 

en nedgång på 2,5 procent 

under de första tre månaderna 

2009, enligt eurostat, eu:s 

statistikbyrå. Det var sämre än 

den nedgång på 2 procent som 

analytikerna tidigare hade förutspått. 

en viktig anledning till 

nedgången var ett kraftigt fall 

för den tyska exportmarknaden 

som gjorde att den tyska ekonomin 

fick sin största nedgång 

sedan sammanslagningen, med 

3,8 procent under det första 

kvartalet. 

… och storbritanniens 

skuldbörda fortsätter 

att öka 

◗ Kreditvärderingsbyrån Standard 

and Poor’s omvärderade i 

maj sin prognos för Storbritanniens 

ekonomi på grund av oro 

över den stora skuldbördan. 

i början av sommaren steg 

Storbritanniens statsskuld till 

rekordhöga 8,5 miljarder pund. 

S&P hävdar att den brittiska 

ekonomin försämras snabbare 

än väntat och nedvärderar sin 

syn på landet från ”stabilt” till 

”negativt” för första gången sedan 

de började analysera statsfinanserna 

år 1978. nedvärderingen 

kom som dåliga nyheter 

för Storbritannien eftersom det 

kan innebära att det blir dyrare 

för landet att låna pengar, vilket 

i sin tur kan leda till högre skatter 

och hårda besparingar. Kreditvärderingsbyrån 

tror att den 

brittiska staten kan få kostnader 

på upp till 145 miljarder pund (eller 

10 % av BnP) för att rädda 

landets banksystem. 

eU:s förändrade 

ekonomiska landskap 

kommer att kräva nya 

affärsstrategier. 

eU:s kommissionär för ekonomi 

och penningpolitik, joaquín Almunia, 

efterlyser redan nu strategier 

för tiden efter lågkonjunkturen 

för att vi ska kunna möta kraven 

från europas förändrade ekonomiska 

landskap. 

I ett tal i slutet av maj på Brussel’s 

economic Forum, en viktig plattform 

för att debattera och skapa policyer 

för de utmaningar som eu:s ekonomi 

står inför, sade almunia att unionens 

ekonomier och finanssystem 

har hamnat under oväntat tryck från 

den allvarligaste ekonomiska krisen 

under efterkrigstiden. 

– Vi har sett den största nedgången 

i världshandeln någonsin. Och i år 

kommer europa vara tvunget att gå 

igenom den djupaste lågkonjunkturen 

sedan eu bildades, sade han. 

– Djupa kriser lämnar långvariga 

spår på den ekonomiska aktiviteten. 

De ger oss viktiga lärdomar om hur 

vi ska styra ekonomin. Vi kommer 

troligtvis att gå ur krisen med en ny 

ekonomisk verklighet och nya utmaningar 

att tackla, samtidigt som vi 

brottas med de gamla. 

almunia varnade för att vi inte 

kan förvänta oss att allt ska bli som 

vanligt när vi har fått tillväxt igen. 

i korthet: 

snaBBa nyHeter från KredItHanterInGsvärLden 

dags att planera för tiden 

efter lågkonjunkturen 

Han tillade att det finns ett antal 

viktiga frågor vi måste ställa oss. 

– Hur planerar vi för avvecklingen 

av de ekonomiska återhämtningsplanerna 

och det massiva stödet till 

banksektorn när vi åter har tillväxt 

och stabilitet? frågade han. 

– Hur kan vi säkerställa att vi har 

lärt oss vår läxa av krisen och vidtagit 

nödvändiga åtgärder för att se till 

att historien inte upprepar sig? Och 

hur positionerar vi europa i världen 

efter krisen så att vi är utrustade för 

att klara av utmaningarna från globalisering, 

åldrande befolkning och 

klimatförändringar? 

Almunia sade att ett av kärnbehoven 

just nu är att utveckla strategier 

för tiden efter krisen för att stödja 

tron på europas ekonomiska framtid 

och så frön för framtida tillväxt och 

framgång. 

trots att lågkonjunkturen håller 

på att lätta tror kommissionären 

att vi fortfarande har en bit kvar till 

ekonomisk tillväxt. man förutspår en 

ekonomisk nedgång på 4 procent i 

år och bara en liten och successiv 

återhämtning under 2010. 

