Föräldrars attityder till barn och ungdomars - SLU

erfarenhet eller utbildning eller otillräcklig uppmärksamhet på säkerheten inte rimligen kanuppfatta eller undvika (Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2006).Enligt Barnombudsmannen fungerar den svenska lagstiftningen för minderåriga väl, men börförbättras vad gäller vissa punkter. Barnombudsmannen förespråkar att vissa delar av föreskrifternaskärps vad gäller exempelvis riskfyllda arbetsuppgifter, arbetsuppgifter på hög höjdoch fysiskt tunga arbeten (SOU 2003:127). Det som barnombudsmannen även efterlyser är ensvensk kartläggning av arbete som nämns i FN:s Barnkonvention artikel 3, det vill säga arbetesom i sin natur kan skada barns hälsa, säkerhet och moral. Barnsäkerhetsdelegationen poängterarockså betydelsen av att förbättra informationen till både arbetsgivare och minderårigaangående vilka regler som gäller. I yttrandet tas det särskilt upp att en viktig grupp att nå angåendeminderårigas sysslor är verksamheter inom jordbruks- och skogsmiljö samt föräldrartill dessa minderåriga (SOU 2003:127).Beteende och attityder till risker och olycksfall inom lantbruketFöräldrar, barn och ungdomars beteende och hållning till risker inom lantbruket är väldigtkomplext och påverkas av en rad faktorer. Vad är det då som styr vårt handlande och vårabeteenden i olika situationer? Individers handlande och beteende styrs dels av inre faktoreroch attityder, dels av yttre omständigheter. De yttre oständigheterna från social, fysisk ochpsykisk miljö, kultur och omkring varande attityder påverkar vår egna inre självkänsla, upplevelse,värderingar, attityd och beteende. Samtidigt påverkar jag själv och min självkänsla,upplevelse, värderingar, attityd och beteende den omkring varande sociala, fysiska och psykiskamiljön, kultur och attityd.Skinner (1974) beskriver att beteende ofta beror på att vi handlar på ett sätt som vi har lärt ossutifrån tidigare erfarenheter, det vill säga när vi upplevde eller kände så här vid ett tidigaretillfälle så reagerade och handlade jag så här och så här och därför gör jag det nu också. Utifråndessa förväntningar räknar vi också med att andra ska känna och handla på samma ellerliknande sätt i situationen (Skinner, 1974). Barn lär sig ofta genom att ta efter och imiteravuxna eller andra barns beteende. Inlärning av önskade beteende går att styra och vill vi exempelvisfå ett barn att äta nyttig men kanske inte så smaklig mat så ser vi till att enbart erbjudanyttig mat när barnet är hungrigt. Barnet kommer då vid följande tillfälle att tänka pånyttig mat i samband med att de känner hungerskänslor och inte på godis, beskriver Skinner(1974). På detta sätt blir vårt beteende kulturbundet utifrån att vi har lärt oss att reagera på ettvisst sätt på en specifik händelse eller stimuli och vad som anses normalt i den kultur och miljösom vi växer upp i. Dock är ingenting statiskt och omgivningens komplexitet och ny informationbearbetning tillför hela tiden nya impulser angående möjliga sätt för oss att handlaoch bete oss i en given situation. I vårt dagliga liv får vi genom exempelvis massmedia ständigtny information om hälsorisker och hot i vår omgivning, miljö och våra livsmedel. Ett sättatt förhålla sig till situationer som är svåra att påverka är förringa och förminska dess existens.Att helt enkelt förneka obehagliga händelser och hot är en undermedveten försvarsmekanismoch ett valigt sätt att förhålla sig till situationer och tillstånd som människor har svårt för attklara av att leva med och förändra (Zerubavel, 2006; Cullberg, 2001). Även individer som bor13