Figur 3.1.Biogasprocessen. Bilden är omgjord från Jarvis & Schnürer (2009).3.1 PRODUKTERI rötningsprocessen bildas två produkter; biogas och det icke nedbrutna materialet som bliröver och kan användas som biogödsel.Mikroorganismer bryter <strong>ner</strong> organiskt material till metan och koldioxid – biogas. Gasen kananvändas som e<strong>ner</strong>gikälla dels genom att förbrännas för att bilda el och värme, dels genom attden uppgraderas till fordonsbränsle. I uppgraderingen avlägsnas koldioxid och även andra gasersom bildats i små mängder såsom vatten och svavelväten (Svenskt Gastekniskt Center,2006). Gasen kan också föras ut på ett nationellt gasnät där den blandas med naturgas.Näringen som finns i det material som rötas stannar kvar i rötkammaren och görs, i och mednedbrytningen av det organiska materialet, lättillgängligt för växter (Avfall Sverige, 2009b).Rötresten kan därmed användas som biogödsel för att återföra kväve och fosfor till odlingsmarker.Ett svenskt certifieringssystem, SPCR 120, har införts för att säkerställa kvaliteten påbiogödseln och kontrollera innehåll av metaller och smittospridande ämnen. Det finns ävenkrav på att halten synliga föroreningar större än 2 mm, mätt på torrsubstansen, ej får överstiga0,5 vikt-%. (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009). Förekomsten av föroreningar ärge<strong>ner</strong>ellt sett mycket låg (Biogasportalen, 2009).5
3.2 SUBSTRATETS SAMMANSÄTTNING OCH EGENSKAPERStorleken av den totala biogasproduktionen samt sammansättningen hos den producerade biogasenberor till stor del på sammansättningen hos substratet, med avseende på struktur, organisktinnehåll och näringsämnen.Torrsubstans och organiskt innehållSubstratets torrsubstanshalt (TS) har betydelse för anläggningens driftegenskaper. Ju lägreTS-halt i en process desto större måste rötkammaren vara på grund av att volymen på substratetökar. En för hög TS-halt leder, å andra sidan, till att omrörningen inte blir lika effektiv ochkontakten mellan substrat och mikroorganismer kan hämmas (Hartmann & Ahring, 2006).Andelen organiskt material i substratet kan mätas som glödförlusten, eller VS (volatilesolids), och ger en antydan om hur stor del av materialet som kan rötas. Dock innebär det inteatt ett ämne med hög VS-halt automatiskt ger en hög metanproduktion eftersom glödförlustenäven innefattar svårnedbrytbara ämnen som lignin och plast (Carlsson & Uldal, 2009). ÄvenJarvis & Schnürer (2009) poängterar att beroende på sammansättningen, strukturen och e<strong>ner</strong>giinnehålleti substratet, kan material med samma VS-halt ge olika metanutbyte.CODEtt annat sätt att mäta halten av organiskt material i ett substrat är att mäta COD. MängdenCOD (Chemical Oxygen Demand) anger mängden syre som behövs för att kemiskt oxidera deorganiska föreningar som finns i materialet och motsvarar hur mycket organiskt material detfinns i substratet. Analys av mängden löst COD i ett substrat kan ge en fingervisning om hurmycket lösliga organiska föreningar substratet innehåller (Jarvis & Schnürer, 2009).Substratets ämnessammansättningFör att rötningsprocessen ska fungera krävs en bra blandning av fetter, kolhydrater, protei<strong>ner</strong>och näringsämnen. Höga doser av fett kan leda till för höga halter av organiska syror, påsamma sätt som för mycket protein kan leda till ammoniakhämning (Deublin & Steinhauser,2008). Dessutom finns flera olika typer av både protei<strong>ner</strong> och fetter, som har olika nedbrytbarhet.Fetter består av mättade och omättade fetter, där mättade fetter har en högre smältpunkt,vilket gör det mindre lättillgängligt för mikroorganismer än omättade fetter (Jarvis &Schnürer, 2009).Kvoten mellan kol och kväve (C/N-kvot) anses vara en viktig parameter för att bedöma nedbrytbarhetenhos substratet. Det optimala förhållandet varierar mellan olika typer av substratoch olika försök som genomförts men ligger mellan 15 och 30 (Jarvis & Schnürer, 2009;Yadvika m.fl., 2004; Lantz, 2007). Om kvoten blir låg bildas lätt mycket ammoniak vilket ledertill ammoniakhämning. Om kvoten, å andra sidan, blir för hög kan det leda till att mikroorganismernafår kvävebrist och tillväxten avstannar (Hartmann & Ahring, 2006).Förutom kol och kväve behöver mikroorganismerna även andra ämnen för sin tillväxt. Tillsatsav fosfor och spårämnen, exempelvis kobolt, järn och nickel, kan därför vara nödvändigt föratt inte processen ska avstanna (Gerardi, 2003).6
- Page 1 and 2: Rapport SGC 216Utvärdering och opt
- Page 3 and 4: SAMMANFATTNINGPå Nordvästra Skån
- Page 5 and 6: SUMMARYAt NSR in Helsingborg, Swede
- Page 7 and 8: FÖRORDoooInitiativtagare: AnoxKald
- Page 9 and 10: 6.1.2 Försök med elektroporation
- Page 11 and 12: 1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGSyftet m
- Page 13: 3 RÖTNINGSPROCESSENRötning av org
- Page 17 and 18: Tabell 3.1. Metanpotential i kolhyd
- Page 19 and 20: Optisk sorteringPå ett antal anlä
- Page 21 and 22: 10 mm. Metoden kan användas vid v
- Page 23 and 24: Med hjälp av termisk hydrolys (TDH
- Page 25 and 26: I de försök som genomförts av Ul
- Page 27 and 28: På anläggningen i Vänersborg sor
- Page 29 and 30: 5 FALLSTUDIE - FÖRBEHANDLINGEN PÅ
- Page 31 and 32: 5.2 MATAVFALLET PÅ NSR12 000 ton m
- Page 33 and 34: 5.4 FALLSTUDIENS UPPLÄGGDet överg
- Page 35 and 36: Under en dag går i medeltal 13 ton
- Page 37 and 38: Tabell 5.4. VS-mängder per dag, me
- Page 39 and 40: Energiutvinningen från förbränni
- Page 41 and 42: Det inkommande matavfallet består
- Page 43 and 44: Rejektet utnyttjas som bränsle vid
- Page 45 and 46: pressvätska filtrerades och analys
- Page 47 and 48: Energiinsatsen, redovisad i Bilaga
- Page 49 and 50: 8 FORTSATTA STUDIERFör att minska
- Page 51 and 52: Carlsson, M., & Uldal, M. (2009). S
- Page 53 and 54: Mörtstedt, S.-E., & Hellsten, G. (
- Page 55 and 56: Weemaes, M., Grootaerd, H., Simoens
- Page 57 and 58: PressvätskaRejektRåslurryRötning
- Page 59 and 60: Bilaga ABolag, stad: Bodens kommun,
- Page 61 and 62: Bilaga BBILAGA B - METODER OCH RESU
- Page 63 and 64: Bilaga BUtrötningsförsökYmpen so
- Page 65 and 66:
Bilaga B600500Nm 3 CH 4 /ton VS4003
- Page 67 and 68:
Bilaga BTKN-halten motsvarar mängd
- Page 69 and 70:
Bilaga CResultat av försök i labp
- Page 71 and 72:
Bilaga CMängd vätska350,0300,0250
- Page 73:
Scheelegatan 3, 212 28 Malmö ● T