Riktlinjer för delegering av hälso - Vimmerby Kommun

Riktlinjer för delegering
av hälso- och sjukvårdsuppgift
inom hemsjukvården
Vimmerby kommun
1
110826
Riktlinjerna framtagna av en arbetsgrupp bestående av:
Helena Ahl, Marie Kant, Maud Nordin,
Susanne Andersson och Birgitta Alexandersson

Innehållsförteckning
Delegering, definitioner 3
Delegeringsförfarandet 3
Läkemedelslista, dosrecept 4
Signeringslista 4
Dokumentation 4
Uppföljning och omprövning 4
Återkallande av delegering 5
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan överlåtas 5
Egenvård 5
MAS ansvarar för 5
Delegerande/instruerande personal ansvarar för 6
Verksamhetschef ansvarar för 6
Områdeschef ansvarar för 6
Omsorgspersonal med delegering ansvarar för 6
Gällande lagar och författningar 6
Bilagor
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som inte kan delegeras, sjuksköterska 7
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan delegeras, arbetsterapeut, sjukgymnast 8
Utbildningsmaterial delegering insulin 9
Utbildningsmaterial delegering läkemedel 13
Kunskapstest insulin 18
Kunskapstest läkemedel 20
Dosrecept 22
Förklaringar Dosrecept 23
2
110826

3
110826
Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.
Delegering, definitioner
Enligt delegeringsföreskrifterna får inte en undersköterska eller annan omsorgspersonal utföra
hälso- och sjukvårdsuppgifter under eget yrkesansvar utan att uppgiften har delegerats. Med
delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift menas att någon som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen, och har formell kompetens för och praktiskt kan utföra uppgiften, överlåter
efter utbildning/instruktion denna uppgift till en person som saknar den formella kompetensen. Den
person som tar emot uppgiften skall genom erfarenhet av sin yrkesverksamhet blivit reellt
kompetent för uppgiften. Delegering är ett redskap för att tillvarata kompetensen hos
omsorgspersonalen och är inte avsedd för att lösa brist på personal. Det är viktigt att mottagaren av
en delegering har sin arbetsledares tillåtelse att utföra uppgiften.
Det går inte att delegera det totala patientansvaret. Sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller
sjukgymnasten har alltid ett övergripande ansvar för att patienten som han/hon har patientansvaret
för får den hälso- och sjukvård han/hon ska ha. Om sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast
uppdrar åt någon att utföra en uppgift i form av assistans eller handräckning vid ett enstaka tillfälle
är detta inte att betrakta som delegering.
Sjuksköterskan har då ansvaret för att arbetsuppgiften blir korrekt utförd. I en akut nödsituation kan
det bli nödvändigt att beordra utförandet av en viss arbetsuppgift. Inte heller detta är att betrakta
som delegering.
Delegeringsförfarandet
Delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte göras slentrianmässigt. Varje
delegeringsbeslut ställer stora krav på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet hos såväl den
som delegerar som den som tar emot en delegering. Behovet och lämpligheten av att delegera en
viss uppgift bedöms av den yrkesutövare som är behörig att delegera. Delegering av arbetsuppgift
får inte ske mot någons vilja eller om uppgiftsmottagaren bedömer att han/hon inte kan
utföra denna på ett säkert sätt.
Enligt kap 6 § 3 patientsäkerhetslagen har den, som delegerar en arbetsuppgift till någon annan,
ansvar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Den som överlåter en arbetsuppgift
genom delegering måste skaffa sig kännedom om vilka kunskaper den som ska utföra uppgiften har
om uppgiften ifråga. Den som delegerar eller överlåter en arbetsuppgift ska ge den utbildning eller
information som den som ska utföra uppgiften behöver för att kunna utföra den på ett säkert sätt. I
utbildningen ska också vid behov praktisk träning ingå.
Utbildningen/informationen ska dels ha en generell del och en speciellt anpassad del. Den generella
delen innehåller den utbildning som behövs för att kunna genomföra en specifik uppgift oavsett var
den utförs och den anpassade delen innehåller information om de lokala rutinerna och om de
patienter delegeringen gäller. Den som tar emot en delegering ska känna till de lagar, författningar
och lokala riktlinjer som finns gällande delegering. Generell och anpassad utbildning/information
kan ges antingen vid separata tillfällen eller vid samma tillfälle. Framtaget utbildningsmaterial
används, bilagor 3 och 4.
Om hälso- och sjukvårdsuppgiften som delegeras är av den karaktären att ett misstag kan ge en
varaktig skada eller död ska en riskbedömning av de ingående momenten göras och en skriftlig
instruktion upprättas.
Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall säkerställa att uppgiftsmottagaren anser sig ha

4
110826
tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall upplysa den som skall
delegera uppgiften om sin förmåga att fullgöra denna. Om uppgiftsmottagaren anser att han eller
hon inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får uppgiften inte delegeras.
Delegering får endast ges till person som är 18 år eller äldre. Delegering ges inte till elever och
praktikanter.
Ett delegeringsbeslut gäller maximalt ett år och är giltig inom kommunens enheter för äldreomsorg
och funktionshinder. Delegeringen ska därefter omprövas och förnyas. När omprövning sker ska
sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten ha personlig
kontakt med delegaten i grupp eller enskilt. Delegaten ska tillfrågas om han/hon är villig att åta sig
delegering för ytterligare en tidsperiod samt om han/hon anser sig ha de kunskaper och erfarenhet
som behövs. Framtaget kunskapstest används, bilaga 5 och 6.
Delegaten och sjuksköterskan/arbetsterapeuten/sjukgymnasten har gemensamt ansvar för att
delegeringen förnyas.
Om den som fattat ett delegeringsbeslut lämnar sin befattning, upphör beslutet att
gälla. Efterträdaren skall inom fyra veckor ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla. Under
tiden fram till att en omprövning gjorts ansvarar MAS för delegeringsbesluten.
Om den som fattat ett delegeringsbeslut byter ansvarsområde inom hälso- och sjukvårdsenheten
gäller delegeringen fram till planerad uppföljning/förlängning.
Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst.
Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare.
Läkemedelslista, dosrecept
Vid utbildningen inför en delegering av läkemedel ska en genomgång av hur man läser
läkemedelslista och dosrecept ske. Bilaga 7.
Signeringslistor
Vid utbildning inför en delegering av läkemedel ska en genomgång av hur man läser och signerar
på signeringslistorna ske.
Dokumentation av delegeringsbeslut, Treserva
Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. Muntliga delegeringar får inte förekomma. Av
dokumentationen skall framgå:
vilken arbetsuppgift som delegerats,
instruktion av den delegerade uppgiften
att delegeringen gäller Vimmerby kommun
vem som delegerat uppgiften,
till vem uppgiften delegerats,
tiden för delegeringsbeslutets giltighet,
datum då beslutet om delegering fattades.
Både den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet.
Delegaten ska ha ett exemplar av delegeringsbeslutet. Sjuksköterskan, arbetsterapeuten och
sjukgymnasten kan för egen räkning ha ett exemplar av delegeringsbeslutet eller på annat sätt föra
dokumentation över sina givna delegeringar. Delegeringarna sparas och bevakas också i Treserva.
Uppföljning och omprövning av delegeringsbeslut
Den som delegerat en hälso- och sjukvårdsuppgift ska bevaka att uppgiften utförs på ett sätt som är
förenligt med god och säker vård. Detta kan ske genom samtal med delegaten och annan personal

