innehåll #2· 2006 - Vinnova

Svettigt test 

hittar narkotika 

Vill köra på 

svensk skog 

Sätter press på 

verktygstillverkare 

#2· APRIL 2006 

Bruksorten och 

den optiska fi bern 

nytt

”Sverige har alla förutsättningarna för att bli 

en vinnare. Vi har råvaran, vi har industrin och 

vi har kunskapen.” PORTRÄTT SID 15 

NYHETER 3 

TEMA 6 

Fiber gör alla glada i Hudik 

FOKUS 10 

VINNOVA en attraktiv samarbetspartner i världen 

INNOVATION 12 

Svettdroppe avslöjar knarkare 

FOKUS 13 

Projektet som ska ge plåtindustrin bättre verktyg 

KRÖNIKA 14 

Gunnar Lund skriver om en unik möjlighet 

VINNOVA LEDNING 18 

innehåll 

#2· 2006 

”Fiber Optic Valley 

har skapat framtidstro 

i regionen. Vi har en 

ström av studiebesök 

från hela världen” 

TEMA SID 6 

Det räcker med en svettdroppe 

för att detektera narkotika i 

blodet. Det är svenska Biosensor 

Applications som tagit fram 

metoden. INNOVATION SID 12 

R E D A K T I O N 

ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON 

REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON 

SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA NILSSON 

ADRESS: www.VINNOVA.se 

UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR 

PRENUMERATION: VINNOVANYTT@VINNOVA.SE 

GRAFISK FORM: ETC 

LAYOUT & REPRO: ETC 

TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, 2006 

ISSN: 1653-2759 

OMSLAGET: INGMAR HÖGLUND VID FIBER OPTIC VALLEY I 

HUDIKSVALL. FOTO: MELKER DAHLSTRAND

De små ljudfilerna 

gav Stora Teknikpriset 

Stora Teknikpriset, instiftat 

av tidningen Ny Teknik och 

VINNOVA, gick i år till det 

lilla stockholmsföretaget 

Coding Technologies. De får 

ett stipendium på 300 000 

kronor för utvecklingen av 

SBR-tekniken. 

TEXT: HENRIK BRÅNSTAD 

FOTO: PETER NORDAHL 

SBR, Spectral Band Replication, 

minskar storleken på 

ljudfiler till hälften utan att ljudkvaliteten 

försämras. Med SBR 

går det till exempel att distribuera 

MP3-filer till mobiltelefoner 

som har begränsad bandbredd. 

Tekniken används redan idag 

i många mobilmodeller från 

Nokia, Sony Ericsson, Motorola 

och Samsung samt i digitalradio. 

Juryn motiverade sitt val 

bland annat med att Coding 

Technologies teknikutveckling 

präglats av ”envishet och stor 

innovationskraft”. 

Per Ekstrand, Fredrik Henn, 

Kristofer Kjörling och Lars 

Liljeryd på Coding Technologies 

mottog priset under ett 

seminarium i Stockholm den 28 

mars. Övriga nominerade var 

ABB Power Technologies och 

friformstillverkaren Arcam. 

Per Eriksson, generaldirektör 

på VINNOVA, och Lars Nilsson, 

Descartes-priset är EU:s stora forskningspris. 

Fram till 4 maj finns chansen 

att lämna förslag på pristagare för 2006. 

Priset består av två delar, bästa europeiska 

forskningsprojekt och framstående 

insatser inom forskningskommunika- 

Fredrik Henn, Lars Liljeryd, Kristofer Kjörling och Per Ekstrand, Coding 

Technologies. Vinnare Stora teknikpriset 2006. 

chefredaktör på Ny Teknik, 

överlämnade, tillsammans 

med förra årets pristagare Lars 

Tegnelius, prischecken. Lars 

Tegnelius skickade också med 

några reflektioner till de nya, 

och även framtidens, vinnare. 

– Sverige har ett fantastiskt 

klimat för innovationer. Det 

utvecklingsarbete som bedrivs, 

med så många duktiga 

medarbetare inblandade, är en 

svensk konkurrensfördel. 

Lars Tegnelius framhöll också 

särskilt en viktig svensk ”innovation”: 

kafferasten. 

– Den är faktiskt unik för 

Sverige och är ett oslagbart 

forum för att utbyta idéer och 

erfarenheter. 

Så lämnar du förslag till Descartes-priset 

Coding Technologies, med 

grundaren Lars Liljeryd i spetsen, 

blev överväldigade av priset. 

– Det är en stor utmärkelse 

för oss. Vår idé är enkel men 

med hög abstraktionsnivå, så det 

har varit en lång kamp för att få 

den att fungera, sa Lars Liljeryd 

i sitt tacktal. 

Per Eriksson, VINNOVA, 

tycker att Stora Teknikpriset är 

en viktig manifestation: 

– Eftersom så stor del av Sveriges 

forskning och utveckling 

bedrivs ute på företagen, så är 

det också viktigt att vi, till exempel 

genom Stora Teknikpriset, 

lyfter fram de här hjältarna 

och förebilderna. 

tion. Till skillnad från Nobelpriset, som 

går till enskilda forskare, belönar alltså 

Descartes-priset samarbetsprojekt. 

Prissumman för forskningsdelen är 

1 miljon euro som högst fem projekt 

delar på och för kommunikationsdelen 

Stora 

Teknikpriset 

NYHETER 

Stora Teknikpriset är instiftat 

av Ny Teknik och VINNOVA, 

och delades i år ut för andra 

gången. Priset belönar tekniska 

genombrott som lett till färdiga 

produkter i industrin och som 

bidragit till företagets lönsamhet. 

Den första pristagaren var 

Lars Tegnelius, Scania, som 

belönades för utvecklingen 

av en dieselmotor för tunga 

lastbilar som klarar stränga 

miljökrav utan efterbehandling 

av kväveoxid och partiklar. 

Juryn består av Ingela 

Agrell, Stiftelsen för Strategisk 

forskning, Gunilla Jönson, 

rektor Lunds tekniska högskola, 

Margareta Norell Bergendahl, 

prorektor KTH, Staffan 

Helgesson, riskkapitalbolaget 

Creandum, Claes Wilhelmsson, 

fd forskningsdirektör Astra, 

Roland Andersson, professor i 

innovationsteknik, samt Lars 

Nilsson, chefredaktör Ny Teknik. 

250 000 euro, som även där delas av 

högst fem. 

Mer information om Descartes-priset: 

http://europa.eu.int/comm/research/descartes 

3 

VINNOVANYTT 

2 · 2006

4 

VINNOVANYTT 

2· 2006 

NYHETER 

Småföretag får 40 miljoner 

i FoU-finansiering 

I det nya VINNOVA-programmet 

Forska&Väx har nu de 

första 52 företagen fått sammanlagt 

nästan 40 miljoner 

kronor i finansiering till sina 

FoU-satsningar. 

Genom Forska&Väx finansieras 

forsknings- och utvecklingsprojekt 

i små och medelstora 

företag. Satsningen under 

2006 är på totalt 100 miljoner 

kronor, som regeringen ställt 

till VINNOVAs förfogande. 

– Konkurrensen har varit 

hård, så vi var tvungna att lägga 

ribban högt. De företag som nu 

finansieras håller väldigt hög 

kvalitet, säger Helen Andréasson, 

VINNOVA. 

Forska&Väx är en öppen utlysning 

med fyra bedömningstillfällen 

under 2006. Företag 

kan söka finansiering för tre 

typer av erbjudande: 

• genomförande av FoU-projekt 

• förstudie inför FoU-projekt 

• behovsidentifiering inför 

FoU-projekt. 

Till det första bedömningstillfället 

den 1 februari, sökte 320 

företag sammanlagt över 450 

miljoner kronor. 

Drygt 18 av de 40 miljonerna 

har gått till företag inom IT 

och telekom Nästan 9 miljoner 

Konferensen ”The Innovation Imperative - Globalization 

and National Competitiveness” anordnas 

av VINNOVA och George Washington University i 

Stockholm den 27 april. 

Den görs i samarbete med The National Academies 

och ITPS och handlar om hur strategiska 

policyverktyg kan användas för att ge önskat 

utfall av globalisering och konkurrenskraft. De 

inbjudna talarna är framstående svenska och 

kronor har gått till företag 

inom produktion/material och 

drygt 5,5 miljoner kronor har 

gått till bioteknikföretag. Se 

även sidan 18. 

