Föräldrars attityder till barn och ungdomars - SLU

Den läsare som främst är intresserad av vad föräldrarna till barn på lantbruk beskrev och berättaderekommenderas att gå direkt till avsnittet ”Föräldrarnas upplevelser och attityder tilluppväxtsituationen på lantbruk” där resultaten från analysen av föräldrarnas berättelser ochintervjuer redovisas. Därefter följer en sammanfattande diskussion utifrån analysresultaten iförhållande till det som tagits upp i den teoretiska genomgången vilket avslutas i en slutsats.Metod och urvalDetta projekt avser att studera föräldrars attityder till sina barn och ungdomars vardag på lantbruket.För att studera detta är en kvalitativ metod att föredra där man kan gå in och studerafrågan mer på djupet i en ansats att nå problemens kärna, framför en kvantitativ ansats därdatamaterialet blir mer generellt. Den kvalitativa metod som användes för att samla in forskningsbarinformation från föräldrarna var berättelser skrivna av föräldrar till barn på lantbruksamt semistrukturerade intervjuer.I det första skedet av datainsamlingen eftersöktes berättelser från föräldrar om hur de såg påsina barns vardag med att bo och växa upp på lantbruk vilket är en av Sveriges mest olycksdrabbadearbetsplatser. Önskan var att få in berättelser från hela landet för att få en geografiskspridning på lantbruken. Den metod som efter övervägande först valdes för att samla in berättelsernavar Frågelista. Frågelista är en etnologisk metod som använts av etnologer och folklivsforskarei Sverige sedan de första decennierna av 1900-talet (Hagström & Marander-Ekelund, 2005). Frågelista är en datainsamlingsmetod där individer i löpande text utifrån enlista eller brev med temaområdet och frågor kring detta får inspiration, uppslag och instruktionertill att berättar om sina egna åsikter, minnen, erfarenheter och värderingar. De insamladedatan blir därmed självbiografisk eftersom det inte finns någon mellanhand som vid exempelvisintervjuer utan meddelaren bestämmer själv hur och vad som ska lyftas fram i berättelserna.För att locka människor till att skriva ned sina berättelser vid frågelista är det inte ovanligtatt meddelarna lockas med incitament och någon typ av ersättning (Hagström & Marander-Ekelund,2005). Datainsamlingen till denna studie utformades som en tävling där de meddelaresom sände in sina bidrag deltog i en utlottning av tidningsprenumerationer, biobiljettersamt Trisslotter. För att nå föräldrar till barn på lantbruk förmedlades frågelistan på tre sätt (sefrågelistan i bilaga 1). Först lades frågelistan ut i branschtidningen Land Lantbruk. Sedan sändesfrågelistan tillsammans med ett följebrev genom e-post ut till LRF anslutna lantbrukarevia LRF:s regionala medlemslistor. Frågelistan delades också ut med en muntlig uppmaningvid LRF Ungdomens årsmöte. Efter tre månader avslutades berättelseinsamlingsperioden ochtävlingen. Alla berättelser var mycket informativa och några hade även illustrerat sina berättelsermed fotografi.En nackdel med metoden Frågelista kan vara att individer upplever metoden som ”vag” ochatt det är svårt att komma igång och verkligen veta vad forskaren är ute efter utan att missförståsyftet. En del kan uppleva att det är svårt att uttrycka vad de vill ha sagt i skrift eller hasvårt för att stava och därför drar sig för att skriva ned sina berättelser (Hagström & Marander-Ekelund,2005). Det är vanligt att forskare använder intervjuer tillsammans och som ettkomplement till frågelista vid insamling av material och kunskap om ett ämne eller tema7