SMT 3-2009 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONstadier är de ljusgrå och lättare att urskilja. Trotsdetta kan man med lätthet passera en fruktkroppsom delvis döljer sig i vegetationen om man befinnersig på mer än ca en meters avstånd fråndensamma. Inventering tidigt på säsongen kanmedföra att sent framkommande fruktkropparinte blir uppmärksammade. Vid sena inventeringarkan fruktkroppar ha försvunnit. Inventeringseffektivitetenförsämras vid klart väder meden lågt stående sol som ger besvärande skuggor.En försiktig uppskattning av inventeringseffektivitetenär att högst 75 % av såväl mycel somfruktkroppar påträffas vid en inventering utfördav erfarna personer.Diskussion och slutsatserI Skåne har Disciseda-arterna hittills endastnoterats växa i sandmarker med relativt högt pH.Kers (1975) påstår att de sydsvenska lokalernafinns på gamla sanddyner. Endast några få avde i denna uppsats redovisade lokalerna finns idenna biotop medan de allra flesta förekommer isand av glaciofluvialt ursprung.Båda Disciseda-arterna har uppträtt påfallanderikt under de tre senaste säsongerna. D. candidahade en markant topp säsongen 2007/2008medan D. bovista möjligen har en tendens tillökning.Disciseda-arternas stora förekomster de senastetre säsongerna är otvivelaktigt knutna till väderleksförhållandena.Det fordras emellertid ytterligareinventeringar för att klarlägga sambandet.En möjlighet är att det är den pågående klimatförändringenmed ökande medeltemperaturersom bidrar till de noterade effekterna. Om så ärfallet kan även Disciseda-arterna vara goda klimatindikatorer.Förhållandet att ett antal tidigare okända mycelhar producerat fruktkroppar de 3 senaste säsongernamåste rimligen innebära att deras mycelfunnits i marken sedan många år tillbaka ochde kanske bara behöver förbättrade klimatiskabetingelser för att bilda fruktkroppar.Det finns en tydlig tendens att Disciseda-arternaundviker sydvästorienterade sluttningar d.v.s.det väderstreck som har den högsta värmeinstrålningen(Parker 1988). En förklaring är sannoliktatt det kan bli alltför varmt i sydvästsluttningar.Jag har vid flera tillfällen sommartid vid klartväder och i sydsluttningar uppmätt temperaturermellan 45 och 50°C i sandens ytskikt på blottadmark vid en lufttemperatur på ca 25°. Sambandetär emellertid komplext eftersom värmeinstrålningenär beroende av ett flertal faktorer,framförallt lutningsgraden, men även av vegetationenstäckningsgrad, förekomsten av vindreducerandevegetation och av mikrotopografin.En hög instrålning kan vara fördelaktig undervinterhalvåret men negativ under solrika sommardagar.Kers (1975) framhåller att Discisedaarternagynnas av att marken i sydlägen endastär frusen under kortare tid.Blottad mark är uppenbarligen till fördel förDisciseda-arterna även om många mycel harnoterats växa i en relativt sluten vegetation. Ettslutet vegetationstäcke måste försvåra för fruktkropparnaatt ta sig upp ovanför ytan. De fruktkropparsom finns i helt sluten vegetation harsämre möjligheter att sprida sina sporer genomatt en del av dem kan döljas helt eller delvis avvegetationen.Disciseda-arternas association med Syntrichia-arterkan förklaras med att de har samma ståndortskrav.Det står klart att Disciseda-arterna är gynnadedels av att marken är plan, dels att den är utsattför ganska kraftiga och kontinuerliga störningari form av tramp och liknande. Många myceluppträder emellertid även på mer eller mindresluttande mark och på mark som utsätts för enganska måttlig men dock kontinuerlig störning.Som ovan nämnts finns det i det aktuella områdetflera lokaler där det enligt det mänskliga ögatfinns utmärkta förutsättningar för Disciseda-artermen där inga påträffats trots upprepade besök.En anledning till detta kan vara att sporer intefunnit vägen dit. En annan och i de flesta fallmer sannolik anledning är att det visserligenfinns mycel på platsen, men att de ännu inteblivit tillräckligt gamla för att producera fruktkroppard.v.s. samtidigt som störningar är nödvändiga,krävs en lång kontinuitet för att gynnadessa arter. Ett flertal egna observationer stöderdenna hypotes. Det är sannolikt så att flertalet arterbehöver relativt lång tid på sig för att etableraSVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 30:3 (2009) 29