b6578aab

2.5. Arbete
Det ökade välståndet i världen beror inte på att vi arbetar allt mer,
utan tvärtom på att vi arbetar allt smartare, med mer kunskap och
teknik i varje handgrepp. Genom kortare arbetsdagar, lediga veckoslut,
fler helgdagar och längre semester har antalet timmar som en anställd
nordamerikan eller västeuropé arbetar på ett år minskat kontinuerligt
från nästan 3 000 timmar 1870 till 1 500–1 600 timmar vid millennieskiftet.
Arbetstiden minskar också i andra länder som vi har statistik
från, som Japan och Latinamerika. Trots talet om att dagens konkurrenstryck
tvingar oss att arbeta mer har minskningen fortsatt när globaliseringen
har intensifierats. Mellan åren 1980 och 2000 minskade
antalet arbetstimmar per anställd med 7 procent i OECD-länderna. 39
Dessutom har andelen arbetad tid per livstid minskat än mer dramatiskt
eftersom vi börjar jobba allt senare i livet och lever allt längre
efter pensionen. Nobelpristagaren Robert Fogel menar att om man
räknar de extra timmarna fritid som ett ekonomiskt värde till gällande
löner så skulle vi behöva revidera upp vår BNP per capita med ca 120
procent. Tack vare elektrifierade hem och hushållsmaskiner använder
vi också fritiden till annat än att tvätta och städa. En studie från universitetet
i Rochester gör gällande att ett genomsnittligt hushåll år 1900
var tvunget att lägga 58 timmar i veckan till hushållsarbete, vilket har
minskat till blott 15 timmar per vecka i dag. Hemarbetande kvinnor
har minskat sin arbetstid i hemmet med nästan två tredjedelar. 40
39 Maddison 2001, sid 347. Schor 2005, sid 42. Intressant nog är Sverige nästan det enda land där antalet
arbetade timmar har ökat 1980–2000 – med 8 procent.
40 Fogel 2004, sid 38 och 69. Greenwood m fl 2002/2005. Då räknar man heller inte in att artificiellt ljus
har gjort det möjligt för oss att utnyttja tiden bättre och utsträcka dygnet som vi vill.
VÄRLDENS VÄLFÄRD: FyRA DECENNIER SOM FöRÄNDRADE PLANETEN • 31