Vid VINNOVAs första bedömningstillfälle 

har följande 

nio företag fått finansiering av 

FoU-projekt: 

Appeartex, Göteborg, 1 000 000 

kr, antibakteriell ytbehandling 

Impact Coating, Linköping, 

5 000 000 kr, plätering av 

elektriska kontakter 

Pax Diagnostics, Stockholm, 

3 990 000 kr, mätsystem för 

analys av krafttransformatorer 

Perimed, Järfälla, 1 766 500 kr, 

mätmetoder för effektiv sårbehandling 

och kärlkirurgi 

Piezomotor, Uppsala, 4 000 000 

kr, liten motor för bärbar 

elektronik 

Replisaurus Technologies, Kista, 

4 000 000 kr, nanostrukturer 

för mikrochip 

SenseAir, Delsbo, 5 000 000 

kr, kostnadseffektiv koldioxidsensor 

Silex Microsystems, Järfälla, 

4 200 000 kr, mikroelektromekaniska 

system 

Trion Tensid, Uppsala, 1 000 000 

kr, sanering av och skydd mot 

graffiti 

22 företag har fått finansiering 

av förstudier inför 

FoU-projekt: 

Aditus Medical, Lund, 310 000 kr 

Anders Westerlind, Mölndal, 

259 600 kr 

Artema Medical, Sundbyberg, 

408 100 kr 

Avure Technologies, Västerås, 

500 000 kr 

Bioett, Lund, 230 000 kr 

Bohus Biotech, Strömstad, 

500 000 kr 

Chemel, Lund, 265 000 kr 

Chris-Marine, Malmö, 325 400 kr 

Medicago, Uppsala, 180 550 kr 

Målerås Glasbruk, Målerås, 

485 000 kr 

National Gummi, Halmstad, 

496 000 kr 

ObsteCare, Kista, 219 000 kr 

internationella forskare och policymakare. 

Ämnen som tas upp är bland annat riskkapital 

och innovationsfinansiering i tidiga skeden, effekter 

av EU:s ramprogram, radikal förnyelse via 

satsningar på forskning i företag, såddfinansiering 

samt internationell handel med högteknologi. 

Talare är bland andra: Thomas R. Howell, Dewey 

Ballantine, Washington, Michael Borrus, University 

of California, Nick Vonortas, George Washington 

Forskning kring ett nytt graffitiskydd finansieras av Forska&Väx. 

Konferens ska ge verktyg för framgångsrik globalisering 

Proximion Fiber Systems, Kista, 

500 000 kr 

QPC, Nässjö, 330 000 kr 

Rutgerson Marine, Marstrand, 

500 000 kr 

SensET, Linköping, 484 000 kr 

Silvandersson Sweden, Knäred, 

282 000 kr 

Simfotech, Partille, 400 000 kr 

Snowclean, Alingsås, 500 000 kr 

StormLED, Göteborg, 500 000 kr 

StratoSphere Pharma, Malmö, 

187 800 kr 

Swedish Oat Fiber, Väröbacka, 

494 000 kr 

Därtill finansieras 21 företag 

med 75 000 kronor vardera för 

behovsidentifiering inför FoUprojekt. 

Ett bedömningtillfälle hölls 

den 3 april. Ytterligare två hålls 

den 1 augusti och 2 oktober. 

University, David B. Audretsch, Indiana University, 

Marc G. Stanley, National Institute of Standards 

and Technology, Moshe Y. Vardi, Rice University, 

Charles W. Wessner, U.S. National Academies, 

Åsa Lindholm-Dahlstrand, Högskolan i Halmstad, 

Charles Edquist, Lunds universitet, Erik Arnold, 

Technopolis, Göran Marklund, VINNOVA/ITPS/George 

Washington University, och Per Eriksson. 

VINNOVA. www.VINNOVA.se 

FOTO: LARS FORSSTEDT/ETC BILD

Med Europaprogrammen 

mot ramprogrammet 

Nytt namn, nya muskler och 

nya satsningar. EU/FoUrådet 

har bytt skepnad och 

blivit Europaprogrammen 

på VINNOVA. Det är ett led 

i en svensk nysatsning 

inför starten av EU:s sjunde 

ramprogram. 

Under 13 år var EU/FoU-rådet 

en fristående myndighet som 

arbetade med information och 

rådgivning till svenska företag 

och forskare om EU:s ramprogram. 

Sedan januari i år är 

Rådet ombildat till Europaprogrammen 

på VINNOVAs internationella 

avdelning. Fortfarande 

med ett nationellt ansvar 

för ramprogrammet i Sverige 

– men nu med betydligt större 

samordning med VINNOVAs 

program och aktiviteter. 

– En annan fördel är det stora 

kontaktnät som VINNOVA har 

gentemot småföretagsvärlden. 

Det ska vi använda för att göra 

Europas forskningsprogram 

mer kända inom andra grupper, 

säger Karin Hjorth Rybbe, chef 

för Europaprogrammen. 

Intensivt arbete 

Det arbete som EU/FoU-rådet 

bedrev med informationsdagar, 

konferenser, utbildningar, 

rådgivning, webbplats med 

mera kommer givetvis att 

fortsätta. Under hösten 2006 

och hela 2007 blir det ett 

intensivt arbete i starten av det 

nya sjunde ramprogrammet. 

En stor startkonferens kommer 

att arrangeras preliminärt 

under november/december 

2006. Då ska varje område i det 

nya ramprogrammet belysas 

grundligt, inklusive de nya EUsatsningar 

som planeras, som 

det Europeiska forskningsrådet, 

”Joint Technology Initiatives” 

och småföretagssatsningar. 

Dessutom ska informationsdagar 

hållas i hela landet. 

En nysatsning som planeras 

framöver är ”småföretagshelger” 

Var med i Forskarnas kväll 2006 

En kväll i september förra året var det ”Forskarnas kväll” runt om i Europa. 

Forskare visade upp sig själva, sin verksamhet och sina resultat. Tanken var 

att allmänheten skulle få träffa forskare och se vad de håller på med. 

I Sverige var det aktiviteter på flera håll, bland annat ordnade Vetenskap och 

Allmänhet ett vetenskapligt ”utbrott” på Kulturhuset i Stockholm. Lunds 

universitet höll en Vetenskapskarneval och många andra öppnade sina lokaler, 

ordnade föreläsningar eller lät sina forskare flytta ut till gator och torg för en 

kväll. 

Nu vill EU-kommissionen upprepa initiativet och kanske göra det till ett 

återkommande evenemang. I år inträffar det på kvällen den 22 september. 

Forskare och företag som vill delta denna kväll - ta kontakt med Cissi Askwall 

på Vetenskap och Allmänhet som samordnar de svenska aktiviteterna, e-post 

cissi@v-a.se 

runt om i Sverige tillsammans 

med regionala aktörer. Under 

en fredagskväll och en lördag 

ska inte bara ramprogrammet 

presenteras utan även andra 

europeiska program riktade 

mot mindre företag, liksom 

VINNOVAs egna nationella 

småföretagsprogram. 

Samlad bild 

– Vi ska försöka ge en heltäckande 

och samlad bild av vilka 

stöd som mindre företag kan 

söka, nationellt, inom EU och 

kanske även utanför EU, säger 

Karin Hjorth Rybbe. Det 

tror vi är en bra service för 

mindre företag som inte kan 

lägga mycket tid på att söka 

information. Om vi dessutom 

kombinerar informationen med 

konkret rådgivning om projektidéer 

så tror vi att detta kan bli 

ett lyckat koncept. 

Andra nya initiativ som 

planeras är ett nytt elektroniskt 

nyhetsbrev, utökad utbildningsverksamhet 

med bland annat en 

NYHETER 

ny kurs om hur EU gör utvärderingar, 

en ny webbplats om 

sjunde ramprogrammet och en 

”roadshow” med seminarer till 

lärosäten, institut och företag 

runt om i landet. 

Mer information kommer på 

www.europaprogrammen.se 

Detta gör Europaprogrammen 

på VINNOVA 

• Arbetar för att hjälpa 

svenska företag och forskare 

att ansöka och delta i EU:s 

ramprogram 

• Har kontaktpersoner för rådgivning 

inom samtliga områden 

av ramprogrammet 

• Ger juridisk rådgivning om 

kontrakt och avtal 

• Arrangerar utbildningar 

kring ramprogrammet 

• Har kontaktpersoner på plats 

i Bryssel 

För att locka besökare 

till förra årets 

Forskarnas kväll hade 

geologer vid Stockholms 

universitet byggt 

upp en vulkan utanför 

Kulturhuset i Stockholm 

som fick utbrott 

en gång i timmen. 

FOTO: VETENSKAP 

& ALLMÄNHET 

5 

VINNOVANYTT 


6 

VINNOVANYTT 

2 · 2006 

TEMA: FIBER OPTIC VALLEY 

Det hänger på en fiber 

Det började med tomma lägenheter i ett 

av sta´ns miljonprogramområden. I dag 

är Hudiksvall svensk huvudstad inom 

optisk fiber och fiber till hemmen. 

Fiber Optic Valley heter organisationen 

som banat vägen. Den var en av 

vinnarna i VINNVÄXT 2004. 

TEXT: TOMAS ERIKSSON 

FOTO: MELKER DAHLSTRAND 

Beskrivningen här intill är förstås förenklad. 

Men Hudiksvalls Bostäder tomma 

lägenheter var ett startskott för arbetet. 

