Nyhetsbrev nr 2 2011 - ResMed

Fortsatt forskning nödvändigtför vidare utvecklingsäger pionjärerna som satte Umeå på sömnapné-kartanTEXT OCH FOTO:BODIL CZARNECKIEn kombination av människor med stortengagemang från såväl sjukvård, tandvårdsamt dentallab samt satsning från startpå forskning, sjukvård och utbildning varde primära orsakerna till att Umeå redani början på 1990-talet tog täten på kompetensfrontengällande behandling avsömnapnoiker. Något som lett till såvälnationell som internationell ryktbarhet försåväl Karl Franklin som Marie Marklund.Vad hände egentligen, och var står Umeånu? En heldag på Norrlands Universitetssjukhusgav svaren.Marie Marklund:”- Det var i samband med en lustgaskurs förtandläkare 1984, då jag fick i uppgift att hållafria luftvägar hos en sövd patient, som jag fickuppleva att hon började snarka om underkäkeninte hölls tillräckligt långt framåt. När jag drogut hennes haka igen slutade snarkningarnadirekt. Jag började genast fundera på huruvidaen tandställning skulle kunna hålla underkäkenpå plats och på så sätt hålla andningsvägarnaöppna. Tillsammans med tandteknikern togjag fram en provisorisk skena som jag testadepå min snarkande man. Och döm om minförvåning när han efter många år av snarkandesov helt tyst en hel natt, och vaknade utvilad!Oberoende av två andra i världen hade jaglyckats komma på en ny behandlingsmetod försömnapné och snarkning.””- Ungefär samtidigt hade Karl Franklin vidLungmedicinska kliniken startat sitt arbetemed att ta hand om sömnapnoiker, varför jagkontaktade dem, och det var starten på ett givandeoch nära samarbete mellan sjukvård ochtandvård som kompletterades av ett mycketkompetent dentallab. Vi fick en bra start, ochblev överväldigade av de oftast dramatisktpositiva effekter behandlingen gav de patientersom sökte behandling hos oss.”Vad var orsaken till framgången?”- Framgångsreceptet var (och är) det godasamarbetet mellan sjukvård, tandvård ochdentallab, och en gemensam strävan efteratt få kortaste möjligaste tid mellan diagnosoch behandling. Självklart underlättade det attvi har närliggande lokaler. Tack vare gemensammaronder mellan ÖNH-läkare, lungläkareoch tandläkare lärde vi oss mycket om vårarespektive discipliner och patienterna fick ettsamlat och professionellt omhändertagande.Kunskaperna vi fick genererade också mångafrågeställningar som vi sedan besvarade ivetenskapliga studier”Hur ser framtiden ut inom terapiområdet?”- Vi behöver fler som utreder och behandlarsömnapné eller symtomgivande snarkningar.Marie Marklund provar ut enoral apparatur till Per som ärnydiagnostiserad sömnapnoiker.”Det ska bli kul att testa!”,säger PerJag tror också att tandläkare kan ta ett störreansvar när det gäller uppföljning av behandlingmed oral apparatur (OA) vid mild sömnapné.Givetvis får behovet av uppföljning först viktasav läkare, men ett mer gemensamt åtagandemellan sjukvård och tandvård skulle kunnagöra att resurserna optimeras, vilket ledertill snabbare hjälp med högre kvalitet för denenskilde patienten. I framtiden kommer viäven se vidareutvecklade OA-modeller som ärlättare att justera och kontrollera, och som kanindividanpassas mer än idag. ”Hur ofta följer ni upp patienter med oralapparatur idag?”- Enligt amerikanska riktlinjer rekommenderasuppföljning tills behandlingen fungerar, därefterefter 6-månader och sedan årliga kontroller. Viföljer upp patienterna efter individuell bedömningt ex svårighetsgrad av sömnapné, typav bett och oral hälsa. Patienterna uppmanasockså att höra av sig vid ökade symtom ellerom den orala apparaturen behöver justeraseller bytas ut . Behovet av kontroller varierarmellan patienter och det är angeläget att användaresurserna så effektivt som möjligt.”Vad kan utvecklas i nuvarande arbetssätt?”- Jag tror att vi skulle kunna arbeta mer medatt motivera eller ”coacha” våra patienter i börjanav behandlingen, kanske genom utbyggdinformation på Internet eller i annan informationsverksamhetför att skapa bättre servicekring de många olika frågeställningar som kanuppstå kring denna mycket individanpassadebehandlingsform. Fler uppföljande sömnapnéregistreringaroch andra metoder att mätalyckat behandlingsresultat är också starka önskemål,eftersom sömnapnésjukdomen innebärökade risker att drabbas av andra sjukdomar tex hjärt- och kärlsjukdomar”Du är aktiv i flera internationella sammanhang.Vilka skillnader ser du mellan Sverigeoch andra länder vad gäller behandlingmed oral apparatur?”- Generellt sett har vi har kommit väldigt långti Sverige jämfört med många andra länder.Men i Australien, Kanada och Holland liggerman också långt framme på grund av att dessaländer har bedrivit forskning av hög kvalité.Vår framgång i Sverige tror jag, förutom den