5
110826
och genom kontroll av signeringslistor. Vid delegering till personal som tidigare inte haft
delegering ska en uppföljning göras genom samtal med delegaten inom sex veckor. Bevakning av
detta markeras i Treserva.
Delegaten ska få den handledning han/hon behöver. Den delegerande sjuksköterskan,
arbetsterapeuten eller sjukgymnasten ska fortlöpande lämna information till delegaten om sådant
som är av betydelse för utförandet av de delegerade arbetsuppgifterna. Det kan röra sig om
förändringar i patientens hälsotillstånd, förändringar i medicinering. Informationen kan med fördel
ges då flera delegater är samlade, t.ex. vid personalmöten.
Omprövning av delegeringsbeslut kan behöva göras om organisationen förändras, nya tekniker eller
rutiner införs.
Återkallande av delegering
Om det visar sig att en delegerad hälso- och sjukvårdsuppgift inte utförs på ett sätt som är förenligt
med god och säker vård eller om delegaten visar bristande omdöme ska ett återkallande av
delegeringsbeslutet övervägas. Alternativ till återkallande kan vara att mer utbildning, information
eller praktisk träning behövs.
Beslut om återkallelse av delegering sker i samråd med MAS och dokumenteras på
delegeringsbeslutet och en kopia skickas till MAS. Om delegering blir aktuellt efter att återkallelse
skett ska MAS kontaktas.
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan överlåtas eller delegeras
De hälso- och sjukvårdsuppgifter som inte kan delegeras eller överlåtas efter instruktion framgår av
förteckning, bilaga 1 för sjuksköterska och bilaga 2 för sjukgymnast/arbetsterapeut. Om hälso- och
sjukvårdsuppgifter, som finns med i förteckningen behöver delegeras eller överlåtas, ska detta
godkännas av MAS. Övriga uppgifter kan efter bedömning delegeras.
Egenvård
En person som själv kan ta ansvar för sin hälso- och sjukvård kan ibland behöva praktisk hjälp.
Personal kan då ge handräckning till personen ifråga. Detta räknas då som egenvård och faller inte
inom ramen för kommunal hälso- och sjukvård. För att ge handräckning vid egenvård krävs inte
delegering.
MAS ansvarar för
Att patienterna får en god och ändamålsenlig vård
Att beslut att delegera är förenliga med säkerheten för patienterna
Att det finns riktlinjer upprättade
Att riktlinjerna är kända i verksamheten
Meddela vilka arbetsuppgifter som inte kan delegeras
Meddela eventuella restriktioner om vad som är lämpligt att delegera
Sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast ansvarar för:
Att delegering/instruktion av arbetsuppgifter är till gagn för den enskilde och inte äventyrar
säkerheten.
Att förvissa sig om att den som får delegeringen/instruktionen kan utföra uppgiften på ett
tillfredsställande sätt.
Att dokumentera delegeringsbeslut i Treserva.
Att bevaka/följa upp att delegerade/instruerade arbetsuppgifter utförs på ett sätt som är
förenligt med god och säker vård. Kunskapskontroll kan vid behov användas för att
kontrollera detta.

Att bevaka när ett delegeringsbeslut upphör att gälla och när så k¡ävs ompröva
nödvändigheten av att fofisättningsvis överlåta arbetsuppgiften. Att vid behov ÍÌirnya
delegeringen eller ftilja upp instruktionsutbildningen.
Att bevaka och vidta åtgärder om ett delegeringsbeslut eller instruktionsbevis behrjver
omprövas eller återkâllas.
1r0826
Verksamhetschefen ansvarar fü r
. Att det finns personal med tillräcklig kompetens fiJr att fullgöra de uppgifter som ankommer
på verksamheten
Enhetschef ansvarar ftir
o Att den pe¡sonal som behövs ftir att kunna ge god vard ska finnas till hands.
o Att hänsyn tas till behov av delegerad och instruerad personal vid bemanningsplanering
. Att sträva efter kontinuitet i bemanningen runt patienter där delegering eller instruktion
krävs.
. Att tid avsâtts vid personalplanering für delegerinýinstruktion i samråd med
sj uksköterska./arbetsterapeut. i sj ukgymnast
. Att ha kännedom om den personal som har delegeringar
o Att i god tid anmäla behov av delegering till ansvarig sjuksköterska
. Lämna namn och personnummer på ny personal till IT-samordnaren ÍÌir registrering i
Treserva
. Meddela legitimerad personal om delegerad eller instruerad personal får fiirlängning av
vikariat/anställning eller slutar sin tjänst
Omsorgspersonal med delegering ansvarar für:
. Tala om när man inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och/eller information fiir att kunna
utÍìira arbetsuppgift en
o Att meddela ftirändringar i patientens hälsotillstånd till ansvarig sjuksköterska
. Att meddela auiikelser och felaktigheter vid utftirandet av delegerade arbetsuppgifter till
ansvarig sjuksköterska och enhetschef
o Att skriva alwikelserapport vid awikelser i l?ikemedelshantering
o Att meddela i god tid när delegeringsbesluÿinstruktionsbevis går ut eller när upplÌiljning av
dessa ska göras.
. Att fylla i signeringslistorna korrekt
Gällande lagar och fürfattningar
1982:763 Hälso- och sjukvrirdslagen $ 24
SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård
SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården
SOSFS 2005:12 Ledningssystem ÍÌir patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
2010:659 Patientsäkerhetslagen
r$tta
MAS
AI
4or-'u
6