När ingen ville hyra fick Ericsson Network 

Technologies i Hudiksvall i uppdrag att 

dra in fiber för 100 mbit/sek i lägenheterna. 

Ingen vet om det var fibern som 

avgjorde, men snart var de uthyrda. 

När politiker och näringsliv såg detta i 

en stad med tung industri, plågad av arbetslöshet, 

insåg de att det fanns nya vägar 

att göra kommunen till en vinnare. 

1999 lockades Ingmar Höglund, uppväxt 

i Iggesund söder om Hudiksvall, hem för 

att leda arbetet vidare. 

– Det första jag såg var att vi behövde 

ett labb. Jag visste att forskningsinstitutet 

Acreo var på väg att få lämna sitt fiberlabb 

i Sundbyberg som de hyrt av Ericsson. Jag 

övertalade Acreo att flytta hit, bland annat 

kunde jag locka med att vi hade Ericsson 

här. Det var också viktigt att kommunen 

och länsstyrelsen visade att de vågade satsa, 

berättar han. 

Den 13 oktober 2000 sattes spaden 

i marken för att bygga fiberlabbet på 

Håstaholmen intill Hudiksvallsfjärden. 

Det labbet är fortfarande motor i hela 

verksamheten. 

– Det var en väldig tur att vi kom igång 

så snabbt. För snart var IT-krisen här, 

liksom Ericssons kris. Hade vi inte hunnit 

börja då, hade det troligen inte blivit något 

av det här, menar Ingmar Höglund. 

Ett knappt år senare var bygget klart. I 

dag används verksamheten i EU-propagandan. 

– När EU visar på lyckades satsningar 

används vi som ett svenskt exempel, säger 

Ingmar Höglund som beskriver Fiber 

Optic Valley som en process, ett varumärke 

och en region som sträcker sig från Gävle 

till Sundsvall med Hudiksvall som naturligt 

centrum. 

Verksamheten vid Fiber Optic Valley 

har tre fokusområden: 

Fokusområde 1: Fiber till användaren 

– I dag är 263 hushåll i Hudiksvall anslutna 

med 100 mbit/sek där de bland annat har 

triple play – telefon, tv och bredband i 

samma anslutning. De används som en 

testbädd i ett öppet nät där stora och små 

leverantörer måste samsas och lära sig hur 

de ska kunna samarbeta utan att skapa tekniska 

problem, berättar Ingmar Höglund. 

– Våra största uppdragsgivare i testbädden 

är UPC, Canal Digital, Packetfront 

och Ericsson. Vi samarbetar också med 

forskningsinstitutet World Internet Institute 

som säljer sina kunskaper om användarna 

av internet och bredbandstjänster till 

partners som Disney och Microsoft. 

– Men vi måste börja använda större 

nät för att hitta nya testare. Vi har nu 850 

hushåll anslutna i nätet ”Norrsken” som 

sträcker sig från Östersund/Sollefteå i norr 

till Stockholm/Örebro i söder. Där finns 

potential att nå en miljon människor. 

Fokusområde 2: E-tjänster till hemmen 

– Här är vi inne i en andra fas där vi börjat 

hitta kommersiella produkter. Ett exempel 

är old@home där vi tittar på vilka kommunikationer 

som krävs för att en äldre 

människa ska klara sig själv hemma. Det 

handlar också om larm så att man på ett 

äldreboende kan se om någon varit på toaletten 

i flera timmar eller glömt spisen på. 

I framtiden kan man också ”gå till doktorn” 

hemma. Men det kräver HDTV-kvalitet på 

sändningarna. I vanlig TV kan man inte se

Kajsa Linnarsson arbetar 

vid preformsvarven vid 

fibertillverkningen i Acreos 

labb i Hudiksvall. 

7 

VINNOVANYTT 


8 

VINNOVANYTT 


TEMA: FIBER OPTIC VALLEY 

skillnad på blod och ketchup. 

– Vi har också lyckats skapa reella 

virtuella miljöer, med hjälp av dataspel 

som Counterstrike. Vi planerar att skanna 

in brandkåren i Hudiksvall och sedan 

en känd miljö som sjukhuset. Sedan kan 

brandkåren träna räddningsinsatser virtuellt 

med sig själv i huvudrollerna. 

” Rekordet idag ligger på 10 

terabit/sekund i en enda 

fiber. Det motsvarar att alla 

Kinas hushåll samtidigt talar 

i telefon.” 

Fokusområde 3: 

Fiberoptiska industriapplikationer 

– Här samarbetar vi med Mittuniversitetet 

i Sundsvall och Högskolan i Gävle 

kring sensorsystem. Fiberson i Hudiksvall 

tillverkar brandlarm där en optisk kabel 

känner av värme och detekterar var. 

– Men det handlar också om att byta ut 

tjocka elkablar mot tunn fiber i exempelvis 

elsvetsar. En optisk fiber på en millimeter 

kan transportera 10 kilowatt. 

Vinsten i VINNVÄXT 2004 ger Fiber 

Optic Valley sex miljoner kronor om året 

i tio år. Tillsammans med regionala EUmedel 

har det gett möjlighet att bygga upp 

en processledning på 5‒6 personer och att 

satsa på ett antal forsknings- och utveck- 

Vinnare på bred ansats 

Fiber Optic Valley imponerade genom 

sin breda kompetens och sin ansats att 

skapa nya tjänster och tillämpningar 

runt optisk fiber. Det gjorde dem till en 

vinnare i VINNVÄXT 2004, berättar 

programledaren Lars-Gunnar Larsson, 

vid VINNOVA. 

– De hade redan fokuserat på att bygga 

upp kompetens inom fiberteknik. Och 

inte bara inom forskning, utan också med 

tillämpningar mot företag. Dessutom 

lingsprojekt. Men inom Fiber Optic Valley 

finns en del egna intäktskällor. 

– Acreo har en mindre produktion av 

optisk fiber i sitt fiberlabb. I år räknar 

vi med att den ska stå för 40 procent av 

labbets kostnader. Det är bra att inte vara 

så beroende av bidragsgivare. 

Utbildning är en annan intäktskälla. 

– CUL, centrum för utveckling och lärande, 

har en ett- och tvåårig eftergymnasial 

utbildning där eleverna, ofta utbildade 

elinstallatörer, lär sig bygga och sköta ett 

fiberoptiskt nät. CUL har också uppdragsutbildning 

åt företag, säger Ingmar 

Höglund. 

Behovet av tekniker som kan hantera 

optiskt fiber är enormt. 

– Man räknar med att det inom några 

år behövs 600 000 nya tekniker i Europa, 

varav 4 000 i Sverige. 

Fort men illa 

Fiber Optic Valley arbetar tillsammans 

med stora spelare som Banverket och Telia 

för att skapa ett system för hur utbildning 

ska läggas upp. 

– Många av dagens fibernät är byggda 

fort men illa av entusiaster som byggt efter 

eget huvud. När el- och telenäten byggdes 

fanns det statliga myndigheter som var 

kompetenta beställare. Vi önskar en större 

samordning. De fiberoptiska näten kommer 

att bli lika viktiga som motorvägarna och 

järnvägarna, framhåller Ingmar Höglund. 

Optisk fiber har fantastiska överföringshastigheter. 

Rekordet idag ligger på 10 

terabit/sekund i en enda fiber. 

– Det motsvarar att alla Kinas hushåll 

samtidigt talar i telefon, berättar Ingmar 

Höglund. 

Utöver den stora överföringskapaciteten 

hade de flera ben än att bara jobba mot 

telekombranschen. Exempelvis framtida 

bredbandstjänster som dessutom testas i 

egen testbädd, säger han. 

Fiber Optic Valley hade året innan fått 

ett utvecklingsbidrag av VINNOVA. 

– Redan då tog de flera steg framåt på 

vägen mot att bli ett europeiskt fiberoptiskt 

centrum. I dag är Fiber Optic Valley 

ett svenskt och nordiskt centrum för 

fiberoptik, säger Lars-Gunnar Larsson. 

så är det ett mycket energisnålt sätt att 

sända information. 

– Om samtliga svenska hushåll skulle 

ha adsl baserat på kopparnät och bytte ut 

det mot optisk fiber så skulle det innebära 

en energibesparing motsvarande ett halvt 

kärnkraftverk. 

Ingmar Höglund berättar att ett 15-tal 

nya företag startats kring verksamheterna 

i Fiber Optic Valley. Det har gett ett 

hundratal nya jobb. I Hudiksvalls kommun, 

med 38 000 invånare, är Iggesund 

Paperboard det dominerande företaget 

med runt 1 000 anställda. Ericsson har i 

dag runt 500 medarbetare. Här finns också 

ett hydraulikkluster som har sin vagga i 

Sundins skidfabrik. 

– Men framförallt har vi skapat framtidstro. 

Vi har en ström av studiebesök från 

hela världen som kommer hit. Hudiksvall 

har i dag också Europas modernaste 

röntgenlabb och utbildar röntgenpersonal 

från hela Europa. Det har förstås hjälpt att 

labbet kan skicka detaljerade bilder utan 

att det tar en evighet. 

