Sparta och Athen + frågor.pdf / Adobe PDF document

Atén och SpartaAkropolisPå bilden ser man Akropolis, den höga klippan i Atén. När grekerna bosatte sig iett nytt område valde de ofta att bosätta sig på en klippa. Därifrån var det enklastatt försvara sig mot främmande inkräktare. Akropolis är den plats, där aténarnaursprungligen slog sig ned. Numera ligger på denna klippa det magnifikaParthenontemplet helgat åt stadens skyddsgudinna Pallas Aténa. Akropolis är ettsammansatt ord. Achron betyder höjd och pólis stad eller stadsstat. Ordet politikär för övrigt bildat av pólis. Att definiera vad politik är för något är inte helt lätt.Men en politiker är en person som vill bli folkets representant i olika beslutandeförsamlingar. Att ordet politik har ett grekiskt ursprung förvånar inte. Det varnämligen i det antika Grekland demokratin först växte fram.KolonisationsperiodenUnder mitten av 1000-talet hade det i Grekland utvecklats en rik bronsålderskultur,där Mykene på halvön Peloponnesos blev ett centrum. Men på 1200-taletkom ett nytt folk in i landet från norr. De kallades dorer. Det fick till följd att endel av den tidigare akajiska befolkningen utvandrade till Mindre Asien*.Dorerna försökte försörja sig på jordbruk. När den magra grekiska jorden intekunde föda en växande befolkning fanns det dem som gav sig ut på havet för attbedriva sjöröveri eller idka handel med andra länder. Dessa grekiska sjöfarareskaffade sig betydande kunskaper om Medelhavet. Under 700- talet blev detvanligt att grekerna började kolonisera* områden i fjärran land när de upplevdeatt det blev allt svårare att försörja sig på sitt jordbruk. Det hela liknade inte sålite den stora europeiska emigrationen till USA under slutet av 1800-talet.1

Staden Miletos på Mindre Asiens kust anlade många kolonier längs SvartaHavets kust. Spartanerna på Peloponnesos grundade staden Tarent i Syditalien.Den betydande handelsstaden Korint anlade på Sicilien Syrakusa som snabbtblev av de viktigaste grekiska städerna. På kuststräckan från nuvarandeBarcelona till Marseille tillkom andra grekiska kolonier liksom på dennordafrikanska kusten i nuvarande Libyen och Egypten. Överallt valde degrekiska kolonisatörerna att skapa små mindre statsstater precis som i Grekland.I början fanns det ett starkt band mellan staden som tagit initiativ tillkolonisationsföretaget och den nyanlagda staden. Men rätt snart gjorde denyanlagda stadsstaterna sig helt självständiga.Den politiska utvecklingenI de små riken som dorerna skapade i Grekland under 1200-talet styrde enhärförare eller kung som oftast också fungerade som en högste domare. Men på700-talet utvecklades ridkonsten i Grekland och kavalleriet* blev den viktigastedelen i dåtidens arméer. Det växte då fram ett riddarväsende, som inte var oliktdet som senare uppstod under medeltiden. Eftersom endast de rikta jordägarnahade råd att hålla sig med rustning och häst blev de en betydande överklass isamhället. Kungarna tvingades efterhand bort från makten och aristokratiska*stormän tog ofta över styret. Men koloniseringen av nya områden och handelnmellan de grekiska stadsstaterna ledde till ökad köpenskap och handel. I mångastadsstater uppstod en maktkamp mellan den jordägande överklassen och demsom levde på denna handel och sjöfart.Den ökade handeln ledde också till att bondebefolkningen fick allt svårare attklara sig i många stadsstater. Eftersom det var betydligt billigare att köpa in kornfrån Svarta Havet kunde i längden inte bönderna på det grekiska fastlandetkonkurrera med den importerade spannmålen. Många skuldsatte sig ochtvingades sälja sina egendomar. I de grekiska stadsstaterna uppstod starkasociala spänningar. Under en period från 650 till 500 f.Kr, blev det vanligt imånga grekiska stadsstater att så kallade tyranner tog makten. I det gamla2