7
Bilaga 1
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som sjuksköterskan ansvarar för
och som inte kan delegeras:
110826
Ansvar för läkemedelshantering (när läkaren bedömt att den enskilde ej kan klara denna uppgift)
Bedömning av larm (dörrlarm, mattlarm etc)
Blodprovstagning i central venkateter (CVK) alternativt subcutan venport
Blodgruppering
Blodtransfusioner, (se rutin vid transfusion av blodkomponenter)
Central venkateter (CVK), skötsel
Dokumentation enligt patientdatalagen
Förskrivning av läkemedel
Förskrivning av kostnadsfria hjälpmedel
Förskrivning av antidecubitusmadrass
Förestå läkemedelsförråd
Identitetskontroll – ID-band
Infusioner
Injektioner (intracutant, intramuskulärt, intravenöst)
Kateterisering/kateterbyten, första gången eller vid komplicerade byten
Läkarkontakt
Medicinsk bedömning, tillsyn och kontroll
Nedsättning av sond
Observation, bedömning, åtgärd, och uppföljning av den enskildes hälsotillstånd
Perifer venkateter (PVK)
PICC-Line (perifert insatta centrala kateter), skötsel
Smärtlindring, symtomkontroll och uppföljning
Subcutan venport (ex Porth A Cath), skötsel
Total parenteral nutrition (TPN)
Vaccinationer
Öronspolning med gummiblåsa

8
Bilaga 2
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av reellt kompetent person efter
delegering från arbetsterapeut eller sjukgymnast
110826
Behandling som kräver specifika kunskaper föregås av riskanalys och bedömning av
arbetsterapeut och sjukgymnast.
- Splint
- TENS
- Tippbräda
Felsökning på hjälpmedel.
Utprovning och träning i handhavande av vissa hjälpmedel, där särskilda kunskaper krävs
för att uppnå trygghet och säkerhet. Exempel på hjälpmedel:
Badbräda
Duschstol, på hjul
Dävert
Gåbord
Rollator
Rullstol (enbart för transport)
Toalettstolsförhöjning, fast eller fristående
Utlämning av vissa ersättningshjälpmedel under begränsad tid.
Enbart ersättningsprodukt av samma typ får lämnas ut. Komfortrullstolar och aktiva
rullstolar där patientens sittande kräver ökad riskanalys, får ej delegeras.
Ventilator med ansiktsmask
Ortosbehandling
Hälso- och sjukvårdsuppgifter som kan utföras av reellt kompetent person
efter ordination och instruktion av arbetsterapeut eller sjukgymnast
Allmän behandling som utförs efter riskanalys, med skriftlig/muntlig instruktion och som
omfattar följande områden:
ADL-träning, dvs träning vid toalettbesök, förflyttning, matsituationer, av- och
påklädning, hygien
Cirkulationsträning/andningsgymnastik.
Gåträning, ståträning, förflyttning/överflyttning, balansträning
Kontrakturprofylax
Rörelseträning
Skötsel och handhavande av hjälpmedel

9
Bilaga 3
CHECKLISTA
INFÖR DELEGERING AV INSULINGIVNING
110826
Diabetes mellitus
Diabetes mellitus eller sockersjuka är en vanlig sjukdom som medför att sockret i blodet inte
tas upp i kroppens celler. Detta leder till förhöjda sockervärden i såväl blod som urin. De två
mest kända och vanliga formerna av diabetes är typ 1 och typ 2.
Vad är insulin
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som har stor betydelse för
energiomsättningen i kroppen. Insulin sänker plasmaglukos genom att se till att socker används
som bränsle i musklerna. Insulin fordras också för att socker ska kunna lagras i levern i
energidepåer och för att omvandla socker till fett i fettvävnad.
Typ 1
Här har forskning visat att de celler i bukspottkörteln som bildar insulin förstörs och
insulinbrist blir följden. Immunförsvaret har bildat antikroppar som angriper dessa celler. Typ 1
är en så kallad autoimmun (kroppsegen) sjukdom. Denna typ av diabetes kräver
insulinbehandling från början. Insulinbrist är ett allvarligt tillstånd som ger ”syror” (ketoner) i
urinen förutom att sockervärdet i blodet stiger.
Typ 2
Här är orsakerna flera t.ex. höga blodfetter, högt blodtryck, bukfetma s.k. metabola syndromet.
Typ 2 är starkt ärftlig och sannolikt ärver man en ”svaghet” i sina insulinproducerande celler.
Vid denna typ av diabetes har man också ett motstånd i kroppen mot insulinets verkningar
(insulinresistens). Typ 2 behandlas ofta från början med kostomläggning och/eller med
tabletter. I många fall blir insulintillförsel nödvändig.
Mål med behandling
Målet för behandling av diabetes är att med bibehållen livskvalitet förhindra akuta och
långsiktiga komplikationer.
Genomgång av plasmaglukosmätning
Målvärde för blodsockret (=plasmaglukos) är individuellt. Plasmaglukos mäts med hjälp av en
speciell apparat. Värdet registreras i plasmaglukos = p-glukos, tidigare benämndes detta som
värde på blodsocker. Praktisk genomgång av apparat samt hur provtagningen går till.
Insulin
En otillräcklig insulinproduktion ersätts med dagliga subkutana (under huden) injektioner av
insulin. Olika insulinpreparat skiljer sig bl.a. genom:
hur snabbt effekten sätter in
under hur lång tid effekten är som kraftigast
hur länge de verkar
Insulinets verkan varierar mycket mellan olika personer och av många andra orsaker som t.ex.
var på kroppen injektionen ges.