– Vi har också Sverige modernaste gymnasieskola, 

Bromangymnasiet, med fiber 

till alla klassrum, lärarrum och grupprum. 

E-tjänster mot hemmet 

Historien om Packetfront visar att verksamheten 

kan skapa jobb i hela Sverige. 

– Packetfront tillverkar access-switchar

som de testar i vår testbädd. 2002 hade 

företaget 14 anställda. Då kom en förfrågan 

från Columbia Mountain Open Network 

i Kanda som ville se hur switcharna 

fungerade i testbädden. De blev nöjda med 

vad de såg och lade en order på runt tio 

miljoner dollar, berättar Ingmar Höglund. 

– Jag tror att det bidrog att kunderna 

kunde se hur de fungerade i verkligheten 

och att de kunde få ett utlåtande från oss 

som en oberoende part. I dag har Packetfront 

kunder över hela världen och flera 

hundra anställda. 

På lång sikt ser Ingmar Höglund den 

riktigt stora potentialen inom e-tjänster. 

– Vi blir äldre och äldre. Och eftersom 

sjukvården har knappa resurser så krävs det 

en massa tekniska hjälpmedel i hemmen. 

Sedan hoppas han att minst en av de 

globala jättarna hittar vägen till Hälsingland. 

– Det vore ett stort lyft om ett företag 

som Cisco eller Microsoft öppnade ett 

kontor här för att använda vår testbädd, 

säger Ingmar Högberg. 

Om tio år ser han regionen som Europas 

fiberoptiska centrum. 

– Då kommer vi att vara berömda för 

vår kunskap och våra möjligheter att ta 

fram nya användningsområden för fiber. 

Då kommer människor att tänka på Fiber 

Optic Valley när de tänker på fiberoptisk 

struktur. ■ 

ETT LYFT FÖR KOMMUNEN 

1997 drog Hudiksvalls kommun tillsammans med näringslivet upp en plan 

för hur kommunen skulle lyckas i framtiden. Det skulle ske inom fiberoptiken. 

– Vi ligger längre fram i dag än vad vi trodde då, säger kommunalrådet 

Uno Jonsson. 

Han kallar samarbetet inom Fiber Optic Valley för ett lyft för kommunen. 

– Vi lyckades dels se inom vilket område vi hade unika förutsättningar 

här i Hudiksvall. Och vi lyckades samla den kritiska massan som krävde för 

att komma dit, säger han. 

– Dessutom har vi fått alla aktörer på samma arena. Inte minst har 

näringslivet satsat tid och pengar. I framtiden räknar vi med att kunna 

skapa tusentals jobb. 

Fiberson AB bygger brandlarm baserad 

på optisk fiber. 

– Fiber Optic Valley drar uppmärksamhet 

till bygden, det har vi nytta 

av, säger Anders Larsson, vd vid 

Fiberson. 

Genom att skicka ut en ljussignal i en 

optisk kabel kan man med en sensor 

snabbt detektera om och var det är varmare 

i en kabelslinga. Fiberson började 

som leverantör av kabel till larmsystem. I 

dag bygger företaget hela larmsystem. 

– Optisk kabel används oftast i larmsystem 

i tunnlar och tak. Våra kunder 

är installatörer av brandlarm, berättar 

Anders Larsson. 

Fem personer arbetar på Fiberson som 

också tagit fram punktsensorer som detekterar 

vibrationer och dessutom tar på 

sig legojobb med att plasta in den tjocka 

fibern som kan leda 10 kilowatt optisk 

effekt till exempelvis svetsar. 

– Men det är sensornischen som är 

vår stora möjlighet. Men vi är inne i ett 

känsligt läge, vi måste få in riskkapital så 

att vi kan växa, säger Anders Larsson. 

Fiber Optic Valley ska med Hudiksvall 

som huvudort bli ledande inom 

arbetet med optisk fiber. 

Bygger intresse och skapar kontakter 

Han ser en lysande framtid för fiberoptiska 

lösningar. 

– Snart kommer de att börja användas 

på allvar inom bilindustri och säkerhetssektorn. 

Det är också på gång att 

elbolagen ska installera fiberoptik i sina 

kraftnät, säger Anders Larsson. ■ 

Anders Larsson vid Fiberson bygger larm där 

optisk fiber detekterar värme. 

9 

VINNOVANYTT 


FOKUS: INTERNATIONELLA SAMARBETEN 

10 

VINNOVANYTT 


VINNOVA arbetar i hela världen 

Världens internationaliseras. Och med 

det internationaliseras också forskningen. 

VINNOVA har en mängd bilaterala 

arbeten med världens ledande 

forskningsnationer. 


BILD: CARL-JOHAN ERIKSSON/ETC BILD 

Som representant för ett medlemsland i EU 

deltar VINNOVA i flera europeiska samarbetsprojekt. 

Men VINNOVA är en attraktiv 

partner i hela världen, säger Staffan Håkansson, 

direktör för VINNOVAs internationella 

avdelning. 

– Vi ligger i en intressant skärning för de 

motparter som är ute efter ett forskningssamarbete 

som är industriinriktat, säger han. 

– Vi har ett sätt att tänka och arbeta 

som gör det lätt att tala om gemensamma 

angelägenheter. Vi har dessutom en tydlig 

strategi om hur vi vill satsa och har lätt att 

komma till skott, inte minst därför att vi 

inte är låsta av fasta ansökningsomgångar 

som kan hindra ett flexibelt arbetssätt. 

– Egentligen är det bara brist på resurser 

som gör att VINNOVA inte deltar i flera 

samarbeten. Vi har inte tillräckligt med 

personal för att genomföra alla resor och 

allt arbete och det gör att vi hamnar i 

tidsbrist och får svårt att hinna med att ta 

tag i saker som bara är en idé, säger Staffan 

Håkansson. 

Just nu finns ett stort antal projekt, allt 

från nordiskt samarbete till bilaterala samarbeten 

med länder som Kina och Indien. 

Ett par av dessa projekt beskriver Staffan 

Håkansson som extra spännande. 

– Vi har ett mycket intressant mångvetenskapligt 

biotekniksamarbete med 

Japan. Men också ett israelskt samarbetsprojekt 

med inriktning på morgondagens 

telekom-system är mycket lovande. 

Här är några av de viktigaste samarbetsprojekten 

beskrivna: 

NORDEN 

Ett antal nordiska samarbetsprogram 

med Norges Forskningsråd och finska 

Tekes, med en del gemensamma utlysningar. 

Dessutom har VINNOVA, Tekes 

och Norges Forskningsråd benchmarking-seminarier 

med jämna mellanrum 

för att lära av varandra.

KINA 

Här samarbetar VINNOVA med Ministry of Science & 

Technology inom IT/telekom, nya material och bioteknik. 

Tillsammans med Strategiska Forskningsstiftelsen 

och IVA arrangerade VINNOVA en workshop i mars med 

forskare och företag från Kina och Sverige. 

– Kineserna kommer att kräva FoU-insatser av den allt 

mer närvarande industrin, säger Staffan Håkanson. 

De svenska forskningskontakterna med Kina har 

stärkts, bland annat genom att KTH startat en forskningsverksamhet 

vid Zhejiang-universitetet i Hangzhou 

utanför Shanghai. 

ISRAEL 

VINNOVA samarbetar i Sweden Israel Testbed-programmet 

med företag, högskolor och institut för att i testbäddmiljö 

utveckla nästa generations trådlösa telekommunikationstjänster. 

Projektet har varit framgångsrikt 

och budgeten har successivt ökat till nivån tio miljoner 

kronor per år. 

USA 

VINNOVA samarbetar sedan lång tid med National 

Science Foundation och använder deras kontaktnät för nå 

utvärderare. Ett samarbete mellan bilindustrin i Detroit 

och det svenska ”Trollhättepaketet” är också i sin linda. 

Den amerikanska bilindustrin är mycket intresserad av 

det svenska säkerhetsarbetet. Wallenbergsstiftelsernas 

satsning på Stanford har också öppnat nya vägar för samarbete, 

bland annat genom svenska doktorander. 

JAPAN 

VINNOVA har en viktig samarbetspartner i Japan Science 

& Technology Agency inom området Multidiciplinär 

Bio. På den svenska sidan är också Strategiska Forskningstiftelsen 

en samarbetspartner. 

– Den första utlysningen gav ett fyrtiotal mycket kvalificerade 

ansökningar. Trots den höga kvaliteten på projekten 

var vi vid vårt möte med samarbetsparterna eniga 

om att stödja fem projekt. En andra utlysning har nyligen 

gjorts. Japanerna har också ett program där de betalar 

utländska forskare som kommer dit. Det ger utrymme för 

VINNOVA att nominera 4-5 svenska forskare per år som 

får möjlighet att forska i Japan. En överenskommelse 

finns också mellan den svenska och japanska regeringen 

om att öka samarbetet inom IT med fordonsinriktning 

och ”care at home”. 