– För att påskynda en återhämtning 

måste vi fokusera på tre omedelbara 

uppgifter: Vi måste fortsätta 

text DaViD nOBLe 

att införa skattemässiga stimulansåtgärder 

så snart som möjligt. Vi måste 

dämpa effekten av lågkonjunkturen 

på arbetsmarknaden. Och sist men 

inte minst måste vi mobilisera en 

gemensam insats för att motverka 

krisen vid dess källa: återställa förtroendet 

för banksektorn genom att 

arbeta för insyn, och återfå förtroendet 

genom att åtgärda de försvagade 

tillgångarna, tillade almunia. 

Och framtiden? 

almunia anser att vi står inför 

uppgiften att avveckla de stora stödpaketen 

som skapats för finanssektorn 

och realekonomin. De politiska 

åtgärderna måste ta hänsyn till en 

eventuellt minskad tillväxtpotential, 

hög arbetslöshet och en mycket 

ansträngd offentlig ekonomi, och 

samtidigt beakta de större krafter 

som förändrar det ekonomiska landskapet 

på lång sikt – särskilt den 

åldrande befolkningen, globalisering 

och klimatförändringar. 

Det finns ett stort behov av att 

vara realistisk, underströk almunia. 

– tillväxten som följer krisen kan 

komma gradvis. Dessutom måste 

vi hitta den dynamik som förut kom 

från finansmarknaden någon annanstans. 

Det är där de strukturella 

reformerna kommer in. 


i korthet: Csr-special 

text Karin niLSSOn & KriStian BOrgLunD / FOtO mia LinDH 

24 

Intrum sponsrar pris för socialt 

Intrum justitia sponsrar Social 

Capitalist Award, en årlig utmärkelse 

till företag för deras sociala 

ansvarstagande. 

för tredje året i rad delar tidningen 

Veckans affärer ut priset Social Capitalist 

award till företag som utmärker sig 

för sitt arbete för socialt ansvar. 

– ett pris uppmuntrar och visar upp 

goda exempel, och en prisceremoni 

ger människor en chans att träffas, 

diskutera och lära av varandra, säger 

Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans 

affärer. 

enligt Pontus Schultz börjar företagen 

långsamt bli bättre på att ta ett socialt 

ansvar, men det finns fortfarande mycket 

kvar att göra. att ta ett socialt ansvar 

är ett måste för företag som vill ligga i 

framkant, säger han. något som slog 

honom i år var att de företag som har 

en grundläggande förståelse för sociala 

frågor har klarat av krisen bättre, vilket 

är något att hålla i minnet. 

– Jag tror att vi kommer att se tillbaka 

på företagandet de senaste tjugo åren 

som en period när vi såg affärsvärlden 

som någonting skilt från samhället. 

tänk bara på vad det innebär att vi har 

varit tvungna att upprätta uppförandekoder 

för att tala om för företagen hur 

de ska bete sig mot resten av samhället, 

säger Peter Schultz. Som del i ett större 

samarbete för socialt ansvarstagande 

är intrum Justitia en av de två huvudsponsorerna 

för ceremonin. 

– att ta en mer aktiv roll i samhället 

och agera ansvarsfullt i företagets egen 

affärssektor är naturligt idag, förklarar 

lasse gustavsson,generalsekreterare 

WWf: 

-- Ja, och det av 

två skäl: många 

fler konsumenter 

kommer att kräva 

det, och den krassa verkligheten 

med brist på vatten och råvaror 

tvingar företagen till smartare resurshantering. 


Social Capitalist 

Award 2009 

Priset belyser goda exempel på 

socialt ansvarstagande. Det finns 

tre kategorier: stora företag, 

entreprenörer och icke-statliga 

organisationer. Veckans affärer 

började dela ut priset Social Capitalist 

award år 2007. Årets vinnare 

är Kjell Hasslert, koncerndirektör 

på telgegruppen, amelie Silfverstolpe, 

grundare av Volontäryrån, 

och Peje emilsson. 

ingrid Boström, kommunikationschef 

på intrum Justitia i Sverige. 

Förutom att engagera sig i prisutdelningen 

startade intrum Justitia även en 

webbplats i början av året. tanken är 

att utbilda unga människor i att konsumera 

på ett bra sätt. 

blir det viktigare att ta socialt ansvar i framtiden? 

karin Wesslén, 

egenföretagare 

inom hR: 

– Ja, det märks 

redan nu – vid 

rekryteringarna. 

