SMT 3-2009 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONFig. 1. Olika kapillitietyper i släktena Bovista och Lycoperdon. A. Bovista-typ B. Intermediär typ C. Lycoperdon-typ.Teckning M. Jeppson.allmänhet en förkärlek till varma och torra habitat,därav sydliga utbredningar hos de flesta. Trearter, Bovista aestivalis, B. tomentosa och Lycoperdonlividum, förekommer ända upp i denarktisk-alpina vegetationen men då i solexponerade,vindskyddade och värmegynnade lägen.En art, Bovista limosa, har en i huvudsak nordligutbredning. Fyndkartorna på Artportalen ärännu alltför ofullständiga för att kunna användassom illustrationer i denna uppsats.Släktena Bovista och LycoperdonDe båda släktena står varandra mycket näraoch de morfologiska karaktärerna överlapparvarandra delvis inom vissa artkomplex. Engrundläggande skillnad finns dock i subglebansmorfologi. Hos Lycoperdon finns i allmänhet ensubgleba som är gråbrun–violettbrun och tydligtkamrad. Hos släktet Bovista saknas subglebaeller också är den mer eller mindre välutveckladmen kompakt eller bomullsaktig. Enda undantagethärvidlag är Lycoperdon dermoxanthumsom i snitt visar en svagt utvecklad, ± vit ochkompakt–finkamrad subgleba. Denna art hardärför traditionellt räknats till Bovista men nyligenförts över till Lycoperdon som ett resultat avmolekylära studier (Larsson & Jeppson 2008).Släktet Bovista kan delas upp i två undersläkten,subgenus Bovista och subgenus Globaria. Detförstnämnda har tydliga särskiljande mikroskopiskakaraktärer: kapillitiet (de sterila trådarna iden mogna spormassan) är åtminstone i glebanscentrala delar dikotomt förgrenat med ± kraftigahuvudstammar och spetsigt avsmalnande grenar(s.k. Bovista-typ; fig. 1A). Hos alla undersläktetsarter i Fennoscandien är sporerna förseddamed en pedicell (= en ”svans” som utgör en restav det tunna skaft (sterigm) på vilken sporenutvecklades från basidiet). Det andra undersläktet,subgenus Globaria, innefattar arter med s.k.intermediärt kapillitium, d.v.s. kapillitium somutgör mellanformer mellan Bovista-typ och Lycoperdon-typ(fig. 1B). Hos en art i undersläktetGlobaria, B. furfuracea, är dock kapillitiet avren Lycoperdon-typ. Sporerna i undersläktetGlobaria saknar pediceller. I mångt och mycketär alltså de morfologiska karaktärerna i subgenusGlobaria att betrakta som övergångsformermellan Bovista subgenus Bovista och släktet Lycoperdon.Molekylärt skiljer sig dock subgenusGlobaria tydligt från släktet Lycoperdon.Hos släktet Lycoperdon är kapillitiet ogrenat–svagt förgrenat och jämntjockt (Lycoperdon-typ;fig. 1C). Man brukar skilja mellan två typer,skört och elastiskt kapillitium, beroende på trådarnastendens att brytas sönder i kortare segment(i gleban, men också i ett mikroskopisktpreparat).SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 30:3 (2009) 37