INDIEN 

Ett avtal om att skapa samverkan inom främst bioteknik 

och programteknik tecknades i slutet av 2005. Just nu 

arbetar båda sidor med att ta fram förslag. I slutet av året 

beräknas det första samarbetsprojektet starta. 

Mönsterbok för 

bättre IT-tjänster 

Det finns många smarta IT-system. Men ofta har de 

svårt att fungera tillsammans. Ett svensk projekt har 

skapat en mönsterbok för hur man kan bygga effektiva 

IT-tjänster. 


Tolv svenska företag har tillsamman med Stockholms universitet 

och Högskolan i Skövde i SERVIAM-projektet arbetat 

för att visa och dokumentera hur man kan utveckla optimala 

IT-baserade tjänster. 

– Problemet med många IT-system är att de är låsta eller 

stela. Ett exempel kan vara banken som vill lägga till kapitalförvaltning 

och pensionsförsäkringar. Då får de byggas på det 

befintliga banksystemet, och då optimeras inte nyttan. Dessutom 

kan det finnas juridiska komplikationer när information 

skyfflas runt i systemen, säger Ulf Eklund vid VINNOVA. 

Resultatet blev en Mönsterbok som ska fungera som en 

manual för hur framförallt tjänsteföretag och förvaltningar 

ska få sina IT-system att fungera tillsammans med kunders, 

uppdragsgivares och partners IT-system. 

– Jag kallar det för en kokbok, en receptsamling för att 

göra en bra helhet. I Mönsterboken finns juridisk, ekonomisk 

och teknisk information, säger Ulf Eklund som ser två stora 

användningsområden. 

– Det första är att koppla samman stora system som exempelvis 

systemen inom sjukvården . Men det som VINNOVA 

tycker är mest innovativt är möjligheter att skapa helt nya 

tjänster, som att till exempel hitta former för att koppla samman 

olika typer av transporter, som bil, tåg och båt för att nå 

minsta miljöpåverkan. Då måste ett antal system kunna prata 

med varandra. 

Peter Söderström vid företaget IT-Plan har varit projektledare. 

Han berättar att man tittat på hur man arbetar utomlands, 

men också på hur företagen i gruppen arbetar. Han 

nämner Sandvik som ett företag som byggt en bra IT-lösning 

i samarbete med sina kunder. Projektet har uppmärksammats 

internationellt. 

– Vi har varit inbjudna på ett antal konferenser och seminarier 

i exempelvis New York och Australien för att prata om 

hur vi vill arbeta inom förvaltningsområdet, berättar Peter 

Söderström. 

SERVIAM-projektet beskrivs på www.serviam.se och en 

enklare presentation av resultaten finns på www.dsv.su.se/soa 

FOTNOT: De företag och organisationersom deltagit i arbetet är Volvo, 

SEB, Dataföreningen, AMF pension, Banverket, KTH/DSV, Högskolan i 

Skövde, IT-plan, RSV, Sandvik, SAS, SLL, Tieto Enator Management samt 

VINNOVA. 

11 

VINNOVANYTT 


12 

VINNOVANYTT 


INNOVATION 

Svett-test hittar knark 

Svenska Biosensor Applications har 

tagit fram en metod för att snabbt och 

billigt hitta narkotika i en människas 

svett. Arbetet följs med stort intresse 

av polis och tull i hela världen. 


BILD: BO REINERDAHL 

sundbybergsföretagets framgångar 

bottnar i att vapentillverkaren Bofors 

uppmuntrades att starta civil produktion. 

Ett projekt var en min- och explosivämnesdetektor. 

Detta projekt avknoppades 

till företaget Biosensor Applications. Att 

detektorer som kan hitta sprängämnen 

också kan hitta narkotika var ett känt 

faktum. Så utvecklingschefen Per Månsson 

bestämde sig för att arbeta fram en enkel 

och portabel utrustning som kunde mäta på 

små svettdroppar på huden om en människa 

har narkotika i kroppen. 

– Många var skeptiska till idén från början. 

Men jag sökte pengar från VINNOVA som 

stöttade mitt arbete, berättar Per Månsson. 

Utrustningen testades fram på Maria 

Beroendecentrum där den jämfördes med 

resultat från patientens urinprov. 

– Vi kunde plocka ut 85 procent av dem 

som visade narkotikaförekomst i urinprovet, 

berättar Per Månsson. 

Det väckte polis, tull och fängelser. I dag 

har företaget levererat eller fått beställningar 

av ett 40-tal instrument. 

– Testen är lika pålitlig som urintester för 

att hitta narkotika, säger Per Månsson. 

Det är också ett hjälpmedel i jakten på 

drogpåverkade bilförare. 

– Vi har ett samarbete med den tyska 

polisen, stockholmspolisen och polismyndigheter 

i England, förklarar Per Månsson. 

Många behandlingshem har visat mycket 

stort intresse. Metoden är inte bara enklare 

än urinprov, det är också mindre integritetskränkande. 

– Det är en enorm skillnad på att gå in på 

en toalett under övervakning jämfört med 

att ta ett svettprov på huden och få svar på 

en minut, säger Per Månsson. 

Det finns en enorm potential för ett 

snabbt och enkelt drogtest. 

– Eftersom det inte finns någon direkt 

konkurrent på marknaden i dag för en 

snabb hudtest är det bäst att vara försiktig. 

Men bara urinanalysmarknaden har ett 

värde på 10 miljarder kronor. ■ 

FOKUS: Drogtest 

Hos en narkotikapåverkad person utsön- 

drar kroppen mikroskopiska drogpartiklar 

genom svettkörtlarna så länge 

drogen finns kvar i blodomloppet. 

1 Ett filter stryks över patientens 

hud. I en analysenhet värms 

filtret och eventuella droger 

förångas. På en kall yta ovanför 

filtret kondenseras drogerna ... 

2 ... som sedan sköljs av med en 

droppe vattenlösning. Vätskan 

passerar ett antal plattor som är 

preparerade med olika antikroppar. 

En platta per drog: Heroin 

(opiater), kokain, amfetamin, 

ecstasy, cannabis. Plattorna 

vibrerar med en frekvens som är 

beroende av dess vikt (massa). 

3 Om det finns en substans i vätskan 

som matchar en antikropp 

så binder dessa antikroppar 

starkt till substansen i fråga 

och lossnar permanent från sin 

platta. Då minskar plattans vikt 

varvid frekvensen ändras ... 

4 ... vilket registreras av instrumentet 

som en träff på just den 

drogen. Hela analysen tar cirka 

en minut.

Svensk plåtindustri är framgångsrik. 

Däremot tappar den svenska 

verktygstillverkningen i storlek och 

kompetens. Nu ska den svenska 

plåtindustrin i samarbete med svensk 

forskning och VINNOVA utveckla 

framgångsrika svenska tillverkare av 

plåtformningsverktyg. 


BILD: GÖRAN FAHLSTRÖM 

Att snabbt få fram bra och tillförlitliga 

verktyg är en stor konkurrensfördel i 

plåtbranschen. 

Svenska företag var en gång framgångsrika 

verktygsmakare för plåtpressning, 

och är det fortfarande inom bilindustrin. 

Men i dag har flera av de stora 

verktygsmakarna försvunnit och många 

kompetenta medarbetare går i pension. 

De tillverkare som är kvar är ofta små och 

pressas mellan tillverkare i låglöneländer 

som Kina och stora internationella tillverkare 

i länder som Tyskland och Japan. 

Nu har 14 svenska företag och fem 

forskningsinstitut/högskolor gått samman 

för att stärka konkurrenskraften hos de 

svenska verktygstillverkarna i ett projekt 

kallat ToolComp. 

– Projektet ska hitta metoder att 

korta ledtiderna, bland annat genom att 

skapa möjligheter för de små svenska 

tillverkarna att utveckla sin kompetens, 

berättar Boel Wadman, projektledare för 

ToolComp. 

Höjd medvetenhet 

En väg dit är bättre kommunikation mellan 

parterna i det samspel som leder fram 

till ett verktyg. 

– Därför har vi arbetat med metoder 

från lean produktutveckling, och analyserat 

hela flödet från en CAD-modell till att 

man ska tillverka produkten med färdigt 

verktyg. 

Det handlar också om att höja medvetenheten 

hos inköparna. 

– En del av de långa ledtiderna beror 

på att det tar lång tid att lägga en order, 

köparna letar för länge efter låga priser. Ett 

annat problem är att man lägger snävare 

toleranser än vad man behöver, det kostar 

tid och pengar, säger Boel Wadman. 

– Ett tredje problem är att beställarna 

kommer med sena ändringar, det kostar 

också tid och pengar. Här gäller det att 

hitta metoder att definiera vad som inte 

kommer att ändras. Då kan tillverkarna 

börja tillverka de delarna för att vinna tid. 