Värderingsfrågor 

kommer nästan alltid upp, det 

gjorde de aldrig för fem år sedan. 

Kandidaterna vill ha besked om företagens 

grundsyn. 

– Vi har märkt att ungdomar 

mellan 15 och 25 är den grupp vars 

skulder växer mest. Konsumtion är 

en viktig del i deras livsstil, men de 

saknar grundkunskap om personlig 

finansiering. Vi tror att vi kan hjälpa 

till på det området. 

Tomas Roovete, 

marknadschef 

dnb norfinans: 

– Självklart. men det 

är en tråkigt att företagen 

måste veta hur 

mycket pengar det 

finns att tjäna på det innan de går till 

handling. Vill vi verkligen ha ett samhälle 

där vi frågar "Hur mycket får jag 

för det?" när en gammal dam ber om 

hjälp att gå över gatan? 

vInnARnA: 

Årets storföretag: 

Telgegruppen 

Årets entreprenör: 

Amelie Silfverstolpe 

Årets personlig insats: 

Peje emilsson 

Cajsa Rännar, 

kommunikationskonsult 

för ideella 

organisationer: 

– Ja, men jag tvivlar 

på att en verklig förändring 

är så nära 

förestående som vi hoppas. Det 

pratas mycket, men hur fort går 

det? man tänker fortfarande med 

sin plånbok.

ansvar 

de blev årets hjältar i gränslandet 

mellan kapitalism och social 

samhällsansvar, telgegruppen och 

Volontärbyråns grundare amelie 

Silfverstolpe. 

Som vinnare av Social Capitalist 

award, i klasserna Årets storföretag 

respektive Årets entreprenör, 

är de förstås stolta: 

– en enorm bekräftelse på att 

man kan ta ett socialt ansvar och 

samtidigt skapa affärstryck, säger 

Kjell Hasslert, koncerndirektör på 

telgegruppen. 

telgegruppen har fått stor uppmärksamhet 

för sina humana värderingar. 

Det mest kända exemplet 

är arbetet med att förbättra 

levnadsförhållandena i problemtyngda 

med Hovsjö i Södertälje. 

– Förmågan att kombinera 

entreprenörsskap med socialt 

ansvartagande och lönsamhet genomsyrar 

allt vi gör. Det gäller även 

exempelvis satsningen på ett arbetsförmedlingsbolag 

för flyktingar och 

långtidsarbetslösa tillsammans med 

manpower, säger Kjell Hasslert. 

SCa-juryn konstaterade: 

"Det var länge sedan hållbarhetsredovisning 

och miljötänk blev en 

obligatorisk del av svenska storföretags 

årsredovisningar. men från 

pliktskylidgt redovisande till att ha 

hållbarhet inkorporerad i affärsidén 

och använda det som innovationsdrivare 

och kraft i affärsutvecklingen 

är steget långt. men Årets 

vinnare i kategorin storföretag har 

gjort precis det och är ett utmärkt 

exempel på att visar att samhällsansvar, 

tillväxt, varumärkesbyggande, 

innovation och lönsamhet 

går hand i hand." 

Vinnaren i klassen Årets entreprenör 

njuter också av utmärkelsen: 

– när jag startade Volontärbyrån 

för sju år sedan var CSr ett 

nästan okänt begrepp, men i dag 

är det något som alla förhåller sig 

till på något sätt, säger amelie Silfverstolpe, 

grundare av den ideella 

verksamheten. 

Hur blir det i framtiden? 

– Då är det självklart för företag 

ha volontärprogram för sina medarbetare. 

med sin organisation har hon redan 

satt igång en sådan utveckling. 

Som juryn konstaterade har hon 

"med långsiktigt entreprenöriellt 

och innovativt arbete spelat stor roll 

i att utbilda, utveckla och kanalisera 

svenska storföretags samhällsengagemang". 

Hon beskrevs vidare 

som "en förebild och centralgestalt 

i den sociala kapitalismen, en katalysator 

för engagemang som fått 

19 000 svenskar att arbeta frivilligt 

för 900 organisationer." 

kRönIkA 

Sätt ett värde på 

omvärldens respekt 

kommer ni ihåg? 

Det fanns en tid när de riktigt hårdföra marknadsfundamentalisterna osäkrade 

sina revolvrar bara vid ordet CSr – Corporate Social responsibility. 