10
110826
När en ny insulinpenna tas i bruk testa att insulin kommer fram innan dosen ställs in. Ibland
kan det också finnas luft i ampullen (glasbehållaren), håll pennan med injektionsnålen uppåt.
Knacka lätt på ampullen. Vrid ampullen ett steg och tryck på injektionsknappen för att få ut
luften, upprepa tills det kommer ut insulin.
Basinsulin
(grumligt insulin) medellång- och långverkande behövs för att hålla ämnesomsättningen i
balans under hela dygnet.
Blandinsulin
(grumligt insulin) färdig blandning av snabb- och medellångverkande.
Måltidsinsulin
(klart insulin) snabbverkande alternativt direktverkande
Förvaring
Insulin ska förvaras mörkt och kallt (2-8 grader) i kylskåp. I rumstemperatur i högst 1 månad
och ej över 25 grader. Märk insulinpennan när den tas ur kylskåpet med datum och förvara den
i rumstemperatur, oåtkomlig för obehöriga i patientens bostad.
FÖR HÖGT PLASMAGLUKOS
Högt plasmaglukos ökar risken för komplikationer.
För höga värden kan uppstå vid:
Om man äter för mycket i förhållande till insulindosen
Mera stillasittande än vanligt
Feber, infektion
Akut sjukdom
Kortisonbehandling
Kännetecken vid högt plasmaglukos
Ökad törst
Ökade urinmängder
Trötthet, slöhet
Illamående, kräkningar
Djupandning
Aptitförlust
OBS!
Kontakta alltid sjuksköterska om patienten har högt plasmaglukos,
innan du ger insulin.

11
110826
FÖR LÅGT PLASMAGLUKOS
Kroppen reagerar på olika sätt, dels beroende på frisättning av olika ämnen som strävar efter att höja
blodsockret och dels på att hjärnan får för lite socker.
För låga värden kan uppstå vid:
För lite mat, försenad måltid
För mycket insulin
Ökad fysisk aktivitet
Maginfluensa diarré kräkning
Alkohol
Kännetecken vid lågt plasmaglukos
Irritation, aggressivitet
Svettningar
Huvudvärk, yrsel
Darrighet
Hjärtklappning
Dåsighet
Nedsatt koncentrationsförmåga
OBS! Kontakta alltid sjuksköterska innan du ger insulin om patienten har
ett lågt plasmaglukos
verkar ovanligt trött
är sjuk
eller inte mår bra av någon anledning
Om plasmaglukosen blir mycket lågt (=insulinkänning) kan det hända att
patienten blir medvetslös. Ring 112 och kontakta därefter ALLTID
sjuksköterska

12
110826
Injektionsområden
Insulin ska injiceras i det fettlager som finns under huden= subcutant. Det är viktigt att känna
till att insulin sugs upp olika fort från olika områden på kroppen. Snabbaste uppsugningen
sker från buken.
SÅ HÄR INJICERAR DU INSULIN
Tag fram dosreceptet/ordinationsbeskedet och kontrollera ordinerad dos
Rätt insulin - rätt dos - rätt tid - rätt patient
Kontrollera mot signeringslistan att insulinet inte redan är givet.
Injektionsteknik
• Vänd pennan 10 gånger för att blanda om insulinet (basinsulin eller blandinsulin)
• Skruva fast en injektionsnål på pennan.
• Före varje injektion ska du kontrollera att pennan fungerar. Ställ in en dos på 1-2
enheter. Håll pennan i en upprätt position och tryck långsamt på knappen. En liten
droppe insulin ska kunna ses på kanylspetsen. Om inte, ställ om dosen och tryck på
knappen igen tills du ser en droppe.
• Ställ in dosen som ska ges.
• När din penna är förberedd för injektion, tryck in kanylen hela vägen genom huden
och injicera insulinet. Håll därefter in knappen under minst 10 sekunder så att du får
allt insulin du behöver. Dra långsamt ut kanylen.
• Snabbinsulin (ex Actrapid, Humalog, NovoRapid) ges alltid subcutant i fettlagret på
magen.
• Byt inte injektionsområde utan flytta injektionsstället några cm mellan varje injektion
för att undvika risken för lokal fettanhopning.
• Långtidsverkande insulin (ex Insulatard, Humulin) ges subcutant i fettlagret på låret
eller höften
• Mix-insuliner (ex Novomix) ges vanligen subcutant i fettlagret på magen, men kan
även ges i låret.(Individuellt för varje patient)
• Vid insulingivning i låret byt injektionsställe varje dag genom att växla mellan höger
och vänster ben.
• När du är klar, ta bort kanylspetsen med en Safe-Clip. Safeclip fås kostnadsfritt på
Apoteket
• Signera given insulindos
• Skriv brytningsdatum på nyöppnad insulinpenna

.
CHECKLISTA
INFÖR DELEGERING AV UPPGIFT INOM
LÄKEMEDELSHANTERINGEN
13
110826
Bilaga 4
För att läkemedelshanteringen skall vara säker måste patientens förmåga att sköta sina
läkemedel själv bedömas individuellt. Då någon på grund av sitt tillstånd inte kan klara sin
medicinering själv kan den sjuksköterska som svarar för patientens vård ta över ansvaret för
läkemedelshanteringen i samråd med patientansvarig läkare och patient/närstående.
Bedömningen ingår i läkarens ansvar liksom skyldigheten att följa patientens tillstånd.
Läkemedel
Det är viktigt att ta läkemedel på rätt sätt.
Ett läkemedel måste tas upp i blodet för att göra verkan. Läkemedel kan tillföras genom
injektion direkt i blodet, genom munnen då läkemedlet tas upp i blodet via mag-tarmkanalen,
via ändtarmen eller via inandning. Läkemedel, som stryks på huden, salvor, lösningar, har
oftast endast lokal effekt.
Den tid det tar för läkemedlet att tas upp i blodet avgör hur länge man måste vänta innan man
får effekt. Mängden tillfört läkemedel är avgörande för effekten. När koncentrationen av
läkemedlet är för låg uteblir effekten, om den blir för hög uppstår biverkningar.
Då äldre människor ofta har svårt att svälja sina läkemedel på grund av minskad
salivavsöndring samt att de muskler och nerver som styr sväljfunktionen fungerar sämre, är
det viktigt att man tar sin medicin tillsammans med rikligt med dryck i sittande eller
stående ställning. Många läkemedel kan ge frätskador om de fastnar i matstrupen plus att
man får en mycket fördröjd effekt av läkemedlet.
Hanteringsanvisningar
Brustabletter
Måste lösas i vatten innan man tar dem, annars ger de gasutveckling i magen.
Depotkapslar – Depottabletter
Skall, om inte annat anges, sväljas hela. För att undvika att tabletterna eller kapslarna fastnar i
matstrupen bör de intas med ½ glas vätska. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk
vätska sväljas omedelbart före intaget.
Depotplåster
Avger läkemedel i jämn takt under en viss tid. Läkemedlet tränger igenom huden och tas upp
av blodet. Fästes på torrt och hårfritt ställe enligt bruksanvisning. Byta appliceringsställe vid
varje byte. OBS! plåstret innehåller läkemedelsrester. Plåstret läggs i ”kasseringsbössor” inför
inlämning för kassation på apoteket. ”Kasseringsbössor” finns att hämta gratis på apoteket.
Flytande läkemedel att tas genom munnen
Kallades tidigare mixtur eller droppar. Enligt nya benämningar kallas de nu oral vätska och
orala droppar. Orala droppar är mer koncentrerade än oral vätska. Vissa flytande läkemedel
måste omskakas för att få effekt. Det står på flaskan. Enbart läkemedel märkt med
kallförvaring ska förvaras i kylskåp.