I projektet ingår också ett försök att 

FOKUS: VERKTYGSTILLVERKNING 

Nytt verktyg för svensk plåtindustri 

bygga en komplexitetsmodell för att ge 

både beställare och tillverkare en möjlighet 

att räkna fram ett ungefärligt pris 

baserat på komplexitet – redan innan en 

sista upphandling är gjord. Ytterligare ett 

område som projektet arbetar med är att 

minska tiden för gjutning av stora verktyg 

samt att simulera återfjädring. 

Arbetet kommer att utmynna i en 

kompetensplattform på internet. 

– Där kommer vi att lägga in allt vi 

lärt oss i projektet. Vi kommer också att 

lägga ut en checklista så att olika parter i 

branschen kan kommunicera på rätt sätt, 

berättar Boel Wadman. 

VINNOVA stöttar projektet med 4,3 

miljoner kronor. Företagen i projektet går 

in med 4,8 miljoner, mestadels i egen tid. 

– Vi har gått in i projektet eftersom 

verktyg är en så viktig del i svenska 

företags investeringar. Bättre verktyg 

tillverkade under snabbare tid är en 

konkurrensfördel, säger Margareta Groth 

vid VINNOVA. 

ToolComp stöds också av ESF-rådet i 

Göteborg, som vill öka jämställdheten i 

branschen. Projektet presenteras på Tekniska 

Mässan i Stockholm i oktober. Du 

hittar kompetensplattformen på internet 

på: extra.ivf.se/verktygsframtagning ■ 

13 

VINNOVANYTT 


14 

VINNOVANYTT 


K R Ö N I K A · G U N N A R L U N D 

Unika möjligheter 

för Sverige 

globaliseringen medför ökad konkurrens 

för varor och tjänster, men även för kompetens 

och kunskapsinvesteringar. Det innebär stora 

utmaningar för små och starkt internationali- 

serade länder som Sverige. Den medför också 

stora möjligheter, eftersom efterfrågan på svenska 

varor och tjänster kan öka när tillväxten i tidigare 

underutvecklade delar av världen tar fart. För att 

möta konkurrensen och ta vara på möjligheterna 

måste Europa och Sverige kontinuerligt utveckla 

sin konkurrenskraft i en snabbare takt än tidigare. 

Förutsättningarna är goda. Sveriges historia 

som forsknings-, innovations- och industrination 

är imponerande. Därför har Sverige också varit 

ett attraktivt investeringsland för investeringar 

” Den största förändringen 

var att vi nu kunde påverka 

planeringen och delta i 

beslutsfattandet.” 

i såväl forskning och utveckling som produk- 

tion. Den ekonomiska tillväxten har också varit 

stark under senare år. Men det är nödvändigt att 

fortsätta att investera för framtiden. Den positiva 

ekonomiska utvecklingen gör också detta möjligt. 

För en långsiktigt stark konkurrenskraft och 

fortsatt ekonomisk tillväxt behöver globalise- 

ringens fortsatta utveckling mötas med offensiva 

strategier. Siktet måste ställas in på internationell 

konkurrenskraft och internationellt samspel. 

Det gäller att vara duktig och att vara med. Det 

förutsätter att man har avancerad kompetens att 

bidra med. Framtidens tillväxt kommer inte att baseras på samma strukturer 

och värdeskapande som dagens och gårdagens. De tillväxtmotorer som driver 

Sveriges ekonomiska utveckling behöver kontinuerligt förnyas. 

På liknande sätt resonerar de flesta andra länder. Detta är också grunden 

för många nationella strategier som syftar till långsiktig ekonomisk och sys- 

selsättningsmässig tillväxt med bas i en konkurrenskraftig kunskapsekonomi. 

Den svenska innovationsstrategin är en del av denna internationella trend. 

Denna strategi innebär en god grund för prioriteringar och ett effektivare 

samspel i Sverige och är därför ett stort steg framåt för att stärka svensk kon- 

kurrenskraft. Strategin är dessutom en process under utveckling och kommer 

därför att kontinuerligt preciseras. 

Från mitt USA-perspektiv och även från mitt tidigare EU-perspektiv no- 

terar jag att innovationsstrategin ännu så länge innehåller få internationella 

utblickar och få utvecklade strategiska grepp för att stärka samspelet med 

utländska satsningar och miljöer. Detta borde därför vara ett viktigt nästa 

steg i utvecklingen av strategin och skulle öka nyttan av det övergripande 

forskningsavtal som håller på att tas fram mellan Sverige och USA. Efter- 

som USA är en mycket viktig marknad för svenska varor och tjänster och det 

land som har de flesta av de ledande forsknings- och innovationsmiljöerna i 

världen är det naturligt att särskild uppmärksamhet ägnas den amerikanska 

utvecklingen. Till detta kan nu läggas att president Bush helt nyligen aviserat 

mycket kraftfulla satsningar på forskning och innovation i syfte att ytterli- 

gare stärka den amerikanska konkurrenskraften. 

Jag och ambassaden i Washington DC vill gärna medverka till en bättre 

insikt i och starkare samspel med de satsningar som görs i USA. Möjlighe- 

terna är många och avkastningen skulle kunna bli mycket god. Det faktum 

att vi just nu bygger en helt ny och vacker ambassad, House of Sweden, 

på Washingtons bästa tomt, alldeles invid Potomacfloden, ger oss en unik 

möjlighet. 

Gunnar Lund är Sveriges ambassadör i USA.

Drivs av jakten 

på svenskt bränsle 

Han har svaret på hur Sverige ska bli 

en ledande industrination. Han har 

också svaret på hur vi ska klara oss 

utan olja. 

Per Carstedts svar stavas: 

H-Y-B-R-I-D-B-I-L-A-R drivna av 

E-T-A-N-O-L. En förnyelsebar energikälla 

utvunnen ur cellulosa från den 

svenska skogen. 


FOTO: MELKER DAHLSTRAND 

Vägen mot det samhället måste kantas av 

motivation. ”Hotivation” duger inte, säger 

Per Carstedt. 

– Om vi vill bli en ledande industrination, 

och dessutom göra den processen 

snabb, är det viktigt att vi inte ser det som 

en uppoffring att fasa ut oljan och ersätta 

den med etanol. Vi ska se det som en 

fantastisk möjlighet. 

– Danskarna beslutade sig till skillnad 

från oss att satsa på vindkraften. I dag är 

de världsledande. 25 000 människor arbetar 

inom vindkraftsindustrin som omsätter 

30 miljarder kronor. Där kan vi vara 2020. 

Men besluten måste tas i dag. 

På 1980-talet bodde Per Carstedt några 

år i Brasilien, just när etanoldriften slog 

igenom där. Efter en tid i USA flyttade 

PORTRÄTT 

NAMN: PER CARSTEDT. 

POSITION: ORDFÖRANDE I BAFF. PROCESS- 

LEDARE I BIOFUEL REGION. 

INTRESSEN: ATT VARA I SKÄRGÅRDEN OCH ATT 

ÅKA SKIDOR MED FAMILJEN. TIDIGARE VAR 

DET ATT RESA, MEN DET GÖR JAG SÅ MYCKET 

I JOBBET I DAG. 

FAMILJ: HUSTRUN INGRID, SJUKGYMNAST. 

TRE BARN, 14, 17 OCH 20 ÅR. 

han 1986 hem för att, tillfälligt var det sagt, 

ta över sin fars bilfirma i Örnsköldsvik. 

Firman var återförsäljare för Ford och från 

den positionen startade han den svenska 

etanolrevolutionen genom att få biljätten 

att tillverka en Ford Focus som kunde 

köras på etanol. Fords motkrav var en 

försäljning av 3 000 bilar på två år på den 

svenska marknaden. Det var 2001, tre år 

senare hade 15 000 Ford Focus med etanoldrift 

sålts i Sverige. Det satte etanolbollen 

i rullning. Allt fler tankställen, gynnsamma 

skatteregler och en del andra fördelar gör 

att man i dag får köa för en etanoldriven 

bil. 

Per Carstedt är ordförande i BAFF, 

en stiftelse som arbetar för utveckling av 

biobaserade drivmedel och processledare 

15 

VINNOVANYTT 

2· 2006

16 

VINNOVANYTT 


i BioFuel Region, en regional samverkansorganisation 

i Västernorrland och Västerbotten. 

Det var insikten om att oljan höll 

på att ta slut och den galopperande växthuseffekten 

som fick honom att ägna sitt liv åt 

att försöka ställa om energiförsörjningen. 

– De senaste 20 åren har vi gjort av 

med lika mycket olja som gjorts tidigare i 

historien. Nu förbrukar vi tre gånger mer 

olja än vi hittar. Då undrar man förstås 

varför vi inte fattar att oljan snart tar slut. 

Jo, vi vågar inte se sanningen i vitögat och 

vissa vill inte… 

”Oil age” 

Miljöskälen talar också sitt eget språk, 

enligt Per Carstedt. I dag tar visserligen 

bilarnas katalysatorer hand om många av 

föroreningarna. Men utsläppen av koldioxid 

bara ökar. 

