b6578aab

För att undvika ett skevt urval och underlätta jämförbarhet och
kontroll håller jag mig så långt möjligt till den statistik som har samlats
in och presenterats av de största och mest etablerade internationella
institutionerna, FN, UNDP, Världsbanken, FAO, WHO, ILO, osv. Ofta
presenterar även dessa institutioner olika värden för samma mått, vilket
gör det extra viktigt att hålla sig till samma serier och inte hoppa
mellan dem (även om det kan betyda att serien inte blir så lång som
man önskar). Det beror på den inneboende svårigheten med att samla
in globala data. Därför gäller här samma reservation som när det gäller
presentationen av politiska opinionsundersökningar: Lägg inte för stor
vikt vid enskilda värden, utan titta mer efter förändringar och trender.
Det är inte så intressant exakt vad socialdemokraterna får för procentandel
i en undersökning, men om andelen minskar eller ökar i samtliga
genomförda studier säger det förmodligen något viktigt. Detsamma
gäller för världsfattigdomen.
Sagan berättar om de blinda vandrarna som stötte på en elefant.
Den som tog på snabeln hävdade att den kändes som en orm, den
som tog på ett ben tyckte att den var som en trädstam och den som
klappade elefanten på sidan menade att den var som en vägg. Alla
hade rätt. Det är inte relativism. Det finns en objektiv verklighet, men
vi råkar se den från olika håll, med olika mått. För att få en rättvisande
bild måste vandrarna jämföra sina olika perspektiv och integrera dem
till en samlad bild. På samma vis måste man göra med utvecklingsstatistik.
Dels för att vi undviker risken att olika sidor lyfter fram just de
mått som visar vad de vill att de ska visa, och ignorerar de andra. Dels
för att mänsklig utveckling har många dimensioner. Det räcker inte att
bli rikare om inte resurserna används till något vi värdesätter, t.ex. till
ett längre liv. Och det är inte nödvändigtvis bättre med ett långt liv
om det innebär fler och längre plågor och sjukdomar.
VÄRLDENS VÄLFÄRD: FyRA DECENNIER SOM FöRÄNDRADE PLANETEN • 9