innehåll #2· 2006 - Vinnova

More documents

Recommendations

Info

16 VINNOVANYTT 2 · <strong>2006</strong> i BioFuel Region, en regional samverkansorganisation i Västernorrland och Västerbotten. Det var insikten om att oljan höll på att ta slut och den galopperande växthuseffekten som fick honom att ägna sitt liv åt att försöka ställa om energiförsörjningen. – De senaste 20 åren har vi gjort av med lika mycket olja som gjorts tidigare i historien. Nu förbrukar vi tre gånger mer olja än vi hittar. Då undrar man förstås varför vi inte fattar att oljan snart tar slut. Jo, vi vågar inte se sanningen i vitögat och vissa vill inte… ”Oil age” Miljöskälen talar också sitt eget språk, enligt Per Carstedt. I dag tar visserligen bilarnas katalysatorer hand om många av föroreningarna. Men utsläppen av koldioxid bara ökar. – Vi har 37 procent mer koldioxid i luften än vi hade innan vi började elda olja. Det är enligt vissa beräkningar den högsta koldioxidhalten på 20 miljoner år. Kanske kommer också historien om vår PER CARSTEDT VISION ÄR ATT GÖRA SVERIGE SJÄLVFÖRSÖR- JANDE PÅ FORDONSBRÄNSLE ÅR 2030. Per Carstedts vision är att göra Sverige självförsörjande på fordonsbränsle år 2030. tid att skrivas om. – Fler och fler anser att det vi i dag kallar industrialismen i framtiden kommer att kallas ”oil age”, säger Per Carstedt. Det är ett utvecklingsland som visat vägen ut ur oljeåldern. – Brasilien började göra etanol av sockerrör i industriell skala för 30 år sedan. Det motarbetades av Världsbanken och i början var etanolen 6-7 gånger dyrare än bensin. Men med tiden blev de allt duktigare och oljan blev allt dyrare. I dag är deras etanol billigare än olja från Mellanöstern och tre av fyra bilar som säljs i Brasilien är byggda för etanoldrift, säger Per Carstedt. Det är den vägen som Sverige ska vandra, enligt Carstedt. Men den svenska etanolen ska huvudsakligen komma från skogen. – Vi har alla förutsättningarna för att bli en vinnare. Vi har råvaran, vi har industrin och vi har kunskapen. Gör vi rätt så kan vi skapa 40 000 nya jobb bara i teknik- , skogs- och bränsleindustrin, säger han. – Men vi kan också bli bäst i världen på miljöfordon vilket skulle bidra till att trygga våra 140 000 jobb inom fordonsindustrin. Staten borde driva på och stödja biltillverkarna för att de ska ta fram energieffektiva fordon anpassade för förnyelsebara drivmedel. Det kan bli en avgörande framgångsfaktor för den framtida fordonsindustrin. Men det måste ske snabbt, för de fordon som säljs i dag kommer att låsa oss i fossilberoendet i 15 år. Kommersiell anläggning Att ta fram svensk etanol i kommersiella gångbara mängder tar också tid. Per Carstedt berättar att konsortiet BioFuel Industries inlett en process mot kommersiella anläggningar. Den går i fyra steg. • Steg 1 är en pilotanläggning som är i drift sedan maj 2004. • Steg 2 är en industriell demonstrationsanläggning som arbetar med svagsyrahydrolys. Den kan vara klar 2009. • Steg 3 är en industriell anläggning som bygger på enzymatisk hydrolys. Den kan vara klar 2011.
• Steg 4 är kommersiell demonstrationsanläggning som tar det bästa ur de båda metoderna. Den ska vara klar 2013-2014. Konsortiet består tre lokala kraftbolag – Umeå Energi, Övik Energi och Skellefteå Kraft – samt investerare som Länsförsäkringar och OK. Utmaningen är att hitta ”rätt kapital” till den här typen av satsningar, enligt Per Carstedt, – Jag tror på marknaden. Men inte vid systemskiften, då är marknaden för nervös och kortsiktig. Ledtid på 8–9 år En del har blivit besvikna över att det tar sådan tid, berättar han. Andra anser att de är för tidigt ute, att man borde invänta signaler från marknaden istället för att driva utvecklingen själv. – Vi kan inte invänta den signalen, eftersom vi vet att det är en ledtid på 8-9 år. Skulle vi enbart invänta marknadens signaler så hamnar vi i en helt annan situation. För då börjar man fundera på var man snabbast kan få etanol. Och det är i tropiska områden. Då är vi snart lika beroende av tropisk etanol som vi i dag är av olja från Mellanöstern. Den snabbväxande skogen i tropikerna är bara delvis en konkurrent till den svenska skogen, hävdar Per Carstedt. All biomassa kommer att behövas. Den svenska produktionen av skog kan fördubblas, men här är ledtiden