– Vi har 37 procent mer koldioxid i 

luften än vi hade innan vi började elda olja. 

Det är enligt vissa beräkningar den högsta 

koldioxidhalten på 20 miljoner år. 

Kanske kommer också historien om vår 

PER CARSTEDT VISION ÄR ATT GÖRA SVERIGE SJÄLVFÖRSÖR- 

JANDE PÅ FORDONSBRÄNSLE ÅR 2030. 

Per Carstedts vision är att göra Sverige självförsörjande på fordonsbränsle år 2030. 

tid att skrivas om. 

– Fler och fler anser att det vi i dag kallar 

industrialismen i framtiden kommer att 

kallas ”oil age”, säger Per Carstedt. 

Det är ett utvecklingsland som visat 

vägen ut ur oljeåldern. 

– Brasilien började göra etanol av sockerrör 

i industriell skala för 30 år sedan. Det 

motarbetades av Världsbanken och i början 

var etanolen 6-7 gånger dyrare än bensin. 

Men med tiden blev de allt duktigare och 

oljan blev allt dyrare. I dag är deras etanol 

billigare än olja från Mellanöstern och tre 

av fyra bilar som säljs i Brasilien är byggda 

för etanoldrift, säger Per Carstedt. 

Det är den vägen som Sverige ska 

vandra, enligt Carstedt. Men den svenska 

etanolen ska huvudsakligen komma från 

skogen. 

– Vi har alla förutsättningarna för att bli 

en vinnare. Vi har råvaran, vi har industrin 

och vi har kunskapen. Gör vi rätt så kan 

vi skapa 40 000 nya jobb bara i teknik- , 

skogs- och bränsleindustrin, säger han. 

– Men vi kan också bli bäst i världen 

på miljöfordon vilket skulle bidra till att 

trygga våra 140 000 jobb inom fordonsindustrin. 

Staten borde driva på och stödja 

biltillverkarna för att de ska ta fram energieffektiva 

fordon anpassade för förnyelsebara 

drivmedel. Det kan bli en avgörande 

framgångsfaktor för den framtida fordonsindustrin. 

Men det måste ske snabbt, för 

de fordon som säljs i dag kommer att låsa 

oss i fossilberoendet i 15 år. 

Kommersiell anläggning 

Att ta fram svensk etanol i kommersiella 

gångbara mängder tar också tid. Per 

Carstedt berättar att konsortiet BioFuel 

Industries inlett en process mot kommersiella 

anläggningar. Den går i fyra steg. 

• Steg 1 är en pilotanläggning som är i 

drift sedan maj 2004. 

• Steg 2 är en industriell demonstrationsanläggning 

som arbetar med svagsyrahydrolys. 

Den kan vara klar 2009. 

• Steg 3 är en industriell anläggning som 

bygger på enzymatisk hydrolys. Den kan 

vara klar 2011.

• Steg 4 är kommersiell demonstrationsanläggning 

som tar det bästa ur de båda 

metoderna. Den ska vara klar 2013-2014. 

Konsortiet består tre lokala kraftbolag 

– Umeå Energi, Övik Energi och 

Skellefteå Kraft – samt investerare som 

Länsförsäkringar och OK. Utmaningen är 

att hitta ”rätt kapital” till den här typen av 

satsningar, enligt Per Carstedt, 

– Jag tror på marknaden. Men inte vid 

systemskiften, då är marknaden för nervös 

och kortsiktig. 

Ledtid på 8–9 år 

En del har blivit besvikna över att det tar 

sådan tid, berättar han. Andra anser att 

de är för tidigt ute, att man borde invänta 

signaler från marknaden istället för att 

driva utvecklingen själv. 

– Vi kan inte invänta den signalen, 

eftersom vi vet att det är en ledtid på 8-9 

år. Skulle vi enbart invänta marknadens 

signaler så hamnar vi i en helt annan 

situation. För då börjar man fundera på 

var man snabbast kan få etanol. Och det 

är i tropiska områden. Då är vi snart lika 

beroende av tropisk etanol som vi i dag är 

av olja från Mellanöstern. 

Den snabbväxande skogen i tropikerna 

är bara delvis en konkurrent till den svenska 

skogen, hävdar Per Carstedt. All biomassa 

kommer att behövas. Den svenska 

produktionen av skog kan fördubblas, men 

här är ledtiden riktigt lång. 

– Och det går inte att bara säga till 

skogsägarna att vi måste ha mer skog om 

20-30 år. Därför är de industriella produktionsanläggningarna 

mycket viktiga, de 

signalerar just efterfrågan. 

Omvandlingen från oljeberoende till 

en värld vars bränsle alltmer kommer från 

biomassa skapar också en kraftig utvecklingspotential 

i en fattig del av världen. 

– Jag har varit i flera afrikanska länder 

med riktigt stora arealer för snabbväxande 

biomassa. Detta erbjuder enorma möjligheter 

för dessa länders utveckling, säger 

Per Carstedt. 

År 2030 kan Sverige, enligt Per Carstedts 

beräkningar, vara självförsörjande på 

bilbränsle genom bränsle från svensk skog. 

Men det blir bättre än så. 

– Då kan vi utvinna 4,8 miljoner kubikmeter 

etanol, 10 procent mer än vad svenska 

bilar och bussar kommer att förbruka. 

Men dessutom blir det kvar lignin efter 

tillverkningen som kan ge 40 TWh värme 

och el eller pellets. Det motsvarar närmare 

hälften av energin från kärnkraften. 

Fiskade forskare 

Per Carstedt säger sig se ett Sverige som 

håller på att vakna upp och inse sitt totala 

oljeberoende. Men han är besviken på att 

forskningen kring biobränsle inte prioriterats 

högre. 

– Den får nästan inga pengar eftersom 

det inte ses som ett strategiskt område. 

Förra året minskade anslagen. Jag vet att 

PORTRÄTT 

” I förra veckan var Der Spiegel och fransk tv här 

i Örnsköldsvik. De kom inte för att rapportera om 

hockeyn utan om att vi är världsledande.” 

tyskar och amerikaner fiskade efter de 

svenska forskarna eftersom de är ledande 

i världen. 

– BAFF och en grupp svenska forskare 

har lagt ett förslag på ett 7-8 år långt forskningsprogram 

med industriell inriktning 

som skulle se till att vi fortsätter att vara 

världsledande. Det skulle kosta en miljard 

kronor. Vad är det? En miljard tjänar ju 

Vattenfall på tre veckor. 

– Det viktiga är att vi har industriellt 

fokus på forskningen. Många pratar gärna 

om ett hållbart samhälle, men tycker att 

industriell utveckling är fult. 

Per Carstedt säger att vi tycks sakna 

insikt i Sverige om att vi är världsledande 

i kunskapen om hur vi kan omvandla cellulosa 

till bränsle och drivmedel. 

– I förra veckan var Der Spiegel och 

fransk tv här i Örnsköldsvik. De kom inte 

för att rapportera om hockeyn utan om 

att vi är världsledande i det arbete som ska 

tas oss ur beroendet av fossilt bränsle. Till 

och med i länder som Moçambique och 

Tanzania pratar man om att Sverige är på 

väg bort från oljeberoendet. 

Detta trots att vi, enligt Per Carstedt, 

har väntat tio år för länge med att komma 

till skott. Men tiden finns fortfarande. 

– Men omvärlden kan snart komma ifatt 

oss. USA har tredubblat sin produktion 

av etanol från jordbruket. Och nu är det 

inte jordbruksorganisationerna som driver 

utvecklingen där utan National Security. 

Blev närmast häcklad 

Per Carstedt kunde ha varit en välbärgad 

bilhandlare i Örnsköldsvik. Istället valde 

han en svårare väg som krävt stor energi 

och övertygelse. Allt för att han ska, som 

han säger, ”kunna se sina barn i ögonen”. 

Och det har inte alltid stått TV-bolag eller 

tidningar i kö för att få intervjua honom. 

– De första 7-8 åren var den största 

utmaningen att få folk att fatta faran i 

klimatfrågan. Så är det fortfarande i stora 

delar av världen. Jag var i Ungern för en tid 

sedan, där ser man biobränsle enbart som 

sätt att få jobb, miljö är något lyxigt som 

de rika EU-länderna sysslar med. Oljeförsörjningen 

tog inte heller någon på allvar, 

jag blev närmast häcklad när jag sa att 

oljan snart är en bristvara, säger han. 

Men han ångrar sig inte. 

– Nej, det kan man inte göra. För även 

om det personligt har ett högt pris genom 

att man helt slukas av arbetet, så är det 

en gåva att få ägna livet åt något som har 

sådana dimensioner. ■ 

17 

VINNOVANYTT 


18 

VINNOVANYTT 


Därför vill vi satsa på Forska&Väx 

PROGRAMMET FORSKA&VÄX, med 100 miljoner kronor under 2006 riktat till 

FoU-behov hos små- och medelstora företag, har mött en enastående 

efterfrågan. Redan den 1 februari 2006, det första av fyra bedömningstillfällen, 

fanns ansökningar från 320 företag på tillsammans mer än 450 miljoner 

kronor och företagens egna insatser är på minst lika mycket! 

