12.07.2015 Views

Föräldrars attityder till barn och ungdomars - SLU

Föräldrars attityder till barn och ungdomars - SLU

Föräldrars attityder till barn och ungdomars - SLU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Den läsare som främst är intresserad av vad föräldrarna <strong>till</strong> <strong>barn</strong> på lantbruk beskrev <strong>och</strong> berättaderekommenderas att gå direkt <strong>till</strong> avsnittet ”Föräldrarnas upplevelser <strong>och</strong> <strong>attityder</strong> <strong>till</strong>uppväxtsituationen på lantbruk” där resultaten från analysen av föräldrarnas berättelser <strong>och</strong>intervjuer redovisas. Därefter följer en sammanfattande diskussion utifrån analysresultaten iförhållande <strong>till</strong> det som tagits upp i den teoretiska genomgången vilket avslutas i en slutsats.Metod <strong>och</strong> urvalDetta projekt avser att studera föräldrars <strong>attityder</strong> <strong>till</strong> sina <strong>barn</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> vardag på lantbruket.För att studera detta är en kvalitativ metod att föredra där man kan gå in <strong>och</strong> studerafrågan mer på djupet i en ansats att nå problemens kärna, framför en kvantitativ ansats därdatamaterialet blir mer generellt. Den kvalitativa metod som användes för att samla in forskningsbarinformation från föräldrarna var berättelser skrivna av föräldrar <strong>till</strong> <strong>barn</strong> på lantbruksamt semistrukturerade intervjuer.I det första skedet av datainsamlingen eftersöktes berättelser från föräldrar om hur de såg påsina <strong>barn</strong>s vardag med att bo <strong>och</strong> växa upp på lantbruk vilket är en av Sveriges mest olycksdrabbadearbetsplatser. Önskan var att få in berättelser från hela landet för att få en geografiskspridning på lantbruken. Den metod som efter övervägande först valdes för att samla in berättelsernavar Frågelista. Frågelista är en etnologisk metod som använts av etnologer <strong>och</strong> folklivsforskarei Sverige sedan de första decennierna av 1900-talet (Hagström & Marander-Ekelund, 2005). Frågelista är en datainsamlingsmetod där individer i löpande text utifrån enlista eller brev med temaområdet <strong>och</strong> frågor kring detta får inspiration, uppslag <strong>och</strong> instruktioner<strong>till</strong> att berättar om sina egna åsikter, minnen, erfarenheter <strong>och</strong> värderingar. De insamladedatan blir därmed självbiografisk eftersom det inte finns någon mellanhand som vid exempelvisintervjuer utan meddelaren bestämmer själv hur <strong>och</strong> vad som ska lyftas fram i berättelserna.För att locka människor <strong>till</strong> att skriva ned sina berättelser vid frågelista är det inte ovanligtatt meddelarna lockas med incitament <strong>och</strong> någon typ av ersättning (Hagström & Marander-Ekelund,2005). Datainsamlingen <strong>till</strong> denna studie utformades som en tävling där de meddelaresom sände in sina bidrag deltog i en utlottning av tidningsprenumerationer, biobiljettersamt Trisslotter. För att nå föräldrar <strong>till</strong> <strong>barn</strong> på lantbruk förmedlades frågelistan på tre sätt (sefrågelistan i bilaga 1). Först lades frågelistan ut i branschtidningen Land Lantbruk. Sedan sändesfrågelistan <strong>till</strong>sammans med ett följebrev genom e-post ut <strong>till</strong> LRF anslutna lantbrukarevia LRF:s regionala medlemslistor. Frågelistan delades också ut med en muntlig uppmaningvid LRF Ungdomens årsmöte. Efter tre månader avslutades berättelseinsamlingsperioden <strong>och</strong>tävlingen. Alla berättelser var mycket informativa <strong>och</strong> några hade även illustrerat sina berättelsermed fotografi.En nackdel med metoden Frågelista kan vara att individer upplever metoden som ”vag” <strong>och</strong>att det är svårt att komma igång <strong>och</strong> verkligen veta vad forskaren är ute efter utan att missförståsyftet. En del kan uppleva att det är svårt att uttrycka vad de vill ha sagt i skrift eller hasvårt för att stava <strong>och</strong> därför drar sig för att skriva ned sina berättelser (Hagström & Marander-Ekelund,2005). Det är vanligt att forskare använder intervjuer <strong>till</strong>sammans <strong>och</strong> som ettkomplement <strong>till</strong> frågelista vid insamling av material <strong>och</strong> kunskap om ett ämne eller tema7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!