”Företags enda uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare”, deklarerade de. 

Sedan dess har inget hänt. 

men allt har förändrats. 

För i förlängningen av påståendet att företags enda uppgift är att tjäna 

pengar åt sina aktieägare låg också att varje satsning som på något sätt 

andades samhällsengagemang var slöseri med tid. 

Jag kommer ihåg börs-vd:n som mycket allvarligt förklarade för mig att 

det var icke-rationellt att som storbolags-chef intressera sig för samhällsfrågor. 

”Om man bara sitter i tre år som vd, varför ska jag då slösa den tiden på 

att delta i en debatt som inte ger några pengar till mina ägare”, undrade han. 

Jag kom ihåg hur förvånad jag blev över den attityden i styrelse- och 

ledningsrummen när jag klev in på Veckans affärer för 3,5 år sedan. att 

betrakta börsen som ett slutet system och alla andra samhällskrafter som 

särintressen som inte riktigt fattat spelreglerna kändes mycket märkligt. 

isolation i en tid när näringslivet och samhället närmade sig varandra på så 

många områden. 

Klimatfrågan, globaliseringen, behovet av att rekrytera talanger som i sin 

tur ställer krav på värderingsdrivna företag, hållbarhet och jämställdhetsdebatten, 

var bara några områden där det blev allt mer uppenbart att dialogen 

mellan näringsliv och samhället blev allt viktigare och de facto påverkade 

företags affärer, både på kort och lång sikt. Oavsett om vi pratade om kvoteringshot 

och koldioxidskatt eller konsumentefterfrågan på eko-produkter. 

För att inte tala om den digitala transparensen, som gjorde att kunder, 

aktieägare och ngO:er inte bara kunde granska allt ett bolag gör, från 

bonusavtal till förhållanden hos underleverantörer, utan också kunde sprida 

den informationen med en enda knapptryckning till hela världen via internet. 

För den som till äventyrs ändå inte hade förstått hur intimt samhället och 

näringslivet är sammankopplat blev finanskrisen en mur omöjlig att springa 

runt. 

Den som utan att rodna påstår att företagen klarar sig utan samhället 

hösten 2009 är inte född. 

”Företagens enda uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare”. 

Det gäller fortfarande. men för att tjäna pengar till sina aktieägare är det 

i dag helt uppenbart att varje företag är beroende av omvärldens respekt 

– kundernas, de anställdas, aktieägares och andra intressenters, inklusive 

politikers respekt. 

respekt som räcker längre än senaste kvartalets rekordresultat. 

CSr modell 2009 handlar om att tillmäta den respekten ett värde. Vi har 

sett rader av bonus- och pensionsskandaler som rätt pedagogiskt visat vad 

ett havererat rykte kan kosta i form av kundflykt och skadat varumärke. 

Vi startade Social Capitalist award för att lyfta fram entreprenörskap, affärsmannaskap 

och innovation i gränslandet mellan näringsliv och samhälle. För 

att premiera dem som driver debatten och gör bra affärer samtidigt. 

På de tre åren har debatten utvecklats rekordsnabbt. Om det för tre år 

sedan var modernt att säga att företag skulle göra gott, alternativt inte ont, 

har frågeställningarna problematiserats betydligt i dag. 

Finanskrisen har, tro det eller ej, på det sättet varit en nyttig katalysator, 

och en mycket bra illustration av vad som kan hända när kortsiktighet och 

ansvarslöshet regerar – och vilka oerhört mycket större värden som försvinner 

när den bubblan spricker. 

Pontus Schultz 

är publisher på Veckans affärer 


i korthet: 

text DaViD nOBLe, Pia SKaerBaK & 

Karin niLSSOn 

26 

eU hjälper småföretag 

att klara krisen 

europas små och medelstora 

företag har tagit en hård smäll av den 

pågående ekonomiska lågkonjunkturen 

med rekordmånga konkurser. 

För att motverka trenden har eukommissionen 

gjort gemensam 

sak med medlemsländerna för att 

lansera initiativ för att förbättra förhållandena 

för småföretagen – som 

uppgår till så mycket som 99 procent 

av europas företag. 

På en presskonferens i Bryssel 

i början av sommaren sade günter 

Verheugen, vice ordförande för europeiska 

kommissionen och ansvarig 

för näringsliv och industri, att om det 

finns en väg ut ur lågkonjunkturen är 

det de små och medelstora företagens 

kreativitet och förmåga som kan 

hitta lösningarna. 