I budgetpropositionen hösten 2005 satsades 100 miljoner kronor under 

2006 på ett program riktat till småföretag (SMF). Syftet var att öka deras 

konkurrenskraft via FoU-projekt. Företagen bestämmer själv hur detta skall 

genomföras. De kan använda egen personal, nyanställa, samarbeta med 

forskningsgrupper på universitet, högskolor, forskningsinstitut och också 

samarbeta med andra företag. 

SÄRSKILT INTRESSANT ÄR att en stor del av de som sökt till programmet 

inte tidigare sökt medel från VINNOVA. Det innebär att en väsentligt ökad och 

ny grupp av SMF kan förväntas få möjlighet att genomföra FoU-projekt och 

därmed öka sin konkurrenskraft. 

Efter en noggrann granskning av sakkunniga med både teknik- och 

affärskompetens valdes ett femtiotal projekt ut. Det gällde såväl större FoUprojekt 

som mindre förstudier och behovsidentifieringar. Tillsammans får de 

dela på drygt 40 miljoner kronor efter detta första bedömningstillfälle. En ny 

bedömning gjordes den 3 april, vars resultat inte är klart vid tidningens 

pressläggning. 

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN i Sverige som, i kombination med 

regeringens mål att 1 procent av BNP ska satsas av staten på forskning och 

utveckling, skapar utrymme för ökade statliga insatser. Programmet 

ledning 

Per Eriksson, 

generaldirektör, och 

Karin Markides, vice 

generaldirektör för 

VINNOVA. 

Forska&Väx skapar ett delvis nytt scenario inom FoU-finansieringen i Sverige. 

Från att vi nästan uteslutande arbetat med att öka utbudet av kompetent 

arbetskraft så riktas här insatserna mot att öka efterfrågan på kvalificerad 

arbetskraft. Näringslivet formar nya projekt efter vilka behov på ny kunskap 

och kompetens man har, och kan få medfinansiering från VINNOVA. Denna 

utveckling syns även i de branschsamtal som förts och som utmynnat i ett 

antal forskningsprogram där näringslivet styr projekten via sin efterfrågan 

på viss kunskap och kompetens och där bland annat VINNOVA garanterar 

kvaliteten i FoU-projekten inte minst via externa granskningsgrupper. 

GENOM FORSKA&VÄX hoppas vi kunna bidra till att stimulera efterfrågan på 

kvalificerad kompetens och skapa mer av ”market-pull” i det statliga FoUsystemet 

som i dag mest kännetecknas av ”market-push”. För att kunna 

åstadkomma detta är vi beroende av att Forska&Väx permanentas för 

kommande år och helst redan i år tillförs mer pengar. Då skulle en rimlig 

andel av de SMF som nu engagerar sig i och har förhoppningar på 

programmet kunna få respons på och uppmuntras i sitt engagemang! Vi har 

hos regeringen ansökt om ytterligare 100 miljoner kronor för 2006 och 300 

miljoner kronor per år från och med 2007. Detta för att Forska&Väx skall 

kunna få den effekt på svensk tillväxt och sysselsättning som så väl behövs i 

vårt land och här så tydligt efterfrågas av de mindre och medelstora 

företagen.

På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på 

saker att kolla in. Färskaste informationen fi nns förstås på nätet: 

www.VINNOVA.se. Tips tas välkommet emot på vinnovanytt@VINNOVA.se. 

E V E N E M A N G 

APRIL 

26 Internationalisering av företagens forskning och utveckling 

– trender, utmaningar och statens roll. Hur påverkas Sveriges 

långsiktiga konkurrenskraft av företagens allt mer spriddda 

FoU-verksamhet? Konferens i Stockholm. www.itps.se 

27 The Innovation Imperative – Globalization and National 

Competitiveness. Konferens i Stockholm som görs av 

VINNOVA i samarbete med The National Academies och 

ITPS och handlar om hur strategiska policyverktyg kan 

användas för att ge önskat utfall av globalisering och 

konkurrenskraft. Talarna är framstående svenska och 

internationella forskare och policymakare. www.VINNOVA.se 

27 Patentdagen 2006. Ett tillfälle i Stockholm att lära mer om 

patent, både från juridiskt och marknadsmässigt perspektiv. 

www.ibceuroforum.se 

MAJ 

4 Innovation and Technology. Konferens i Kista entré arrangeras 

av bland andra KTH, STING och Ny Teknik. 

www.stockholminnovation.com 

9 Användarnas dag. Seminarium i Stockholm, där även 

Användarnas IT-pris delas ut till den arbetsplats som har 

det bästa IT-systemet utifrån användarnas perspektiv. 

Bakom arrangemanget står bland andra LO, TCO, VINNOVA 

och KTH. www.usersaward.se 

8-10 Netlearning. Konferens i Ronneby. Arrangör: Blekinge 

tekniska högskola, Nätuniversitetet, Vetenskapsrådet 

och Rådet för högre utbildning, i samarbete med Växjö 

universitet och högskolan i Kalmar. Konferensen vänder 

sig till nordiska forskare, lärare och andra intressenter av 

nätbaserat lärande. www.bth.se 

aktuellt 

11-13 Nordic Conference on Small Business Research i Stockholm 

arrangerad av bland andra Forum för småföretagsforskning. 

www.ncsb2006.se 

11-21 Internationella vetenskapsfestivalen. Den årliga Göteborgsfestivalen 

som bland andra Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen och 

Business Region Göteborg står bakom. www.goteborg.com 

18-19 Innovation Society 2006. Internationell konferens i Stockholm 

arrangerad av bland andra Länsstyrelsen i Stockholm, 

VINNOVA och Nutek. www.ab.lst.se 

30 Offentliga rummet. I år är Sundsvall mötesplats för den 

offentliga sektorns modernisering. Programmet har fokus på 

fungerande tillämpningar snarare än på visioner. Seminarier, 

demonstrationer och föredragningar handlar om praktiska 

erfarenheter men också om pågående teknikutveckling, 

ändringar i regelsystem och nya samarbetsformer. 

www.offentligarummet.se 

JUNI 

12 Transport Research Arena. Europeisk konferens i Göteborg 

där Vägverket och VINNOVA är nationella arrangörer. 

www.traconferens.com 

L Ä S T I P S 

På spaning efter innovationssystem. På ett sammanhållet sätt speglar 

VINNOVA hur långt Sverige kommit när det gäller att utveckla vissa 

frågor inom innovationspolitiken. På en del områden ligger vi redan 

långt framme i internationell jämförelse. På andra områden fi nns det 

fortfarande mycket att göra för att stärka systemets roll som drivkraft 

för förnyelse och tillväxt i näringsliv och samhälle. Beställ på www. 

VINNOVA.se 

BiotechSweden – The Swedish Biotech Industry Guide 

2006. En förteckning över 440 svenska företag med 

kontaktinformation. Beställ på www.VINNOVA.se 

19 

VINNOVANYTT 


Returadress: VINNOVA, 101 58 STOCKHOLM 

TYSTARE OCH BILLIGARE DÄCK 

Bildäcken har fått allt mer avancerade mönster. 

Men nu arbetar Statens väg- och transportforskningsinstitut, 

VTI, och VINNOVA i ett projekt som 

ska göra bilarna tystare och sänka driftskostnaderna. 

– Mönstren i dagens däck är kanaler som leder 

bort vatten. I våra försök har mönstren ersatts 

med en slityta av sammanbundet gummigranulat 

i storleken 1-4 mm. Den slitytan får luftkanaler 

i alla riktningar så vattnet behöver inte pressas 

undan så långt, berättar Ulf Sandberg, forskningsledare 

vid VTI. 

Det är en teknik som utvecklades hos däcktillverkaren 

Dunlop på 1970-talet, men som då stoppades 

på försöksstadiet. VTI har nu knutit till sig 

Roger Williams, som då var med och tog patent på 

idén. De tester som nu gjorts har varit lovande. 

– Vi har fått lägre ljudalstring men också lägre 

rullmotstånd vilket minskar bränsleförbrukningen, 

säger Ulf Sandberg. 

Den nackdel som kan fi nnas är risken för att 

däcken slits snabbare. 

– Men samtidigt har vi sett en lägre friktion 

mot vägbanan än med ett konventionellt däck. Så 

det kan jämna ut sig. Vi har inte heller sett hur 

däcket fungerar i djup snö. Däremot tror vi att den 

porösa slitbanan kan ge högre friktion på is. 

Däcktillverkaren Nokian och regummeringsföretaget 

Fighter är leverantörer i utvecklingsprojektet 

som fi nansieras av VINNOVA. 

FOTO: PRB

innehåll #2· 2006 - Vinnova

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?