SMT 3-2009 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATIONtyder på att hårig jordstjärna varit väl etableradunder mycket lång tid på växtplatsen vid Eggbykyrka. Detta styrks också av att svampen då ochdå observerats här från 1950-talet fram till nutidav Rolf och Doris Herrlin (muntlig uppgift) menman har inte vetat vad det varit för ”röksvampsart”.Även växtplatsen sägs i stora drag ha varittämligen likartad under hela denna period. Omfruktkropparna tillhör ett enda stort mycel ellerom det rör sig om.fl.era närliggande mycel imarken har ej undersökts.Sunhede (1989) anger och illustrerar följandetyper av växtplatser för hårig jordstjärna iSverige: (1) näringsrik jord i trädgårdar ochparker och avfallsplatser i sådan miljö, (2) örtrikblandlövskog på kalkrik jord, (3) öppen betesmarkmed enbuskar på kalksten, och (4) öppenbetesmark på kalksten utan buskar och träd.På svenska fastlandet och i Danmark är hårigjordstjärna funnen på väldränerade, kväverikajordar i ± starkt människopåverkade miljöer, lokaltyp(1) (Kers 1975, 1976, Nitare 1980, Sunhede1989). Sådana växtplatser kan tyckas varaointressanta ur artbevarandesynpunkt men ärviktiga för flera svamparter. Denna miljö är oftautsatt för många förändringar och flera lokalerför hårig jordstjärna i park- och lövskogsmiljöhar förstörts av t.ex. schaktning, utfyllnad ochbyggnation.Växtplatsen i Eggby bär karaktärsdrag av miljö(1) och (2). Växtplatsen i Eggby ligger i naturreservatetHöjentorp-Drottningkullen. En måttligmängd nedräfsade löv från den angränsandeparkeringsplatsen utgör ingen fara (de bryts snartned) men tjocka lager av löv och annan utfyllnadkan förstöra växtplatsen.Utbredningen av hårig jordstjärna i Sverige harberörts i inledningen. Arten är rödlistad i vårtland och klassad som sällsynt i Larsson (1997)och NT (missgynnad) i Gärdenfors (2000, 2005).I våra grannländer är svampen funnen och ävenrödlistad i Danmark (Rødliste 1997), Lettland(Vimba & Pieterans 1996), Litauen (Balevicius1992), Polen (Wojewoda & Ławrynowicz 1986,Mirek m.fl. 2006) och vissa delstater i Tysklandt.ex. Baden-Württemburg (Winterhoff & Krieglsteiner1984).Den nakna gleban hos Trichaster är direkt anpassadför sporspridning med vinden och demånga kapillitietrådarna i spormassan gör attspridning kan ske under en längre tid. Tungaregndroppar som träffar gleban får även sporeratt ryka iväg eller följa med skvättande vattendropparoch avrinnande vatten från fruktkroppen.Sporspridning hos jordstjärnor av släktetGeastrum är normalt annorlunda och harbeskrivits och illustrerats i Sunhede (1974a).BeläggmaterialBeläggmaterial från fyndplatsen finns deponerati Herbarium GB, Institutionen för växtochmiljövetenskaper, Göteborgs Universitet(kollektion Sunhede 7671, 7672 & 7673).TackVi vill tacka följande personer som bidragit medinformation om växtplatsen på olika sätt: OlofJansson, Rolf och Doris Herrlin och MorganJohansson. Erik Ljungstrand och Tomas Hallingbäckidentifierade steril vasstarr respektivebergklomossa.LitteraturBalevicius, K. 1992. Red data book of Lithuania.Rare and endangered species of animals,plants and fungi. Vilnius.Czerniaiev, B. M. 1845. Noveaux cryptogamesde l´Ukraine et quelques mots sur la flore dece pays. Bull. Soc. Natur. Moscou 18:132–157.Gärdenfors, U. (red.) 2000. Rödlistade arter iSverige 2000 - The 2000 red list of Swedishspecies. Artdatabanken. SLU. Uppsala.Gärdenfors, U. (red.) 2005. Rödlistade arter iSverige 2005 - The 2005 red list of Swedishspecies. Artdatabanken. SLU. Uppsala.Kers, L. E. 1975. Trichaster melanocephalus(Gasteromycetes) en problematisk art funnenpå en ny lokal i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift69:175–180.Kers, L. E. 1976. Rapport om Trichaster ochMyriostoma (Gasteromycetes) i Sverige.Svensk Botanisk Tidskrift 70: 45–48.SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 30:3 (2009) 15