– Vi behöver fler små och medelstora 

företag eftersom det är de som 

är den verkliga drivkraften bakom 

tillväxt och nya arbetstillfällen, sade 

Verheugen till journalisterna. 

ett av günter Verheugens huvudbudskap 

var att öka kunskapen för 

Historien upprepar sig 

bankkollapser på grund av 

kreditåtstramningar är ett äldre fenomen 

än vi tror. en grupp brittiska 

akademiker på reading university’s 

iCma Centre har dokumenterat en 

medeltida kreditkris som började 

1294 och har påfallande likheter med 

dagens kris. 

Lån utan säkerhet och försvunna 

likvida medel var de händelser som 

ledde fram till kreditkrisen för mer än 

700 år sedan. 

Den medeltida ekonomin var 

ganska avancerad. Välbärgade 

italienska handelssällskap, föregångarna 

till dagens investmentbanker, 

hanterade stora summor 

av insamlad skatt som skulle gå till 

påven och den engelske kungen, 


det företagsstöd som finns inom eu. 

Detta efter en undersökning som visade 

att 82 procent av entreprenörerna 

inte visste var de kunde hitta 

information om allt från lagstiftning 

till bidrag som vänder sig mot små 

och medelstora företag. 

och dessutom fick de insättningar 

från rika privatpersoner. 

men i början av 1290-talet krävde 

påven in sina pengar, den franske 

kungen införde höga skatter på de 

italienska handelsmännen i Frankrike 

och ett krig bröt oväntat ut 

mellan england och Frankrike, vilket 

1294 ledde till att den engelske kung 

edward i befallde sina bankmän (familjen 

ricciardi) att få fram pengar 

för att finansiera hans armé. 

Det var bara det att bankens tillgångar 

var uppbundna i lån. De lyckades 

inte få kortfristiga lån från andra 

handelssällskap eftersom handeln 

mellan bankerna var låst, precis som 

idag, och handelssällskapen inte ville 

låna ut pengar till varandra. 

Han sade att europas små och 

medelstora företag nu kan gå in på european 

entrepreneur network (een), 

som samlar nästan 600 partnerorganisationer 

i mer än 40 länder för att stödja 

konkurrenskraftighet och innovation på 

lokal nivå inom och utanför europa. 

edward svarade med att 

beslagta familjen ricciardis 

tillgångar och på så sätt sätta 

sällskapet i konkurs. Sedan 

var den engelske monarken 

utlämnad till lånehajar för 

att försöka få ihop de pengar 

han behövde till kriget. För att 

kunna betala tillbaka sina skulder 

var kungen tvungen att ta 

till straffskatt och andra 

åtgärder, som till slut 

gav upphov till ett stort 

folkligt motstånd och 

en allvarlig konstitutionell 

kris 1297. 

Det låter så bekant på 

något vis … 

Kunniga personer på een kan nås 

per telefon och e-post och hjälper 

företag som letar efter affärspartner 

eller tekniska samarbeten för att utveckla 

sin verksamhet i europa. 

läs mer på www.enterpriseeurope-network.ec.europa.eu.

I april publicerade eu-kommissionen 

sitt sedan länge efterlängtade 

förslag på ändringar till det befintliga 

direktivet om sena betalningar som 

kommissionen redan medgett är ineffektivt 

och i stort sett oanvändbart. 

På presskonferensen där man presenterade 

ändringarna beskrev kommissionären 

för näringslivet, Verheugen, 

sena betalningar som en ”sjukdom” 

och tillade att dessa inte längre kan 

tolereras. 

i det ändrade förslaget lade kommissionen 

till nya bindande lagar för 

den offentliga sektorn som innebär 

att de måste betala sina privata 

leverantörer, som småföretagare, 

inom 30 dagar. Förslaget innehåller 

Intrum justitias informationsavdelning 

i Bryssel presenterade resultaten 

och slutsatserna från den senaste 

undersökningen av betalningsvanor 

i europa, european Payment index 

2009, i maj i år. 

Presentationen hölls i samband 

med ett seminarium i eu-parlamentet 

och över 50 deltagare från kommissionen 

och representanter från 

branschorganisationer, tankesmedjor, 

ambassader och medier närvarade. 

straffåtgärder för sena betalningar, 

som dröjsmålsräntor, ersättning för 

indrivningsåtgärder och en schablonersättning 

på 5 procent av det 

fakturerade beloppet. 

