SMT 3-2009 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONsvag ytstruktur. Pleurobasidier förekommer (fig.6 K).Sporpulver mörkbrunt. Mogna sporer klotformade,med ornamentering inkluderad 4,5–5–6μm (i 2% KOH) i diameter och gulbruna i genomfallandeljus. Sporytans tätt ställda, pelarlikautskott med platt eller rundad topp ses tydligt isvepelektronmikroskop (fig. 7 A, B). Kapillitietrådarnaär 1,5–8 μm i diameter, ± tjockväggiga,gulbruna till nästan hyalina i genomfallande ljusoch saknar söljor.VariationFruktkropparna varierar starkt i storlek. Medexoperidiet horisontellt utslaget (fig. 4 B) mättede 6,5–28 cm. Skaftets höjd varierade från 3,5till 14 mm. Färgen på den mogna gleban hosde uppspruckna fruktkropparna är ± mörkbrun(fig. 8 A, B) men ibland spricker exoperidiet uppnågot för tidigt och exponerar en ljusbrun, gråbeige,beige eller helt omogen vit gleba. Flerasådana exemplar observerades på Eggbylokalen.VäxtplatsVästergötland, Eggby sn, Eggby kyrka.Växtlokalen ligger på en sydvästsluttning (slänt)mot Eggbysjön, vid kyrkans parkeringsplats.Svampen växer här på näringsrik, väldräneradjord, mestadels i anslutning till en rad gamla träd(sju almar och två askar). Fruktkroppar förekombåde i betesmark (fig. 9 A). och i förna underträd och buskar, med ingen eller med sparsamvegetation i fältskiktet (fig. 9 B).I betesmarken växer svampen i nedre kanten avsluttningen, med ett fältskikt av bl.a. backlök(Allium oleraceum), brännässla (Urtica dioica),gullviva (Primula veris), hundkex (Anthriscussylvestris), hundäxing (Dactylus glomerata),stinknäva (Geranium robertianum), tuvtåtel (Deschampsiacaespitosa), inslag av steril vasstarr(Carex acuta, från den närbelägna sjöstranden)och ängsgröe (Poa pratensis).Utanför betesmarken förekommer fruktkropparnai en ± brant slänt med mestadels buskvegetationav främst lönn (Acer platanoides) och skogsalm(Ulmus glabra) och ingen eller ± sparsamfältvegetation med bl.a. blekbalsamin (Impatiensparviflora), brännässla, harkål (Lapsanacommunis), hundkex, hundäxing, knölklocka(Campanula rapunculoides), lundgröe, nejlikrot(Geum urbanum), ormbär (Paris quadrifolia),rödblära (Silene dioica), skelört (Chelidoniummajus), skogssallat (Mycelis muralis), stinknäva,våtarv (Stellaria media), åkerfräken (Equisetumarvense) och ängsgröe. De flesta fruktkropparnaav hårig jordstjärna observerades i denna miljö.Här växte också fransad jordstjärna (Geastrumfimbriatum Fr.) och jätteröksvamp (Calvatia gigantea(Batsch:Pers.) Lloyd).I slutet av september 2009 noterades 141 färska,runda till lökformade fruktkroppar och 507gamla fruktkroppar av hårig jordstjärna på växtplatsen,spridda på en sträcka av ca 50 m längdoch 1–8 m bredd. I början av oktober noteradesde första, uppspruckna, mogna fruktkropparna.DiskussionCzerniaiev (1845) beskrev hårig jordstjärnafrån Ukraina under namnet Trichaster melanocephalus.Stanêk (1956) överförde arten tillsläktet Geastrum. Många mykologer har sedanföljt Stanêk medan andra valt att följa Czerniaiev.Hårig jordstjärna står nära kragjordstjärna(Geastrum triplex Jungh.) i många avseendenmen vi har här valt att presentera arten medTrichaster som släktnamn i avvaktan på resultatenfrån en påbörjad revision av Geastraceaepå världsbasis där DNA-jämförelser ingår somen viktig del.Jordstjärnearter av släktet Geastrum visar enomfattande inomartsvariation t.ex. vad det gällerstorlek, flikantal, exoperidieform, endoperidiekaraktärer.Då många arters fruktkroppar stårkvar i flera år så tillkommer också en betydandeåldersvariation bl.a. vad det gäller färgnyanser(Sunhede 1974b, 1977, 1989). Detsamma gällerför Trichaster med undantag av det efemäraendoperidiet. Sunhede (1989) beskriver morfologioch variation hos hårig jordstjärna. Fruktkroppsmaterialetfrån Eggby passar väl in i dennabeskrivning med undantag av att skaftlängdenvarierar från 3 till 14 mm jämfört med 3 till 9mm i Sunhede (1989).Den stora yta på vilken fruktkropparna är spridda10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 30:3 (2009)