14
110826
Inhalationsläkemedel
Läkemedel för inhalation finns i en mängd olika varianter. Rätt inhalationsteknik kan vara av
avgörande betydelse för läkemedelseffekten. Pulverinhalatorer är oftast lättare att använda än
inhalationsaerosoler. För korrekt användning se bipacksedel i förpackningen!
Kapslar/tabletter
Kapslar/tabletter bör alltid intas med vätska för att undvika att de fastnar i matstrupen. Om det
är möjligt ska patienten sitta eller stå.
Om läkemedlet måste krossas före intag är det sjuksköterskan som måste avgöra detta.
Kapslar kan ofta öppnas och innehållet kan blandas med mat. Kapseln innehåller ofta
dragerade korn som inte får delas eller krossas.
Klysma
Klysma är flytande medicin avsedd att föras in i ändtarmen. De är engångsbehållare av plast
med en pip som förs in i ändtarmen. Gör så här vid användning:
- Patienten bör ligga på sidan med benen lätt böjda.
- Smörj ev. lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen.
- Klysmat töms genom att behållaren trycks ihop och hålls hoptryckt medan pipen dras
ut.
- Patienten bör ligga kvar några minuter så att inte medicinen rinner ut.
Läkemedel för huden
Dessa finns i många olika former. Hudbesvären och var läkemedlet skall appliceras avgör
vilken form som är lämpligast att använda.
- Kräm används vanligen på hudbesvär där huden kan vara fuktig eller på skador som
vätskar lite. Kräm släpper igenom fukt och känns mindre fet än salva. Den skall
strykas på i ett tunt lager.
- Kutan vätska är ett samlande begrepp för kutan emulsion, kutan lösning och kutan
suspension. Används till hårbevuxna hudytor och stora partier.
- Puder kyler och skyddar huden. Används på rodnad och svullen hud eller där hud
ligger mot hud.
- Salva används ofta på mycket torra hudskador. Den bildar en tunn hinna som bevarar
fuktigheten och skall strykas på i ett tunt lager.
- Schampo klassas som läkemedelsform då ett aktivt läkemedel har satts till en
schampobas.
Nässpray – näsdroppar – nasalpulver
Läs på bipacksedeln! Det finns olika varianter.
Resoribletter/Nitroglycerinspray
Placeras/sprayas under tungan. Det verksamma ämnet tas upp i blodet via munnens
slemhinna. Får ej sväljas. Ge ej vätska samtidigt. Ger snabb effekt.
Stolpiller = suppositorier
Stolpiller införes i ändtarmen med den ”raka” delen först. För att underlätta införandet kan
stolpiller doppas hastigt i ljummet vatten strax före införandet.

Sugtabletter
Sugtabletter skall inte sväljas utan upplösas långsamt och utöva lokal effekt i munhåla eller
svalg.
Vagitorier
För att underlätta införandet i slidan kan vagitorierna (om inget annat anges) hastigt fuktas
med lite vatten före införandet. Vagitorier skall i regel föras långt in.
15
110826
Ögondroppar
Ögondroppar bör ha rumstemperatur när de används. Bruten flaska skall förvaras i
rumstemperatur även om förpackningen är märkt med kallförvaring. Ögondroppar till enskild
patient är i regel hållbara en månad efter brytningsdatum (i vissa fall gäller kortare tid, ex.
Okonserverade ögondroppar). Anteckna brytningsdatum på förpackningen!
Ögondroppar i endospipetter är för engångsbruk, de är ofta utan konserveringsmedel.
Om flera droppar eller ögondroppar av olika sort skall ges i samma öga bör man vänta minst 5
minuter mellan de olika ögondropparna.
Om det är svårt att dosera ögondroppar rätt finns speciella droppstöd både för droppflaska och
för engångspipetter. Fråga på Apoteket!
Ögonsalva
Ögonsalva bör ha rumstemperatur när den ges. Ögonsalva till enskild patient är i regel hållbar
en månad efter brytningsdatum (i vissa fall kortare tid). Anteckna brytningsdatum på
förpackningen.
När salvan skall ges dras det undre ögonlocket ned och lite salva trycks ut mellan undre
ögonlocket och ögat.
Patienten bör blinka så att salvan sprider sig över ögat. Vidrör inte ögat med tubspetsen!
Örondroppar
Örondroppar bör ha rums- eller kroppstemperatur när man använder dem. Örondroppar för
kirurgiskt bruk eller vid skadad trumhinna är avsedda för engångsbruk.
Örondroppar ges på följande sätt:
- Patienten skall ligga på sida.
- Ytterörat dras uppåt- bakåt så att hörselgången rätas ut.
- Håll flaskan eller pipetten nära örat, men undvik att röra örat med flaskspetsen eller
pipetten.
- Tryck försiktigt ut en droppe i taget.
- Patienten bör ligga kvar 5 minuter så att dropparna hinner verka.
Öronsalva
Öronsalva bör ha rums- eller kroppstemperatur när man använder den. Anteckna
brytningsdatum på förpackningen. Öronsalva ges på följande sätt:
- Patienten skall ligga på sida.
- Tryck ut så mycket salva på en bomullspinne som anges på förpackningen.
- Ytterörat dras uppåt- bakåt så att hörselgången rätas ut.
- Stryk ut salvan i yttre delen av hörselgången med hjälp av bomullspinne.
- För inte in bomullspinnen för långt i hörselgången.