– anledningarna till de offentliga 

institutionernas sena betalningar är 

slarv, misskötsel och maktmissbruk 

från de offentliga institutionernas sida 

gentemot den privata sektorn. Privatpersoner 

får däremot ordentliga böter 

om de är sena med sina betalningar 

till de offentliga myndigheterna, sade 

Verheugen. 

trots tryck från företag och organisationer 

har kommissionen inte tagit 

med betalningar mellan företag och 

konsumenter. Både det nuvarande och 

Vd Lars Wollung presenterade intrum 

Justitia och företagets förvandling 

från ett traditionellt 

inkassoföretag till ett 

modernt kredithanteringsföretag. 

madeleine Bosch, 

intrum Justitias chef 

för ePi, presenterade de 

viktigaste resultaten från 

årets rapport. Bland annat 

framhäver rapporten 

Sena betalningar är en 

”sjukdom” som inte kan 

accepteras säger eUkommissionen. 

Planer att förbättra direktivet 

om sena betalningar 

det framtida direktivet handlar enbart 

om tranaktioner mellan företag. 

i transaktioner mellan företag 

kommer företagen att kunna kräva 

kompensation och ränta om de inte 

får betalt i tid enligt ändringen. men 

många experter har uttryckt oro över 

att detta inte kommer att stärka det 

nuvarande direktivet och inte heller 

förbättra situationen för små och 

medelstora företag. 

Verheugen vill att förslaget ska 

gå igenom en snabbprocedur så att 

det kan antas redan nästa år. men 

även om det antas nästa år kommer 

medlemsstaterna troligtvis inte att 

behöva införa den nya lagen förrän 

tidigast 2011. 

hur den offentliga sektorn är sämre 

på att betala i tid jämfört 

med privata företag och 

konsumenter. tajmingen 

för utgivningen var perfekt 

eftersom kommissionen 

en månad tidigare 

publicerat sitt förslag till 

en reviderad version av 

eu:s direktiv om sena 

betalningar. 

i det reviderade 

Finanstillsyns- 

myndigheter 

◗ i maj föreslog eu-kommissionen 

flera ändringar 

av finanstillsynen i europa. 

Bland annat ville man skapa 

det nya rådet european Systemic 

risk Council samt european 

System of Financial 

Supervisors, som består av 

nya europeiska tillsynsmyndigheter. 

Lagstiftning för att 

omsätta förslagen i handling 

kommer till hösten. 

städa upp i bankerna 

◗ neelie Kroes, eu-kommissionär 

med ansvar för konkurrensfrågor, 

har sagt att kommissionen 

vill göra bankerna 

mindre och mer fokuserade 

på sina kärnverksamheter, 

som att låna ut pengar. enligt 

kommissionären ”har bankerna 

en hel del självrannsakan 

at göra. många bankchefer 

är fortfarande inte redo 

för det – de lever fortfarande 

i förnekelse”. Samtidigt som 

hon underströk behovet av 

att tänka mer på regleringar 

av banksektorn pekade hon 

på att ”vissa i branschen fortfarande 

är chockade över allt 

prat om regleringar. De måste 

börja inse fakta”. 

Stort intresse för european Payment Index i bryssel 

direktivet uppmanas särskilt den 

offentliga sektorn att förbättra sina 

betalningsvanor. 

På seminariet fanns även eu:s 

näringslivskommissionär Verheugen, 

som talade om det nya eu-parlamentets 

(efter valen i juni) och det 

svenska ordförandeskapets (1 juli till 

31 december) behov av att ta eu:s reviderade 

direktiv om sena betalningar 

på allvar och se till att det blir effektivt 

genomfört. 


www.intrum.com 

90 000 kunder. 24 marknader. 1 företag. 

Intrum Justitia är den ledande leverantören av kredithanteringstjänster i Europa av en enkel 

anledning – vi kombinerar lokal expertis med styrkan hos ett riktigt Europaövergripande 

företag. Vi är inte bara insatta i nationell lagstiftning och lokala betalningsmönster, utan vet 

dessutom hur man gör affärer över gränserna. 

Var du än har din verksamhet finns Intrum Justitia till hands för att omvandla kredit till en 

vinstkälla.

Hämta - Intrum Justitia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?