Knäledsproblem hos hund, del 1 Det händer så lätt… - Doggy Rapport

SKELETTSJUKDOMARpå röntgen tolkas som fria, och som vidärmed bedömer som likvärdiga, bär påhelt olika genetiska anlag. Vårt urvalsinstrument(HD-graderingen) förmår inteatt skilja dem åt, det är ett något trubbigtinstrument, men det är det bästa vi har.HD-fria hundar kan genetiskt vara väldigtolika, fastän de har samma HD-bedömning.Vi använder ett tröskelvärde,vi säger att de antingen är HD-fria ellerinte fria. Under stämpeln ”HD-fri” liggerdet egentligen en skala graderad från”mycket fri” till ”knappt fri”.Avelsindex ger mer informationIdag väljer varje uppfödare förhoppningsvisHD-fria avelsdjur med HD-friasläktingar så långt bakåt i härstamningensom man kan överblicka. Man nårlängre om man använder sig av ett så kallatavelsindex, där man, förutom avelshundensegna röntgenresultat, mer systematisktväger in data med röntgenresultatfrån avkommor och släktingar. Man serhundens hela avelsvärde och man kanskilja HD-fria hundar åt.Inom bland annat labradorrasen harman ”stått och stampat” på ungefärsamma nivå av HD i flera år, och manverkar inte komma längre. En av förklaringarnaär troligen att man inte kan skiljade HD-fria hundarna åt genetiskt.Med ett avelsindex skulle man kunna seskillnader även mellan avelsdjur som harfria höfter. Aveln skulle bli mer effektivän idag och förhoppningsvis skulle HDfrekvensensjunka. I ett avelsindex kanman dessutom lägga in korrigeringar förexempelvis kön, ålder vid röntgentillfälle,födelseår, sederingspreparat (lugnandeläkemedel), person som avläser, hundensfödelseland, vikt, hull eller annat somman tror skulle kunna ha betydelse förframtida avelsindex. På institutionen förhusdjursgenetik vid lantbruksuniversitetetutför Sofia Malm ett doktorandprojektmed avelsindex på hund för ett fåtalraser. Om projektet slår väl ut är det möjligtatt fler raser kan använda detta iavelsarbetet om några år.Smala hundar lever längre än mer fetlagda hundar. Foto Christin Johansson.Motion och för mycket mat ärriskfaktorerFörutom att sjukdomar som rör rubbningari skelettet påverkas av arvsanlagenkan de påverkas av olika miljöfaktorer,däribland kost och motion. Brist påeller överskott av vissa näringsämnenoch energi är generellt sett kända faktorersom kan ha inverkan. För exempelvisrakitis är brist på kalcium och vitamin Dkända näringsmässiga riskfaktorer. Kalciumöverskottoch överutfodring avenergi anses vara kända riskfaktorer förosteochondros.När det gäller HD har forskarna barapåvisat ett samband mellan överutfodringav energi och HD. Det uppfödareoch hundägare kan göra för att den egnahunden ska löpa en så liten risk att drabbasav HD som möjligt är att inte ge förmycket mat. För att lättare hålla hundensmal kan man med fördel ge ett fodersom innehåller cirka 10-15 procent fett(av torrsubstansen). Om fodret innehållermer fett är det lätt att ge för mycket,eftersom fodret är väldigt smakligt ochvarje deciliter innehåller väldigt mycketenergi. Överutfodring, särskilt underuppväxten, kan resultera i ökad dispositionför övervikt under hela hundens liveftersom inte bara fettcellernas storlek,utan även antalet, ökar hos den ungahunden. Hos en vuxen hund som gradvisblir överviktig, ökar endast fettcellernasstorlek.Med tanke på att olika internationellastudier visar att mellan 25-40 procent avalla hundar kan anses överviktiga, så ärdetta ett stort problem. Hunden ska hållasså slank att man med lätthet kan kännarevbenen då man smeker den längsbröstkorgen. Bakom revbenen ska detfinnas en tydligt markerad midja. Får dutrycka med fingrarna för att känna revbenenär hunden i för gott hull. Ur hälsosynpunktär det ofta bättre att underutfodrahunden en aning än att överutfodraden. En studie på labradorer visadeatt smala individer visade olika sjukdomssymtomförst vid högre ålder ochlevde två år längre än sina mer fetlagdakamrater. Generellt sett får man alltså behållasin hund längre om man håller denslank. Även Sveriges Lantbruksuniversitetsatsar på forskning om hundarsövervikt. År 2005 kommer vi i samarbetemed veterinärkliniker att bland annatregistrera såväl vikt som hull vid ettårsröntgenoch vid ettårsvaccinationer föratt få en uppskattning om hur stor andelav de svenska hundarna som är överviktiga.I en fallkontrollstudie från 2001-2002utförd av agronomstuderande MarieTrogen jämfördes 160 hundar med HDoch 160 kontrollhundar som var HDfria.Svarsfrekvensen i studien var 90procent (292/325). Studien visade blandannat att alla hundar som haft fri tillgångpå foder fått HD med anmärkning, detvill säga inga var HD-fria. Ett tips är attman utfodrar den hund som växer, särskiltstorvuxna raser, med återhållsammafodergivor.Forskning har visat att under dagenssvenska förhållanden äter mellan 90-95procent av hundarna en fullgod kost, omman tittar på behovet av varje näringsämneför sig. De som faller utanför näringsnormernaär först och främst desom äter ett helfoder (ofta industriellttorrfoder) där alla nödvändiga näringsämneningår, men där matte/husse dessutomger extra vitaminer och mineraler.Dessa hundar får för stora mängder avtill exempel fettlösliga vitaminer samt mineraleroch riskerar ibland att bli förgiftade!Med andra ord, ge inte extra vitamineroch mineraler om du ger ett helfoder.Den andra gruppen som faller utanförnäringsnormerna är hundar som äterhemlagad mat eller matrester men därmatte/husse glömmer att tillsätta vitamineroch mineraler. Detta är ett måste, annarsfår hunden inte en fullgod kost. Dessahundar äter alltså för lite vitamineroch mineraler.Felaktig kost förekommer fortfarande,men är ett avsevärt mindre problem idagDOGGY-RAPPORT • 2004 • ÅRGÅNG 28 • NR 429