Läkemedlens hållbarhet
Läkemedel skall alltid förvaras enligt fabrikantens anvisningar. Den hållbarhet som
fabrikanten anger på förpackningen gäller obruten förpackning. För en del läkemedel
förändras hållbarheten när förpackningen bryts. Brytningsdatum antecknas på
förpackningen.
Kasserade läkemedel
Individuellt förskrivna läkemedel som inte längre är aktuella, inte längre används skall
återlämnas till apoteket för kassering.
Vanliga läkemedelsgrupper
- Smärtstillande medel
- Lugnande medel
- Hjärt- och kärlmedel
- Blodförtunnande medel
- Inhalationsmedel
- Urindrivande medel
- Laxermedel
- Penicillin/antibiotika
Informera om de vanligaste läkemedlen som förekommer på enheten, effekter och
biverkningar.
16
110826
Avvikelser i hälsotillstånd, läkemedelsbiverkningar, skall rapporteras till sjuksköterska.
Ordination
Det är alltid läkare som ordinerar läkemedel till patienten. Det är tjänstgörande sjuksköterska
som ansvarar för att ordinationen blir utförd.
Ordination av läkemedel kan ske genom personliga recept, E-recept, läkemedelslista eller via
APO-dos systemet.
Läkemedelslista.
Läkemedelslistan betraktas som journalhandling och förvaras tillsammans med patientens
övriga journalhandlingar hos områdesansvarig sjuksköterska och en kopia förvaras hos
patienten.
Ordinationer förs in på denna lista antingen av läkare eller av sjuksköterska. Läkaren skall
alltid signera ordinationen. Denna lista är originalhandling och läkemedel kan iordningställas
efter denna. När det kommer en ny läkemedelslista byts den gamla listan ut och arkiveras och
den gamla kopian hos patienten byts ut och kastas.
APO-DOS
Detta är ett system där apoteket iordningställer doserna. Läkare meddelar sina ordinationer till
dosapoteket som för in ordinationerna på ett dosrecept. Dessa dosrecept är originalhandlingar
och hanteras på samma sätt som läkemedelslistor. Dessa dosrecept förvaras tillsammans med
patientens övriga handlingar hos områdesansvarig sjuksköterska och en kopia förvaras hos
patienten. När det kommer ett nytt dosrecept byts den gamla listan ut och arkiveras och den
gamla kopian hos patienten byts ut och kastas. Bilaga 7.

17
110826
Iordningställande av läkemedelsdoser.
Uppgiften att iordningställa läkemedelsdoser utförs under det yrkesansvar som gäller för
hälso- och sjukvårdspersonal. Doserna iordningställs efter originalhandling.
Den som har fått delegering på att iordningställa läkemedelsdoser, ansvarar för att rätt patient
får rätt läkemedel med rätt styrka delad i rätt dos vid rätt tidpunkt. Den som har iordningställt
läkemedelsdosen ansvarar för innehållet och signerar detta. Se vidare checklista på
delegeringsblanketten. När man iordningställer läkemedelsdoser skall man vara ostörd.
Överlämnande av läkemedelsdoser
Uppgiften att överlämna iordningställda läkemedelsdoser utförs under det yrkesansvar som
gäller hälso- och sjukvårdspersonal.
Den som fått delegering på att överlämna iordningställd läkemedelsdos, ansvarar för att rätt
patient får rätt läkemedelsdos vid rätt tidpunkt, alltså att morgondosen överlämnas på
morgonen, och att patienten får den administrerad på rätt sätt. Tänk på detta med riklig dryck
och sittande eller stående ställning. Kontrollera att patienten har tagit sin medicin, om inte
meddela sjuksköterska.
Signera överlämnad dos när patienten har svalt sina läkemedel.
Se vidare checklista på delegeringsblanketten.
Misstag som gjorts i samband med läkemedelshanteringen skall rapporteras till sjuksköterska
eller närmaste arbetsledare så snart som möjligt. Avvikelserapport skrivs och skickas till
enhetschefen som ansvarar för att åtgärder för att förhindra upprepning av misstaget vidtas.
Rapporten skickas därefter till MAS för registrering.
Vid behovsläkemedel
Läkare ordinerar alltid vid behovsläkemedel. Dessa ges till patienten i samråd med
sjuksköterska. Läkemedlet, dess styrka och tidpunkt noteras och signeras.

VIMMERBY KOMMUN Bilaga 5
OMSORGSFÖRVALTNINGEN
BA DATUM:_______________________________
NAMN:________________________________
KUNSKAPSTEST INSULINGIVNING
Du skall svara på om dessa påståenden är rätt eller fel.
18
110826
1. Vid diabetes mellitus produceras för mycket insulin. Rätt Fel Vet ej
2. Vid ”insulinkänning” blir vårdtagaren blek och kallsvettig. Rätt Fel Vet ej
3. Insulin kan ges i tablettform. Rätt Fel Vet ej
4. Kontroll av signeringslistan före injektionsgivning är nödvändigt. Rätt Fel Vet ej
5. Med subcutan injektion menas att injektionen ges i underhudsfettet. Rätt Fel Vet ej
6. Lämpliga injektionsställen är buken och lårets utsida. Rätt Fel Vet ej
7. Det är viktigt att vårdtagaren får mat i anslutning till injektion
av snabbverkande insulin. Rätt Fel Vet ej
8. Ökad törst och stora urinmängder kan vara tecken på högt
blodsocker. Rätt Fel Vet ej
9. Hållbarheten för en öppnad insulinpenna är tre månader. Rätt Fel Vet ej
10.Om vårdtagaren vid en blodsockerkontroll har ett värde på
20 mmol får Du själv ge en extra dos insulin. Rätt Fel Vet ej
11. Insulin finns med olika verkningsmekanismer tex snabbverkande
och långtidsverkande. Rätt Fel Vet ej
12. Efter användning kastas spetsen till insulinpennan direkt
i soppåsen. Rätt Fel Vet ej
13.Synnedsättning kan vara en komplikation till diabetes mellitus Rätt Fel Vet ej
14. Vid infektioner sjunker blodsockret. Rätt Fel Vet ej

19
110826
15. Du kommer hem till Agda 81 år. Din uppgift är att ge henne hennes eftermiddagsinsulin.
Agda har ätit dåligt de sista dagarna, hon är trött, hängig och irriterad. Hon är förändrad sedan
du träffade henne senast.
Vad gör du? Kryssa för de alternativ Du tycker passar bäst:
Mäter plasmaglukos (blodsocker) Ger inte insulinet utan kontaktar
sjuksköterska
Ger den vanliga insulindosen
Ger insulin och kontaktar sedan sjuksköterska
Ger söt saft
Ger extra insulin
Kontaktar sjuksköterska
Vet inte
ANTAL RÄTT: _________________
DELEGERANDE SJUKSKÖTERSKA:_________________________________________
Godkänd: Minst 75% rätt