riktigt lång. – Och det går inte att bara säga till skogsägarna att vi måste ha mer skog om 20-30 år. Därför är de industriella produktionsanläggningarna mycket viktiga, de signalerar just efterfrågan. Omvandlingen från oljeberoende till en värld vars bränsle alltmer kommer från biomassa skapar också en kraftig utvecklingspotential i en fattig del av världen. – Jag har varit i flera afrikanska länder med riktigt stora arealer för snabbväxande biomassa. Detta erbjuder enorma möjligheter för dessa länders utveckling, säger Per Carstedt. År 2030 kan Sverige, enligt Per Carstedts beräkningar, vara självförsörjande på bilbränsle genom bränsle från svensk skog. Men det blir bättre än så. – Då kan vi utvinna 4,8 miljoner kubikmeter etanol, 10 procent mer än vad svenska bilar och bussar kommer att förbruka. Men dessutom blir det kvar lignin efter tillverkningen som kan ge 40 TWh värme och el eller pellets. Det motsvarar närmare hälften av energin från kärnkraften. Fiskade forskare Per Carstedt säger sig se ett Sverige som håller på att vakna upp och inse sitt totala oljeberoende. Men han är besviken på att forskningen kring biobränsle inte prioriterats högre. – Den får nästan inga pengar eftersom det inte ses som ett strategiskt område. Förra året minskade anslagen. Jag vet att PORTRÄTT ” I förra veckan var Der Spiegel och fransk tv här i Örnsköldsvik. De kom inte för att rapportera om hockeyn utan om att vi är världsledande.” tyskar och amerikaner fiskade efter de svenska forskarna eftersom de är ledande i världen. – BAFF och en grupp svenska forskare har lagt ett förslag på ett 7-8 år långt forskningsprogram med industriell inriktning som skulle se till att vi fortsätter att vara världsledande. Det skulle kosta en miljard kronor. Vad är det? En miljard tjänar ju Vattenfall på tre veckor. – Det viktiga är att vi har industriellt fokus på forskningen. Många pratar gärna om ett hållbart samhälle, men tycker att industriell utveckling är fult. Per Carstedt säger att vi tycks sakna insikt i Sverige om att vi är världsledande i kunskapen om hur vi kan omvandla cellulosa till bränsle och drivmedel. – I förra veckan var Der Spiegel och fransk tv här i Örnsköldsvik. De kom inte för att rapportera om hockeyn utan om att vi är världsledande i det arbete som ska tas oss ur beroendet av fossilt bränsle. Till och med i länder som Moçambique och Tanzania pratar man om att Sverige är på väg bort från oljeberoendet. Detta trots att vi, enligt Per Carstedt, har väntat tio år för länge med att komma till skott. Men tiden finns fortfarande. – Men omvärlden kan snart komma ifatt oss. USA har tredubblat sin produktion av etanol från jordbruket. Och nu är det inte jordbruksorganisationerna som driver utvecklingen där utan National Security. Blev närmast häcklad Per Carstedt kunde ha varit en välbärgad bilhandlare i Örnsköldsvik. Istället valde han en svårare väg som krävt stor energi och övertygelse. Allt för att han ska, som han säger, ”kunna se sina barn i ögonen”. Och det har inte alltid stått TV-bolag eller tidningar i kö för att få intervjua honom. – De första 7-8 åren var den största utmaningen att få folk att fatta faran i klimatfrågan. Så är det fortfarande i stora delar av världen. Jag var i Ungern för en tid sedan, där ser man biobränsle enbart som sätt att få jobb, miljö är något lyxigt som de rika EU-länderna sysslar med. Oljeförsörjningen tog inte heller någon på allvar, jag blev närmast häcklad när jag sa att oljan snart är en bristvara, säger han. Men han ångrar sig inte. – Nej, det kan man inte göra. För även om det personligt har ett högt pris genom att man helt slukas av arbetet, så är det en gåva att få ägna livet åt något som har sådana dimensioner. ■ 17 VINNOVANYTT 2 · <strong>2006</strong>
Page 1 and 2: Svettigt test hittar narkotika Vill
Page 3 and 4: De små ljudfilerna gav Stora Tekni
Page 5 and 6: Med Europaprogrammen mot ramprogram
Page 7 and 8: Kajsa Linnarsson arbetar vid prefor
Page 9 and 10: som de testar i vår testbädd. 200
Page 11 and 12: KINA Här samarbetar VINNOVA med Mi
Page 13 and 14: Svensk plåtindustri är framgångs
Page 15: Drivs av jakten på svenskt bränsl
Page 19 and 20: På den här sidan kan du läsa om

innehåll #2· 2006 - Vinnova

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?