Forskningsområde - VTI

Andel av totala antalet prov per år och län80%70%60%50%40%30%20%10%0%ABACEMOkod 0 kod 1 kod 3 kod 0 kod 1 kod 3 kod 0 kod 1 kod 32001 2001 2001 2002 2002 2002 2003 2003 2003Figur 4.1.1 Fördelning av alkoholutandningsprov på kontrollernas kodning årsvis2001–2003 i de fem studerade länen.Kod 0: polisinitierad kontroll, kod 1: ”slumpmässig” kontroll, kod 3: riktad kontroll.Obs! Summan per år och län blir inte 100 % eftersom kod 2 och 4+ inte visas.Av figuren framgår inga tydliga mönster. Det finns stora variationer mellan de olikalänen när det gäller vilka koder som används. Likaså är inte sammansättningen av koderför varje län lika under de aktuella åren. Detta kan ha sin grund i att de olika polismyndigheternaarbetar med nykterhetskontroller på olika sätt, men det verkar då ocksåvara olika typer av satsningar som genomförs under olika år. Det kan också vara så attman inte tillräckligt noggrant väljer att koda instrumentet utifrån den kontroll man utför.Sammantaget kan dock utifrån figuren ovan sägas att riktade kontroller (kod 3) verkarvara den kontroll som tar minst andel i anspråk. Detta är dock lite svårt att förstå, eftersombåde kod 1 (”slumpmässiga”) och kod 3 är sådana kontroller där ett flertal föraretestas vid varje kontrolltillfälle till skillnad mot polisinitierade kontroller (kod 0) därenbart en förare kontrolleras åt gången beroende på ett avvikande beteende. Rimligtvisborde de flesta alkoholutandningsproven vara kodade som ”slumpmässiga” (kod 1).Både Stockholm och Östergötland har väsentligt ökat sin andel av polisinitieradekontroller under tidsperioden.Vid en jämförelse mellan de olika länen har Skåne (M) en jämförelsevis hög andel”slumpmässiga” kontroller. I Stockholms län (AB) är däremot den högsta andelenkontroller genomförda som polisinitierade.I figur 4.1.2 nedan redovisas de misstänkta rattfyllerierna, dvs. de prov där sållningsinstrumentetvisat positivt svar.16 VTI notat 34-2006