VIMMERBY KOMMUN Bilaga 6
OMSORGSFÖRVALTNINGEN
BA
DATUM_________________________________
NAMN:_________________________________
KUNSKAPSTEST LÄKEMEDEL
Du skall svara på om dessa påståenden är rätt eller fel.
1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du på delegering
handhar läkemedel Rätt Fel Vet ej
2. Delegering innebär att en eller flera arbetsuppgifter
överförs från en person som har formell kompetens till en som
har reell kompetens. Rätt Fel Vet ej
3. Delegering av medicinska arbetsuppgifter görs av
enhetschefen. Rätt Fel Vet ej
4. När Du efter en delegering åtagit Dej en arbetsuppgift
är Du ansvarig för hur den genomförs och är skyldig att följa
gällande föreskrifter Rätt Fel Vet ej
5. Du har rätt att delegera till en arbetskamrat. Rätt Fel Vet ej
6. En läkemedelsdelegering är alltid tidsbegränsad. Rätt Fel Vet ej
7. En delegering kan återkallas. Rätt Fel Vet ej
8. Du kan bli tvingad att åtaga Dej en delegering. Rätt Fel Vet ej
9. För att en vårdtagare skall kunna känna sig trygg och
säker är det viktigt att han/hon får rätt dos vid rätt tillfälle. Rätt Fel Vet ej
10. Du måste alltid förvissa Dej om att vårdtagaren tar
läkemedlet. Rätt Fel Vet ej
11. Brustabletter kan med fördel sväljas hela Rätt Fel Vet ej
12. Tabletter bör intas stående/sittande med minst ett halvt
glas vatten. Rätt Fel Vet ej
13. Kapslar bör sväljas hela. Rätt Fel Vet ej
14. En depåkapsel skall krossas för att få god effekt. Rätt Fel Vet ej
15. Ett annat namn för stolpiller är suppositorier. Rätt Fel Vet ej
20
110826

16. Vagitorier används vid infektioner i munnen. Rätt Fel Vet ej
17. Inhalationspulver används vid behandling av astma Rätt Fel Vet ej
18. Syrgas är inget läkemedel. Rätt Fel Vet ej
19. En öppnad flaska med ögondroppar håller ett år. Rätt Fel Vet ej
20. En vårdtagare som är ordinerad T. Panodil/Alvedon
2+2+0 mot värk i höften skall ha två tabletter morgon,
middag och natt. Rätt Fel Vet ej
21. När Du givit vårdtagaren läkemedel signerar Du alltid på
aktuell signeringslista. Rätt Fel Vet ej
22. När Du överlämnar läkemedel kontrollerar Du alltid
vårdtagarens namn på APO-dospåsen eller dosetten och
att dos och tidpunkt stämmer överens. Rätt Fel Vet ej
23. Vid förändringar i en vårdtagares tillstånd rapporterar
Du till den ansvariga sjuksköterskan. Rätt Fel Vet ej
24. Du får ge en vårdtagare receptfria läkemedel utan att fråga
den ansvariga sjuksköterskan. Rätt Fel Vet ej
25. T.Furix är ett läkemedel som används vid hög feber. Rätt Fel Vet ej
26. Waran används för att göra blodet tunnare. Rätt Fel Vet ej
27. Panodil är ett lämpligt medel vid feber och värk. Rätt Fel Vet ej
28. Microlax används vid urininkontinens. Rätt Fel Vet ej
29. Måste du överlämna naturläkemedel om en anhörig
ber dig om det Rätt Fel Vet ej
ANTAL RÄTT: ______________
DELEGERANDE SJUKSKÖTERSKA:_________________________________
Godkänd: Minst 75% rätt
21
110826

Ýrr,ur.rg corlru uuСnç|'ptgr vtu I
*
8,/a? a I
P't
Maja ApoDos l0l0l0-0001
Dosering, användning, ändamål Om akul,
Utsättning
U(,ì'KEUtsI'I
Förskrivning för dosexpedition
Förmånskod M = Med förmån, U = Utan förmån, F= Kostnadsfritt
Antalförp.
Sign
(6)
Datum. förskrivare
Fórsk,l Exp.
förlåna
T¡dpunkt för dosêring
O
07 los llo lrz lre lra lzo lzz
Läkemedel
Lák€medlets namn, beredningsform, slyrka och
1ôrpâckningsstodek
0
I
7
STÅENDE DISPENSERÀDE LÅKEMEDEL
e
Får ej
bylas
mån
lnsåttniñg
Dalum. 1örskrivâ re
2
I
Vâtskeddvande fd¡ hiãrtat
1
Furix Tabl 40 mg
M
â010315 TETO
För Parkinson
1
1
I
I
I
Madopark Tabl
M
â031015 ANAN
Sm¿iltstillande mot artros
2
2
2
2
Alvedon Dos Tabl 500 mg
M
â031201 TETO
9
8
(4l
STÅENDE, oRIGI NA LFÖRPACKN INGAY
6
l5 ml på morgonen för magen
D
1000 ml
Duphalac Mix 670 mg
M
O4OI20 PAPE
O5OII5TETO
l
1 tqblett 2 ggr dqgligen mot ¡nfektíon
I
l4 st
Tikqcillin I s
.s
M
050109 TETO
VID BEHOVS LÄKEMEDEL
I
5
I tablett vid oro max 3 ggr dagligen
101010-0001
Maja ApoDos
Adreag
Förskrivartörteckn¡ng
TETO Tore Testman, VC Runan
PAPE Peter Pan, Med klin KS
ANAN Anders A¡dersson, Med klin DS
Boende
So en 123 45 Staden
Rum/avdelñing
XundñLrmmer
55555
03O808 PAPE M L Oxascand 10 mg
100 st
Stopptld, ordirât¡onsändr Förstr dosdag
Ansvarlg förskrivare (ej obligatorisk uppgiñ)
Måndag kl 14.00 Torsdag
Jämn vecka
Jämn vecka
Äldsta låkemedel gltigt Lo.m.
Tjänsteställe/Vârdande onhet, adress och telefon
050315
Vårdcentralen K¡onan
123 45 Staden
0t-23 4s 6',7
Ord¡nationsånd¡ing/Ny törsk vn¡ng/Förlängrirg av gilt¡ghet Jag har förlàngt följande ord¡natloner
ñ
€
.g
i
Ansvarig sjukskötêrska/kontaktperson
'felefon och ljànsteställe
! samttiga f] sign"r"o"
Dâtum, fðßk¡ivarens namnleckning, namnförtydligande, yrke, fðrskriva¡kod,
ârbetsplatskod (obli9âlorisk för f örmân)
=e
f-
01-23 45 67, Solgården
Godkännande
Datum, fârmaceuts namnteckning
2002:6 AB 0495-2 Ðecember 2004 O ApotekotAB
55555 Solsården AooDos Maia l0l0l0-0001 t1
ý-þ Senaste ändrins 2005-01 -09 Version 5 2005-01-09 sid I í2ì
24

