Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer - SLU

Forts. Generell hänsynEvighetsträdDet finns flera skäl att lämna träd vid avverkning.Träden höjer naturvärdet i det uppväxandebeståndet och skapar förbindelselänkarmellan olika skogsbestånd (Franklin et al.1997). Den genomsnittliga volymen av evighetsträdvar under perioden 2005–2007 4,2m 3 /hektar (Skogsstyrelsen 2008b). Om trädlämnade som hänsyn blåser omkull, är riskenstor att vindfällena transporteras ut ifrånskogen (Uliczka 2003). Ingen studie utvärderardirekt den i Skandinavien normala nivån på5–10 kvarlämnade träd vid avverkning (7,3träd /hektar med diameter >15 cm) (Skogsstyrelsen2001). Däremot finns det flertaligaexempel på arter som gynnas av kvarlämnadeträd.I Amerika är den fläckiga ugglan, Strixoccidentalis caurina, ett bra exempel. Denkan utnyttja produktionsskogar som är 50–60 år gamla om träd lämnats kvar vid avverkningen.Mängden flygekorrar i avverkadeområden står också i direkt proportiontill antalet kvarlämnade träd (Franklin et al.1997). Liknande mönster beskrivs för denKaliforniska fläckugglan, Strix occidentalisoccidentalis som är beroende av kvarlämnadeträd >100 cm dbh och flerskiktad skog (Moen& Gutierrez 1997). Kvarlämnade träd är ocksåviktiga för små däggdjur eftersom trädenbidrar med biomassa i form av till exempelkvistar och barr som djuren kan användasom skydd (Fisher & Wilkinson 2005).Antalet kvarlämnade träd, trädslagochålder har mycket stor betydelse för fågelfaunanssammansättning (Rodewald & Yahner2000; Schieck & Hobson 2000; Tittler et al.2001). I en studie i Oregon i nordvästra USAuppvisade flera arter tydliga tröskelvärden,det vill säga fågeltätheten ökade ju mer trädsom lämnades, upp till en viss gräns då ytterligarelämnade stammar hade en relativtliten effekt. Tröskelvärdena varierade mellanarter men låg vanligen mellan 10 och 30träd per hektar. För alla arter tillsammanslåg tröskelvärdet kring 20–25 träd per hektar(Hansen & Hounihan 1996).En studie i Pennsylvania visade att kvarlämnandetav 100 träd av varierande art ochålder per hektar innebär en ökning av dettotala antalet fågelarter (Rodewald & Yahner2000). Antalet fågelarter anpassade till tidigasuccessionsstadier och kantzoner ökade jämförtmed ej avverkad skog. Arter knutna tillsena successionsstadier och gammal skogminskade. En studie i boreal skog visade attfågelsamhället i större fläckar (>100 träd) ihögre grad liknade fågelsamhället i äldreskog än i mindre fläckar (15 m 2 /hektargrundyta av levande träd för att inte minska itäthet och artrikedom (Ross et al. 2000). Grodoroch paddor gynnas också av ökad slutenheti beståndet samt av ökad mängd död ved,för ormar är mönstret det motsatta.Naturvårdsvärdet av kvarlämnade trädberor på egenskaper hos beståndet och tillgångenpå död ved. För att maximera värdetav kvarlämnade träd föreslås dessa lämnasi grupper i artrika områden samtidigt somdöd ved bevaras. På så sätt kan en högreandel av arterna överleva föryngringsfasenoch etablera sig i det nya beståndet (Vanha-Majamaa & Jalonen 2001).Flera studier visar att den rumsliga fördelningenav kvarlämnade träd (enstakaträd eller trädgrupper) kan gynna biolo-gisk mångfald (Hazell & Gustafsson 1999;Schieck et al. 2000). Effekten varierar docköver tid, det vill säga beroende av när i successionenstudien genomförts (Schieck &Hobson 2000).Den strukturella diversitet som adderasmed ökad andel kvarlämnade träd (kalhyggefröträdställning-trädgrupper-luckhuggningohuggenskog) i form av träd och vegetationsskiktpåverkar inte abundans, artrikedomeller diversitet hos kärlväxter (Sullivan et al.2001). Däremot påverkas artsammansättningen.Kvarlämnande av 7 % av beståndetsvolym (cirka 50 träd per hektar) räcker inteför att behålla den artsammansättning somfanns innan avverkningen (Vanha-Majamaa& Jalonen 2001). Effekten av avverkning påkärlväxters artsammansättning och strukturminskar om fler träd lämnas kvar. En studievisar att effekten av avverkningen minskaravsevärt mellan 15–40 % kvarlämnade träd,men det spelar ingen roll om de kvarlämnadeträden står i grupper eller utspritt (Halpernet al. 2005).Liknande mönster redovisas för vedlevandeskalbaggar (Sverdrup-Thygeson &Ims 2002) och jordlöpare (Lemieux & Lindgren2004). Fläckar på 0,1–2 hektar som lämnasvid kalhuggning hyser en liknande artsammansättningav jordlöpare som avverkningsmogenskog. Klimat och graden av störningpå landskapsnivå (andelen hyggen/gammalskog/källområden) föreslås påverka hur brakvarlämnade trädgrupper fungerar för attbevara arter knutna till skog (Lemieux &Lindgren 2004). Artsammansättningen avskalbaggar liknar mer den ohuggna skogenju mer träd som lämnades kvar vid huggningen(0, 10, 50 m 3 /hektar) (Hyvärinen etal. 2005).Vissa moss- och lavarter är beroende avatt asp förekommer i landskapet, dock spelarden rumsliga fördelningen av asparna mindreroll (Hazell et al. 1998). Däremot visar enstudie av lav- och mosstransplantat på aspatt trädgrupper fungerade bättre än enstakaträd (Hazell & Gustafsson 1999). Liknanderesultat redovisas i en studie från Oregon,USA (Sillett & Goslin 1999).För vissa lavarter, som till exempel signalarternaLobaria pulmonaria och L. quercizans,ger redan en blädning där cirka 30 %av grundytan skördas klart negativa effekterpå abundans och fertilitet (Edman et al.2008). Kvarlämnade aspar är också viktigaför frilevande fotobionter (blågröna bakterieroch alger) som ingår i lavar och för epifytiskalavar (Hedenås et al. 2007; Hedenås& Hedström 2007).Foto: A Tedeholm / AzoteFoto: Jerker Lokrantz / AzoteLunglav, Lobaria pulmonariaJordlöpare, Carabidae24 | GENERELL HÄNSYN OCH NATURVÄRDESINDIKATORER – Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF – GENERELL HÄNSYN OCH NATURVÄRDESINDIKATORER | 25