Grekland var en tyrann inte någon härskare som med våld förtryckte sina undersåtar.Det var i stället en härskare som fått makten därför att han sagt sig viljakämpa för folkets stora flertal mot samhällets maktelit. Men denna epok iGreklands historia blev kortvarig. I flertalet stadsstater började det växa framalltmera demokratiska styrelseformer.Stadsstaten AténStörst och mäktigast av alla stadsstater var Atén, som omfattade halvön Attika.Atenarna bodde i ett mycket kargt område, där man inte kunde försörja sig påvad jorden gav. Tidigt började atenarna att driva handel över haven. Frånhamnen i Pireus skeppade de ut stora mängder oliver och vin, som de medframgång kunde odla på sina magra jordar. Sedan hemförde de spannmål i stormängd från Krimhalvön i Svarta havet. Från Orienten* kunde de skeppa hemalla möjliga orientaliska lyxvaror.Men stadens styrde fram till 500-talet före vår tideräkning av den jordägandearistokratin. De som skaffat sig förmögenheter genom handel och köpenskap varmissnöjda med stadens styresform. De alltmera skuldsatta bönderna vars arbeteblev alltmindre lönsamt var inte mindre kritiska till den rådande samhällsutvecklingen.Det var i den situationen som stadens ledande råd gav en av sinaegna, Solon, i uppdrag 594 f.Kr. att reformera stadens styrelse. Han genomfördeinledningsvis en skuldsanering som gjorde att fattiga bönder inte längre behövdegöra några dagsverken hos de rika jordägarna för att betala av sina lån.Sedan genomförde Solon en statsreform som innebar att den jordägandearistokratins maktmonopol försvann. Alla som hade råd att göra ryttartjänst iarmén hade möjlighet att kandidera om statens viktigaste ämbeten. De som haderåd att utrusta sig som fotsoldater i de så kallade hoplitfalangerna* blevmedlemmar i ett folkrådet. Avslutningsvis fick alla fria män i Attika – alltsåinte slavar - delta i folkförsamlingen. Med tiden blev det så att folkrådet blevstadsstatens styrande organ och under senare delen av 500-talet kunde allastadens medborgare bli invalda där. På detta sätt växte det fram en demokrati iAtén.Krigarstaten SpartaMen det fanns områden i Grekland, där utvecklingen gick i en helt annanriktning. Spartanerna på halvön Peloponnesos hade skapat en krigarstat. Jordendär brukades av livegna* heloter*. Spartanerna själva ägnade hela sin tid åt attträna sig för krig. När gossarna var 12 år gamla sändes de till internat, där desystematiskt skulle förbereda sig för soldatlivet. De skulle lära sig att leva utanmat under långa perioder. De skulle lära sig att uthärda köld och extrem värme.Att leva spartanskt – att aldrig unna sig någon lyx – har blivit ett begrepp.I Spartas krigarstat hyllade man principen att alla krigare skulle vara jämlika,men i realiteten var det en klick familjer som hade gjort sig till stora jordägaresom också innehade den politiska makten. I Sparta fanns två kungar som skulle3

styra. Till sin hjälp fanns det de äldstes råd bestående av 29 medlemmar somalla skulle vara över 60 år gamla. Statens ledande ämbetsmän, eforerna, valdesenbart på ett år i taget. Detta var en statsbildning som inte skapade utrymme förnågot nytänkande.FrågorSvara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet.Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svarDet är inte alltid att texten ger ett givet svar.Ibland är det du själv som ska tycka till!1. Vad var det som drev grekerna att kolonisera andra delar av Medelhavet?2. Hur växte demokratin fram i Atén?3. Hur styrdes Sparta?Text: Stellan WighBild: Ulrik PedersenKarta: Andreas Abrahamsson