FORKLARINGAR
¡öRsxRlvlrllruc röR DosEXpEDtnoN
FI L-I Apoteket
Tjänsteställe/Vårdande enhet, adress och telefon
Namn och adress t¡ll den vårdande enhet (ej boende) där
vårdtagaren är ansluten.
Dosering, användning, ändamål
Här anger förskrivaren dosering, anvàndn¡ng samt
¡nformativt ândâmå1.
@
lnsättning, datum, förskrivare
Läkemedlets insättningsdatum samt förskrivarens
kortkod (ges av apoteket).
o
Ordinationsändring/Ny förskrivning/Förlängn¡ng
av giltighet
Dalum, förskr¡varens namnteckning, namnförtydligande,
yrke, förskrivarkod och ârtletsplatskod (obligatorisk för
förmån). Använd gärna sj¿ilvhäftande etikett med streckkod
och namn,
Ändring sker normalt vid (nästa) ord¡nâr¡e period. V¡d
akut ordinâtion markerar förskr¡varen detta med ett X
làngst ut på respekt¡ve ordinationsrad.
"å" framför ¡nsättn¡ngsdâtum = Ord¡nation med kortâst
gilt¡ghet.
'framför ¡nsättn¡ngsdatum = lnsättn¡ng frâmåt itiden.
Signum vid förlängning
Vid förlängning av giltighet för enskilda ordinâtioner,
signerar förskrivaren ¡ rutan för respekt¡ve ord¡nat¡on.
o
Förmån
Kod som anger vilken förmån som gäller för läkemedlet.
Se förmånskod ovân.
Ø
Jag har förlängt följande ord¡nationer
Kryssa i avsedd ruta v¡d förlängn¡ng av giltighet, samtliga
ord¡nationer eller signerade ordinationer clöm inte att
underteckna dosreceptet.
Antal förpackningar förskrivet
För or¡ginalförpackn¡ngar ânges hur många
fdrpackningar av lákemedlet som får expedieras. Dettã
måste allt¡d anges âv ftjrskrjvaren.
@
Fâr ej bytas/utbytt
Býe anges med koder.
A = Apoteket motsàtter s¡g býe av tekniska skäl
(Patienten behôver ej betâlâ merkostnad).
@
Förs krivarförtecknin g
Förskr¡varens kortkod (ges av apoteket), namn och
tjánstestålle.
Antal förpackningar expedierade
Här visas hur många förpackningar av läkemedlet som
expedierats.
@
L = Fòrskrivaren motsätter s¡g býe âv medicinska skä1.
P = Patienten motsàtter sig byte och accepterar
merkostnad.
Namn
Vårdtagarens namn, personnummer och adress.
S = Lákemedlet ¿ir substituerat.
Boende
Boendets namn, rum/avdeln¡ng eller hemtjânstområde där
vårdtâgaren bor. Kundnummer ifylls av dosapoteket.
@
Utsättn¡ng
Här angês s¡sta datum läkemedlet skâ ges/användas
samt fôrskr¡varens kortkod (ges av apoteket), Förskr¡varen
kan redan vid insättning ange ett utsättningsdatum
framåt ¡ tiden.
Rubrik
Stàende, d¡spenserade läkemedel
Låkemedel under denna rubrik dispenseras i påsar eller
brickor.
@
Ansvarig sjuksköterska/kontaktperson
Telefonnummer och tjänstestâlle till ansvarig sjuksköterska/
kontaktperson.
* Framför utsättningsdatum är = Utsättn¡ng framåt i
tiden.
Stopptid, ord¡nationsändring
Senaste t¡dpunkt "Dag, veckã och klockslag" för
ordinâtionsåndring som ska gälla från nästa ordinarie
per¡od,
Stående, or¡g¡nalförpackn¡nger
Läkemedel under denna rubrik används kont¡nuerl¡gt
men dispenseras ¡nte i påsar eller brickor.
Godkännande
lfylls av dosapoteket.
@
V¡d behovs läkemedel
L¿ikemedels under denna rubrik ânvänds vid behov.
Löpnummer
V¡d de tillfällen vårdtagaren har fler än åtta ¡ntagstillfällen
ger detta två löpnummer. Dettâ kommer att visas med Lp1
âlt Lp2 på denna plâts.
@
Första dosdag
Dag och vecka för vårdtagârens första dosdag/period.
Läkemedlets namn, beredningsform och styrkâ ska
anges. För orig¡nalförpackningar och vid behovs
läkemedel, även màngd/behandl¡ngst¡d samt maximalt
antal uttag och i förekommande fall expedit¡ons¡ntervall.
Dosapoteket
Dosapotekets namn, telefonnummer och fâxnummer,
Ansvarig försk¡ivare (ej obl¡gator¡sk uppgift )
Namn på förskr¡vare som tar ansvar för vårdtagarens
samtliga ordinationer, i annat fall lämnas rutân tom.
Andringar och nya ordinationer mârkeras med kursiv text.
Äldsta läkemedel giltigt t.o.m.
Här visas giltìghetsdatum för äldsta ordinationen, d.v.s
devde làkemedel som har kortast giltighet. Äldsta
ordinat¡onen markeras med "ä" före insåttningsdatum.
Tidpunkt för dosering
Anges med klockslag. För injektioner, flýande läkemedel
etc. och oregelbunden med¡cinering anges
@
D = Dost¡llfälle i rutan för tidpunkt då läkemedlet skâ
ges/användas. Ordinationen anges ¡ fältet "Dosering,
användn¡ng, ändamå1".
OBS! För samtliga ordinationer/utsâttningâr krävs förskrivarens underskr¡ft samt namnförtydligande
Du vet vål att du kan ordinera/förlänga d¡na ordinalioner elektroniskt vìa e-dos?
J.A

VIMMERBY KOMMUN
Omsorgsförvaltningen
598 81 VIMMERBY
www.vimmerby.se